KOMBINATORIK OCH BINOMIALSATSEN



Relevanta dokument
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Pernill a Falck Margareta Picetti. MatteDirekt. Borgen. Facit 4B

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en

MA2047 Algebra och diskret matematik

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

1. (a) Lös ekvationen (2p) ln(x) ln(x 3 ) = ln(x 6 ). (b) Lös olikheten. x 3 + x 2 + x 1 x 1

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Block 1 - Mängder och tal

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

A-del. (Endast svar krävs)

Kombinatorik och sannolikhetslära

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars

Kombinatorik Förenkla C(n+1,2)-C(n,2) och C(n+1,3)-C(n,3)

Kombinatorik. Författarna och Bokförlaget Borken, Kombinatorik - 1

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}


Vektorgeometri för gymnasister

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

Kappa 2014, lösningsförslag på problem 5

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Block 1 - Mängder och tal

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Något om kombinatorik

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4)

Finaltävling i Uppsala den 24 november 2018

Kursvärdering Matematik 1 - em ht09

Catalantal för gymnasieelever

3 Grundläggande sannolikhetsteori

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Programmeringsolympiaden 2017

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

Grupper och RSA-kryptering

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

Föreläsning 3: Ekvationer och olikheter

Vektorgeometri för gymnasister

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Matematisk Statistik och Disktret Matematik, MVE051/MSG810, VT19

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

Föreläsning 5: Kardinalitet. Funktioners tillväxt

Permutationer med paritet

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Inlämningsuppgift, LMN100

exakt en exponent x som satisfierar ekvationen. Den okända exponent x i ekvationen = kallas logaritm av b i basen a och betecknas x =log

Vektorgeometri för gymnasister

Kontinuitet och gränsvärden

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Lösningar och lösningsskisser

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

x f (x) dx 1/8. Kan likhet gälla i sistnämnda relation. (Torgny Lindvall.) f är en kontinuerlig funktion på 1 x sådan att lim a

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 2 HT07

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

III. Analys av rationella funktioner

Finansiell statistik, vt-05. Bayes sats. Bayes sats; forts. F3 Sannolikhetsteori. Exempel: antag att vi har tre skålar P( ) = 0 P( ) = 2/5 P( ) = 4/5

1. (3p) Ett RSA-krypto har parametrarna n = 77 och e = 37. Dekryptera meddelandet 3, dvs bestäm D(3). 60 = = =

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

1 Konvexa optimeringsproblem grundläggande egenskaper

Om konvergens av serier

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

MA2047 Algebra och diskret matematik

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

Exempeltenta 3 Introduktionskurs i Matematik H1009 (1.5 hp) Datum: xxxxxx

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

Transkript:

KOMBINATORIK OCH BINOMIALSATSEN PERMUTATIONER (Ordnade listor med n element, så kallade n- tipplar) 1. (permutationer av n olika element) Vi betraktar ordnade listor med n olika element,,, Varje bestämd ordning av givna element kallas en permutation. Antalet permutationer av n olika element ( där varje element förekommer exakt en gång) betecknas med P(n) och beräknas enligt följande 1 2 2 1 ( För första platsen väljer vi bland n element. För andra platsen väljer vi bland (n-1) o s v.) Uttrycket 12 2 1 betecknas kortare n! ( utläses en fakultet ) 1!=1 2!=2, 3! =3 2 1=6, 4!=4 3 2 1=24 5!= 5 4 3 2 1=120 6!= 6 5 4 3 2 1=720. Som vi ser, gäller även n!=n (n-1)! Anmärkning: 0! ( Av praktiska skäll definieras 0!=1 ) Uppgift 1. a) Hur många permutationer ( dvs olika ord ) kan vi skriva med bokstäver A, B, C och D där varje bokstav används exakt en gång? b) Ange alla permutationer a) Antalet permutationer =4 4 3 2 1 24 b) Alla (24) permutationer : ABCD, ABDC, ACBD, ACDB, ADBC, ADCB BACD, BADC, BCAD, BCDA, BDAC, BDCA, CABD, CADB, CBAD, CBDA, CDAB, CDBA, DABC, DACB, DBAC, DBCA, DCAB, DCBA. 2. Antalet permutationer av n element där är av samma typ1, är av samma typ2, där, beräknas enligt följande,,,!!! Uppgift 2. a) Hur många permutationer kan vi skriva med bokstäver A, A, B, B och B där A förekommer 2 gånger och B 3 gånger? b) Ange alla sådana permutationer. Lösning till a delen: 1 av 5

5! 5 4 3 2 1 2! 3! 2 1 3 2 1 10 Uppgift 3. Hur många permutationer av bokstäverna i ordet KOMBINATORIK börjar till vänster med KOMB? Om bokstäverna KOMB finns i början av ordet då permuterar vi faktiskt de bokstäver som finns i INATORIK ( Anm I förekommer 2 gånger i ordet ). Därför 8! 8 7 6 5 4 3 2 1 20160 2! 2 1 VARIATIONER. Ordnade k- tipplar valda bland n element (Ordnade dellistor med k element valda bland n-element, kallas också permutationer, delpermutationer, ) i) Antalet variationer med k element valda, utan upprepning, bland n element är 1 2 1 ii) Antalet variationer med k element valda, med upprepning, bland n element är Uppgift 4. Hur många tvåsiffriga naturliga tal kan vi skriva med siffrorna 2,4,6 och 8 a) utan upprepning b) med upprepning Ange alla sådana tal. a) Utan upprepning 24, 26, 28, 42, 46, 48, 62, 64, 68, 82, 84, 86. b) Med upprepning 22, 24, 26, 28, 42, 44, 46, 48, 62, 64, 66, 68, 82, 84, 86, 88. 4 44 1 4 3 12 4 4 4 4 16 Uppgift 5. I Sverige används bilskyltar med tre bokstäver på första 3 platser och 3 siffror i slutet, till exempel BCB344. Hur många olika bilskyltar kan man få om man använder endast 23 bokstäver och alla 10 siffror? Svar: 23 23 23 10 10 10= 12167000 2 av 5

KOMBINATIONER ( delmängder) En delmängd med k element valda bland n element utan hänsyn till ordning kallas en kombination. Antalet kombinationer med k element valda bland n element betecknas och beräknas enligt följande formel [Anmärkning: Vi kan härleda ovanstående formel med hjälp av formeln för antalet variationer och sambandet ] Uttrycket betecknas ofta med,(utläses n över k) och kallas binomialkoefficient. Anmärkning: 0 Exempel: Beräkna. 6 2 6! 2! 4! 6 5 4 3 2 1 2 1 4 3 2 1 6 5 2 1 15 Om vi i uttrycket förkortar har vi 1 1 1 2 där både täljaren och nämnaren innehåller k st. faktorer. Exempel: Beräkna. 100 100 99 2 2 1 4950 3 av 5

Uttrycket (**) användas för att definiera då a är ett reellt tal (inte nödvändigtvis ett helt positivt tal): 1 1 1 2 där a är ett reellt tal och k= 1, 2, 3,. och 0 1. Exempel: Beräkna.. 3.5 3.5 3.5 1 3.5 2 3.5 4.5 5.5 14.4375 3 1 2 3 6 EGENSKAPER för binomialkoefficienter: 1, 1,,, (symmetri ) Uppgift 6. Beräkna a), b) c) d) e) f) g) Lösning a) 10 Svar b) 6 c) 7 d) 7 e) 1 f) = 100 g) 1 Uppgift 7. På hur många sätt kan vi välja ( utan hänsyn till ordning) 2 studenter bland 10. Eftersom vi väljer utan hänsyn till ordning, handlar det om kombinationer: 10 ( förkortning med 8!) 10 9 45 2 1 4 av 5

Svar: 45 BINOMIALSATSEN Följande formler kan man härleda direkt ( genom att multiplicera parenteser på vänsterledet): 1 2 2 2 3 3 2 3 2 3 4 4 3 6 2 2 4 3 3 Med hjälp av matematisk induktion eller kombinatorik kan man bevisa följande formel 0 0 1 1 1 2 2 2 0 som kalas oftast binomialsatsen. Med hjälp av tecken kan vi skriva binomialsatsen på kortare sätt. Uppgift 8. Använd binomialsatsen för att bestämma. 5 0 5 1 5 2 5 3 5 4 5 5 5 10 10 5 Uppgift 9. Använd binomialsatsen för att utveckla. 5 0 5 1 5 2 5 3 5 4 5 5 5 10 10 5 Uppgift 10. Vad är koefficient för x 8 i polynomet 2. 2 10 10 2. Koefficient c 8 för x 8 får vi för k=2. c 8 = 2 =45 2 =180 Uppgift 11. Koefficient för x 7 i polynomet är 3240. Bestäm den reella konstanten a. 10 10. Koefficient c 7 för x 7 får vi för k=3. c 7 = = 120. Nu har vi 120 3240 som ger a= 3. 5 av 5