Dåliga vägar är farliga vägar

Relevanta dokument
Effektiva insatser mot höga hälso- och säkerhetsrisker på gamla landsvägar

Haveriutredningar baserade på analys av vägytedata från lasermätbil

Nya tillståndsmått nya mätkrav

Planering av kirurgiska vägåtgärder -utifrån snabb inmätning av linjeföring och vägytans skick

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning

Data i 3D-modeller for helhetlig planlegging

1 Grundvärden för trafikmiljön

Roadex-projektet: -Att kostnadseffektivt göra det lågtrafikerade vägnätet pålitligare

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

-Vägprofiler, textur, friktion och säkerhet

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Sammenstilling av kunnskap om fordeler og ulemper med ulike typer forsterket vegoppmerking. Sinus eller intermittenta räfflor

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL


Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil

Nordiskt Trafiksäkerhetsforum sep 2017 Lastbilar och skyddsräcken

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

Friktionsmätning och textur

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov

Center for Vibration Comfort.

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon

Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -

VÄGPARAMETRAR OCH DERAS INVERKAN PÅ TRAFIKSÄKERHETEN

ARBETSRAPPORT. Paul Granlund. FRÅN SKOGFORSK NR Med CTI minskar vibrationerna på rundvirkesbilar

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!

Planera. Bedöm. Åtgärda

B-TEORI. Lektion 3 Människan i trafiken. bengt hedlund

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Maskinstyrd planfräsning

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Funktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Olycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Bussar och gupp ett samverkansprojekt

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Varför cykla på vintern? Dubbdäck ger säkrare cykling vintertid. Miljö, trängsel Hälsa. Snabbt och enkelt Avkopplande och uppiggande.

12 Lutningar Längslutning

Anna Anund Harry Sörensen. Externt och internt buller samt vibrationer vid körning på sinus räfflor

RAPPORT Dnr TSG Utformning av tvärfall för minskad krängningsrisk i kurva

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt


Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Räfflor Finska erfarenheter

Vibrerande verktyg och maskiner

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Erfarenheter av Vägbanereflektorer Bullerlinjer. Pauli Velhonoja Vägförvaltningen Finland

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Gyroway X-7. En självbalanserande scooter. Användarmanual.

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) Arbetsmiljöfaktorer i

Service Volvo. Rolf Zackrisson. Product Quality Engineer Nordic region. Volvo Lastvagnar Sverige Serviceavdelningen

Vanliga vägmärken på enskild väg

Kontaktledningsfel upptäckta vid mätning av kontaktledning

2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Antal omkomna

VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Mathilda Hansebacke Elin Pilvi Magave Vargas YHED1508TL. Olyckor på landsväg

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Transkript:

1

Dåliga vägar är farliga vägar Tusentals svårt skadade varje år; i Sverige ca 3.300 pers/år. Lägst olyckskvot på motorväg med intensiv trafik & hög fart, högst olyckskvot på lågtrafikerade vägar i Norr. 5 ggr fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än i innerkurvor. Case-studies på E12, väg 331 & väg 360 visar att 2/3 av landsvägsolyckorna sker på platser med farliga vägegenskaper. Tänkbar lösning: -Inför körförbud för asfaltläggare!? 2

Feldoserad overhøyde i ytterkurva I 70 km/tim lättar släpvagnens vänstra bakhjul från vägbanan! Ökning från 0 till 6 % tvärfall eliminerar farlig weight transfer och halverar behovet av sidofriktion mellan däck och väg. När gamla vägar fått ny beläggning kvarstår ofta trafikfarlig feldosering i ytterkurvor. Protester av tankbilsförare ledde till att lutningarna på nyasfalterad väg måste byggas om året efter. Foto: J Heikensten 3

Overhøyde och fordon med hög tyngdpunkt Foto: Volvo Lastvagnar Vältolycka är den olyckstyp där flest lastbilsåkande skadas. I Norge sker svår vältolycka med tungt fordon mer än varannan dag. Många vältolyckor med miljö- /hälsofarligt gods. Olyckor med svårt skadade eller dödade lastbilsåkande Datakälla: Volvos haverikommission Färska beräkningar utförda vid HiOA visar att t o m reglerna för nya vägar, HB017, underskattar behovet av overhøyde. Nyckelfaktorer är tyngdpunktens höjd, tyngdpunktsförskjutning i sidled vid krängning på chassifjädringen, samt förekomst av olika vägfriktion under höger respektive vänster däck. 4

Brandbilen som välte i Tolvsbo 2012 Foto: DT / J Svedgård Två brandmän dog och tre skadades. Delar av ytterkurvan lutar åt fel håll: Tvärfallet bör bankas upp från - 1.3 % bombering till ca + 4 á 6 % skevning. Ytterkanten ska höjas minst 15 cm. Brandbilsföraren frikändes i Falu Tingsrätt från åtal om vårdslöshet i trafik samt vållande till annans död. 5

EU ROADEX IV projektet: Dödsfällor kvarstår efter dekkeförnyelse Kulseng-Hansens lastbil välte i slutet av S-kurvan, på gammal vägbana vid Fjerdingen på E6 i Nordland, Norge. S-kurvan har haft många olyckor. Data för nylagd asfalt hämtade från väghållarens ViaPPS lasermätbil. 2 Foto: Google 1 Efter asfaltering: -Fortfarande trafikfarliga lutningar! 1 2 Foto: J Granlund / ROADEX IV Position 2 i S-kurvan: Rekordfarligt med overhøyde i innerkurva! Vägens felaktiga lutning trycker fordonet över till det mötande körfältet => => hög risk för mötesolycka. 6

Halkolyckor vid in-/utgång g av ytterkurvor Mötande lastbil bromsar vid ingång av uppbankad ytterkurva. Där är vattenfilmen oväntat tjock, pga att vägbanan är horisontell. Dvs resulterende fall är under gränsvärdet Minst 2 % i Håndbok 017. Videokälla: Prof B Psarianos, NTUA 7

Lösning gpå problemet felaktiga lutningar? 1. Inför körförbud för alla asfaltläggare på landsväg. 2. Vägobjektets geometri kontrolleras; finns farliga platser: Är tvärfallet ok, i förhållande till kurvradie OCH HASTIGHET? Uppfyller resulterende fall (resultant till tvärfall och längslutning) HB017 s säkerhetskrav Minst 2% för avvattning/halkrisk? 3. Projekterar åtgärder på platser med grovt farliga lutningsfel. 4. Åtgärdar de farliga platserna och upphäver körförbudet; objektet ges ny asfaltbeläggning. En förutsättning för denna lösning är ökad vägbudget för projektering och upphandling av vägmaterial för ombyggnation av lokala lutningsfel. Inom loppet av en beläggningscykel för vägnätet, ca 14-20 år, är alla platser med trafikfarliga lutningar åtgärdade. På många platser behövs förstärkt varningsskyltning i väntan på förbättring av farliga lutningar. 8

Hälso- och säkerhetsdirektiv EC/2002/44 om helkroppsvibration (HKV) på jobbet För yrkeschaufförer med exponering över insatsvärdet A(8) = 0,5 m/s 2 (eller intensiva stötar): Förare måste informeras om alla risker av HKV. Åkerier och bussbolag ska minimera vibration genom tekniska & organisatoriska åtgärder. Inte korrekt riskbedömning eller inga åtgärder vidtas? - Standardiserat vite 1 000 000 kr efter bussguppen i Täby 2007. Tillsyn av utländska åkerier??? EU-REGLER FÖR HKV PÅ JOBBET

Säkerhets- och hälsorisk av HKV pga ojämn väg

Omtumlande färd på E6 i Nordland Natten innan ROADEX-projektets vibrationsmätning i TSL s lastbil, välte ekipaget i en feldoserad kurva på E6 mellan Smalåsen och Namskogan. Foto: A Brekkvassmo Foto: J Granlund / ROADEX IV HKV-mätning genomfördes istället i en ny lastbil från Kulseng-Hansen. EU ROADEX IV Teststräcka: E6 Fauske Trondheim, 636 km. Medelhastighet: 65 km/tim. Resultaten visar färdvibration jämförbar med Insatsvärde A(8) = 0.5 m/s 2 i 2002/44/EC. Huvudproblemet är 1-3 Hz skumpande, orsakat av 7 30 m långa vägojämnheter.

4 MC-olyckor pga hal skarv på E4 Asfaltskarv ges minst 2 dm bred försegling, vilken sandas av med 0-2 eller 0-4 mm stenmjöl för att skapa vägfriktion. Risker: Sandning sker inte? Stenmjölet fastnar inte? Mätning: Det 1 dm smala mäthjulet kan missa skarven och därmed mäta för hög friktion (mäter bredvid skarven). Tolkning av friktionsdata från smal asfaltskarv: Lågt friktionsvärde visar risk, precis som för hjulspåren. Högt värde är inte bevis på god friktion på skarv. Videofilma mäthjulets läge relativt asfaltskarven!

Dödens fläcktyfus ger split friction 3,0 2,5 2,0 Textu ur [mm] 1,5 1,0 0,5 0,0 4300 4350 4400 4450 4500 4550 4600 4650 4700 Distans [m] MPD Vänster MPD Mitt MPD Höger Fläckvis lappning kan ge stor variation i textur och färg. Detta kan orsaka friktionsskillnad mellan hö/vä hjul => livsfarlig sladdkraft vid hård (nöd-)bromsning. Ex soltinande tunn is på ny/svart lapp & på gammal/grå asfalt. Slät/blank lapp på Rv 61 orsakade 5 olyckor på 2 veckor!

Sammanfattning Lutningar & jämnhet är nyckelfaktorer för TS på landsväg: Ökad körstabilitet och minskat behov av sidofriktion, genom att åtgärda feldoserade kurvor. Säkerställ vattenavrinning vid in-/utgång av ytterkurvor. Förebygg krängning och knuffar i sidled med stabilare vägkanter; bredare vägskuldror & flackare innerslänt. Minska farlig resonans i bilars chassifjädring genom att åtgärda upp till 35 m långa vägojämnheter. Viktigt med kvalitet i detaljer, t ex lappning, skarvförsegling och minimal i nivåskillnad vid stödremsa. 14