MILJÖPLAN VI BRYTER DEN ONDA CIRKELN

MILJÖPLAN 2016-2018 VI BRYTER DEN ONDA CIRKELN

Miljöplan 2016-2018 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-22 80 800 E-post: hk@kriminalvarden.se Hemsida: www.kvv.se

INNEHÅLL 1. INLEDNING...4 1.1 Sveriges miljökvalitetsmål...4 1.2 Hur berör miljöplanen Kriminalvårdens verksamhet...5 1.2.1 Anstalter...5 1.2.2 Häkten...6 1.2.3 Kriminalvårdens kontor (Huvudkontor, Regionkontor, Frivårdskontor och NTE:s kontor)...6 1.3 Ledningens genomgång...7 1.4 Uppföljning...7 1.5 Miljöorganisation...8 1.5.1 Ansvar och uppgifter i miljöledningsarbetet...8 1.6 Årscykel...9 2. KRIMINALVÅRDENS MILJÖPOLICY...10 3. ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL...11 4. DETALJERADE MILJÖMÅL...12 4.1 Energi...12 4.2 Avfall...12 4.3 Livsmedel...13 4.4 Transporter och tjänsteresor...13 4.5 Inköp och upphandling...13 5. HANDLINGSPLANER...14 5.1 Energi...14 5.2 Avfall...15 5.3 Livsmedel...16 5.4 Transporter och tjänsteresor...17 5.5 Inköp och upphandling...19 Bilaga 1...20 Mall för handlingsplan...20 Bilaga 2...21 Gröna häkten - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens häkten...21 Bilaga 3...22 Gröna kontor - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens kontor...22 3

1. INLEDNING KRIMINALVÅRDENS MILJÖPLAN 2016-2018 Statliga myndigheter ska enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, den så kallade miljöledningsförordningen, införa och utveckla ett miljöledningssystem. Det innebär bland annat att myndigheterna årligen ska planera, genomföra, följa upp och redovisa sitt miljöarbete till Naturvårdsverket och till regeringen. Kriminalvårdens miljöplan är treårig och omfattar miljöledningsarbetet under perioden 2016-2018. Planen ska ses som ett inriktningsdokument som alla ska verka efter så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt utifrån givna förutsättningar. Planen är viktig och nödvändig för att miljöledningsarbetet ska fungera och utvecklas på ett effektivt sätt. Miljöplanen som innefattar miljöpolicy, miljömål, och handlingsplaner, är Kriminalvårdens bidrag till att uppfylla Sveriges miljökvalitetsmål. I miljöledningsförordningen står att myndigheter med betydande miljöpåverkan bör få sitt miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001 eller registrerat enligt EMAS. Kriminalvården är en myndighet som har betydande miljöpåverkan och bör således på sikt arbeta för en miljöcertifiering. Ett enklare alternativ till certifiering är miljödiplomering enligt Svensk miljöbas. Kriminalvården ser det som positivt om en del verksamhetsställen väljer att utreda möjligheten till en certifiering, alternativt en diplomering. 1.1 Sveriges miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål samt tjugofyra etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och klimat- och luftföroreningar. Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Miljökvalitetsmålen följs upp varje år och i den bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålen. De svenska miljökvalitetsmålen inarbetas allt oftare i miljöledningssystem eller när egna miljömål sätts. Kriminalvården kan bidra i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen med åtgärder som kan vara lönsamma för både samhället och för oss själva. Av Sveriges miljökvalitetsmål är det framförallt sju mål; begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, ett rikt odlingslandskap och god bebyggd miljö, som Kriminalvårdens miljöplan bidrar till. 1. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 9. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 2. FRISK LUFT 10. HAV I BALANS, LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD 3. BARA NATURLIG FÖRSURNING 11. MYLLRANDE VÅTMARKER 4. GIFTFRI MILJÖ 12. LEVANDE SKOGAR 5. SKYDDANDE OZONSKIKT 13. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP 6. SÄKER STRÅLMILJÖ 14. STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ 7. INGEN ÖVERGÖDNING 15. GOD BEBYGGD MILJÖ 8. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG 16. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV I miljöledningsförordningens 8 står att myndighetens miljöpolicy och miljömål ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. 4

1.2 Hur berör miljöplanen Kriminalvårdens verksamhet? Kriminalvårdens verksamhetsområden har olika förutsättningar att bidra till och nå miljömålen. En viktig del i Kriminalvårdens miljöledningsarbete är att engagera och göra klienterna delaktiga i miljöarbetet. Kriminalvårdens miljöarbete och miljömål bör således behandlas i klienternas sysselsättning (arbetsdrift, service, klientutbildning, självförvaltning, annan strukturerad verksamhet). Varje VO behöver därför anpassa miljöarbetet till förutsättningarna på den lokala enheten. Anstalterna ska, likt tidigare miljöplaner, fortsätta arbeta med gemensamma handlingsplaner tillsammans med fastighetsägarna, medan häktena och kontoren ska arbeta efter konceptet gröna häkten/kontor. Mer om detta i avsnitten 1.2.1 1.2.3. En stor del av Kriminalvårdens miljöledningsarbete är kopplat till lokaler och därför måste en nära samverkan i miljöfrågor etableras med fastighetsägarna. Detta gäller framförallt för anstalter, men även häkten bör undersöka möjligheten till samarbete. Under hösten 2015 tecknade Kriminalvården och Specialfastigheter gröna hyresavtal för att stärka samarbetet. Gröna hyresavtal innebär ett större fokus på hållbarhetsfrågor där gemensamma mål sätts upp. Det finns en gemensam standardmall som fastighetsbranschen infört för att minska miljöpåverkan från lokaler. Avtalet beskriver vilka åtgärder hyresgäst och hyresvärd kommit överens om för att få mindre miljöpåverkan inom områden som energi, inomhusmiljö, materialval och avfallshantering. Kriminalvården har för avsikt att etablera samverkan i miljöfrågor med fler fastighetsägare och ser positivt på att teckna fler gröna hyresavtal de kommande åren. Samverkan i miljöfrågor sker även med andra myndigheter. Kriminalvården deltar bland annat i ett miljöledningsnätverk tillsammans med ett flertal myndigheter, där samverkan och samarbeten sker inom ett antal miljöområden. Kriminalvården deltar även i nätverk gällande hållbara upphandlingar, där fokus är miljö, etiska och sociala krav. 1.2.1 Anstalter Kriminalvårdens anstalter ska arbeta med gemensamma handlingsplaner tillsammans med fastighetsägaren. I handlingsplanen ska åtgärder som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål prioriteras, samt åtgärder som anstalten och fastighetsägaren kommer överens om. Även andra miljöförbättrande åtgärder kan föras in i handlingsplanen som till exempel kan vara specifikt för den enskilda anstalten eller som på annat sätt gynnar det lokala miljöarbetet. uppdateras vid hyresgästmöten, varför det är av vikt att anstaltens miljösamordnare närvarar vid delar av mötet. I samband med den årliga miljöredovisningen, rapporterar anstalterna vilka åtgärder ur handlingsplanen som har genomförts under året. Handlingsplanen revideras i början av varje år, senast den 28/2, för att hållas aktuell och att åtgärderna i planen ska prioriteras rätt. Den reviderade handlingsplanen ska vara HK tillhanda senast den 28/2 varje år, med start 2017. Handlingsplanen ska upprättas tillsammans med fastighetsägare enligt den mall som finns i bilaga 1 i detta dokument. De åtgärder som förs in i handlingsplanen gås igenom och vid behov För de anstalter som har Specialfastigheter som hyresvärd är den gemensamma handlingsplanen en del av arbetet med gröna hyresavtal. 5

1.2.2 Häkten Kriminalvårdens häkten ska arbeta med konceptet gröna häkten som finns i bilaga 2 i detta dokument. Grönt häkte är en form av intern miljödiplomering som innebär att om ett antal kriterier uppfylls, tilldelas häktet ett diplom som bevis på ett framgångsrikt miljöarbete. Kriterierna i dokumentet visar inom vilka områden som häktena bör prioritera i miljöarbetet. Kriterierna är dels områden där miljöpåverkan från verksamheten vanligtvis är stor och dels områden som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål. Dokumentet gröna häkten innehåller 26 kriterier, varav 8 stycken är obligatoriska (ovanför strecket) och av övriga 18 kriterier behöver minst 14 uppfyllas. För att uppnå grönt häkte ska alltså minst 22 av 26 kriterier uppfyllas (cirka 85 %). Ett av de obligatoriska kriterierna är att genomföra minst två miljöförbättrande åtgärder. De miljöförbättrande åtgärderna ska skrivas in i handlingsplanen som finns bifogad i bilaga 1. I slutet av året, i samband med den årliga miljöuppföljningen, ska en ansökan om grönt häkte skickas in. De häkten som uppfyller kraven tilldelas ett diplom. 1.2.3 Kriminalvårdens kontor (HK, RK, Frivård och NTE) Kriminalvårdens kontor ska arbeta med konceptet gröna kontor som finns i bilaga 3 i detta dokument. Grönt kontor är en form av intern miljödiplomering som innebär att om ett visst antal kriterier uppfylls, tilldelas kontoret ett diplom som bevis på ett framgångsrikt miljöarbete. Kriterierna i dokumentet visar vilka områden som kontoren bör prioritera i miljöarbetet. Kriterierna är dels områden där påverkan på miljön för kontoret är vanligt förekommande och dels områden som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål. Dokumentet gröna kontor innehåller 22 kriterier, varav punkt 1-8 är obligatoriska. och av övriga 14 kriterier behöver minst 11 uppfyllas. För att uppnå grönt kontor ska alltså minst 19 av 22 kriterier uppfyllas (cirka 85 %). Ett av de obligatoriska kriterierna är att genomföra minst en miljöförbättrande åtgärd. Den eller de miljöförbättrande åtgärderna ska skrivas in i handlingsplanen som finns bifogad i bilaga 1. I slutet av året, i samband med den årliga miljöuppföljningen, ska en ansökan om grönt kontor skickas in. De kontor som uppfyller kraven tilldelas ett diplom. 6

1.3 Ledningens genomgång För att veta om miljöledningsarbetet fungerar som tänkt och är effektivt, ska det årligen göras en genomgång av systemet (ledningens genomgång) där bland annat resultatet av arbetet följs upp. Syftet är att säkerställa att miljöledningsarbetet är lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Genomgången ska identifiera möjligheter till förbättringar och behovet av ändringar i miljöledningssystemet. Vid genomgången ska det framgå hur väl verksamheten har lyckats att följa Kriminalvårdens miljöpolicy och miljömål, samt hur det lokala miljöledningsarbetet har fungerat. Vid genomgången ska det även finnas underlag för beslut om det framtida miljöledningsarbetet. Ledningens genomgång genomförs med fördel i januari varje år, i samband med den årliga miljöuppföljningen samt planering för kommande år. Underlag för ledningens genomgång finns på miljösidan på krimnet under länken; http://krimnet.kvv.se/om-kriminalvarden/ Mal-och-uppfoljning/Miljo/Sidor 1.4 Uppföljning Enligt 20 i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, ska myndigheten årligen redovisa sitt miljöledningsarbete. Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning skickas in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket. innehåller bland annat frågor om statistik och hur det lokala miljöarbetet har fungerat. En enklare miljöuppföljning kommer även ske efter åtta månader varje år, och denna genomförs för att stämma av hur miljöledningsarbetet fungerat hittills under året. Uppföljningen skickas ut till VO i december och ska vara HK tillhanda senast 31/1. Uppföljningen 7

1.5 Miljöorganisation Ansvar för VO:s och NTE:s miljöledningsarbete åligger respektive kriminalvårdschef/sektionschef. För att få genomslag i det lokala miljöledningsarbetet och få det att fungera på bästa sätt bör det finnas en lokal miljösamordnare vid varje VO. Vid NTE bör det finnas en miljösamordnare per sektion. För de VO som består av mer än ett verksamhetsställe bör det finnas en miljösamordnare per VS. Ansvar och uppgifter för det lokala miljöledningsarbetet finns beskrivet i avsnittet 1.5.1. Inom varje VO bör det även finnas en miljögrupp bestående av en lokal miljösamordnare och en eller flera miljöombud, samt en representant från ledningen. Miljögruppens uppgift är att driva och utveckla det lokala miljöledningsarbetet. En rekommendation för att hålla miljöfrågan levande är att planera in fyra miljömöten per år. 1.5.1 Ansvar och uppgifter i miljöledningsarbetet Samordna och utveckla det lokala miljöledningsarbetet Arbeta med dokumenten gröna häkten/kontor (häkte/frivård) Upprätta en lokal miljöhandlingsplan (anstalt) Genomföra och följa upp åtgärder i handlingsplanen (anstalt) Sammankalla lokala miljömöten Kommunicera miljöinformation till personal Kommunicera miljöinformation till klienter (anstalt/häkte) Delta på hyresgästmöten (anstalt/häkte) Rapportera verksamhetsområdets miljöledningsarbete 8

1.6 Årscykel Årscykeln ska ses som ett levande dokument. Den kommer att revideras under året och fler datum och aktiviteter kommer att tillkomma. Bland annat planeras interna miljörevisioner genomföras under 2016. Det kommer troligtvis även tillkomma ett antal utbildningstillfällen. En del datum och tillfällen berör endast HK och en del endast VO. Januari VO Ledningens genomgång Miljöuppföljning ska vara HK tillhanda senast 31/1 Februari HK Miljöredovisning skickas in till Justitiedepartementet och Naturvårdsverket Juni VO Introduktion för sommarvikarier om det lokala miljöarbetet Augusti VO 8 månaders uppföljning December Den årliga miljöuppföljningen skickas till VO Lokala handlingsplaner ska vara upprättade och godkända av ledningen. Handlingsplanen ska vara HK tillhanda senast den 28/2 (gäller för 2017-2018) 9

2. KRIMINALVÅRDENS MILJÖPOLICY Kriminalvården ska vara en myndighet där miljöledningsarbetet är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och där miljöhänsyn vägs in vid strategiska beslut. Vi ska bedriva ett miljöarbete som bidrar till Sveriges miljökvalitetsmål och till en hållbar utveckling. Detta vill vi förverkliga genom att: Effektivisera energianvändningen Prioritera återanvändning och återvinning Ställa krav på användning av miljöanpassade lösningar vid ny- och ombyggnation Ställa miljökrav vid inköp/upphandling av varor och tjänster Begränsa klimatpåverkan från transporter och tjänsteresor Engagera, utbilda och motivera medarbetare och klienter i miljöarbetet Årligen följa upp, utvärdera och vidareutveckla miljöarbetet i syfte att uppnå ständiga förbättringar Följa tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som verksamheten berörs av 10

3. ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL 1. Energi Kriminalvården ska vara en energieffektiv myndighet, vilket innebär att förbrukningen av el, värme och vatten ska minska 4. Transporter och tjänsteresor Kriminalvården ska minska utsläppen av koldioxid från transporter och tjänsteresor 2. Avfall Kriminalvården ska minska verksamhetens avfallsmängd, samt prioritera arbetet med återanvändning och återvinning 5. Inköp och upphandling Kriminalvården ska öka andelen miljökrav vid upphandlingar 3. Livsmedel Kriminalvården ska öka antalet vegetariska måltider samt öka andelen ekologiska produkter 11

4. DETALJERADE MILJÖMÅL 4.1 Energi Övergripande miljömål, energi Kriminalvården ska vara en energieffektiv myndighet, vilket innebär att förbrukningen av el, värme och vatten ska minska. Detaljerat miljömål för el: Kriminalvården ska årligen minska elförbrukningen med 3 % Miljömålet har koppling till Sveriges miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Detaljerat miljömål för värme: Kriminalvården ska årligen minska värmeförbrukningen med 3 % Detaljerat miljömål för vatten: Kriminalvården ska årligen minska vattenförbrukningen med 4 % 4.2 Avfall Övergripande miljömål, avfall Kriminalvården ska minska verksamhetens avfallsmängd, samt prioritera arbetet med återanvändning och återvinning. Detaljerat miljömål: Kriminalvården ska årligen minska mängden osorterat avfall med 3% Miljömålet har koppling till Sveriges miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Kriminalvården ska prioritera återanvändning samt förbättra källsorteringen 12

4.3 Livsmedel Övergripande miljömål, livsmedel Kriminalvården ska öka antalet vegetariska måltider samt öka andelen ekologiska produkter. Detaljerade miljömål: Andelen ekologiska produkter ska årligen öka med 2% Miljömålet har koppling till Sveriges miljökvalitetsmål: Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Antalet vegetariska måltider som serveras på anstalter och häkten ska utgöra minst 2 måltider per vecka 4.4 Transporter och tjänsteresor Övergripande miljömål, transporter och tjänsteresor Kriminalvården ska minska utsläppen av koldioxid från transporter och tjänsteresor. Detaljerade miljömål: Utsläppen av koldioxid från Kriminalvårdens tjänsteresor ska årligen minska med 2% Utsläppen av koldioxid från Kriminalvårdens transportfordon ska årligen minska med 3% Miljömålet har koppling till Sveriges miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning God bebyggd miljö 4.5 Inköp och upphandling Övergripande miljömål, inköp och upphandling Kriminalvården ska öka andelen miljökrav vid upphandlingar. Detaljerat miljömål: Vid samtliga upphandlingar där miljöhänsyn anses vara relevant, ska miljökrav ställas Miljömålet har koppling till Sveriges miljökvalitetsmål: Kopplingen till Sveriges miljökvalitetsmål beror på vilken vara eller tjänst som ska upphandlas 13

5. HANDLINGSPLANEN 5.1 Energi Handlingsplanen innehåller övergripande åtgärder för att minska Kriminalvårdens energiförbrukning och nå miljömålen. För mer detaljerade åtgärder hänvisas till anstalternas lokala handlingsplaner, samt häktenas och kontorens arbete med grönt häkte respektive grönt kontor. Miljömålet för energi gäller främst för de verksamhetsställen som kan mäta energiförbrukningen. Dock ska även övriga verksamhetställen arbeta med energibesparande åtgärder. Uppföljningsfrågorna i handlingsplanen besvaras av central miljösamordnare i samband med den årliga miljöredovisningen till Justitiedepartementet och Naturvårdsverket. NYCKELTAL 2016 2017 2018 2015 ELFÖRBRUKNING (MWh) 54202,2 ELFÖRBRUKNING/M 2 (kwh/m 2 ) 104,3 VÄRMEFÖRBRUKNING (MWh) 61665,4 VÄRMEFÖRBRUKNING/M 2 (kwh/m 2 ) 118,6 VATTENFÖRBRUKNING (m 3 ) 485214,3 RESULTAT Åtgärder A) Upprätta lokala handlingsplaner som innehåller åtgärder för att minska energianvändningen. B) Införa rutiner för att säkerställa att krav ställs på energieffektivitet vid inköp/upphandling. Enligt förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. C) Gröna hyresavtal är tecknade för att stärka samarbetet med Specialfastigheter gällande bland annat energibesparande åtgärder. Arbete med gröna hyresavtal och för att nå resultat påbörjas under 2016. D) En översyn för belysning behöver göras, med hänsyn till ekonomi, säkerhet och energieffektivitet. En satsning på LED bör övervägas vid utbyte av belysning. Ansvarig för genomförande av åtgärder i handlingsplanen A) KVC B) Avdelningen för ekonomi / Enheten för strate giskt inköp C) Avdelning för lokalförsörjning, avdelning för ledningsstöd / enheten för beredning D) Avdelning för lokalförsörjning, avdelning för ledningsstöd / enheten för beredning Uppföljningsfrågor Vilka åtgärder för energieffektivisering har VS genomfört under året? Har Kriminalvården ställt krav på energieffektivi tet vid inköp/upphandling? Hur fortgår arbetet med gröna hyresavtal? Vilka positiva effekter har de gröna hyresavtalen med fört? Miljöindikator Elförbrukning per kvadratmeter, jämfört med 2015 års nivå Värmeförbrukning per kvadratmeter, jämfört med 2015 års nivå Vattenförbrukning, jämfört med 2015 års nivå 14

5.2 Avfall Handlingsplanen innehåller övergripande åtgärder för att minska Kriminalvårdens avfallsmängder och nå miljömålen. För mer detaljerade åtgärder hänvisas till anstalternas lokala handlingsplaner, samt häktenas och kontorens arbete med grönt häkte respektive grönt kontor. Miljömålet att förbättra källsorteringen och prioritera återanvändningen är inte ett mätbart mål. Dessa är dock viktiga miljöåt gärder som ska prioriteras och som även bidrar till minskade avfallsmängder. Uppföljningsfrågorna i handlingsplanen besvaras av central miljösamordnare i samband med den årliga miljöredovisningen till Justitiedepartementet och Naturvårdsverket. NYCKELTAL 2016 2017 2018 2015 MÄNGDEN OSORTERAT AVFALL ÅTERVUNNEN TEXTIL (KG) 27 600 RESULTAT Definition av osorterat avfall Med osorterat avfall menas vanligtvis hushållsavfall/restavfall, d.v.s. allt det avfall som inte sorteras och som bland annat kastas i papperskorgen. Åtgärder A) Upprätta lokala handlingsplaner som innehåller åtgärder för att minska mängden avfall. B) Gröna hyresavtal är tecknade för att stärka samarbetet med Specialfastigheter gällande bland annat åtgärder för att prioritera källsorteringen. Arbete med gröna hyresavtal och för att nå resultat påbörjas under 2016. C) Fortsatt utveckling av arbetet med återvinning av textilier. Prioritera återanvändning av textilier. D) Fortsatt utveckling av arbetet med återvinning av elektronik. E) Upprätta rutiner för att minska mängden mat som kastas. En viktig åtgärd blir att ta fram en metod för att mäta matsvinnet. C) Avdelning för ledningsstöd / enheten för beredning, Avdelning för anstalt och häkte D) Avdelning för anstalt och häkte E) KVC, avdelning för ledningsstöd / enheten för beredning Uppföljningsfrågor Vilka åtgärder för minskade avfallsmängder har VS genomfört under året? Hur fortgår arbetet med gröna hyresavtal? Vilka effekter gällande avfallshanteringen har gröna hyresavtal medfört? Har återvinningen av textilier förbättrats? Har återvinningen av elektronik utökats? Hur många anstalter/häkten har kunnat mäta matsvinnet? Går det att se några positiva effekter? Miljöindikator Antal kg osorterat avfall, jämfört med 2015 års nivå Antal kg återvunnen textil Ansvarig för genomförande av åtgärder i handlingsplanen A) KVC B) Avdelning för lokalförsörjning, avdelning för ledningsstöd / enheten för beredning 15

5.3 Livsmedel Handlingsplanen innehåller övergripande åtgärder för att öka antalet vegetariska måltider samt öka andelen ekologiska produkter. För mer detaljerade åtgärder hänvisas till anstalternas lokala handlingsplaner, samt häktenas arbete med grönt häkte. För miljömålet med vegetariska måltider gäller att det enbart erbjuds ett vegetariskt alternativ. Uppföljningsfrågorna i handlingsplanen besvaras av central miljösamordnare i samband med den årliga miljöredovisningen till Justitiedepartementet och Naturvårdsverket. NYCKELTAL 2016 2017 2018 2015 ANTAL VEGETARISKA MÅL/VECKA 1 gång/v ANDEL EKOLOGISKA PRODUKTER 10,6% RESULTAT Åtgärder A) Upprätta lokala handlingsplaner som ska innehålla åtgärder för att öka antalet vegetariska måltider. B) I arbetet med gröna häkten ingår vegetariska måltider som ett kriterie. C) Öka andelen ekologiska produkter i livsmedelsavtalen. Ansvarig för genomförande av åtgärder i handlingsplanen A) KVC B) KVC C) Avdelningen för ekonomi / enheten för strategiskt inköp, avdelningen för lokalförsörjning Uppföljningsfrågor Hur många vegetariska måltider serveras i veckan på anstalterna? Hur många vegetariska måltider serveras i veckan på häktena? Har andelen ekologiska produkter ökat? Miljöindikator Antal vegetariska måltider per vecka Andel ekologiska produkter mätt i kronor Andel ekologiska produkter i livsmedelsavtalet 16

5.4 Transporter och tjänsteresor Handlingsplanen innehåller övergripande åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid från transporter och tjänsteresor och nå miljömålen. För mer detaljerade åtgärder hänvisas till anstalternas lokala handlingsplaner, samt häktenas och kontorens arbete med grönt häkte respektive grönt kontor. Uppföljningsfrågorna i handlingsplanen besvaras av central miljösamordnare i samband med den årliga miljöredovisningen till Justitiedepartementet och Naturvårdsverket. NYCKELTAL 2016 2017 2018 2015 TJÄNSTERESOR KOLDIOXIDUTSLÄPP TOTALT (KG) 996 000 KOLDIOXIDUTSLÄPP (KG) MED INRIKES- FLYG UNDER 50 MIL 145 684 ANTAL KM MED EGEN BIL/ÅRSARB.KRAFT 148,1 ANDEL MILJÖBILAR VID BILHYRA 55,3% ANTAL TJÄNSTERESOR SOM ERSATTS AV VIDEOMÖTE TRANSPORTER KOLDIOXIDUTSLÄPP TOTALT (KG) 2 115 000 KOLDIOXIDUTSLÄPP PER KILOMETER (KG) 0,17 kg/km ANDEL MILJÖKLASSADE FORDON 35% ANTAL ELBILAR 1 ANTAL KLIENTTRANSPORTER SOM ER- SATTS AV VIDEOKONFERENS RESULTAT 4 044 Definition: Tjänsteresor I miljömålet för tjänsteresor ingår personalens resor med flyg, tåg, hyrbil och egen bil. Taxiresor och kollektivtrafikresor så som buss och tunnelbana går i dagsläget inte att följa upp. Transporter För miljömålet används nyckeltalet koldioxidutsläpp/km. I miljömålet för transporter ingår samtliga resor med Kriminalvårdens fordon. Det går inte att skilja på vilka resor som genomförs med klienter i bilen, vilka resor som genomförs i frivårdens uppdrag eller vilka resor som endast genomförs i syfte av en tjänsteresa. Åtgärder Tjänsteresor A) Nya riktlinjer för möten och tjänsteresor bör upprättas B) Vid hyra av bil ska miljöbil väljas C) Resfria alternativ ska alltid övervägas vid möten D) Tåg och annan kollektivtrafik ska prioriteras vid val av tjänsteresa E) Bilresor med egen bil ska minska F) Vid resa under 50 mil ska flyg undvikas. 17

Transporter G) Andelen miljöfordon i Kriminalvårdens fordonsflotta ska öka H) Antalet fossilfria fordon ska öka och en särskild satsning på elbilar bör prioriteras I) Tanka fordonen med avsett bränsle (d.v.s. etanol och gas) J) Vid hyra av bil för transporter ska miljöbil väljas Ansvarig för genomförande av åtgärder i handlingsplanen A) Avdelningen för HR B) Avdelningen för HR C) Avdelningen för HR D) Avdelningen för HR E) Avdelningen för HR F) Avdelningen för HR G) NTE H) NTE I) NTE J) NTE Uppföljningsfrågor Vilka åtgärder har VS genomfört för att minska utsläppen av koldioxid? Har Kriminalvården minskat utsläppen av koldioxid för transporterna? Har Kriminalvården minskat utsläppen av koldioxid för tjänsteresorna? I vilken utsträckning har Kriminalvården ersatt resa med videokonferens? I vilken grad har Kriminalvården ersatt transporter med videokonferens? Hur stora är koldioxidutsläppen från bilresor i tjänsten? Hur stora är koldioxidutsläppen från flygresor i tjänsten? Hur stora är koldioxidutsläppen från transportresorna? Hur många miljöfordon har Kriminalvården anskaffat? Har antalet fordon minskat i verksamheten? Hur många fossilfria fordon har Kriminalvården anskaffat? Hur har Kriminalvårdens etanol- och gasfordon tankats? Miljöindikator Utsläpp av koldioxid i kg totalt för tjänsteresor, samt per årsarbetskraft Utsläpp av koldioxid i kg totalt för transporter, samt per årsarbetskraft Antal resor med inrikesflyg Antal resor med egen bil Antal resor med hyrbil Antal videomöten 18

5.5 Inköp och upphandling Handlingsplanen innehåller övergripande åtgärder för att öka andelen upphandlingar där det ställs miljökrav och nå miljömålet. Miljöområdet gäller för samtliga upphandlingar och avrop där det är relevant att ställa miljökrav. Att identifiera vilka upphandlingar som är relevanta att ställa miljökrav på blir därför viktigt. Enligt miljöledningsförordningen ska myndigheten miljöanpassa sina upphandlingar och avrop i den mån en sådan anpassning är möjlig. Uppföljningsfrågorna i handlingsplanen besvaras av central miljösamordnare i samband med den årliga miljöredovisningen till Justitiedepartementet och Naturvårdsverket. NYCKELTAL 2016 2017 2018 2015 ANTAL UPPHANDLINGAR DÄR MILJÖKRAV ANSES RELEVANT ATT STÄLLA ANTAL UPPHANDLINGAR DÄR MILJÖKRAV STÄLLTS ANDEL UPPHANDLINGAR DÄR MILJÖKRAV STÄLLTS 72 68 94,4% Definition miljökrav Miljökrav kan vara krav som ställs på leverantörernas miljöledningssystem, energianvändning, farliga ämnen, materialval, återvinningskrav, livslängd etc. Miljökrav kan ställas som obligatoriska krav, utvärderingskriterier eller kontraktsvillkor. Uppföljningsfrågor För vilka upphandlingar / områden var miljökrav relevant att ställa? För vilka upphandlingar / områden var miljökrav inte relevant att ställa? Har en miljöansvarig inköpare utsetts? Åtgärder A) Identifiera vilka upphandlingar där miljökrav är relevant att ställa. B) En plan för att följa förordning 2014:480 behöver upprättas. C) En miljöansvarig inköpare behöver utses. Miljöindikator Antal relevanta upphandlingar där miljökrav ställts Andel relevanta upphandlingar där miljökrav ställts Ansvarig för genomförande av åtgärder i handlingsplanen A) Enheten för strategiskt inköp / avdelningen för ekonomi B) Enheten för strategiskt inköp / avdelningen för ekonomi C) Enheten för strategiskt inköp / avdelningen för ekonomi 19

Bilaga 1 Mall för handlingsplan Följande mall ska användas för de lokala handlingsplanerna av samtliga VO. Den ska även användas av frivårdskontoren och häktena i deras arbete med gröna kontor/häkten och när det kommer till kriteriet för miljöförbättrande åtgärd. ÅTGÄRD (vad ska göras) KOPPLING TILL KRIMINAL- VÅRDENS MILJÖMÅL ANSVARIG RESURSER (kostnad/tid) SLUTDATUM RESULTAT (Vad blev utfallet?) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 20

Bilaga 2 Gröna häkten - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens häkten 1. Vi har utsett en person som är häktets miljösamordnare. 2. Vi har en miljöutredning som beskriver häktets miljöpåverkan. 3. Vi har under året genomfört minst två miljöförbättrande åtgärder. 4. Samtliga anställda har tagit del av häktets miljöarbete. 5. Miljöfrågor är en punkt på våra personalmöten. 6. Vi har under året genomfört en genomgång för ledningen om vårt lokala miljöledningsarbete (ledningens genomgång). 7. Vid hyra av bil väljs miljöklassade fordon. 8. Vi källsorterar minst i följande fraktioner; farligt avfall, elektronikskrot, lysrör/lågenergilampor, glödlampor och batterier, samt har en tydlig information om var det ska kastas. 9. Vi källsorterar förpackningar (glas, plast, papp, tidningar/kontorspapper och metall), samt har tydlig information om var det ska kastas. 10. Vi återvinner textilier, samt har tydliga rutiner för hur återvinningen av textilier ska hanteras. 11. Vi använder endast miljömärkta tvätt- och städprodukter. 12. Vi använder endast miljömärkt toalett- och hushållspapper. 13. Vi använder endast miljömärkt kontorspapper och blanketter. 14. Vi använder endast ekologiskt kaffe och te. 15. Vi åtgärdar kontinuerligt droppande kranar och rinnande toalettstolar. 16. Vår belysning består till största delen av lågenergi/led lampor och lysrör. 17. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för att undvika att belysningen är tänd kvällstid och om natten. 18. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för klienterna när det gäller att släcka belysning och stänga av elektronisk utrustning i bostadsrummen i samband med vistelse utanför bostadsrum. 19. För att minska förbrukningen av tvätt- och städprodukter, ska det på varje avdelning finnas tydliga doseringsinstruktioner. 20. Vi serverar minst 12 % ekologisk mat till klienterna. 21. Vi serverar minst två måltider i veckan där det endast erbjuds vegetarisk kost. 22. För att lyfta miljöfrågan har vi genomfört kunskapshöjande åtgärder för vår personal (exempelvis Kriminalvårdens e-kurs i miljöledning). 23. För att lyfta miljöfrågan har vi genomfört kunskapshöjande åtgärder för klienterna (exempelvis studiecirkeln gröna fotspår). 24. Våra datorer och skärmar är inställda på energisparläge och stängs av helt vid arbetets slut. 25. Våra skrivare/kopiatorer är inställda på att kopiera/skriva ut dubbelsidigt. 26. Vid möten utanför kontoret överväger vi, där så är möjligt, i första hand resfria alternativ så som video- eller telefonkonferenser. 21

Bilaga 3 Gröna kontor - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens kontor 1. Vi har utsett en person som är kontorets miljösamordnare. 2. Vi har en miljöutredning som beskriver kontorets miljöpåverkan. 3. Vi har genomfört minst en miljöförbättrande åtgärd under året. 4. Samtliga anställda har tagit del av kontorets miljöarbete. 5. Vi har under året genomfört en genomgång för ledningen om vårt lokala miljöledningsarbete (ledningens genomgång). 6. Miljöfrågor är en punkt på våra personalmöten. 7. Vid hyra av bil väljs miljöklassade fordon. 8. Vi källsorterar minst i följande fraktioner; farligt avfall, elektronikskrot, lysrör/lågenergilampor, glödlampor och batterier, samt har en tydlig information om var det ska kastas. 9. Vi källsorterar förpackningar (glas, plast, papp, tidningar/kontorspapper och metall), samt har tydlig information om var det ska kastas. 10. Vi använder endast miljömärkta städ, disk och hygienprodukter. 11. Vi använder endast miljömärkt toalett- och hushållspapper. 12. Vi använder endast miljömärkt kontorspapper och blanketter. 13. Vi använder endast ekologiskt kaffe och te. 14. Vi använder inga engångsartiklar i plast. 15. Vi åtgärdar kontinuerligt droppande kranar och rinnande toalettstolar. 16. Vår belysning består till största delen av lågenergi/led lampor och lysrör. 17. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för att undvika att belysningen är tänd kvällstid och på helger. 18. Våra datorer och skärmar är inställda på energisparläge och stängs av helt vid arbetets slut. 19. För att lyfta miljöfrågan har vi under året genomfört kunskapshöjande åtgärder för vår personal (exempelvis Kriminalvårdens e-kurs i miljöledning). 20. Våra skrivare/kopiatorer är inställda på att skriva ut/kopiera dubbelsidigt. 21. Vid möten utanför kontoret överväger vi, där så är möjligt, i första hand resfria alternativ så som video- eller telefonkonferenser. 22. Vid resa i tjänsten väljer vi i första hand kollektivtrafik för både längre och kortare resor. 22

KRIMINALVÅRDENS HUVUDKONTOR 601 80 Norrköping www.kriminalvarden.se