UTBILDNINGSNÄMNDEN KVARNBYSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 001-94/2012:855 SID 1 (13) 2012-10-30 Handläggare: Lennart Berglind Telefon: 08 50843612 Arbetsplan Inledning Följande dokument är kopplade till vår verksamhetsplan: Kvarnbyskolans krisplan Kvarnbyskolans likabehandlingsplan Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier Kvarnbyskolans kvalitetsredovisning Skolinspektionsrapporter Lgr 11 Utbildningsförvaltningens strategidokument De flesta av dessa dokument finns samlade i "Kvarnbypärmen" och på skolans hemsida. De egna dokumenten kommer att revideras eller bytas ut under verksamhetsåret. En elevhälsoplan kommer att skrivas, liksom en ny likabehandlingsplan. Organisation Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskoleklasser, grundskola åk 1-6, särskola åk 1-6, skolbarnomsorg åk F - 3 och öppen eftermiddagsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4-6. All anställd personal är uppdelade i arbetslag med stort ansvar och kompetens. Skolan leds av rektor, som biträds av en skolintendent och ansvariga för de olika arbetslagen. Kvarnbyskolan har 402 elever och 215 barn i fritidshemsverksamhet (2012-09- 30). Av dessa går 10 elever i särskolan och 16 i förberedelsegrupp. 99,7 % av eleverna talar minst två språk och undervisningen sker i 24 modersmål. 81 personer arbetar i verksamheten och 75 arbetar direkt med elevernas lärande. Av dessa är 6 % specialpedagoger, 59 % grundskollärare och 12 % förskollärare eller fritidspedagoger. Dessutom tillkommer undervisning i olika modersmål i form av köpta timmar motsvarande 2,5 heltidsanställda. I Kvarnbyskolans elevhälsoteam ingår rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och två specialpedagoger. Specialpedagogerna organiseras också i ett eget arbetslag och ansvarar för pedagogiskt stöd för elever i behov av särskilt stöd i åk F - 6. Kvarnbyskolan har ett välutrustat bibliotek med en heltidsanställd skolbibliotekarie, som arbetar speciellt med att stimulera elevernas läslust. Förskoleklass, särskola och skolbarnomsorg är lokalmässigt integrerande med grundskolan. Utvecklingen går mot en allt större verksamhetsintegrering.
SID 2 (13) Verksamhetsidé - vision och värdegrund. Kvarnbyskolan arbetar mycket engagerat för att uppnå de mål som är uppsatta för verksamheten. Ett stort ansvar för oss är att ge eleverna en framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla, social kompetens och initiativförmåga ges eleverna förutsättningar att lyckas i framtiden. Förutsättningarna är goda: stabil personal, som tar ansvar och är utvecklingsbenägen. Eleverna tycker om sin skola och vill lära sig. Kvarnbyskolans profil är och måste vara "Språk och skrivutveckling" vilket innebär att personalen arbetar med ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell. Barnen lär sig läsa tidigt med hjälp av helordsmetoden, använder rikligt med skönlitteratur i undervisningen, stärker sin självkänsla och får känna sig duktiga. Höga krav och förväntningar ställs på eleverna och skolarbetet ska vara roligt. Kvalitetsåtaganden Kvarnbyskolan har utarbetat sju kvalitetsåtaganden och dessa redovisas i nedanstående text och i dokumentet "Kvalitetsgarantier". Systematiskt kvalitetsarbete Kvarnbyskolans viktigaste mål är de som finns för lärandet och språkutvecklingen. Målet för kvalitetsarbetet är att alla kontinuerligt ska följa upp, värdera och förbättra kvaliteten i verksamheterna och arbete pågår med att utveckla systemet för uppföljning och utvärdering. Detta innebär också att de planer och dokument, som upprättas ska vara levande och användas i verksamheterna. Frågeställningarna från förvaltningsledningen kommuniceras ut i arbetslagen på skolan av rektor och återredovisas genom arbetslagsansvariga. Information från skolledning ges både muntligt och skriftligt. Före beslut inhämtas åsikter från arbetslagen. Beslut av MBL- karaktär fattas i samverkansgruppen, medan beslut som rör ett arbetslag fattas på APT träffar. Vikten av analys, reflektion och diskussion av det utförda arbetet betonas. Formella samrådsorgan där elever samverkar utökas detta läsår. Ett rådsystem inrättas bestående av en elev per klass för åk 1-6 som tillsammans med vuxenansvarig träffas en gång var fjortonde dag. Däremellan har klassen ett vanligt klassråd där man tar upp frågor, som man tar med sig till råden. För närvarande finns sex råd: antimobbningsråd med 2 medlemmar per klass, miljöråd, idrottsråd, biblioteksråd, matråd och rastverksamhetsråd. Många elever blir på detta sätt involverade i elevinflytande och elevdemokrati och engagemanget från elevernas sida ökar. för framtagande av arbetsplan/verksamhetsplan Denna verksamhetsplan/arbetsplan bygger på tidigare års planer, kvalitetsredovisningar och garantier. Dessa har vuxit farm i dialog med personal och brukare. Planen upplevs som bra och förankrad. Synpunkter, som kommit fram vid vårens utvärderingar med elever, personal och föräldrar, har inarbetats. Åtgärder för utveckling Schack
SID 3 (13) Satsningen på schackspelande, som startade under läsåret, kommer att fortsätta och personalen ska få ytterligare utbildning under hösten 2012. Eleverna kommer att spela schack på fritidshemmet, inom elevens val och i anslutning till matematiklektioner. Betyg och bedömning Intern utbildning för alla lärare kommer att ske under läsåret 2012/13. Lärare i årskurs 5 och 6 kommer dessutom att delta i skolverkets utbildning i betygsättning under hösten. Skapande skola Ett projekt i sagoberättande och illustrerande av afrikanska sagor kommer att ske under höstterminen 2012. Läxhjälp Läxhjälpen, som ägt rum under vårterminen 2012 med hjälp av tre högskolestudenter, utökas och utvecklas med fyra studenter och med två dagar i stället för en. Resultatförbättring Alla arbetslag kommer att arbeta intensivt för att förbättra resultaten i de olika skolämnena genom kompetensutveckling, metoddiskussioner och studier av forskningsrapporter. Elevinflytande I syfte att öka elevinflytandet och lära eleverna de demokratiska spelreglerna omorganiseras de två elevråden och arbetsmiljörådet till sex råd: antimobbningsråd, biblioteksråd, matråd, idrottsråd, miljöråd och rastverksamhetsråd. En elev från varje klass deltar i varje råd, som leds av 2 vuxna. Varje råd har möte varannan vecka och rektor träffar de vuxna 2 gånger per termin. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
SID 4 (13) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Årsmål Period 75 % 2013 75 % 2013 75 % 2013 90 % 2013 Vi åtar oss att alla elever i årskurs F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande skolbarnsomsorg. För elever i årskurs F - 3 i form av fritidshem och för elever i årskurs 4-6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet. Skolbarnomsorgens pedagogik och metodik Under året kommer en fördjupning i de gemensamma målen att ske, med särskilt intresse för hur de olika yrkeskompetenserna kan komplettera varandra. Detta sker genom att fritidshemmen och skolan under skoldagen samverkar kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i läroplanen, men genom ett utnyttjande av de olika personalkategoriernas kompetenser. Personalens mål under elevernas tid på fritidshemmet är att se barnens allsidiga utveckling och komplettera barnens skoldag med en pedagogisk verksamhet efter läroplanens intentioner. Barnen ska uppleva fritiden som rolig och meningsfull och personalen ska stimulera och berika deras utveckling. Detta sker genom ett nära samarbete med föräldrar arbete i smågrupper där alla barn blir sedda och hörda fysiska aktiviteter utomhus och inomhus. ett aktivt arbete mot trakasserier, mobbing och annan kränkande behandling. regelbunden uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten att personalen erbjuds såväl individuell som verksamhetsanknuten kompetensutveckling
SID 5 (13) av fritidshemsverksamhet sker genom Utrednings- och statistikkontorets skolundersökning, samt skolans utvärdering vid läsårets slut. Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar. Kvarnbyskolan fastställer varje år en likabehandlingsplan med en välförankrad arbetsplan mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder (Dan Olveaus modell). Jämställdhet och ett trevligt bemötande kommer särskilt att uppmärksammas, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbning och varje arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut. Skolan arbetar mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. På många föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap. Personalen har också fått kompetensutveckling i värderingsövningar. Livets spelregler är exempel på en bra handledning för värderingsövningar, som används av de olika arbetslagen. Om mobbning uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbning. Vid svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbning dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbningen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbning. Skolk Skolket bland Kvarnbyskolans elever är måttligt. I de fall elever har stor frånvaro sker det oftast med föräldrarnas godkännande. Personalen lägger ändå ner stor kraft på att minska frånvaron och har täta kontakter med berörda hem. Vid större frånvaro sker rapport till elevvården. Vid ofruktsamt arbete tar skolan kontakt med socialtjänsten. Elevhälsa Medvetenheten om elevhälsa har ökat. Flera klasser har schemalagda promenader varje dag. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom obligatorisk simundervisning för skolår f och 2, anordnas sådan för vissa äldre elever inom ramen för Elevens val. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud. Dessa deltar i skyddsronderna och får
SID 6 (13) viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Skolan har ett elevhälsoteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och två specialpedagoger. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. av arbetet med attityder, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling sker vid läsårets slut. Skolsköterskan gör djupintervjuer i skolår 4 kring välbefinnandet. Efter skyddsronderna diskuteras resultatet med elevskyddsombuden och i samverkansgruppen. Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen, t.ex. stadens skolundersökning utförd av Utrednings- och statistikkontoret, skolhälsans årliga rapport, skolsköterskornas skadestatistik och personalens och elevernas utvärderingar. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period 75 % 2013 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
SID 7 (13) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Årsmål Period 75 % 2013 90 % 2013 Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan lär sig läsa (uppnår LUSpunkt 7 på läsutvecklingsschemat) under årskurs 1 under förutsättning att eleven gått i Kvarnbyskolans förskoleklass. Skolans profil är språk- och skrivutveckling och som komplement till lärarna finns en bibliotekarie anställd i ett välutrustat bibliotek. Allt arbete i Kvarnbyskolan ska vara språkutvecklande och ämnesbehörigheten i svenska som andra språk är hög. Många pedagoger har gått en 30-poängskurs eller mer i Tvåspråkiga barns språk - och kunskapsutveckling. Lärarna använder ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell och mycket skönlitteratur används i undervisningen. Metoden ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsam för språkutvecklingen. Resursanvändning Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta intensivt med språkutveckling. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom olika pedagogiska dataprogram. Kvarnbyskolan använder sig av läsutvecklingsscheman (LUS) vid bedömningen av elevernas läsförmåga. Performansanalys (språkutvecklingsanalys) används för att bedöma språknivån för elever med svenska som andra språk. Analyserna visar tydligt vad eleverna kan och upplyser lärarna om vad den enskilde eleven behöver utveckla. Vi åtar oss att ge varje elev förutsättningar att efter nioårig skolgång uppnå kunskaper, som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen. Varje arbetslag gör en planering efter Lgr 11. Kravnivåerna skrivs in i elevernas individuella utvecklingsplaner och eleverna görs medvetna om vad som förväntas
SID 8 (13) av dem. Kursplanerna används som underlag för utvecklingssamtalen och vid utformandet av "Elevens val" studeras kursplanerna och för varje aktivitet anges vilket mål valet anknyter till. Arbetet i skolan är mål- och resultatstyrt. Måluppfyllelsen diskuteras under utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare i samband med utvärderingsoch planeringsdagar och resultaten ligger till grund för vidare planering. Lärarna har pedagogiska utvecklingsgrupper där olika pedagogiska frågor diskuteras. Matematik Matematikundervisningen är ett område, som är under utveckling mot kvalitet i stället för kvantitet och mot ett mer laborativt arbetssätt, där diskussioner och problemlösning ersätter mekanisk räkning. Lärarna har haft studiecirklar i "Praktisk matematik" och matematikverkstäder har byggts upp i alla klassrum. Arbetet kommer att fördjupas och vidareutvecklas. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) Kvarnbyskolan deltog i NTA-projektet första gången under våren 2008. Resultatet var mycket lyckat och projektet uppskattades av både elever och lärare. Måluppfyllelsen var hög och även språkutveckling, koncentration, samarbete och matematik utvecklades positivt. Arbetet efter tidigare koncept fortsätter. Kultur Kvarnbyskolan anordnar författarbesök, teaterbesök, folkdans och musikprojekt för eleverna. Förutom värdet i själva kulturupplevelsen ser vi sådana insatser som berikande för språkutvecklingen. Språk- och skrivutveckling Detta är skolans profil som genomsyrar allt skolarbete. Eleverna dokumenterar ofta sitt skolarbete skriftligt och stor vikt läggs vid läsning och arbete med olika skönlitterära böcker. Informationsteknologi Kompetens inom it-området blir allt viktigare i vårt samhälle. Skolan är mån om att vara med i utvecklingen och satsar på it både materiellt och pedagogiskt. Modersmål Modersmålsundervisning anses viktig och tre modersmålslärare är anställda lokalt, vilket också innebär att de kan fungera som studiehandledare och brobyggare mellan olika kulturer. Resursanvändning Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta både med språkutveckling och måluppfyllelse i de olika skolämnena. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom frekvent datorvändning.
SID 9 (13) av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och personal. Kursplanerna används som underlag och för varje mål bedöms den enskilde elevens måluppfyllelse. Sammanställning görs på skolnivå över alla elevers måluppfyllelse i de olika skolämnena. Vid skolverkets nationella prov för årskurs 3 och 6 bedöms måluppfyllelsen i svenska och matematik och i årskurs 6 även i engelska. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, t ex Skolverkets analysscheman och diagnostiska material. Förutom ovan redovisade prov genomförs såväl muntliga som skriftliga uppföljningar av elevernas kunskapsnivåer kontinuerligt under läsåret. sker också vid klasskonferenser då arbetslag, elevhälsa och skolledning går igenom alla elever och diskuterar insatser för de elever, som behöver särskilt stöd. Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Elever i behov av särskilt stöd Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. Fem till sju lärare arbetar i varje arbetslag med 50-60 elever. Detta gör att resurserna snabbt kan styras till de elever som bäst behöver dem. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolan beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar. Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. Särskola För elever med utvecklingsstörning finns särskola. Mottagande av elever i särskolan sker efter bedömning av Utbildningsförvaltningens mottagningsteam och sedan ansvarar rektor för verksamheten. Utbildningen i särskolan är anpassad till elevens förmåga och behov av utmaningar. Särskolan och skolbarnsomsorgen är lokalmässigt integrerad med grundskolan och eleverna deltar i den reguljära
SID 10 (13) skolverksamheten. Elever i grundskolan och särskolan har olika kursplaner, men arbetar i övrigt efter gemensamma styrdokument. Skolan strävar efter att öka integreringen i den dagliga verksamheten Förberedelsegrupp För elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelsegrupp. Här får eleverna undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker successivt och efter elevernas individuella förutsättningar. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar. Resursanvändning Visionen är att varje arbetslag ska disponera en specialpedagog, men med försämrad budget under åren försvåras detta. I stället organiseras specialpedagogerna i ett arbetslag, som ger stöd åt alla klasser. av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och personal. Läsutvecklingen bedöms genom ett läsutvecklingsschema (LUS) och används för alla elever. Alla elever med svenska som andra språk bedöms med språkutvecklingsanalys (performansanalys), som är en metod, som visar vad eleven kan och vad den bör utveckla. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, t ex Skolverkets analysscheman och diagnostiska prov. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 90 % 2013 85 % 2013
SID 11 (13) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 75 % 2013 85 % 2013 Vi åtar oss att arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstagande i det dagliga skolarbetet ska öka. Elevernas individuella utvecklingsplan ska vara välförankrad och tydlig för elever och föräldrar. I Kvarnbyskolan råder demokratiska värderingar där delaktighet och ansvar utvecklas bland elever, föräldrar och personal. Skolan kommer på olika sätt att arbeta med att öka elevernas delaktighet och ansvar. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och uppmuntras till detta. FN:s barnkonvention ska ingå som ett naturligt inslag i undervisningen. I olika samrådsorgan lär sig eleverna den demokratiska beslutsprocessen genom formella påverkansmöjligheter. Genom personalens medvetenhet kommer elevernas ansvar och delaktighet kring sitt arbete i klasserna att utvecklas. Eleverna informeras om de kravnivåer, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolorna har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande. Föräldrainflytande För de flesta föräldrar sker det viktigaste föräldrainflytandet kring det egna barnet. Detta sker företrädesvis vid utvecklingssamtal mellan förälder, elev och personal minst en gång per termin. Här diskuteras elevens individuella utvecklingsplan, uppnådda resultat, allmän skolsituation och kommande åtaganden. I Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier finns anvisningar om vart man ska vända sig med klagomål och synpunkter, vilket i allmänhet först är ansvarig pedagog och därefter rektor. Hänvisning finns också till Utbildningsförvaltningens klagomålshantering Personal- och elevutvärdering sker vid läsårets slut, men också efter avslutat arbetsområde. Föräldrarnas synpunkter inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöten och spontana skolkontakter. Den dokumentation som finns från elevrådet gås nogsamt igenom i alla klasser. Elevinflytandet har också tagits upp under medarbetarsamtalen. Vårens utvärderingar och skolundersökning visade på
SID 12 (13) en positiv utveckling både vad gäller ansvar och inflytande och elevernas medvetenhet om skolans mål. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att ha en god samverkan inom skolan och med andra verksamheter, samt utarbeta väl fungerande rutiner för överföring av elever mellan pedagogiska verksamheter. Samverkan sker mellan olika enheter inom och utom Kvarnbyskolan. Under skoldagen samverkar fritidshemmen och skolan kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna genom att de olika personalkategoriernas kompetenser tas till vara. Personalsamverkan sker i förskoleklassen genom att de kommande grundskolelärarna för årskurs 1 arbetar heltid i förskoleklassen (och på fritidshemmet). Övrig samverkan sker inom eller mellan olika arbetslag t.ex. mellan fadderklasser och mellan särskola grundskola. För att utöka samverkan inom arbetslaget måste all personal byta kollega minst en gång i veckan dvs. arbeta under något arbetspass tillsammans med någon annan kollega än den man vanligtvis arbetar med. Överföringen mellan de pedagogiska verksamheterna sker efter principen Föräldrar är bärare av informationen, vilket innebär att information mellan verksamheterna lämnas över i föräldrars närvaro. Inför övergången från årskurs 6 till årskurs 7 kallas förälder och elev till ett enskilt överlämningssamtal tillsammans med avlämnande lärare i slutet av läsåret för skolår 6. Från mottagande skola deltar en skolledare och en representant för elevvården. För elever med behov av särskilt stöd tas kontakt tidigare i samråd med föräldrarna. Före övergången mellan förskola och förskoleklass bjuds alla föräldrar efter valet av skola in till ett överföringssamtal tillsammans med förskolepersonal. De blivande eleverna gör skolbesök under vårterminen och föräldrarna får information före skolvalet på ett föräldramöte i skolan. Innan en elev börjat i särskolan äger en överföringskonferens rum mellan skolledning, elevvårdspersonal, berörda lärare och förälder då man går igenom de utredningar, som ligger till grund för mottagandet i särskolan. Elever med ingen eller kort skolgång, som börjar i Kvarnbyskolan under läsåret
SID 13 (13) tas emot på en intagningskonferens då familjen och skolpersonalen får tillfälle att ställa frågor och informera varandra. Samarbetet kring barn och ungdomar håller på att återuppbyggas genom projekt med socialtjänsten och polisen. Samverkan i olika former följs upp genom personalens utvärdering i slutet av läsåret, utvecklingssamtal och brukarundersökningar NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Resursanvändning Större delen av verksamhetens budget styrs till elevernas lärande. Stor lärartäthet gör det möjligt att arbeta med både språkutveckling och med måluppfyllelse i de olika skolämnena. Rikligt med skönlitteratur prioriteras liksom datoranvändning. Den stora lärartätheten innebär att resurserna ligger i klasserna. Dock finns det tillgång till fyra specialpedagoger, som arbetar med elever med särskilda behov. Parallellt arbetar elevhälsoteamet, som förutom två specialpedagoger består av rektor, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator, för bästa möjliga elevstöd. Övrigt Detta läsår satsar vi ännu mer på riktade åtgärder för elever med särskilda behov, så att de kan uppfylla kravnivåerna. Särskilt har förra läsårets sämre resultat på de nationella proven (framför allt i matematik) analyserats. Vi arbetar för ett ökat föräldraengagemang. Rektor har deltagit i alla föräldramöten i början av läsåret och bl.a. talat om den stora betydelsen av föräldrars delaktighet i barnens skolarbete och samarbete med skolan. Andra satsningar är utökad läxhjälp och mer schack i skolan vid vissa tillfällen, exempelvis inom Elevens val, i förskoleklasserna och på fritidshemmet. ++++++++