SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionsal, 09:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Sammanträdesdatum Plats och tid Utses att justera Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-17 Kommunfullmäktiges sessionsal, 09:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten Claes B Jacobson Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, 2016-08-18, kl 15:30 Paragrafer 72-82 Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Claes B Jacobson, justerare ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse 72-82 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-17 Tid för anslag 2016-08-22 - - 2016-09-14 Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Yvonne Sundin

Närvaroförteckning Beslutande Närvaro 74 Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Alexandra Gard (S), ordförande x x Gun Källgren (S) x x Johannes Tyve (S) x x Erik Sköld (S) x x Jan-Eric Berger (C) x Avstår Isabelle Wåhlander (SD) Jonas Lindberg (M) Teresa Vanova Benke (L) x x Benny Gustafsson (V) x x Claes B Jacobson (MP) x x Vakant (SD) Ersättare Susanne Klevbert (S) Hannes Vainionpää (S) Ann-Christine Nilsson S) Henrik Viberg (S) Martina Eriksson (C) Kent Persson (SD) Maria Leander (M) Ersättare för Jonas Lindberg (M) Maria Hansson Nielsen (KD) Ersättare för Isabelle Wåhlander (SD) Carina Toner Jansson (V) Elin Vestling (MP) Christer Ödmann (SD) Ersättare för vakant (SD) Närvaro 74 Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x Övriga närvarande Per Granath, förvaltningschef Pernilla Lund, tf förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Susanna Edling, Juntto, rektor, 73 Karin Jonsson, förskolechef, 73 Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, 75 Mats Hanell, verksamhetschef, 76

Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning... 3 72 Presentation av ny förvaltningschef... 4 73 Presentation av ny förskolechef och ny rektor... 5 74 Yttrande över motion - Stärk den kommunala demokratins status... 6 75 Systematiskt kvalitetsarbete - betygstatistik vårterminen 2016... 9 76 Yttrande över remiss: Betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25)... 20 77 Komplettering av beslutsattestanter 2016... 24 78 Rapport över planerade aktiviteter för att nå barn- och utbildningsnämndens övergripande åtagande till kommunfullmäktiges fokusområden... 26 79 Anmälan av delegationsbeslut... 32 80 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m... 34 81 Muntliga rapporter... 36 82 HBTQ-policy... 37

72 Presentation av ny förvaltningschef Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Per Granath, ny förvaltningschef presenterar sig för nämnden. Per kommer från Gävle och de senaste åren har han jobbat på Sandvik. Nämnden hälsar Per välkommen till Söderhamn.

73 Presentation av ny förskolechef och ny rektor Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Karin Jonsson, ny förskolechef för Ljusne förskola och Sandarne förskola presenterar sig för nämnden. Susanna Edling Juntto, ny rektor för grundsärskolan och Sandarne skola presenterar sig för nämnden. Nämnden hälsar Karin och Susanna välkomna till de nya befattningarna i barn- och utbildningsförvaltningen.

74 BUN/2016/0107/600 Yttrande över motion - Stärk den kommunala demokratins status Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen. Reservation Teresa Vanova Benke (L) och Maria Hansson Nielsen (KD) anmäler reservation mot nämndens beslut till förmån för Teresas förslag till beslut. Ärendet Magnus Ludvigsson (L) har lämnat en motion där han föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ändra i nämndernas arbetsordning och reglementen, så att alla protokoll innehåller information om vilka ledamöter som deltagit i debatten av de ärenden som har behandlats. Motionären anser att detta är ett led i att stärka den kommunala demokratins status, så att kommunens medborgare i högre grad ges möjlighet att delta, påverka och följa de ärenden som är under behandling. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2016-08-04. Barn- och utbildningsnämndens yttrande Barn- och utbildningsnämnden har under flera mandatperioder arbetat med att förbättra kontakten med kommunmedborgarna, bl a genom öppna nämndssammanträden och medborgardialoger. Öppna nämndsammanträden Barn- och utbildningsnämnden har sedan 2005 haft öppna sammanträden för allmänheten vilket innebär att kommunmedborgare är välkomna att komma till sammanträdet. Information om barn- och utbildningsnämndens sammanträden läggs ut på kommunens webbplats en vecka innan sammanträdet. Medborgardialoger Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har barn- och utbildningsnämnden bjudit in kommunens medborgare till dialogmöten för att informera och inhämta medborgarnas synpunkter i olika ärenden innan beslut har fattats. Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen har infört riktlinjer för hur medborgardialoger ska gå till i kommunen.

Forts 74 Barn- och utbildningsnämndens protokoll I barn- och utbildningsnämndens protokoll anges i nuläget endast namn och partibeteckning på en ledamot som yrkar på ett förslag till beslut och inte på alla ledamöter som lämnar yrkanden. Inte heller sker någon dokumentation i protokollet över vilka ledamöter som har deltagit i debatten i ärendet. Motionären föreslår att nämndernas arbetsordning och reglementen ska ändras, så att alla protokoll innehåller information om vilka ledamöter som deltagit i debatten av de ärenden som behandlas. Barn- och utbildningsnämnden anser att det räcker med att det i barn- och utbildningsnämndens protokoll anges namn och partibeteckning på alla ledamöters yrkanden på förslag till beslut. Vidare anser nämnden att den kommunala demokratins status stärks genom att nämndsmötena är öppna för allmänheten. Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga JA till motionen. Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser utifrån beslutade perspektiv Eftersom förslaget till beslut inte innebär någon förändring i förhållande till nuvarande situation medför det inte heller några konsekvenser vare sig ekonomiskt eller ur de övriga perspektiv ur vilka ett förslag ska analyseras. Beslutsalternativ 2 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen. Barn- och utbildningsnämnden förordar beslutsalternativ 2. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att säga NEJ till motionen. Förslag till beslut under sammanträdet Teresa Vanova Benke (L) föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1. Beslutsgång Ordförande ställer de båda förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt beslutsalternativ 2. Omröstning begärs och genomförs. Ja = Beslutsalternativ 1 Nej = Beslutsalternativ 2

Forts 74 Omröstningsresultat Omröstning genomförs och resultatet blir 2 Ja-röster, 8 Nej-röster och en avstår. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

75 BUN/2016/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete - betygstatistik vårterminen 2016 Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporten och lägger den till handlingarna. Vidare beslutar barn- och utbildningsnämnden att på septembersammanträdet bjuda in Rosenvallskolans, Mo skolas och Stråtjära skolas rektor för att få en redovisning av vårterminens betygsresultat. Ärendet Betygsstatistik för årskurs 6, 7, 8 och 9 vårterminen 2016. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2016-08-05. Bakgrund och syfte Betygsstatistiken tas fram i syfte att följa hur eleverna uppfyller målen. Detta är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att resultaten analyseras och utifrån detta bedöms vilket/vilka utvecklingsbehov som behöver genomföras för att verksamhetens kvalitet ska utvecklas. Betygsstatistiken tas fram genom att sammanställa de betyg som rapporteras in i kommunens verksamhetssystem för grundskola. Betygsresultat mellan skolor Ett av barn- och utbildningsnämndens mål är att betygsskillnaderna mellan kommunens skolor årligen ska minska i årskurs 6 och 9. När det gäller betygsskillnader för årskurs 8 mellan åren 2015 och 2016 så har skillnaderna ökat i samtliga mått. För övriga årkurser har skillnaderna minskat med något undantag där skillnaderna marginellt ökat.

Forts 75 Årskurs Resultat 2016 2015 Högst Lägst Skillnad Högst Lägst Skillnad 6 Betyg i alla ämnen 100 % 64 % 36 % 100 % 55 % 45 Betyg EN, MA, SV 100 % 68 % 32 % 100 % 55 % 45 Meritvärde 217 144 73 225 146 79 7 Betyg i alla ämnen 67 % 60 % 7 % 75 % 58 % 17 Betyg EN, MA, SV 81 % 73 % 8 % 80 % 74 % 6 Meritvärde 189 182 7 186 167 19 8 Betyg i alla ämnen 71 % 49 % 22 % 75 % 65 % 10 Betyg EN, MA, SV 80 % 63 % 17 % 85 % 71 % 14 Meritvärde 203 163 40 213 189 24 9 Betyg i alla ämnen 81 % 73 % 8 % 88 % 50 % 38 Betyg EN, MA, SV 93 % 77 % 16 % 94 % 60 % 34 Meritvärde 240 210 30 221 192 29 Samtliga årskurser Grafen nedan ger en övergripande bild av hur resultaten ser ut för respektive årskurs uppdelat på kön. Betygsstatistik åk 6-9 vt 2016 Pojkar Flickor Alla 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg i samtliga ämnen 81% 85% Betyg i EN, MA, SV 70% Betyg i samtliga ämnen 78% Betyg i EN, MA, SV 60% Betyg i samtliga ämnen Betyg i EN, MA, SV 75% 76% Betyg i samtliga ämnen 82% Betyg i EN, MA, SV Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9

Forts 75 Årskurs 9 I betygsstatistiken för vårterminen 2016 kan vi se att andelen elever som når gymnasiebehörighet avviker från den positiva utvecklingen som kunna ses under de senaste fyra åren. Av 250 elever är det 205 som uppnår gymnasiebehörighet. 86% 84% 82% 80% 78% 76% Andel behöriga till gymnasiet 2011-2016 84% 84% 82% 82% 81% 77% 74% 72% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Resultatutvecklingen ter sig olika på respektive skola där Bergviksskolan och framförallt Stenbergaskolan förbättrar sina resultat gentemot vårterminen 2015. Utvecklingen för Stenbergaskolan har under läsåret kunna utläsas i de betygsprognoser som gjorts under året och där rektor bl a beskriver att deras uppföljningsarbete gett önskad effekt. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Behöriga till gymnasieskolan från åk 9 vt 2016 46/56 83/108 Vt 2016 Vt 2015 39/42 37/44 205/250 Bergvik Norrtull Stenberga Vågbro Kommunen Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 är 216,9 meritpoäng. Ett resultat som påvisar en positiv utveckling vad gäller kommunen meritvärde. Då rikets meritvärde för 2016 inte är färdiga används 2015 års meritvärde.

Forts 75 230 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 Meritvärden åk 9 Söderhamn Riket totalt 216,9 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Meritvärdet per skola varierar mellan som högst 239,8 meritpoäng på Vågbroskolan och som lägst 210,2 meritpoäng på Norrtullskolan. Skillnaderna mellan skolorna avseeden meritvärdet ligger på samma nivå som förra året, det vill säga ca 29 poäng. Bör även noteras att de elever som har 0 i meritvärde är bortplockade ur siffrorna. En förändring i beräkningarna som skolverket införde inför vårterminens betyg 2015. 250 240 Meritvärde elever åk 9 vt 2016 Vt 2016 Vt 2015 239,8 230 220 210 213,3 210,2 215,9 216,9 200 190 180 Bergvik Norrtull Stenberga Vågbro Kommunen Skillnaderna mellan pojkar och flickors är ca 13 meritpoäng, vilket är en minskning gentemot föregående år på ca 18 poäng. Störst skillnad mellan könen är det på Vågbroskolan där det skiljer ca 41 poäng till flickornas fördel. På Bergvikskolan däremot är det pojkarna som har högts meritvärde och skillnad är ca 16 poäng. Ett resultat som vi ser är återkommande från år till år.

Forts 75 250 200 150 Meritvärdet uppdelat på pojkar och flickor 2012-2016 202 211 219 215 210 192 176 180 210 224 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Pojkar Flickor Under läsåret har betygsprognoserna påvisat att det är primärt matematikämnet som eleverna bedöms ej klara kraven i. Nedan ges en bild av hur betygsspridningen ser ut för slutbetygen i årskurs 9. Inom matematik är det procentuellt flest E som uppnås, till skillnad mot engelskan där betyget C är mest förekommande. Både matematik och engelskan har staplar som bildar kurvor medan ämnet svenskan har en mer oregelbunden formation. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Betygsspridning elever åk 9 vt 2016 - F E D C B A 0% Ma Sv Eng

Forts 75 Årskurs 8 Andelen elever som uppnått betyg i alla ämnen är 60 % vilket är försämring gentemot 2015 då andel låg på 68 %. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 58% Betyg alla ämnen åk 8 vt 2016 Flickor Pojkar Alla 71% 49% 53% Bergviksskolan Norrtullskolan C Stenbergaskolan Vågbroskolan Kommun 60% Andelen elever per skola som fått betyg i alla ämnen varierar mellan som högst 71 % på Norrtullskolan och som lägst 49 % på Stenbergaskolan. Vilket ger en spridning mellan skolorna på ca 22 procentenheter vilket är en försämring jämförelse med 2015 då skillnaden var 10%- enheter. Andelen flickor och pojkar som har betyg i alla ämnen är 66 % för flickorna och 58 % för pojkarna, vilket är en försämring för båda könen gentemot förra årets mätning. Betygsskillnaden mellan könen varierar mellan skolorna där Norrtullskolan och Stenbergaskolan har minst skillnad gentemot Bergvikskolan och Vågbroskolan som har större variation. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg Ma, Sv, SVA och En åk 8 vt 2016 76% Flickor Pojkar Alla 80% 63% 73% 75% Bergviksskolan Norrtullskolan C Stenbergaskolan Vågbroskolan Kommun

Forts 75 Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk är 75 % och ligger då på ungefär samma resultat som 2015. Det är totalt 269 elever och 200 har betyg i engelska, matematik och svenska/ svenska som andraspråk. Andelen elever per skola som fått betyg i engelska, matematik och svenska/ svenska som andraspråk varierar mellan som högst 80 % på Vågbroskolan och som lägst 63 % på Norrtullskolan. Andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska/ svenska som andraspråk (71 %) är en försämring gentemot 2015 (78 %). Andelen flickor som har betyg i engelska, matematik och svenska/ svenska som andraspråk har förbättrats från 2015 års resultat på 77 % till ett resultat på 80 %. 250 Meritvärde åk 8 vt 2016 Flickor Pojkar Totalt 200 176 203 173 163 184 150 100 50 0 Bergviksskolan Norrtullskolan C Stenbergaskolan Vågbroskolan Kommunen Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 8 är 184 meritpoäng vilket är en försämring i förhållande till 2015 då motsvarande siffra var 196 meritpoäng. Meritvärdet per skola varierar med som högst 203 på Norrtullskolan och som lägst 163 på Vågbroskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 195 och för pojkar 175. Motsvarande siffror för 2015 var 198 för flickor och 195 för pojkar. Skillnaderna i meritvärde mellan pojkar och flickor har därmed ökat rejält.

Forts 75 Årskurs 7 Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 70 % vilket kan jämföras med 69 % 2015. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg i alla ämnen åk 7 vt 2016 Flickor Pojkar Totalt 75% 67% 80% 60% Bergviksskolan Norrtullskolan C Stenbergaskolan Vågbroskolan Kommunen 70% Andelen elever per skola som har betyg i alla ämnen varierar mellan som högst 80 % på Stenbergaskolan och som lägst 60 % på Vågbroskolan. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 77 % vilket är aningen lägre än andelen pojkar där 64 % har betyg i alla ämnen. Andelen som har betyg i alla ämnen har för båda könen förbättrats gentemot 2015 års resultat (pojkar 70 % och flickor 68 %). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg i Ma, Sv, SVA, En åk 7 vt 2016 Flickor Pojkar Totalt 82% 73% 82% 81% Bergviksskolan Norrtullskolan C Stenbergaskolan Vågbroskolan Kommunen 78%

Forts 75 Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik, svenska, SVA är 78 %, vilket är ett resultat som är identiskt med 2015 års resultat. Det går 245 elever i åk 7 och 192 elever har godkända betyg i engelska, matematik, svenska, SVA. Andelen elever per skola som har betyg i engelska, matematik och svenska varierar mellan 82 % som högst på Bergvikskolan och Stenbergaskolan och som lägst 73 % på Norrtullskolan. Andelen pojkar som har betyg i engelska, matematik och svenska har minskat något från 78 % föregående år till nu ca 76 %. Däremot ökar flickornas resultat från ca 77 % 2015 till nu ca 81 %. Årskurs 6 Andelen elever som fått betyg i alla ämnen är 81 % vilket är en förbättring mot 75 % föregående år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86% 90% Betyg alla ämnen åk 6 vt 2016 71% Flickor Pojkar Totalt 100% 100% 80% 85% 64% 88% 76% 86% 81% Andelen elever som har betyg i alla ämnen varierar med som lägst med 64 % på Stenbergaskolan och som högst med 100 % på Trönö- och Stråtjäraskola. Andelen flickor som har betyg i alla ämnen är 81 % (80 % 2015) och andel pojkarna med betyg i alla ämnen är 80 % (71 % 2015). Skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat har således minskat gentemot 2015 års resultat vad gäller betyg i alla ämnen.

Forts 75 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86% Betyg Ma, Sv, SVA och En åk 6 vt 2016 Flickor Pojkar Totalt 100% 100% 90% 92% 94% 85% 85% 86% 85% 74% 68% Andelen elever som fått betyg i engelska, matematik och svenska är 85 % vilket är en förbättring i förhållande till 2015 då motsvarande siffra var 81 %. Andelen elever per skola som har betyg i engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk och svenska varierar mellan som lägst 68 % på Stenbergaskolan och som högst på Trönö- och Stråtjäraskola där alla elever har betyg i engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk. Andelen pojkar (85 %) som har betyg i engelska, svenska, svenska som andra språk och matematik har förbättrats i förhållande till 2015 då motsvarande siffror var 78 %. Flickorna ligger på samma nivå som föregående år 84 %. I och med dessa resultat har skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat förbättrats gentemot föregående år. Analys och slutsatser Betygsresultaten påvisar i många avseenden en positiv utveckling av verksamheten. Dock med ett antal undantag såsom utvecklingen i årskurs 8. De resultat som uppnås i åk 8 har kunnat ses redan i tidigare årkurser vilket leder till funderingar kring hur verksamheten lyckas fånga upp deras behov för att uppnå godkända resultat. Inför kommande läsår 2016/2017 kommer dessa elever gå sitt sista år på grundskolan och verksamheten ligger redan efter med att se till att dessa elever klarar sista året med godkända resultat. En utveckling som har förbättrats genom åren och som syns i de kunskapsbedömningar som genomförs är att de elever som bedöms att inte klara kraven även har upprättade åtgärdsprogram alternativt extra anpassningar. Något som borgar för att de elever som är i behov av extra stöd får det. Resultaten för årskurs 9 visar på att andelen elever som når godkända betyg för fortsatta gymnasiestudier sjunker gentemot tidigare år. I samtal med rektor och betygsstatistikens underlag finns det fler faktorer som spelar in, bl a rör det sig om elever med en eller ett fåtal ämnen som eleven inte uppnår målen i, eleven kommer inte till skolan (hemmasittare), eleven har vistats i Sverige för kort tid.

Forts 75 Dessa faktorer är av olika grad för olika skolor där t ex Norrtullskolan har en stor andel elever som inte klarar kraven i SVA (10 av de 25 elever som ej är behöriga till gymnasiet), medan Bergviksskolan har ett antal hemmasittare. Arbetet med att ta emot nyanlända är något som kommunen arbetar med på olika sätt med bl a rekryteringar av samordnare, utbildningsinsatser, fler studiehandledare, framtagande av nya riktlinjer för nyanlända, användandet av skolverkets material inom området, utbildning av lärare och rektorer för att öka förståelsen m.m. Arbetet med att belysa kommunens arbete med hemmasittare är en uppföljning som är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett arbete som görs utifrån analys och behov för att förbättra verksamheten. Genom att arbeta proaktivt används frånvarostatistik för att i ett så tidigt skede som möjligt kunna identifiera potentiella hemmasittare. Utifrån den analys som gjordes våren 2016 kvarstår en hel del arbete. Där vikten av att betona relationsskapandet mellan lärare elev och dess effekter på motivationen för att uppnå högre måluppfyllelse. Det pedagogiska ledarskapet är en central del i detta arbete. Att fortsätta lysa på arbetet kring hemmasittare och arbeta proaktivt med elever som tenderar till att bli hemmasittare. Att fortsätta kompetenshöjningen av verksamheten gällande nyanlända elever. Där bl a studiehandledare ses som en viktig pusselbit i det arbetet. Att fortsätta det arbete som pågår och hålla i och håll ut för att successivt förbättra måluppfyllelsen. Beslutet skickas till Verksamhetschef förskola grundskola Rektorer grundskola Staffangymnasiet

76 BUN/2016/0104/600 Yttrande över remiss: Betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25) Beslut Barn- och utbildningsnämnden i Söderhamns kommun ställer sig positiv till stora delar av betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning. Utredningen föreslår positiva lösningar på många problem runt hantering av nationella prov och kunskapsbedömning idag. Vi vill dock påtala att förslaget innebär ökade kostnader för kommunen i och med att betänkandet förutsätter en större tillgång till datorer samt också eventuellt ökade kostnader för administrativ personal som förväntas ta över en del inrapporteringsuppgifter i avvaktan på att ett renodlat digitalt system satts i bruk. Söderhamns kommun anser att dessa kostnader bör vara statsfinansierade i och med att kommunala investeringar kommer att krävas för att kunna genomföra nationella prov framöver. Ärendet Söderhamns kommun har erbjudits tillfälle att yttra sig över utredningen om nationella prov (U 2015:02). Utredningen föreslår ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning, som enligt förslaget skall innehålla tre delar; nationella prov nationella bedömningsstöd nationell kunskapsutvärdering Skolverket föreslås få i uppdrag att utveckla samtliga tre delar samt att informera och utbilda kring dem. De nationella proven föreslås bli färre och endast genomföras i åk 6 och 9 i grundskolan i ämnena matematik, engelska samt svenska/svenska som andra språk. Utredningens förslag syftar till att utveckla ett provsystem där godtycklighet för olika bedömningar reduceras, där den administrativa bördan för pedagogisk personal minskar samt där antalet nationella prov för eleverna blir färre. Förslaget innebär ett succesivt införande av prov som genomförs via dator, där samtliga prov planeras genomföras digitalt år 2022. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2016-08-03.

Forts 76 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Nationella prov Barn- och utbildningsförvaltningen ser i stort positivt på utredningens förslag. Dagens system med nationella prov i åk 3 (matematik och svenska/svenska som andra språk), i åk 6 (matematik, engelska och svenska/svenska som andra språk) och i åk 9 (matematik, engelska, svenska/svenska som andra språk, SO och NO) har framför allt i åk 9 upplevts som provtungt. Även om proven i sig upplevts positivt av många har handläggningen runt proven skapat kritik; Rättning av proven har kunnat ge utrymme för personliga tolkningar från rättande pedagoger förslag har där förts fram om att avidentifiera proven så att bedömningar görs utan vetskap om vilken elev som gjort proven. Tolkningar kring vilken betydelse resultat av de nationella proven ska ha vid slutlig betygssättning har diskuterats och avvikelser mellan provresultat och slutligt betyg varierar mellan skolor också i vår kommun. Pedagogisk personal har upplevt att rättning av nationella prov tagit mycket tid under provtunga perioder. Utredningens förslag innebär lösningar på mycket av den kritik som funnits runt hantering av proven samtidigt som en del av förslagen initialt kommer att innebära kostnader för kommunen. Det behöver enligt vår uppfattning inte vara lärare som hanterar inrapportering av resultat. När de nationella proven genomförs digitalt kommer inrapporteringen att kunna ske med automatik via det digitala provsystemet. Fram till dess anser vi att huvudmännen bör utveckla sina rutiner för hur inrapporteringen av provresultaten går till, t ex genom att en administratör eller assistent sköter inrapporteringen. (Ur utredningen) I dagsläget kan vi inte säkerställa att samtliga elever i åk 6 och 9 har tillgång till den utrustning som kommer att behövas när proven fullt ut beräknas genomföras digitalt (2022). En nyligen genomförd beräkning av kostnader för att garantera alla elever i årskurs 4-9 i Söderhamns kommun tillgång till egen dator skulle innebära en årlig ökad kostnad för leasing och drift om ca 3,7 Mkr. Nationella bedömningsstöd Skolverket har redan idag utformat ett antal nationella bedömningsstöd. Syftet med stöden är att ge pedagoger vägledning för bedömning i olika ämnen. Utredningens förslag innebär att ytterligare utveckla de nationella bedömningsstöden och att de i flera fall kommer att ersätta tidigare nationella prov t ex de som genomförts i årskurs 3. Bedömningsstöden ska vara obligatoriska eller frivilliga för lärare att använda. De obligatoriska proven ska ha ett

Forts 76 diagnostiskt syfte, det vill säga de ska användas för att bestämma elevernas kunskapsnivå med utgångspunkt i kursplanerna och kunskapskraven samt visa elevers starka och svaga sidor i respektive ämne. Bedömningsstöden upplevs i stort mycket positivt idag och barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar utvecklingen av ytterligare bedömningsstöd. Nationell kunskapsutvärdering I dag används de nationella proven som grund för kunskapsuppföljning på såväl nationell som lokal nivå. De nationella proven är dock inte utformade för att ge information som är jämförbar över tid. För att kunna mäta svenska elevers kunskapsutveckling över tid och därigenom få mer kunskap om det svenska skolsystemet föreslår utredningen att en försöksverksamhet med nytt system för nationell kunskapsutveckling ska inledas. Systemet är framför allt föreslaget för att kunna följa den nationella kunskapsutvecklingen men barn- och utbildningsförvaltningen förutsätter att utvärderingens resultat också skall kunna användas på huvudmannanivå. Beslutsalternativ 1 Barn- och utbildningsnämnden i Söderhamns kommun ställer sig positiv till stora delar av betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning. Utredningen föreslår positiva lösningar på många problem runt hantering av nationella prov och kunskapsbedömning idag. Vi vill dock påtala att förslaget innebär ökade kostnader för kommunen i och med att betänkandet förutsätter en större tillgång till datorer samt också eventuellt ökade kostnader för administrativ personal som förväntas ta över en del inrapporteringsuppgifter i avvaktan på att ett renodlat digitalt system satts i bruk. Söderhamns kommun anser att dessa kostnader bör vara statsfinansierade i och med att kommunala investeringar kommer att krävas för att kunna genomföra nationella prov framöver. Ekonomiska konsekvenser Ökade kostnader för leasing och drift av datorer. Beräkning finns för hela elevgruppen årskurs 4-9 och hamnar på ca 3,7 Mkr per år. Senast 2022 beräknas samtliga nationella prov i årskurs 6 och 9 genomföras digitalt. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden i Söderhamns kommun ställer sig positiv till stora delar av betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning. Utredningen föreslår positiva lösningar på många problem runt hantering av nationella prov och kunskapsbedömning idag. Vi vill dock påtala att förslaget innebär ökade kostnader för kommunen i och med att betänkandet förutsätter en större tillgång till datorer samt också eventuellt ökade kostnader för administrativ personal som förväntas ta över en del inrapporteringsuppgifter i avvaktan på att ett renodlat digitalt system satts i bruk.

Forts 76 Söderhamns kommun anser att dessa kostnader bör vara statsfinansierade i och med att kommunala investeringar kommer att krävas för att kunna genomföra nationella prov framöver. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutet skickas till Utbildningsdepartementet

77 BUN/2014/0176/002 Komplettering av beslutsattestanter 2016 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse Erik Lindkvist som ordinarie attestant på ansvarskoderna 6033020-6033029 samt som ersättare på ansvarskoderna 6033030-6033039 från 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse ordinarie beslutsattestant Karin Jonsson för ansvarskoderna 6033110-6033119 samt som ersättare för ansvarskod 6033100-6033109 och 6033120-6033129 from 2016-09-01. Barn och Utbildningsnämnden beslutar avsluta ersättare beslutsattestant Karin Jonsson på ansvar 6033110-6033119 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse ordinarie beslutsattestant Susanna Edling Juntto för ansvarskod 6033120-6033129 samt som ersättare för ansvarskod 6033100-6033109 och 6033110-6033119 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse Karin Öst som ersättare för ansvarskod 6033050-6033059 och 6033070-6033079 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar avsluta ordinarie beslutsattestant Esbjörn Lindgren på ansvar 6033030-6033039 samt som ersättare på 6033010-6033019 och 6033020-6033029 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar avsluta ordinarie beslutsattestant Agneta Olofsson på ansvar 6033080-6033089 samt som ersättare på 6033040-6033049 och 6033060-6033069 from 2016-09-01. Ärendet Ändring och komplettering av beslutsattestanter. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2016-08-03. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse Erik Lindkvist som ordinarie attestant på ansvarskoderna 6033020-6033029 samt som ersättare på ansvarskoderna 6033030-6033039 från 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse ordinarie beslutsattestant Karin Jonsson för ansvarskoderna 6033110-6033119 samt som ersättare för ansvarskod 6033100-6033109 och 6033120-6033129 from 2016-09-01. Barn och Utbildningsnämnden beslutar avsluta ersättare beslutsattestant Karin Jonsson på ansvar 6033110-6033119 from 2016-09-01.

Forts 77 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse ordinarie beslutsattestant Susanna Edling Juntto för ansvarskod 6033120-6033129 samt som ersättare för ansvarskod 6033100-6033109 och 6033110-6033119 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utse Karin Öst som ersättare för ansvarskod 6033050-6033059 och 6033070-6033079 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar avsluta ordinarie beslutsattestant Esbjörn Lindgren på ansvar 6033030-6033039 samt som ersättare på 6033010-6033019 och 6033020-6033029 from 2016-09-01. Barn- och utbildningsnämnden beslutar avsluta ordinarie beslutsattestant Agneta Olofsson på ansvar 6033080-6033089 samt som ersättare på 6033040-6033049 och 6033060-6033069 from 2016-09-01. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutet skickas till Kommunens ekonomienhet Kommunens personalenhet

78 BUN/2016/0017/012 Rapport över planerade aktiviteter för att nå barn- och utbildningsnämndens övergripande åtagande till kommunfullmäktiges fokusområden Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Rapport över planerade aktiviteter som ska genomföras i organisationen för att nå barn- och utbildningsnämndens övergripande åtaganden till de av fullmäktige beslutade fokusområdena. Tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden, 2016-01-20 1 Mål- och resursplan 2016. Barn- och utbildningsnämnden, 2016-05-18 49 Mätmetoder och indikatorer inom beslutade fokusområden i nämndens mål- och resursplan för 2016. Beslutsunderlag Rapport daterad 2016-08-08. Bakgrund och syfte Utifrån den nya styr- och ledningsmodellen som är antagen av kommunfullmäktige har långsiktiga effektmål beslutats, så kallade fokusområden. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om övergripande åtagande och förväntade effekter inom två av de fem beslutade fokusområdena. Dessutom har nämnden beslutat om ett eget kunskapsmål. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare under året beslutat om vilka mätmetoder och indikatorer som ska användas för att mäta om effektmålen uppnåtts. En del i den nya styr- och ledningsfilosofin, där helhetssyn är ett centralt begrepp, är att utveckling ska ske bland de medarbetare som är närmast de som vi är till för, i vårt fall barn och elever. Syftet med detta är bland annat att skapa delaktighet och ansvarskänsla på alla nivåer i organisationen. Rapporten är ett steg i detta arbete där verksamheten beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå önskade effekter. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Den nya styr- och ledningsfilosofin gäller från 2016 och framåt. De fokusområden som beslutats av kommunfullmäktige gäller för budgetperioden 2016-2019. En mål- och resursplan kommer att beslutas av barn- och utbildningsnämnden för 2016 och detta kommer fortsättningsvis att göras inför varje nytt år i budgetperioden, då eventuella justeringar och tillägg av åtaganden kan göras.

Forts 78 Skolornas och förskolornas kvalitetsarbete, och därmed rektorer och förskolechefers handlingsplan, följer läsåret och inte budgetåret som målen gör. Tidplanen i kvalitetsarbetet för läsåret 2015/2016 följer därmed inte arbetet med mål- och resursplanen vilket gör att förskolor och skolor inte fullt ut ännu arbetar med aktiviteter utifrån de uppsatta målen för 2016. Detta kommer att åtgärdas i kommande års kvalitetsarbete. Vad gäller våren 2016 har arbetet skett utifrån den handlingsplan som rektor respektive förskolechef arbetade fram inför läsåret 2015/2016. Rektor och förskolechef skriver nu ett pedagogiskt bokslut för läsåret 2015/2016 som ska vara klar per 31 augusti och utifrån denna arbetas en ny handlingsplan fram för kommande läsår. Detta innebär att alla aktiviteter ännu inte beslutats för kommande läsår. Arbetet med att processa fram aktiviteter tillsammans med medarbetarna kommer till viss del att ske under augusti. Nedan beskrivs ett axplock av de aktiviter som har genomförts under våren eller kommer att genomföras under kommande år. Aktiviteterna ser olika ut för de olika enheterna beroende på vad de har kommit fram till i analysen över vad de behöver arbeta med för att nå beslutade mål. Fokusområdet jämlikhet 1.1 Likvärdighet: Sambedömning i nationella prov: För att öka likvärdigheten har flera skolor samarbetat vid rättningen av de nationella proven, vilket även kommer att fortsätta. Detta har bl a skett på Stenbergaskolan, Sandarne skola och Norrtullskolan. Fördelning av resurser i större utsträckning utifrån elevernas behov: Klasskonferenser och elevhälsoteam är exempel på forum som har ett avgörande över hur resurserna ska fördelas. Även övergångar och tidigare resultat kommer att få större betydelse över hur resurserna ska fördelas. Ytterligare fokus på övergångar: T ex har det lagts mer fokus på övergången från årskurs 6 till 7 samt från förskola till förskoleklass. Utveckling av samverkan mellan ämnen: Utveckling av detta sker bl a på Vågbroskolan där en årsplanering för läsåret 2016/2017 utformats i alla ämnen för samverkan mellan lärarna på både mellan- och högstadiet. Genom att göra övergripande ämnesplaneringar i åk 7-9 synliggörs samverkans möjligheter inom och mellan ämnena. Arbete med att förebygga och upptäcka frånvaro: Flera skolor arbetar med att förebygga och upptäcka elever som riskerar att bli elever med ofrivillig frånvaro. Från 2016 tas en förvaltningsövergripande rapport fram två gånger per år över högstadieelevernas frånvaro. Arbete utifrån metoderna ASL (att skriva sig till läsning), genrepedagogik, cirkelmodellen och IKT: Metoderna används på flera av kommunens skolor t ex i Vågbroskolan lägre skolår där ett aktivt utvecklingsarbete inom området har skett under några års tid.

Forts 78 1.2 Barn och elevinflytande: Arbete utifrån delaktighetstrappan: På Stugsunds skola sker arbetet i syfte att skapa samsyn över när en elev upplever sig delaktig. Utbildning i elevdemokrati: Genom nämndens avsatta projektpengar för centrala elevrådet har en utbildning i demokrati och inflytande skett under våren för alla elever och lärare i årskurs 6-9 på Sandarne skola och Stenbergaskolan. Ett långsiktigt arbete har påbörjats som fortsätter under kommande läsår. Utveckling av klassråd och elevråd: Utvecklingsarbete med klassråd och elevråd t ex strukturen med dagordning och att bära med sig frågor till nästa steg i trappan. Nytt årshjul för Viktiga modellen: Utveckling av arbetet med centrala elevrådet, klassråd och elevråd utifrån det nya årshjulet för Viktiga modellen. Arbete utifrån metoderna ASL (att skriva sig till läsning), genrepedagogik, cirkelmodellen och IKT: Metoderna används på flera av kommunens skolor t ex i Vågbroskolan lägre skolår där ett aktivt utvecklingsarbete inom området har skett under några års tid. Matråd: T ex har Norrtullskolan ett fungerande matråd som leds av lärare i hemkunskap. I matrådet har de fokus på kropp, hälsa och trivsel. Bl a har de arbetat fram trivselregler i samband med matsituationen. Formativ bedömning: Ett exempel är Rosenvallskolan där elever och lärare tillsammans jobbar i en mycket mer tydlig struktur nu än förr, där eleverna vet läroplansmålen man arbetar mot med tätare uppföljningar och feed forward. Utveckling av barnråden på förskolorna: T ex kommer Lillberget och Kilsmyrans förskolor att för- och efterjobba i barngrupperna med de frågor som tas upp på barnråden. Värdegrundsarbete i förskolan: T ex kommer kulturskolan tillsammans med medarbetare på Lillbergets och Kilsmyrans förskolor att arbeta med värdegrundsfrågor i barngrupperna. Planera verksamheten i större utsträckning utifrån barnens intressen: En ny modell för detta kommer att införas på Lillbergets och Kilsmyrans förskolor under hösten, vilket även tidigare påbörjats på Vågbro, Utterns och Kungsgårdens förskolor. Demokratiprojekt: På Vågbro och Trönö förskolor har det genomförts demokratiprojekt där barnen fått arbeta med egna val och ta ansvar över sina handlingar. Fritidsråd: På Rosenvallskolan har det införts fritidsråd.

Forts 78 1.3 Likabehandling: Ytterligare fokus på övergångar: Arbetet med övergångar är centralt för att elever ska känna trygghet och studiero. Värdegrundsarbete: Olika aktiviteter för eleverna i samband med uppstarten av läsåret i syfte att stärka grupperna. T ex kommer Sandarne skola att genomföra gemensamma övningar med fokus på samarbete på ett lekfullt sätt. Dessutom ska de genomföra en temavecka under hösten med värdegrundsfokus. Värdegrundsarbete: Inom förskolan har flera förskolor arbetat med så kallade normlådor som innebär att värdegrundsfrågor diskuteras bland medarbetarna. Utveckling av trygghetsråd Trygghetsvandringar och observationer av ute- och inomhusmiljö på förskolan Fadderverksamhet: T ex ska Sandarne skola oftare jobba i faddergrupper för ökat samarbete där kontakterna emellan eleverna gynnas över åldersgrupperna med fokus på värdegrunden. Stugsunds skola och Rosenvallskolan är ytterligare exempel på skolor som arbetar med fadderverksamhet. Intervjuer med förskolebarn kring trivsel Gruppering av elever: Utveckla modeller för hur eleverna placeras i klassrummet, fördelningsmodeller för elevsammansättningar av aktiviteter på t ex idrotten och på fritidshemmen. Gemensamma aktiviteter för skolan: T ex 6-ans dag för Stugsunds skola, Stormorshällsdagen för Sandarne skola. Även jul- och påskaktiviteter som ger en gemensamhetskänsla för de olika skolorna förekommer. Genuskartläggning: Vågbro och Kungsgårdens förskolor har genomfört genuskartläggning. Plan mot diskriminering och kränkande behandling: Alla förskolor har under våren arbetat med att förbättra planerna mot diskriminering och kränkande behandling. Detta arbete kommer även att fortsätta under hösten. Fokusområdet Attraktiv arbetsgivare Fokus på uppdraget: Diskussion i olika forum, bl a arbetsplatsträffar kring uppdraget och betydelsen av att vara professionell samt återföra vad uppdraget är utifrån styrdokumenten och att fokusera på det som faktiskt går att påverka är ett arbete som sker bl a på Bergviksskolan och flera av kommunens förskolor.

Forts 78 Skapa helhetsförståelse: Handlingsplaner och pedagogiska bokslut är centrala för att synliggöra och tydliggöra vad verksamheten ska arbeta med och sluta upp bakom. Handledning: Handledning för olika yrkeskategorier bl a inom elevhälsan. Genomföra kulturanalyser: Kulturanalysen är en viktig del i att synliggöra delaktighet bland medarbetarna. Under våren har kulturanalys genomförts på Vågbro förskola. Under hösten kommer det att genomföras på ytterligare två förskolor. Lyfta goda exempel: Genomföra Skolforum under vecka 44 med redovisning av miniprojekt, utvecklingssatsningar från förstelärare samt andra goda exempel i organisationen. Från hösten kommer även de förvaltningsövergripande förstelärarna att blogga om sitt arbete. Stöd till rektorer och förskolechefer: Tydliggöra roller och vilka stödfunktioner som finns samt när och vilka som kan kontakta dessa. Tillsättning av ledningsgrupper, arbetslagsledare och arbetsgrupper inom vissa områden. Ny organisation: Implementera den nya organisationen där skola och förskola delats upp i två verksamhetsområden. Lokalisering av kommunens förvaltningsorganisation: Under hösten påbörjas ett arbete med förberedelse inför förändring av lokalisering av kommunens förvaltningsorganisation. Genom samlokalisering med omvårdnadsförvaltningen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen skapas större förutsättningar för en samsyn kring dem vi är till för. Dessutom skapas förutsättning för samarbete mellan specialistfunktioner i förvaltningarna som medför att sårbarheten i tillgången till stödstrukturer kan minska. Nämndens egna mål Litteraturcirklar: Cirklar med elever för att skapa lusten att läsa Studiecirklar med fokus på kollegialt lärande Handledning av outbildad personal Sambedömning av nationella prov Betygs- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Bland annat genom att lärarna pratar sambedömning. Skapa förutsättningar för att medarbetarna möts för planering och utvärdering Nyttjande av resursutvecklingsguppen: En grupp som används på olika sätt, där deras agerande som extern part i diskussioner rörande pedagogiska frågor tillsammans med

Forts 78 andra medarbetare för att t ex lyfta svåra frågor. Deltagare ur gruppen används också ämnesspecifikt t ex i teknik, handledning i engelska, mentorer till nya medarbetare, arbetet med nyanlända, genusfrågor. Kompetensutveckling: Under 2016 sker den mesta av kompetensutvecklingen med fokus på nyanländas lärande. Litteraturstudier: Flera av förskolorna och skolorna har arbetet med James Nottinghams litteratur efter den föreläsning som genomfördes vecka 44 2015. Mo och Stråtjära skolor vittnar om att litteraturstudierna har lyft skolorna. Införande av tillitsgrupp: I arbetet med att skapa en gemensam värdegrund och få med eleverna i detta arbete är tillitsgrupper en aktivitet som införts på Norrtullskolan. Kollegialt lärande: T ex via gemensamt arbete med bedömningsportalen rörande betyg och bedömning skapas en känsla av regelbundet kollegialt lärande och en gemensam samsyn kring betyg och bedömning. Förstelärare används som stöttning i kollegialt lärande bl a på Mo och Stråtjära skolor. Utveckling av elevhälsoarbetet Förändrad arbetstidsmodell inom förskolan: Genomföra s k långa måndagar på alla förskolor i syfte att skapa tid för planering och reflektion för medarbetarna. Under våren har ett projekt pågått på Bergviks, Klossdammens, Stentägtens och Utterns förskolor för att prova modellen. Föräldradelaktighet: Syftet är att föräldrarna ska få mer insyn i skolan och på så vis kan skola och hem stötta eleven mot samma mål. Språkassistenter i förskolan Bokupp-tester: Språkförståelsetester i förskolan. Utvecklingsgrupper i förskolan: Syftet med utvecklingsgrupperna är kollegialt lärande.

79 BUN/2016/0008/002 Anmälan av delegationsbeslut Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporterade delegationsbeslut och lägger dem till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges delegationsbeslut enligt nedanstående: Punkt Delegat Bilaga 0.2 4.12 4.12 4.12 4.12 1.1.11 1.2.19 1.2.15 1.3.14 Ordförande Alexandra Gard Yttrande angående överklagande av beslut om ersättning för extraordinära kostnader för utbildning, mål nr 709-16. (dnr 2015/0126/133) Tf förvaltningschef Pernilla Lund Statsbidrag: Information om ej sökt statsbidrag för minoritetsspråk Ansökan om statsbidrag för lågstadiesatsningen bidragsperioden 2016-2017 Ansökan om statsbidrag för fritidshemssatsningen bidragsperioden 2016-2017 Komplettering av ansökan om statsbidrag för fritidshemssatsningen bidragsperioden 2016-2017 Beslut om prislista för ersättning till förskolor för asylbarn 2016 Beslut om prislista för ersättning till fristående skolor för asylelever 2016 Verksamhetschef Mats Hanell Timplan för grundskolan fr o m läsåret 2016/2017 Timplan för grundsärskolan fr o m läsåret 2016/2017 1 2 26 27 28 32 33 3 4 3.4 Beslut om tillsvidareanställning av personal 34 Forts 79 0.7 Verksamhetschef Ewa Sanderhäll Beslut om avslag på ansökan om bostad med särskild service enligt 9:8 LSS 5

1.1.15 1.2.20 3.4 1.1.7 3.4 1.1.7 1.1.7 1.1.7 1.1.7 1.1.7 1.1.7 Beslut om tilläggbelopp till Skogsfrönas förskola, tiden 1 augusti 31 december 2016 Beslut om tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående grundskola Beslut om tillsvidareanställning av personal Rektor Eva-Britt Hartikainen Beslut om avstängning från barnomsorg, fritids Beslut om tillsvidareanställning av personal Förskolechef Agneta Olofsson Beslut om avstängning från barnomsorg, förskola Rektor Gunilla Nauwerck Stefansson Beslut om avstängning från barnomsorg, förskola och fritids Rektor Ingegerd Hansson Beslut om avstängning från barnomsorg, förskola och fritids Rektor Carin Engblom Beslut om avstängning från barnomsorg, förskola och fritids Rektor Rose-Marie Larsson Beslut om avstängning från barnomsorg, fritids Förskolechef Lotta Lemberg Beslut om avstängning från barnomsorg, förskola och fritids 6 7 29-31 8 9-10 11-12 13-16 17-20 21-22 23-24 25 Beslutsunderlag Sammanställning av delegationsbeslut daterad 2016-08-05.

80 BUN/2016/0011/600 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden delges inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m för tiden 2016-06-08--2016-08-08 enligt nedanstående: Skolverket 2016-06-09 Beslut om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare under bidragsåret 2015/2016 (dnr BUN/2013/0054/047) 2016-07-20 Beslut om statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever höstterminen 2016 (dnr BUN/2016/0138/047) Barn- och elevombudet 2016-06-20 Beslut i ärende gällande anmälan om kränkande behandling av elev (dnr BUN/2016/0078/606) Inspektionen för vård och omsorg 2016-07-01 Kvartalsrapport ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f 1 SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS (dnr BUN/2016/0079/609 Specialpedagogiska skolmyndigheten 205-08-31 Projekt utveckla och fördjupa skoldatatek X-nätverket till stödjande funktion för skoldatatek och liknande verksamheter i deltagande kommuner i Gävleborgs län, för ökad delaktighet Migrationsverket 2016-07-14 Information: Migrationsverket pausar planer om modulhus Arbetsmiljöverket 2016-07-18 Resultat av inspektion av arbetsmiljöarbetet Lärarnas ansvarsnämnd 2016-07-08 Beslut om varning enligt skollagen 2 kap 23. Kommunstyrelsen 2016-05-31 184, Begäran om integrationsmedel från Barn- och utbildningsnämnden, (dnr BUN/2016/0086/047)

Forts 80 Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-05-10 Överenskommelse individuell och differentierad lön 2016-05-23 Beslut om utdelning av stipendium från Kulturskolans elevfond 2016-06-15 Protokoll från förvaltningsövergripande samverkan (dnr BUN/2016/0004/021) 2016-07-27 Utvecklingsarbeten i Söderhamns kommun förskolornas nätverk 2015-2016 2016-08-04 Projekt - Språket som nyckel kompetensutveckling för bättre integration i Gävleborg Beslutsunderlag Sammanställning av inkomna skrivelser, brev och protokollsutdrag daterad 2016-08-04.

81 Muntliga rapporter Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar del av rapporterna och lägger dem till handlingarna. Ärendet Muntliga rapporter lämnas över följande: Pågående byggnationer Pågående rekryteringar Svar till Skolinspektionen gällande Vågbroskolan Fristående pedagogisk omsorg (sammanträdet är stängt för allmänheten)

82 HBTQ-policy Beslut Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna. Ärendet Maria Hansson Nielsen (L) väcker fråga angående HBTQ-policy i kommunen (HBTQ=homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Ärendet kommer upp på barn- och utbildningsnämndens septembersammanträde.