Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt Enligt artikel 14 i EU:s ramdirektiv för vatten ska vattenförvaltningen genomföras i samverkan med lokala och regionala aktörer. Denna samverkan kan delas in i tre olika nivåer: information, samråd och aktiv samverkan. För att kunna säkerställa denna samverkan stöttar vattenmyndigheterna i Västerhavet och Södra Östersjöns distrikt lokala vattenråd. Ett sätt att stötta dessa är genom de årliga samverkansbidrag som alla vattenråd med en överenskommelse med sin vattenmyndighet har möjlighet att ansöka om. Inom Södra Östersjöns vattendistrikt finns 46 vattenråd, från Skåne i söder till Motala Ström i norr och Gotland i öster (Figur 1, nästa sida). Under våren 2017 bildades ett nytt vattenråd Skärgårdens vattenråd. Två vattenråd (Södra Gotland och Västra Gotland) har avstått från bidrag för 2016. Två nybildade (Marströmmen och Mieån) och ett återuppstått (Söderköping och Slätbakens vattenråd) har ansökt om årligt bidrag. För mer information se vattenmyndighetens hemsida. Under 2016 utlystes extra bidrag till vattenråden i Södra Östersjöns vattendistrikt. Inom Västerhavets vattendistrikt finns 34 vattenråd från Värmland i norr till Helsingborg i söder (Figur 1). Två vattenråd (Enningdalsälvens och TUR:s vattenråd) har avstått från att söka bidrag för 2017 men har meddelat att de har för avsikt att söka för 2018. Endast ett avrinningsområde i distriktet, Vegeån, saknar nu vattenråd. De två kustvattenråden, Bohuskustens vattenråd och Kattegatts kustvattenråd, ansvarar för samordning av nätverk mellan de limniska vattenråden i deras område. Samtliga inkomna ansökningar beviljades bidrag för 2017.
Figur 1 vattenråd i Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt enligt registrerade vattenråd per 2016-10-01.
Genomförda aktiviteter 2016 Vattenråden varierar i storlek och karaktär. Deras huvudsakliga uppgift är att säkerställa lokal förankring och information kring vattenförvaltningen. Många vattenråd fokuserar på informationsspridning och medvetandegörande i sina avrinningsområden. Andra vattenråd vill arbeta för att det genomförs mer åtgärder, en del genomför även själva fysiska åtgärder. Vattenmyndigheterna kan konstatera att det oftast är störst aktivitet i de vattenråd där kommunerna i området är drivande och bidrar till ytterligare finansiering eller någon resursperson t ex en kommunekolog som har tid avsatt i sin tjänst till att jobba med vattenrådet. Tabell 1. Exempel på aktiviteter som pågår i vattenråden. Vissa aktiviteter har utförts av alla vattenråd medan andra har utförts av ett eller ett par vattenråd Samarbeten Åtgärdsarbete Informations och kunskapsaktiviteter Möte med forskare Projektering för omlöp Tagit fram roll-ups Deltar i referensgrupper Samverkan med HaV Samarbete mellan kommuner kring särskilda frågor Samarbete kring fiskevård Delta som resurs i projekt Vattenrådgivarnätverk Samverkan mellan limniska vattenråd Samverkansmöte om havsplanering Samarbete med kalkningsförbund Deltagande i vattengrupper Samverkan med skolor Deltagande i Interregprojekt Medverkande i översvämningsgrupp Samarbete Stora sjöar (Vänern, Vättern och Mälaren) Rivning av bäverdamm i Natura 2000-område Ansökan om utrivning av damm Strukturkalkning Bekämpning av invasiva arter Åtgärda vandringshinder Framtagande av lokala åtgärdsplaner LOVA-projekt Isättning av flodkräftor Projekt för att minska närsaltbelastning Översyn av åtgärder för fria vandringsvägar Reduktionsfiske LONA-projekt Bekämpning av sjögull Biotopkartering Utställningar Flygblad Informationsmöte om åtgärdsarbete Vattendragsvandring Yttranden Temakvällar Temadagar Seminarier Föreläsningar Kulturmiljöutredning Medvetandegöra vattenfrågor Familjedag Aktiviteter ihop med skolor Studieresor Tryck och distribution av informationsfoldrar Kommunturné Arbete med webb och sociala medier Nyhetsbrev Lokala åtgärdsplaner Flodkräftans dag
Information för miljövetarstudenter Framtagande av informationsskyltar Framtagande och spridning av vattenvårdsplan Temadag om vattnet i skogsmiljön Övervakning Recipientkontroll vägtrummor Provtagning flodkräftbestånd Provfiske vandringshinder Nätfiske Elfiske Förslag till förbättringar/medskick till länsstyrelserna och vattenmyndigheterna Ett vattenråd önskar mer stabilitet från länsstyrelsen, de har fått nya kontaktpersoner ofta och de skulle hellre se att de kan ha samma person över åren. Detta beror på personalomsättning på länsstyrelsen och har varit svårt att tillgodose. En annan kommentar var att vattenråden upplever att olika instanser har olika bild av vad ett vattenråd ska jobba med. De menar att de i grunden är ett samverkansorgan och oftast inte har rådighet över t ex genomförande av åtgärder. De efterlyser ökad samordning mellan olika myndigheter i den frågan. Vattenmyndigheten förstår kommentaren, i grunden är vattenråden samverkansorgan men det är samtidigt viktigt att inte bromsa de vattenråd som önskar genomföra konkreta åtgärder i vatten. Ett vattenråd ansökte om ökat samverkansbidrag med argumentet att medlemskommunerna inte vill avsätta tid för en kommunresurs att arbeta med vattenrådet, istället vill rådet anställa en samordnare. Detta hade dock
vattenmyndigheten ingen möjlighet att göra men vill gärna i samråd med ansvarig länsstyrelse undersöka andra möjligheter att stötta vattenrådet. Det är mycket uppskattat med kontaktpersoner från länsstyrelsen eller vattenmyndigheten. Många vattenråd poängterar även att samverkansbidraget är avgörande för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Den information som länsstyrelser och vattenmyndigheter skickar ut uppskattas också mycket. Framtiden för vattenrådsarbetet Under 2018 planerar vattenmyndigheterna att göra om vattenrådens gemensamma webbportal, www.vattenorganisationer.se. Detta är efterfrågat sedan flera år tillbaka och har flyttats fram av olika anledningar. Det bör därför prioriteras inför kommande år. Webben är en viktig kanal för vattenråden att sprida information om sina aktiviteter och se vad andra vattenråd planerar. Med en modernare webbportal skulle vattenråden dessutom kunna uppdatera webben direkt från mobilen när de är ute i fält. Både Västerhavet och Södra Östersjöns vattenmyndigheter planerar också inför en översyn av bidragsystemet och undersöker samtidigt olika sätt att mäta effekten av vattenrådsarbetet. Eftersom inte alla distrikt i Sverige betalar ut samverkansbidrag blir det en obalans mellan vattenmyndigheterna i hur mycket budget kanslierna har till annat. Det är därför viktigt att kunna visa vilket konkret mervärde det ger att betala ut de pengarna till vattenråden varje år. Som ett första steg i det arbetet hölls hösten 2017 en workshop med deltagare från länen i båda distrikten samt personer från vattenmyndigheterna. Det är även efterfrågat såväl från vattenrådens sida som från kontaktpersonerna på länsstyrelserna att förtydliga vattenrådens roll och uppdrag. Vattenmyndigheterna vill gärna uppmuntra de vattenråd som vill jobba med att genomföra åtgärder. Däremot ingår det inte i vattenrådens primära uppdrag och det förvirrar en del vattenråd att vi efterfrågar det i mallarna för årsredovisning. Ur vattenmyndigheternas synvinkel har tanken varit att de vattenråd som inte jobbar med fysiska åtgärder kan lämna de fälten tomma, men det har inte framgått tillräckligt tydligt. Vattenråden uppfattar ofta det som om de inte uppfyllt myndigheternas krav om de lämnar vissa fält tomma. Inför nästa år kommer vi att strukturera om mallarna så att det tydligt framgår vilka fält som är obligatoriska att fylla i och att de fält som handlar om samverkansarbete ska komma först. Vi kommer även att se över skrifter och andra texter som handlar om vattenrådens roll och uppdrag för att uppdatera vid behov.