Utfodring med lupin i ekologisk mjölkproduktion

Relevanta dokument
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Bra vallfoder till mjölkkor

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Utfodring av mjölkkor med 100 % ekologiskt och lokalt producerat foder i Sverige

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Svensk djurhållning utan soja?

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång

NÖT

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Slutrapport Rostning av åkerböna för ökat fodervärde (projekt nr 666/2012)

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, Skara.

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Sida 1 av 22

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Vallfoder som enda foder till får

Framgång föder Framgång framgång föd

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Tolkning av foderanalys BLGG

Närproducerade proteinfodermedel till köttdjur. Av Helena Stenberg och Cecilia Lindahl

Betfor en riktig klassiker!

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

FODER i ekologisk produktion

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

datamix MULTIFEEDER 5000 KOMPONENTER KAPITEL - 6 -

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Friska får ger välmående gårdar

vitafor HÄSTMINERALER

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Odling och användning av proteingrödor

Mjölk på bara vall och spannmål

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Närproducerat foder till högproducerande mjölkkor

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Fodermedel till köttdjur

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Rörflen som foder till dikor

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Transkript:

Utfodring med lupin i ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen HS-Kristianstad Detta arbete ingår i det svenska miljöprogrammet för jordbruket och finansieras gemensamt av svenska staten och EU

Inledning Blå lupin är en intressant proteingröda som har blivit mer odlingssäker de senaste åren. Utveckling av odlingsmetoder och förädling fortgår. Erfarenheterna är emellertid få av hur lupin fungerar i utfodringen och där saknas försök under svenska förhållanden. Äldre lupinsorter hade ett högt innehåll av alkaloider, vilket gav lupin en bitter smak och kunde ha negativa hälsoeffekter på djuret. Nyare sorter har ett lägre innehåll av alkaloider och odlingen har ökat markant i Norden under senare år. Lupin har ett högt råproteininnehåll (28-38 %), råfettet ligger på 5-6 procent (Stensig et al. 1993). Vid utfodring av lupin till mjölkkor är proteinets nerbrytning i vommen (EPD-värdet) av stor betydelse för att kunna bedöma fodervärdet. I dagsläget har vi dålig kunskap om EPDvärdet för lupin och en variation mellan 50-80 % har nämnts i litteraturen. Vallprotein har ett högt EPD-värde, vilket vill säga att en stor andel bryts ned i vommen (ca 80 %). Vid utfodring med 100 procent ekologiskt foder i mjölkproduktionen är det av stor intresse att komplettera vallfodret med ett proteinfoder med låg nerbrytbarhet i vommen. Näringssammansättning av blålupin från svenska demonstrationsodlingar 2002 Under odlingssäsongen 2002 hade Hushållningssällskapet i Kristianstad demonstrationsodlingar av tre lupinsorter: Bora, blålupin SW-vit och blålupin SW-brun. De två sistnämnda sorter förekommer fortfarande bara som försökssorter i Sverige. Alla dessa sorter är förgrenande sorter och näringssammansättningen av dessa sorter framgår av tabell 1. Tabell 1 Näringsinnehåll i tre blålupinsorter. Bora SW-vit SW-brun Procent av torrsubstans Askhalt 3,9 3,9 3,8 Råprotein 37,3 34,4 33,5 Råfett 5,7 5,6 6,1 NDF 29,7 30,4 28,0 Mineraler g/kg torrsubstans Calcium 2,6 4,0 3,1 Fosfor 5,4 5,4 5,5 Magnesium 2,4 2,2 2,5 Kalium 10,8 9,5 10,8 Näringsinnehållet varierade lite mellan sorterna, dock hade Bora den markant högsta innehållet av råprotein. Den beräknade innehållet av omsättbar energi varierade mellan 13,3 13,6 MJ/kg ts för de tre sorterna

Näringssammansättning av blålupin från sortsförsök 2002 i Danmark I Danmark har man företaget analys på fem lupinsorter som ingick i de danske sortsförsök (Möller & Pedersen 2003). Man analyserade sorterna Prima, Sonet, Borweta (oförgrenade sorter), Bora och Bordako (förgrenade sorter). I tabell 2 redovisad analysresultatet från de danska provtagningerna. Bora är den enda sort som har analyserads i båda länderna. Tabell 2 Näringsinnehåll i lupinsorter, odlad under danska förhållande 2002 Procent av torrsubstans Borweta Prima Sonet Bora Bordako Medel Askhalt 4,4 4,7 4,7 4,1 4,3 4,4 Råprotein 34,1 36,2 33,9 35,4 38,0 35,5 Råfett 5,1 5,6 5,5 5,6 4,9 5,3 Växttråd 17,9 16,1 16,1 17,5 18,2 17,2 Mineraler g/ kg torrsubstans Calcium 4,1 4,1 4,6 3,2 2,9 3,8 Fosfor 7,2 6,5 6,2 6,3 6,0 6,4 Magnesium 2,5 2,3 2,3 2,4 2,2 2,3 Kalium 11,4 11,3 11,3 12,6 12,4 11,8 Proteinnerbrytbarheten (EPD) av lupin EPD (Effective protein degradation) beskriver hur mycket av fodrets protein som bryts ned I vommen. EPD beräknas vid en passagehastighet ur vommen på 8 % per timme med mätvärden efter 2, 4, 8, 16, 24 och 48 timmars inkubation med nylonpåsar i vommen. Tre vomfistulerade kor används och dessa skall ha standardutfodrats i minst en månad före inkubation. För varje inkubationstid tar man ut påsarna ur vommen och tvättar och torkar dem. Påsarna töms och restens vikt bestäms för att beräkna torrsubstansförsvinnadet. De inkuberade proverna och utgångsprovet analyseras för protein. Därefter kan proteinnerbrytningen för varje inkubationstid beräknas och när dessa summeras får man fram EPD-värdet. Bora är den mest vanliga sorten som odlas i Norden och därför användes den vid bestämmelse av EPD-värdet under svenska förhållanden. Provet analyserades vid Kungsängens Forskningscentrum,Uppsala, SLU. EPD-värdet bestämdes till 63 %. Råproteininnehållet var 37,5 % och AAT-värdet kun då beräknas till 139 g/kg torrsubstans. Figur 1 visar nerbrytningsprofilen av kvävet från lupin som medelvärde från de tre korna som provarna inkuberades i. Jämföras denna nerbrytningskurva med protein från spannmål är den mindre brant, vilket är typisk för ett fodermedel med låg EPD-värde. Håller detta resultat är lupin ett mycket lovande fodermedel, men variationen mellan kornas nerbrytning av lupinprotein var stor. Slutsatsen från en EPD-bestämmelse bör således inte övervärderas, och bör kompletteras med mera heltäckande försök. Sorterna Prima och Borweta blev analyserad för EPD i Danmark (Möller och Pedersen, 2003). Nerbrytbarheten uppmättes till 84 % respektive 80 % och AAT-värdet beräknades till

110 g/kg torrsubstans. Beräkningsmodellen för AAT och även EPD-bestämningen är dock olika mellan länderna och jämförelse mellan länderna blir tyvärr därför ganska svår. Figur 1 Kväveförsvinnande från lupin ur vommen vid olika inkubationstider. 100 90 80 N-försvinnande (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Inkubationstid, timmar Praktisk hantering av lupin på gårdsnivå Lupin kan vara svårt att krossa i vanlig kross utan för-valsar om de är torkade till lagarfast vara (mindre än 14 % vatten). Om lupin utfodras separat bör det krossas i en kross med förvals. Skall lupin ingå i fullfoder som blandas i mixarvagn går det bra att mala lupin i en hammarkvarn. Diskussion Lupin är ett mycket intressant proteinfodermedel till nötkreatur. Det är det fodermedel som i oprocessad form har det högsta AAT-värde av de trindsädsarter som är möjliga att odla under svenska förhållanden. Med det höga råproteininnehåll på mellan 33-38 % av torrsubstans ger redan relativt små givar ett betydligt tillskott till proteinförsörjningen i foderstaten. Under praktiska förhållanden har inga negativa effekter kunnat konstateras vid utfodring av lupin till såväl ungnöt som kor. Analys av proteinnerbrytbarheten vid Kungsängens Forskningscenter (SLU) visade på ett EPD-värde på 63 %, (Bora), vilket svarar till ett innehåll av AAT på 139 g/kg ts. Danska mättningar på sorterna Prima och Borweta gav ett EPD-värde runt 80 % svarande till ett AAT-värde på 110 g/kg ts om man använder den danska beräkningsmodellen. Används istället svensk beräkningsmetod ger ett EPD-värde på 80 % ett AAT-värde på 95 g/kg ts. Lupin har fungerad väl i foderstater till mjölkkor under stallsäsongen 2002/03. I Skåne har minst 4 ekologiska mjölkproducenter lupin i foderstaten under innevarande stallsäsong (2003/04) och givor mellan 0,8 2,5 kg/dag har konsumerats utan några problem. Riktiga utfodringsförsök och flera EPD-bestämmelser är dock nödvändig för att kunde fastställa fodervärdet av lupin.

Referenser Stensig, T., Strudsholm F., Nielsen E.S. 1993. Beskrivelse af fodermidler. Karekteristika og anvendelse til kväg. Rapport nr. 26. Landsudvalget for kväg. 260 pp. Möller, J. & Pedersen S.S. 2003. Fodervärdi af lupiner til kväg. www.lr.dk den 15 april 2003. Relevant litteratur inom ämnet Brett D. Glencross 2001. Feeding lupins to fish: A review of the nutritional and biological value of lupins in aquaculture feeds. Department of Fisheries Research Division. Government of Western Australia. Nielsen N. I. og Beck M.B. 1997. Bachelorprojekt ved Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole. Foderværdi af sød lupin til drøvtyggere en undersøgelse af formalingsgradens indflydelse på proteinværdien af Lupinus angustifolius og Lupinus albus. Maribo H. og Fernandez J. A. 2002. Meddelelse, Landsudvalget for Svin, Den rullende Afprøvning. Anvendelse af lupin Prima som proteinkilde til økologiske slagtesvin. Pl@nteinfo: SortInfo, Lupin 2002, Sorter i Økologiske Landsforsøg. Lupinsorter, økologisk, Tabelbilag til Landsforsøgene 2002, Landskontoret for Planteavl, Landbrugets Rådgivningscenter. Salomonsson, M., Gustafsson, A.H., Bertilsson, J., Melin, M., Emanuelson, M. 2002. AAT/PBV-systemet I Norden skillnader, utvecklingsvägar och möjlighet till förbättrad kväveeffektivitet. Rapport nr 7004-P Svensk Mjölk.