Rörnätsteknik Projektledare: Mona Pettersson. Gruppmedlemmar: Christine Andersson, Jessika Eskilsson, Henrik Romberg och Sommai Phonphairoj

Rörnätsteknik Projektledare: Mona Pettersson. Gruppmedlemmar: Christine Andersson, Jessika Eskilsson, Henrik Romberg och Sommai Phonphairoj 2012-05-22

Förord För att vi skall få samt lämna igen det vatten vi lånat av moderjord måste vattenkvaliteten vara bra, det gäller både dricksvatten och avloppsvatten. All hantering av vatten måste utföras på ett så bra sätt som möjligt. Ett av de viktigaste hanteringstegena är distributionen. Val av material, projekteringen samt utförandet utgör grundstenen för en säker hantering av vattnet i samhället. 1

Innehållsförteckning Förord... 1 Metod... 5 Mål... 5 Organisation... 5 Jordarter i Sverige och dess egenskaper... 6 Lera... 6 Silt... 6 Sand och grus... 7 Morän... 7 Metoder man kan använda för att undersöka ledningssträckors status... 7 Filmning/TV-inspektion... 7 Rökspårning... 8 Spårfärgning... 8 Sondning med hjälp av ljud... 8 Renovering av ledningar... 9 Kortrör (självfallsledningar)... 9 Kontinuerliga rör (tryck- och självfallsledningar)... 9 Formpassade rör (tryck- och självfallsledningar)... 10 Flexibla foder (tryck- och självfallsledningar)... 10 Rörspräckning (tryck- och självfallsledningar)... 10 Cementbruksisolering (tryckledningar, beläggning (självfallsledningar)... 10 Foginjektering (självfallsledningar)... 10 Slang (tryckledningar)... 11 Rörsegment eller rörpaneler (självfallsledningar)... 11 Schaktning... 11 Schaktning i lera... 11 Schaktning i silt... 12 Bergsschakt... 12 Länshållning... 13 Ledningsbädd... 13 Packning... 13 Återfyllning med A-massor och B-massor... 13 Schakt fri teknik... 14 2

Jordborrning... 14 Rörtryckning... 14 Styrd borrning... 15 Jordraket... 16 Rörrammning... 16 Augerborrning... 17 Mikrotunnelborrning... 17 Bergsborrning... 18 Hammarborrning... 18 Styr rock navigator... 18 Rör och hopsättning av rör... 18 Betong... 18 PVC och PE... 19 Segjärn... 20 Brunnar... 21 Olika typer av brunnar.... 21 Avloppsbrunnar.... 21 Nedstigningsbrunnar... 21 Tillsynsbrunnar... 22 Dagvattenbrunnar... 22 Dräneringsbrunnar... 23 Rensbrunnar... 23 Golvbrunnar och spygatter... 23 Tillsyn och underhåll... 24 Avskiljare... 24 Fettavskiljare... 24 Oljeavskiljare... 25 Sand- och slamavskiljare... 27 Uppgift 2 Pumpstationer med tre driftfall... 28 Topografi över pumpstationerna... 30 Pumpuppställning i pumpsumpen... 31 Driftfall 1. 20timmar... 32 Driftfall 2. 16 timmar... 33 Driftfall 3.12timmar... 34 3

Sammanfattning... 36 Källförteckning... 37 4

Metod Under detta arbete hade vi tänkt arbeta på följande sätt: Studiebesök, informationshämtning, kurslitteratur, intervjuer. Om vi stöter på hinder så tänker vi utnyttja PBL-metoden där vi kontaktar kompetent folk från branschen, allra helst från de LIA-platser där vi varit. Mål Projektets mål är att ge oss grundläggande kunskaper i rörnätsteknik så att vi skall kunna förstå deras arbete och i viss mån dagliga rutiner. Följande delmål hjälper oss att nå huvudmålet: Konstruktiva gruppsamtal Avstämning av projektet på distans via sociala medier. Följa tidsramen i projektplanen. Upprättandet av grov/detaljplan. Organisation Projektledare är Mona Petterson. Övriga projektmedlemmar är Henrik Romberg, Jessika Eskilsson, Christine Andersson, och Sommai Phonphairoj. Vi rapporterar till vår handledare Martin Lundh och Mikael Waltner. 5

Jordarter i Sverige och dess egenskaper I Sverige så bildades huvuddelen av våra jordarter i den senare istiden, med ordet jordart menas att det är där växtlighet kan rota sig och det är det lösa lagret som ligger överst. Jordmån är jordskorpan som ändrar sig på grund av klimatet, vegetationen och sen har organismerna en inverkan. Man klassar jordarter genom att gå efter kornstorlek, hur jorden har bildats och från vilken miljö den kommer ifrån. Kapilariteten är förmågan att suga upp vatten och permeabiliteten är förmågan att släppa igenom vattnet. Jordarter delas även in i glaciala och postglaciala, glaciala jordarter kom till under inlandsisen och postglaciala jordarter kom till när inlandsisen hade försvunnit. Geologi är läran om jorden och det innefattar vetenskapen om uppkomsten och sammansättningen och förändringen av jordskorpans berg och jord arter. Geoteknik är hur jord och bergtekniska egenskaper tillämpas i planering och byggande. Hydrogeologi är den gren av geologin som behandlar hur vattnet beter sig i berg och jord. Det finns 4 huvudjordarter som man använder vid schaktning och dem är: lera, silt, sand och grus och även morän. Lera Det är lätt att konstatera att det är lera som man arbetar med för att man kan rulla trådar som är mindre än 2 mm tjocka och leran är konstruerad av väldigt små korn, ett annat sätt att veta att det är lera är att om det är väldigt torr lera så bildas väldigt hårda bumlingar som man har svårt att ta sönder. Silt Silt har större korn storlek än lera cirka 0,002-0,06 mm, det är för litet för att kunna se kornen med blotta ögat, för att veta att det är silt man jobbar med är det enklaste sättet att göra att skakprov, man tar den fuktiga jorden och skakar den i handen om jorden går från att vara glansig till att bli matt när vattnet försvinner så är det silt. Flytjord kallas den jord som har ett stort innehåll av silt. 6

Sand och grus Sand och grus är i regel blandade med varandra och kan även blandas med till exempel slit. Kornstorleken på sand är mellan 0,06-2 mm och grus har en kornstorlek på 2-60 mm. Sand och grus går att se med blotta ögat. Morän Morän är en blandning mellan alla kornstorlekar alltifrån lera till sten, det finns olika benämningar på morän till exempel sandig morän, siltig morän och så vidare, den största komponenten i morän till exempel sand står först i benämningen. Metoder man kan använda för att undersöka ledningssträckors status Det finns olika sätt att inspektera en sträcka i ledningsnäten 1. Filmning/TV-inspektion 2. Rökspårning 3. Spårfärgning 4. Sondning med hjälp av ljud Filmning/TV-inspektion Man kan indela filmning i tre olika kategorier Huvudledning-utrustning för inspektion Service från huvudledning-utrustning för inspektion Serviceledning från golvbrunnar, brunnar för serviser-utrustning för inspektion Det finns även mindre kamerautrustning för att inspektera avloppsledningar i fastigheter. När man ska filma en avloppsledning som har en diameter som är över 100 mm så använder man oftast färg kamera som har ett vridbart kamerahuvud. Kamerahuvudet kan vridas i 90 grader och kan roteras i 360 grader. Man använder sig av CD, DVD eller VHS för att dokumentera filmningen, man kan även ladda in resultatet i VA-databasen. 7

Rökspårning Man kan trycka in rök i ledningsnätet och då kan man se om det är otäta ledningar, om det är felkopplingar mm. Den här metoden används oftast för att kolla stuprör, dagbrunnar, dräneringsledningar och överkopplingar mellan dag och spill vatten. Det här är en snabb och effektiv metod för att hitta felen på ledningen. Spårfärgning Spårfärgning går till så att man använder ett färgämne som heter pyranin och det är fluorescerande när det belyses med ultraviolett ljus. Man börjar med att sätter igen dagvattensystemet sektionsvis och sen fyller man på med det färgade vattnet och sen kollar man med det ultravioletta ljuset om det blir något överläckage eller om det finns felkopplingar, man kan också använda till exempel en grön färg för att spåra läckor, då tar man färgen och häller i den och sen spolar man efter med rent vatten. Man följer färgen och ser då om det finns någon läcka. Sondning med hjälp av ljud Sondning gör man på hjälp av känsliga mikrofoner som fångar upp läckande ljud i rör. Klarheten och styrkan i ljudet som har orsakats av till exempel läckor påverkas av bland annat materialet i röret, rörets diameter, väggtjocklek och den mängd vatten som läcker ut. Ljud forslas mycket bättre genom hårda material, och på grund av det så kan man höra läckor i en metalledning på ett mycket längre avstånd än vad man gör i en plastledning. Det finns olika metoder som man kan använda för att lyssna efter läckor och dem är Marklyssnare och då använder man hörlurar, mikrofoner och en karta, mikrofonen är väldigt känslig och man kan höra svaga läckljud. Lyssningsstavar man använder ventilerna på ledningen för att lyssna med stavarna. Digital korrelator man sätter ner två mikrofoner på var en sida om där man tror läckan är och när läckljudet når mikrofonerna så skickas ljudet vidare till en mottagare och i den mottagarenheten så får man information om rörmaterialet och ledningslängden och med den informationen kan motagarenheten räkna ut läckans position. Loggersystem man sätter ut så kallade loggar på flera ställen på ledningsnätet och låter dem sitta kvar minst över natten, sen så åker man över alla loggar och då använder man patrollern som är centralenheten för att fånga upp radiovågorna som loggarna 8

sänder ut och på så sätt kan operatören bedöma om det finns några läckor och kan operatören kan också lokalisera i vilket område läckan finns. Man kan även göra ett täthetsprov för att hitta läckor då sätter man igen en del av ett rör med hjälp av muni-bollar som gör så att det sluter tätt i röret sen så trycker man i luft i röret med hjälp av en kompressor, om vattnet tränger upp i hydrometern så är ledningen tät. Renovering av ledningar Åtgärder görs av ledningar för vatten, avlopp, värme, kyla gas m.m. Vid renovering av ledningar finns det metoder som är självbärande, andra som bygger på att det finns omgivande stöd och de metoder som kräver punktreperation. Om det gäller avloppsledningar som är i drift så måste flödet pumpas runt den sträckan som skall åtgärdas. Kortrör (självfallsledningar) Denna variant bygger på att man använder korta rör som fälls ner via en nedstigningsbrunn och därefter föra in dem i ledningen, tack vare ett hydrauliskt indrivningsverktyg. För att detta ska bli så bra som möjligt krävs det att ytan mellan rören fylls igen med t.ex. cementbruk. Fördelen med den här metoden är att den är ganska snabb och enkel. Nackdelen är att ledningens diameter blir mindre och att det bildas en hel del nya fogar. Kontinuerliga rör (tryck- och självfallsledningar) Här används ett nytt rör, tillverkat i PE, detta rör stumsvetsas så att det blir som ett enda långt rör och sätts på det gamla röret. För att föra in röret så använder man en vinsch. Denna teknik är likt kortrör snabb och enkel men är å andra sidan lite problematisk då rörets diameter minskas. 9

Formpassade rör (tryck- och självfallsledningar) Den här tekniken använder sig av ett rör som är tillverkat av polyeten (PE), rörets tvärsnitt minskas då det viks ihop. Infodringsröret kan beroende på dimension bilda ett 100 meter långt skarvfritt rör. För att utföra detta arbete krävs mobila maskinenheter. Flexibla foder (tryck- och självfallsledningar) Metoden brukar i folkmun kallas strumpinfodring och är gjort av väv eller filt som blir impregnerat med konstharts (epoxi eller polyester). Med hjälp av luft eller vatten så vrängs den formsydda strumpan in i det befintliga röret. Detta arbete kräver mycket maskinellt arbete. Rörspräckning (tryck- och självfallsledningar) Rörspräckning används i kombination med kortrör eller kontinuerliga rör och är således inte en renoveringsmetod. Metoden används när man vill öka diametern på röret. För att öka diametern använder man sig av ett skärverktyg som förs ner i röret samtidigt som ett don vidgar röret. Alternativt använder man ett hydrauliskt verktyg som växer och pressar ut röret. Rörspräckning kräver arbetsöppningar. Cementbruksisolering (tryckledningar, beläggning (självfallsledningar) Dessa metoder innebär att man sätter ett skikt cementbruk (vattenledningar) på ledningens insida, eller ett skikt epoxi eller polyuretan (självfallsledningar). Metoden är snabb och enkel. Foginjektering (självfallsledningar) Den används för att punktvis täta fogar. Materialet som används är i första hand produkter av tvåkomponentstyp vilket ger en elastisk fog. 10

Slang (tryckledningar) En slang har tunn godstjocklek vilket enbart gör den användbar i trycksatta ledningar. Den förs in hopvikt i ledningen och växer när vattnet trycks igång. Den här varianten är förhållandevis ny. Rörsegment eller rörpaneler (självfallsledningar) Den här metoden har använts en längre period vid renovering av stora självfallsledningar och mestadels till icke cirkulära rörsektioner. Segmenten monteras manuellt vid stora dimensioner och består vanligtvis av hela, halva eller delar av en rörsektion och sätts ihop för hand. Schaktning Att arbeta i en ledningsgrav är det farligaste som finns inom anläggningsteknik. För att minimera olyckor och dödsfall är det viktigt att personalen har kunskap om jorden de jobbar med och hur den beter sig. Därför har det framtagits speciella rekommendationer och anvisningar om säker schaktning. Farorna som lurar beror främst på jordarten, vädret, årstiden och grundvattennivåns läge. De två huvudtyperna av schakt är: Bergsschakt Jordschakt Schaktning i lera Lerschaktets väggar kan påverkas av belastningen som kan uppkomma av t.ex. grävmaskiner och annan tung materiell som placeras ovanpå och det kan då uppstå glidytor. För att förebygga detta är det viktigt att veta hur mycket vatten det finns i leran. Det är även viktigt att analysera lerans skjuvhållfasthet och göra släntlutningen flackare. 11

Schaktning i silt Det är viktigt att veta var grundvattnet går i förhållande till gravbotten, går det för nära får man sänka grundvattennivån. Det kan vara svårt att veta släntlutningen så då får man pröva sig fram. Vanligtvis försöker göra ett så kort hål som möjligt samt göra klart hålet så fort som möjligt då det är känsligt mot regn. Schaktning i grus och sand Dessa jordarter påverkas väldigt negativt om de kommer i kontakt med vatten. Om däremot grusen eller sanden uppnår jordfuktighet, vilket innebär att den vare sig är torr eller mättad med vatten. Den fuktigheten som finns där gör så att materialet istället packar sig. Vid schaktning under grundvattennivån blir finsanden väldigt svårhanterlig. Men misströsta inte, det finns hjälp att få, i form av en spont. Spontens uppgift är att vattnet ska få längre väg till schaktet. Den skall placeras på samma avstånd under schaktbotten som grundvattennivån ligger över. En spont kan även användas vid arbete på stadsgata, där kan hålet av olika anledningar inte vara lika stort. Då sätts sponten ut längs väggarna då släntlutningen inte kan vara så flack som behövs. Schaktning i morän Moränjordar är oftast en cocktail av olika jordar, den är finkornig och grovkornig. Om sanden innehåller sten och block så kan gravbotten få en ojämn karaktär och det föreligger även risk för blocknedfall. Är det istället mycket silt i moränjorden så kan schaktväggarna rasa ifall de blir tillräckligt uppmjuknade. Bergsschakt Om det ska schaktas eller läggas rör där berg kan förekomma är det viktigt att arbetet går som det ska för att det inte ska uppkomma rörbrott eller sättningar. Det är viktigt att fylla upp sprängbotten på ett så plant och tilltalande sätt som möjligt för att undvika sprickor och hålrum. På detta sätt är man säker på att rören plant och i den lutningen som önskas. 12

Länshållning Om schaktningen sker under grundvattennivån eller vid arbeten där vatten är förekommande använder man en länspump för att få bort vattnet från hålet. Detta görs för att hålla ledningsbädden så plan som möjligt vilket vatten förstör. För mycket vatten har även en negativ inverkan vid packningen. Ledningsbädd Då ledningar ska läggas är det viktigt att ledningsbädden är rätt utformad. Vilket material som används beror på hur jordförhållandena ser ut eller vad som traditionellt har använts. Packning Vid packning kan man använda sig av en spade för att packa materialet vid röret. Därefter fylls resterande packningsmaterial på och sedan används en padda som är en vibrationsplatta vars uppgift är att packa till det valda materialet på ett önskvärt sätt. Återfyllning med A-massor och B-massor Grävmaterialet vid schaktningen delas in i två grupper A och B massor. Vid återfyllning försöker man i största mån återanvända A-massor och det är återfyllnadsmaterialet som lämpar sig bäst att återfylla schaktningsgropen med. B-massor är det material som inte lämpar sig att återfylla med och fraktas bort för eventuell användning någon annanstans. Återanvändandet av A och B massor är både miljövänligt och ekonomiskt. 13

Schakt fri teknik Schaktfri teknik innebär att rör kan läggas under marken utan att schakta upp jord. Den vanligaste tekniken för rörläggning är att du schaktar upp jord och sedan lägger rören, sedan läggs jorden tillbaka. Den schakt fria tekniken innebär att detta inte behöver göras och den har många fördelar. Vid nyläggning av rör så trycks röret genom marken eller så borras ett hål för röret. Främst används tekniken i stadsmiljö där infrastrukturen och byggnationer inte ska störas. På senare år har det även visat på att tekniken är gynnsam för miljön, ekonomisk fördelaktig och den ger en mindre påverkan på tredje part. Ur miljösynpunkt så är det främst koldioxidutsläpp och energiåtgång vid transport och schaktning, åtgång och framställning av grus-, kross- och asfaltsprodukter som är de stora miljöbovarna. Om det går att reducera ovanstående punkter ger det en mindre påverkan ur en ekonomisk synvinkel, tillsammans med andra omkringliggande verksamheter, så som skyltning, material vid schaktning etc. Den minskade tidsåtgången är också en viktig del av ekonomin. Om det inte behövs schaktas så påverkas inte tredje part i lika stor utsträckning, som i en stadsmiljö ex. kan vara näringsidkare som kan förlora stora pengar på en avstängning av en väg. Den kanske viktigaste delen av den schaktfria tekniken är att den kan användas på ställen där det inte går att använda schaktning utan stora ekonomiska påfrestningar eller stora störningar i andra delar av infrastrukturen än VA-nätet. Exempel på dessa är järnvägsnät och motorvägar. De olika metoderna som finns för nyläggning av rör är; rörtryckning, hammarborrning, styrd borrning och jordraket. De delas in i två grupper; jordborrning som oftast kräver ett foderrör och bergsborrning som får ett naturligt foderrör av berget. Jordborrning Rörtryckning Rörtryckning görs med hydrauliska domkrafter från punkt A till B. Vid punkt A finns en tryckstation och vid punkt B en mottagarstation. Vid punkterna sätts det sänkbrunnar av betong, som sen görs om till nedstigningsbrunnar. 14

http://www.vikarbyverken.se/ Rörtryckning lämpar sig bäst i lera med rördiameter mellan 400-2500mm. Rören kan tryckas ca 80-100m. En startschakt och ett mottagarschakt krävs. Styrd borrning Styrd borrning liknar hammarborrning, men den görs med hjälp av elektronik och jetspolning Den görs även i två steg, först ett pilothål och sedan görs en upprymning. Det andra steget görs med en roterande rymmare när borrledningen dras tillbaka i borrhålet. Borrningen övervakas och styrs från marken med en sändare. Tekniken fungerar vid mindre dimensioner på upp till 600 m. Maximal diameter för tekniken är 1000mm. 15

www.ncc.se Jordraket Jordraketen är den enklaste och billigaste tekniken, den styrs med hydraulisk eller luftdriven borrning. Borrhuvudet pressas genom marken och jorden förs åt sidan. Tekniken fungerar bra i grus, sand och torr lera. Dimensionen som jordraket klarar är 110 mm upp till ca 25m. Rörliga bilder på en jordraket. www.youtube.com/watch?v=eawbyaqht8w Rörrammning Stålröret slås med hjälp av en tryckslufts driven slaghammare igenom sand eller leran. När röret har tryckts hela vägen så töms det med vatten eller tryckluft. Det bör inte finnas stenar som är större än rörets diameter där schaktningen ska göras. Tekniken används ofta under vägar och järnvägar. Rörrammning kan göras upp till 50 m med en rördiameter upp till. Ett startschakt på 3*10 m krävs. 16

Augerborrning En teknik där stålröret trycks genom jordmassorna samtidigt som en spiralformad skruv (Auger) för jordmassorna bakåt och ut i röret. Det behövs ett mothåll för drivpaketet i startgropen. Kan användas för både horisontell och vertikal rördrivning. En startgrop på 4*10 m krävs. Mikrotunnelborrning Borrningen görs mellan två schakt. En borrkrona som styrs av en operatör på marknivå, borrar sig igenom det aktuella materialet. Borrkronan kan styras med väldigt lite precision, därför passar den bra vid borrning av självfallslednigar. Efter kronan trycks betongrör in eftersom kronan tar sig fram. Borrningen kan utföras för betongrör på upp till 4000 mm och fungerar i lera och berg. Utkommande borrkrona 17

Bergsborrning Hammarborrning Hammarborrning fungerar på alla jordarter och även i berg. En borrkrona maler ned och pulvriserar berget. Om borrningen görs i jord leds borren i ett ledrör och det görs ingen pilotborrning, då det är svårt att få bra precision med den tunga borren. Borren drivs med tryckluft. Först så borras ett pilothål med hammaren, därefter så gör en utvidgning till den dimension som önskas. Utvidgningen kan behövas i flera omgångar. Hammarborrning kan göras på upp till 2000mm i dimension och upp till ca 100 m. www.ncc.se Styr rock navigator Styro rock navigator är en ny teknik som företaget Styrud har utvecklat. Den görs i två steg, först en pilotborrning och sedan upprymning. Borrningen fjärrstyrs från marknivå av en operatör. När pilotborrningen är gjord byts den trycksluft driva hammaren ut mot en rymmarkrona som dras tillbaka i samma hål. Med tekniken kan man styra borrningen i berg, med styrd borrning görs detta endast i mjukare material. Rör och hopsättning av rör Betong och plast (PVC och PE) är de ledningar som används mest, men det förekommer även material så som segjärn, gjutjärn, fiberarmerad plast, rostfritt stål, lera och trä. Betong Betong består av ballast och cementpasta vilket är beständigt och hållfast, tål belastningar bra. Numer kan betongen behandlas så den blir motståndskraftig mot korrosion exempelvis. Ibland 18

armeras betongrören. Då man lägger och fogar betongrör finns det flera verktyg man kan använda sig av. Verktygen kan kopplas direkt på grävmaskinen och maskinisten kan hantera rören både på rörgravskanten och i rörgraven. Exempel på verktyg är: Rörsaxen den mekaniska hopdragaren, snabeln och fast lyftok. Rörsaxen har två klor som griper/ släpper röret och den mekaniska hopdragaren placeras över rörfogen, hävstången fälls och verktyget griper i båda rören som då dras samman. Det finns även en hydraulisk hopdragare som används till större dimensioner. Snabeln som är en stålstång sticks in i röret och lyfter det, belastningen kan vara upp till 1500 kilo och snabeln är vridbar 360 grader. Snabeln används för rör i dimensioner på150 till 600 millimeter. Fast lyftok används till rör som har dimensionen 1600 till 2700 mm. Oket som har rörliga tappar fixerar oket vid röret, tapparna skjuts in i lyfturtagen på röret och låses sedan i det inskjutna läget. Innan man fogar ihop rören skall man smörja spetsen med ett glidmedel. Då man fogar ihop rören är det viktigt att de hänger fritt i luften så att det inte kommer in smuts i rörändarna. En gummiring finns för tätning i muffen. Det skall vara en spalt mellan spetsänden och muffen, spalten ska vara 3-25 millimeter beroende på rörens dimension. Hopdragningsverktyget får sitta kvar tills man finjusterat rören. PVC och PE PVC (polyvinylklorid) och PE (polyeten) är de material som oftast används av plastmaterialen. PVC och PE är av typen termoplast det innebär att materialet mjuknar vid uppvärmning och kan omformas då det är smält. Då materialet har kallnat får det tillbaka sina ursprungliga egenskaper. Termoplaströr är ganska temperaturkänsliga och det skall man ha i åtanke då man dimensionerar och projekterar. Rören man oftast använder som tryckledningar är PE-rör, de fogas samman antingen med stumsvetsning eller med elektromuffsvetsning. När man ska svetsa ska man se till att platsen är fri från blåst och regn och att det finns rejäl yta att jobba på. Stumsvetsningen ger de starkaste fogarna. Då man stumsvetsar ser man till att rörändarna är rena, man hyvlar av ändarna och smälter ihop rörändarna med hjälp av en värmeplatta som blir upp till 220 grader varm. Det tar cirka fyra till tio sekunder för materialet att stelna. Man ska låta röret svalna innan man börjar nerläggningen. För det mesta låter man svetsvulsterna sitta kvar då de endast påverkar förlusterna i ledningen obetydligt. Elektromuffsvetsning är lätt att utföra. Muffrördelar med metalltrådar inlagda i rördelen används och en strömkälla ansluts, då smälter materialet i muffen och på rörets spetsände. PE-rören klarar ett tryck på upp till 10 bar, det gör inte PVC-rören. 19

Då man skall foga samman PVC-rör används en gummiring som tätning men det går även att använda lim, det ställer högre krav på rätt användning på grund av lösningsmedlet i limmet. De rör i härdplast man använder sig av är epoxi och polyester. Härdplast kan mjukna något vid uppvärmning men går ej att forma till en ny produkt. Härdplaströr har bättre förmåga att ta emot belastning vid förhöjd temperatur än termoplaströr Segjärn Använder man segjärn får man ett system som klarar ut- och invändiga tryck, det utmattas inte av tryckslag, montaget går snabbt och kräver ingen svetsning. Vid återfyllnad i rörgraven kan grova massor användas och materialet kan återvinnas i framtiden. Föroreningar tränger inte in i materialet och ger en god ekonomisk lösning. Segjärnet skiljer sig från gjutjärnet på så sätt att grafiten samlas i kulor, det ger segjärnet böj och slagseghet. Grafiten i gjutjärnet blir sprött på grund av att grafiten ligger i fjäll. Segjärnet behandlas in och utvändigt med bland annat zink och cement för att stå emot korrosion. Då man lyfter järnrör använder man sig av en gummiklädd krok för att ej skada ytskiktet i röret. Innan man lägger rören rengör man spetsänden, packningen och muffen på insidan. Man smörjer på packningen och spetsändens fasade del. Vid manuell fogning av rör i mindre dimensioner använder man spett och ett mellanlägg av trä, vid fogning av lite större dimensioner används trämellanlägg och skopa och vid ännu större dimensioner används mekanisk hopdragning med hävarmar. Man kan dra med en tunn metallsticka i fogen för att se så att det är jämt ihopsatt. Då man nyanlägger brunnar och inlopp och lägger stora dimensioner används mestadels betong. Det är billigare än plast på större dimensioner och är mycket motståndskraftigt, man kan använda schaktmassorna som återfyllnad. Livslängden kan vara upp till 100 år. En nackdel är dock att betongrören är tunga och otympliga att jobba med. Då man skall lägga nya rör finns det mycket att tänka på. Man skall tänka på vad som växer eller kommer att växa i närheten(vissa trädrötter växer in i rören), temperaturen på mediet som skall rinna i rören, hur länge rören skall hålla, byggnation av vägar och hus i framtiden, omgivande material (grus, sten, och så vidare). Korrosion kan uppstå på icke behandlad betong och metall. Lösningsmedel och mycket varma vätskor kan skada plaströr. När det blir fel på rörledningar är det mestadels ett projekteringsfel, eller ett fel som hänt vid bygget av ledningen. 20

Brunnar Olika typer av brunnar. I detta avsnitt behandlas endast avloppsanslutna brunnar och avskiljare. Avloppsbrunnar. Som del till avloppsnätet finns bland annat brunnar anslutna men också olika former av avskiljare. Syftet med både brunnar och avskiljare är att säkerställa god och säker vattenkvalitet. Idag finns de stora utbud av material av brunnar att välja bland, polypropen, rostfri stål, segjärn, gjutjärn med mera. Även avskiljare består av olika typer av material. Fettavskiljare byggs mer i olika typer av plast medan oljeavskiljaren kan vara utförda i betong vid större anläggningar. Beroende på storlek samt placering kan bygglov krävas för upprättande av avskiljare. Nedstigningsbrunnar Är konstruerad så att man kan gå ned och inspekteras rörnätet oftast knutna till rörledning med självfall. Nedstigningsbrunnar finns utförda i olika material så som segjärn, betong, pvc och med mera. Den är till för kontroll, inspektion och underhållsarbete av rörnätet. Storleken på en nedstigningsbrunn varierar mellan 900-1000 mm. Av kostnadsskäll anläggs mindre nedstigningsbrunnar idag. 21

Nedstigningsbrunn med öppen botten. Källa http://www.eslov.se/download/18.6c8603cb107de19ee7a8000515/lod2.pdf Tillsynsbrunnar Idag anläggs mer tillsynsbrunnar istället för nedstigningsbrunnar. Tillsynsbrunnar är inte konstruerade så att man kan stiga ned i dem. De fyller samma funktion som nedstigningsbrunnar det vill säga är avsedda för inspektion, kontroll och underhållsarbete (rensning) av anslutande ledningar. De är max dimensionerade till 600 mm, vilket är för trångt för nedstigning. All inspektion och underhållsarbete görs därför med utrustning som sänks ned i brunnen och manövreras från markytan. Under normala omständigheter bör det finnas nedstignings- eller inspektionsbrunnar mellan 60-80 meters mellanrum. Dagvattenbrunnar Var det som förr kallade för rännstensbrunnar eller regnvattenbrunnar. Dagvattenbrunnar avleder främst dagvatten från hårdgjorda ytor. Många av dessa brunnar är utrustade med sandfång. De brunnar som ingår i LOD-anläggning är försedda med filter för att avskilja grövre partiklar som grus, sand, löv, grenar etc. Dagbrunnar med filter kräver mer underhåll då de kan sätta igen. Anläggning av dagvattenbrunnar sker oftast med inbördes avstånd på cirka 80 meter från varandra och bör inte avvattna mer än 800 m 2. Om dagvattenbrunnen är ansluten till kombinerat ledningssystem är den oftast försedd med vattenlås för att förhindra lukt (mer om vattenlås längre ned i texten). För att förebygga eventuella problem med slamavsättning i dagvattenledningar måste dagvattenbrunnar slamsugas regelbundet. Slamsugning tillhör gatuunderhållsåtgärd och har inget med VA- verket att göra. Hur oftast slamsugning bör göras bestäms av gaturenhållningen. Om underhåll av gatorna utförs med jämna mellanrum behövs dagvattenbrunnar sällan slamsugas och tvärtom. Vattenlåset är konstruerat så att en sektion i vattenröret är antingen böjt så att en del vatten stannar kvar i böjen. Konstruktionen gör att luftmassorna på låsets båda sidor skiljs åt och vattnet som är kvar i låset fungerar sedan som en barriär som förhindrar lukt, ohyra och så vidare inte tar sig upp från avloppssystemet. Vattenlås kan använda i flera typer av avloppssystem samt ledningar. 22

Bild på vattenlås. Typ 1 och typ 2. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/vattenl%c3%a5s Dräneringsbrunnar Dräneringsbrunnar finns i fastigheter och förbinder sig till det allmänna nätet. Dräneringsbrunnar kan även användas som avledning av dagvatten. Dräneringsbrunnar är oftast försedda med sandfång för att minska partikelansamling ute på ledningsnätet. Rensbrunnar Rensbrunnar är i huvudsak anlagd för rensning av anslutande ledningar. Brunnen är dimensionerad 225 mm och rensningar görs med utrustning som kan manövreras från markytan. Förr anlades rensbrunnar regelmässigt på servisledningar men av kostnadsskäl görs det nästan inte längre. Att ha rensbrunnar anslutet till servisen underlättar underhåll och stopp i ledningar kan åtgärdas mycket lättare. Idag rekommenderas rensbrunnar på servisledningar, men kan inte föreskrivas enligt VA-lagen. Golvbrunnar och spygatter Det finns flera typer av golvbrunnar gemensamt är att leda bort vatten och vätska inom fastigheten. Golvbrunnar kan vara utrustade med eller utan vattenlås. Spygatter inomhus är golvbrunnar utan vattenlås och anläggs oftast i kalla och torra utrymmen. Den är sedan ansluten till en vanlig golvbrunn med normal temperatur och fuktighet. I torra utrymmen skulle vattenlåset torka ut och utsöndra dåligt lukt och i kalla utrymmen skulle vattenlåset frysas igen. 23

Tillsyn och underhåll Tillsyn och underhåll av brunnar. Tillsyn av brunnar på avloppsledningar sker endast i samband med åtgärder på ledningsnätet. Oftast är det högtryckspolning eller rensning. Det är viktigt att kontrollera eventuella inläckage, sedimentering, beläggningar, stegjärnets skick och betäckningens (lock) läge och skick. Avskiljare Enligt lag måste all hälsofarliga ämnen i avloppsvatten för hälsa, samhällen och recipienten avskiljas samt tas om hand så inte störningar på reningsverket uppstår samt så ämnena inte släpps ut i naturen. Fett-och oljeavskiljare krävs idag inom olika verksamheter som hanterar eller kommer i kontakter med viss mängd olja (bensin, lösningsmedel med mera) eller fett (matfetter). Sand- och slamavskiljare installeras för att sand och slam i ledningsnätet kan orsaka igensättningar samt slitage på både nätledningsmaterialet samt de maskinella utrustningarna på reningsverken. Vid biltvätthallar kan både sand-, slam- och oljeavskiljare anläggas i kombination med varandra. Även kombinationen av sand-slam- och fettavskiljare finns, detta styrs efter behov samt vad man vill avskilja. Oftast finns sand-och slamavskiljare vid bilverkstäder, biltvätt, parkeringsplatser och vissa industrier. Fettavskiljare Fett bör avskiljas från avloppsvatten då det kan orsaka igensättning av avloppsledningar och störa reningsprocessen (pumpstation, ledningar och reningsverk). När spillvatten kallnar klumpar fett ihop sig och lägger sig som beläggning på rörledningsytor. Fett som står länge kan härskna och bildar svavelväte vilken kan bidra till risk för arbestmiljön. De miljöer som släpper ut mycket fetthaltigt spillvatten är restauranger, caféer, skolkök, storkök, sushirestauranger, med flera. En fettavskiljare avskiljer fett från diskvatten och fett som är i löst form och man bör ej hälla rent fett direkt i vasken även om man har en fettavskiljare. Det är fastighetsägarens skyldighet att inte släppa ut större mängder fett som kan orsaka problem i det allmänna Va-nätet. All verksamhet som hanterar eller tillverkar livsmedel där halten av fett är större än 50 mg/l vatten måste har fettavskiljare. 24

Det finns flera typer av fettavskiljare ute på marknaden idag, men avskiljningsprocessen är i principen detsamma. En fettavskiljare fungerar på så sett att fett är lättare än vatten medan slam samt andra ämne (matrester) som är tyngre än vatten sjunker ned till botten på avskiljaren och fettet ligger kvar uppe vid ytan. Gravimetrisk fettavskiljare. Källa: http://www.umeva.se/vattenavlopp/avlopp/fettavskiljare.4.7053ae821362a1b437c709f.html Fett från avskiljaren kan användas till biogas, elenergi genom rötning. Kompostering av fett från avskiljare kan bli näringsrik mull för markförbättring. Oljeavskiljare Oljeavskiljaren skall användas av alla verksamheter som hanterar eller där det förekommer lättflyktig vätska som har lägre densitet än vatten det vill säga är lättare än vatten, såsom olja, bensin med flera. Dessa utrymmen är bland annat bensinmackar, biltvätt, trafikbelastadeytor (parkeringar, garage med mera), industrier som hanterar oljor, verkstäder med flera. Enligt Bolagen måste oljeavskiljare installeras på både spillvatten och dagvatten om dessa vatten innehåller mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, petroleumprodukter, slam, partiklar med mera som kan störa samt utgöra hot för avloppsnätet samt recipienten. Det finns en europeisk standard avseende utformning, installation, skötsel med mera. I både miljöbalken och VA-lagen reglerar oljeavskiljare. De oljor som skall avskiljas från vatten finns i fyra tillstånd fri, dispergerad, emulgerad eller löst beroende på hur stora dropparna är. Dessa fyra förekomster av oljeansamling bete sig på olika sätt och alla dessa fyra former kan inte helt avskiljas. Fri- och dispergerad olja är den olja som går att avskilja med avskiljare medan emulgerad- och löst olja måste avskiljas med kompletterade metoder. En metod är att låta spillvattnet passera genom koalescensavskiljare. Koalescensavkiljaren gör att de mycket små oljedropparna lättare flyter samman och stiger till ytan och på detta sätt kan avlägsnas från 25

spillvattnet. En koalescensavskiljare kan utföras som lameller, rörfilter eller som porösa filtermattor. Andra metoder att avskilja lös olja kan vara extraktion, absorption och ultrafiltering. Lite förenklat kan man säga att oljeavskiljare är konstruerad på samma sätt som fettavskiljare. Spillvattnet leds in och slam samt andra tyngre partiklar sjunker till botten medan olja som är lättare än vatten stannar vid ytan inne i avskiljarkammaren. ( Se bild över fettavskiljare) 1. Lock, 2. Provtagningsenhet, 3. Koalesator, 4. Avstängningsventil och 5. Nivålarm. Oljeavskiljare klass 1 Olja samt slam från oljeavskiljaren klassas som farligt avfall och få endast hanteras (tömning sam transport) av entreprenörer med giltigt tillstånd utfärdade av länsstyrelse. Tömning av både fett-och oljeavskiljaren måste ske med jämna mellanrum annars fyller de inte sin funktion. 26

Sand- och slamavskiljare Det finns två typer av sand- och slamavskiljare, en med bypass utlopp samt en typ utan. Sand-och slamavskiljare med bypass- utlopp används vid dagvattenledningar före oljeavskiljare. Medan den andra typen används vid sand och slamrika spill- och dagvatten oftast i kombination med olje- eller fettavskiljare (placeras innan olje-eller fettavskiljaren). Sand- och slamavskiljare finns uppbyggda på samma sätt som gravimetrisk fettavskiljare (se bild under fettavskiljare) med dämpskärm och inloppet är försedd med vattenlås (mer om vatten lås se under rubriken dagvattenbrunnar). Vad som händer är att när vatten strömmar in i avskiljaren dämpar dämpskärmen upp strömningshastigheten och tillåter slam samt sand att sjunka till botten och avsätta sig medan det avskilda vattnet strömmar vidare ut i ledningssystemet och vidare till exempel oljeavskiljaren. Alfa Sand-slamavskiljare. Källa: http://www.meagvasystem.se/produkter/avskiljare-anlaggningar/ 27

Uppgift 2 Pumpstationer med tre driftfall Utifrån fallbeskrivning för rörnätsteknik 30 YH-poäng så har vi fått förutsättningarna för att på papper bygga en överföringsledning för avlopp med tillhörande pumpstationer. Vi ska genom faktasökande ta fram ett förslag på hur vi vill att den ska byggas upp och dimensioneras utifrån en del fasta parametrar (se driftparametrar nedan). Utifrån dessa parametrar skulle vi ta fram ett förslag på 12, 16 och 20 timmars drifttid. De rör vi har valt är polyeten nytt, PE100SDR26 vilket ger ett tryck på PN6. Vi valde PE-rör då platsmaterialet har en bra ledningsförmåga och står emot nötning av till exempel sand. PE-rör är lätta att skarva och lägga och kan utsättas för tryck. Priset är även bra. För att inte få en sedimentering i rören, utgick vi ifrån en strömningshastighet mellan 0,6-0,8 m/s. m. Rörens diameter styrs av strömningshastigheten och för att komma så nära det korrekta värdet, testades olika rördiameter tills vi fick ett bra värde. Fasta parametrar: Q-max=400m3/dygn Ledningslängd=11560 Statiskt uppfordringshöjd=17m De punkter som vi ansåg vara viktigast vid jämförelse av pumpar var maximalverkningsgrad, verkningsgrad och förbrukning av kwh/m3 för de olika pumptyperna. För att få överblick tog vi två olika typer av uppdelningar som vi ansåg vara realistiska. Den första där överföringsledningen bestod av 3 stycken pumpstationer och den andra där den bestod av 5 stycken pumpstationer. Eftersom det flödet vi har fått enligt fallbeskrivningen är Qmax, har vi valt att räkna med detta som max flöde och inte räknat med någon marginal över det. När vi hade sammanställt fakta för de två olika scenarierna med pumptyp N, såg vi att skillnaden mellan verkningsgraden och max verkningsgrad för överföringsledning med 5 stycken pumpstationer var övervägande bättre. På den andra punkten energiförbrukning, så var även jämförelsen överväldigande positiv till 5 stycken pumpstationers fördel. Nästa steg var att göra samma typ av sökning på den andra typen av avloppspump som har beteckningen C även då för 5 stycken pumpstationer. 28

För att räkna ut energiförbrukningen så har vi tagit 400m 3 *365 (dagar på ett år) summan blir:146000m 3 och det multiplicerade vi med pumpens energiförbrukning i kwh/m 3 samt antal pumpar (se bilagorna 1-9). Se sammanställda tabeller nedan som användes för jämförelse: Driftfall 1. 20 timmar, 5,6 l/s Pumptyp Flygt NP 3085 SH 5 st CF 3057 HT 5 st NP 3127SH 3 st Verkningsgrad pump 47,1 % 56 % 37,8% Max verkningsgrad 63,8% 65,2% 63,1% Kwh/år 93440 89060 116946 Strömningshastighet 0,6907 0,6907 0,6907 Rördiameter 110 mm 110 mm 110 mm Driftfall 2. 16 timmar, 7 l/s Pumptyp Flygt NP 3085 SH 5 st CP 3057 HT 5 st NP 3127 3 st Verkningsgrad pump 53,6% 62,1% 45,4% Max verkningsgrad 61 % 65,2% 63,7% Kwh/år 68620 74460 81906 Strömningshastighet 0,6693 0,6693 0,6693 Rördiameter 125 mm 125mm 125mm Driftfall 3. 12 timmar, 9,3 l/s Pumptyp Flygt NP 3085 SH 5 st CP 3057 HT 5 st NP3153 SH 3 st Verkningsgrad pump 61,5% 64,9% 40,7% Max verkningsgrad 63,8% 65,2% 61,2% Kwh/år 59641 64751 133590 Strömningshastighet 0,7094 0,7094 0,6693 Rördiameter 140mm 140mm 140mm Källa: http://www.xylect.com/bin/xylect.dll?is NEXTPAGE=startup&IS NEXTPAGE=BDYSTART&IS AREA=S WEDEN&IS COUNTRY=SWEDEN&IS BROWSER=%23%231.5%231276%23814 (Se bilaga1-9) 29

Topografi över pumpstationerna Utifrån tabellerna har vi valt fem stycken pumpstationer med 2 stycken identiska pumpar vardera med endast en pump i drift åt gången. Pumparna körs på start/stopp läge och beräkningen har gjorts på en pump. Vi har valt att ha lika långt mellan varje pumpstation och den sträckan är 2312 meter och vi har en uppfodringshöjd på 3,4 meter mellan varje pumpstation. På driftfallen 20 timmar och 16 timmar har vi valt att använda C- pumpar därför att dem har bättre verkningsgrad och på driftfall 20 timmar så är även energiförbrukningen lägre. På driftfall 12 timmar så har vi valt en N-pump på grund av att den har en bra verkningsgrad och en lägre energiförbrukning. Vi valt att ha 5 stycken pumpstationer för att verkningsgraden ska bli så bra som möjligt, vilket resulterar i mindre slitage och underhåll. När vi räknade på 3 pumpstationer så blir verkningsgraden väldigt låg, enligt Flygts pumpvalsprogram. Driftparametrar: Q-max=400m3/dygn Ledningslängd=11560 Statiskt uppfordringshöjd=17m Engångsförlusterna/pump: Ventil(sluss) 2stycken =0,3*2=0,6 Backventil (kula)1stycken =0,9 Rörböj 2 stycken =0,3*2=0,6 T-koppling 1stycken =1 Inlopp 1stycken =1 Utlopp 1(plötslig areaökning) stycken =1 Summa =5,1 30

Pumpuppställning i pumpsumpen 31

Driftfall 1. 20timmar I driftfall ett skall pumpstationer ha en driftgång på 20 timmar. Belastningsflöden är 5,6l/s ( 400m3/20=20/3600=0,0055555~0,0056*1000=5,6l/s Q= 5,6l/s). Rör som vi valt är PE100SDR26 PN6, 110 diameter. De pumpar som vi valt till denna driftgång är CF 3057 HT3~260 och den har en strömningshastighet på 0,6907 m/s och det totala trycket är 19,7 meter. (se bilaga 1) Uträkning av pumpsumpens storlek-5,6l/sek-3 st starter /h. T= 3600s/cykel/ 3 starter / h= 1200 sek T=t1+t2 För att räkna fram t2 och t1 görs följande beräkning. Qin (t1+t2) = Qut x t2 Qin beräknas utifrån det totala flödet under ett dygn, vilket enligt fallbeskrivningen är 400m3/d. Qin=400m3/d / 24h =16,66m3 =16,66m3/3600 s=0,00463 =0,00463x1000= 4,63l/s Qin=4,63l/s. Denna summa används i alla tre driftfallen för Qin. Qin och Qut(som är känd sedan tidigare (5,6l/s))sätts in i beräkningen. 4,6l/s(3600s/c)=5,6l/s x t2 = 5556 s/c=5,6l/s x t2 Båda sidor divideras med 5,6 för att få fram t2 =5556S/c/ 5,6=5,6 x t2/5,6 =992s/c=t2 T1 räknas fram genom att dra bort t2 från den totala tiden. T1= T-t2 T1-1200 s/c-992s/c T1=208s/c Sumpens volym beräknas enligt följande: S=Qin x t1 S= 4,63l/s x 208 32

S= 963,04l /1000= 0,963m3 Sumpens volym är 0,963m3 Driftfall 2. 16 timmar Vid driftfall två skall pumpstationerna ha en driftgång på 16 timmar. Belastningsflöden är 6,94l/s (400m3/16=25/36000=0,00694444~0,006,94*1000=6,94l/s, Q=6,94l/s). Rör diameter är 125mm samt samma material som driftfall ett. Pumparna till driftfallet är CP 3057 HT3~260 och den har en strömningshastighet på 0,6693 m/s och det totala trycket är 18 meter. (se bilaga 2). Uträkning av pumpsumpens storlek-7l/sek-3 st starter/h. T= 3600s/cykel/ 3 starter / h= 1200 sek T=t1+t2 För att räkna fram t2 och t1 görs följande beräkning. Qin (t1+t2) = Qut x t2 Qin beräknas utifrån det totala flödet under ett dygn, vilket enligt fallbeskrivningen är 400m3/d. Qin=400m3/d / 24h =16,66m3 =16,66m3/3600 s=0,00463 =0,00463x1000= 4,63l/s Qin=4,63l/s. Denna summa används i alla tre driftfallen för Qin. Qin och Qut(som är känd sedan tidigare (7l/s))sätts in i beräkningen. 4,6l/s(3600s/c)=7/s x t2 = 5556 s/c=7l/s x t2 Båda sidor divideras med 9,3 för att få fram t2 =5556S/c / 7=7l/s x t2/7 =794s/c=t2 T1 räknas fram genom att dra bort t2 från den totala tiden. T1= T-t2 T1-1200 s/c-794s/c T1=406s/c Sumpens volym beräknas enligt följande: S=Qin x t1 33

S= 4,63l/s x 406 s/c S= 1879,786 /1000= 1,8m3 Sumpens volym är 1,8m3 Driftfall 3.12timmar Vid driftfall tre skall driftgången vara på 12 timmar med belastningsflöden på 9,3l/s. ( 400m3/12=33,3333/3600=0,009259~0,0093*1000=9,3l/s). Rördiameter är 140 mm och samma material som driftfall ett och två. Pumparna till denna driftgång är NP 3085 SH 3~Adaptive 253 och den har en strömningshastighet på 0,7094 m/s och det totala trycket är 15 meter. (se bilaga 3). Uträkning av pumpsumpens storlek-9,3l/sek-3 st starter/h. T= 3600s/cykel/ 3 starter / h= 1200 sek T=t1+t2 För att räkna fram t2 och t1 görs följande beräkning. Qin (t1+t2) = Qut x t2 Qin beräknas utifrån det totala flödet under ett dygn, vilket enligt fallbeskrivningen är 400m3/d. Qin=400m3/d / 24h =16,66m3 =16, 66m3/3600 s=0,00463 =0,00463x1000= 4,63l/s Qin=4,63l/s. Denna summa används i alla tre driftfallen för Qin. Qin och Qut(som är känd sedan tidigare (5,6l/s))sätts in i beräkningen. 4, 63l/s (3600s/c) =9,3l/s x t2 = 5556 s/c=9,3l/s x t2 Båda sidor divideras med 9,3 för att få fram t2 =5556s/c / 7=7l/s x t2/7 =597,4s/c=t2 T1 räknas fram genom att dra bort t2 från den totala tiden. T1= T-t2 T1-1200 s/c-597,4s/c T1=602,6s/c 34

Sumpens volym beräknas enligt följande: S=Qin x t1 S= 4,63l/s x 602,6 S=2791l /1000= 2,79m3 Sumpens volym är 2,79m3 35

Sammanfattning Vi har kommit fram till att det är viktigt att välja rätt material till arbetet som skall göras, att man har kännedom om markens beskaffenhet, att det är viktigt med en god hygien vid vattenrörläggning. Det är även viktigt att rörgraven inte är öppen för länge, för då är det risk för ras, det kan man förebygga genom att använda schaktfria metoder, för där behöver man bara ett startschakt och ett mottagningsschakt. Med schaktfria metoder går arbetet fortare, det blir mindre oangelägenheter för omgivningen, det blir även billigare. Det är viktigt med ett gott underhåll på rör, serviser, brunnar och pumpstationer. På driftfall 20,16 och 12 timmar har vi lagt stor vikt på energiförbrukningen och på verkningsgraden. 36

Källförteckning Litteraturer: Svenskt Vatten: Allmänna VA-ledningar Grundutbildning för rörnätspersonal. Publikation U5 augusti 2008. Nätbaserade informationssidor: http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/brunnar.htm http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-101-8 http://husagare.avloppsguiden.se/ http://husagare.avloppsguiden.se/slamavskiljare.html http://www.trevco.se/brunnar---betackningar.aspx http://www.fev.se/media/24090/fettfolder.pdf http://www.swedishepa.se/documents/publikationer/620-8283-3.pdf www.syvab.se/download/263.../oljeavskiljare.pdf http://www.eslov.se/download/18.6c8603cb107de19ee7a8000515/lod2.pdf http://www.rensman.se/roktest.html http://vretmaskin.se/lacksokning/tekniken-att-lyssna-efter-lackljud/ http://www.dhi.se/solutions/waterutilities/fieldmeasurements/flodesmatning/lackage.aspx www.ncc.se http://www.bab-ab.se/hemsida/hammar/index.asp http://www.styrud.se/wp-content/uploads/styrud_augerborrning.pdf http://www.styrud.se/wp-content/uploads/tbm.pdf http://www.styrud.se/wp-content/uploads/styrud_styrorocknavigator.pdf http://www.alfaror.se/pdf/alfaror_flik5_0811.pdf 37

38