Så har vi bidragit till vattnets värde:

Transkript

1 Organisation: Alstersälvens vattenråd Startades år: 2014 Summa bidrag som sökts sedan start: Cirka kr inklusive samverkansbidraget. Finansiering som använts är bidrag från beredningssekretariatet på LST Värmland samt LOVA (pågående ansökan). Ordnat en temakväll om övergödning för allmänheten. Genomfört ett projekt om över gödningen i sjön Alstern, samt fältseminarium och tagit fram handlingsplan för fortsatt arbete. Inventerat vägtrummor Medlemmarna har gått igenom vad som står om området i VISS. Yttranden över tillståndsärenden och VM:s remisser Fältbesök vid flera vatten Tagit fram roll-ups och flygblad. Roll-ups har varit uppställda bl.a. på Naturum Värmland, Karlstad. Ordnat föredrag om kräftor. Bjudit in olika föreläsare till våra möten, t ex från Karlstads universitet, LST och verksamhetsutövare. Bjuder in alla medlemmar till samtliga möten och håller möten på olika platser i området. Spridit information. Vid möten sker ett ständigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika intressenter. Sammanställt befintlig kunskap och åtgärdsförslag för den övergödda sjön Alstern. Börja genomföra konkreta åtgärder i vatten. Fortsätta sprida information om vattenfrågor.

2 Privat projekt: Projekt Fjordtorsk Startades år: De första fem reven lades ner Summa bidrag som sökts sedan start: 0:- Finansieras genom eget kapital. En gedigen uppföljning med c:a 160 filmtimmar året runt där vi studerat och lärt oss torskarnas beteende samt sett hur ett självförsörjande ekosystem byggts upp vid reven och biologisk mångfald skapats. Reven ger även bra skydd för torskarna mot säl och skarv. Vi har fått ett stationärt torskbestånd med torskar på drygt 60 cm efter endast drygt tre år. Det har även förekommit lek vid reven. Återväxten är god så vi har även två och ettårstorskar ihop med de ursprungliga treåringarna Vi skall nu ihop med Uddevalla kommun utveckla detta projekt i stor skala med ytterligare 120 produktutvecklade och förfinade rev, vilka placeras i fyra olika torskrevsparker.

3 Organisation: Genevads vattenråd Startades år: 2015 Summa bidrag som sökts sedan start: Ca kr. Typ av finanisering som använts är LONA. Vattenrådet har som enda punkt att utrota skunkkalla. Rensning av invasiv art bidrar till inhemsk floras utbredning. Involvera markägare och utöka rensningen för att inom ca 5-10 år se en tydlig effekt.

4 Organisation: Gullmarns vattenråd Startades år: 2007 Summa bidrag som sökts sedan start: kr (ej inkluderat årligt bidrag på kkr). Den typ av finansiering som använts är LONA, LOVA, VÅGA och Fiskevårdsbidrag. Utredning om fosforförekomster i vattendraget Utskick till alla invånare i avrinningsområdet, ca st, om Gullmarns Vattenråd och problemen med fosfor. Kartläggning av vandringshinder för fisk (vandrande och stationär). Utbyte av vägtrummor, iordningställande före vägtrummor. Informationsmöte med busstur i avrinningsområdet Kunskapshöjande undersökningar av biflöden till avrinningsområdet Litteratursammanställning av många utredningar gjorda de senaste 30 åren kring avrinningsområdet. 3 årigt projekt för kunskapslyft i grundskolan (Vattnet i skolan). Elfiske Så här har vi bidragit till vattnets värde: Vetenskapliga undersökningar som omsatts till praktiska åtgärder, till nytta för vattenanvändare. Få med oss kommuner och politiker i jobbet.

5 Organisation: Gullspångsälvens vattenråd Startades år: 2009 Summa bidrag som sökts sedan start: Exklusive det bidrag som givits från Vattenmyndigheten har GVR fått ca kr i bidrag. Dessa har sökts och erhållits under åren Före det användes främst bidraget från Vattenmyndigheten samt ideella krafter. Den typ av finansiering som använts kommer framförallt från Vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Blivit en motor i avrinningsom rådet när det gäller samverkan. Anordnat samverkansmöten i anslutning till samråd, åtgärder och informationsinsatser. Drivit åtgärdsprojekt genom att ta fram lokala åtgärdsprogram. Stöttat verksamheter som vill genomföra åtgärder. Varit en aktiv remissinstans och yttrat oss i samråd, tillståndsprocesser m.m. Varit rådgivande gällande vattenförvaltningen gentemot medlemmar och andra intressenter. Genomfört aktiviteter såsom vattendragsvandringar och inspirationsdagar. Genom att agera smörjmedel i olika processer för vattnets värde, ta fram underlag och stötta verksamheter som vill genomföra åtgärder och vara en aktiv samverkansinstans har vi bidragit till ökad kunskap och smidigt genomförda åtgärder i avrinningsområdet. Fortsätta vara en drivande kraft i åtgärdsarbetet och samverkan på lokal nivå i avrinningsområdet.

6 Organisationens namn: Göta älvs vattenråd Startades år: 2006 Summa bidrag som sökts sedan start: kr i projektbidrag, kr per år i samverkansbidrag. Typ av finansiering som använts är samverkansbidrag, VÅGA, LOVA Detta har vi gjort sedan starten: Lokalt vattenvårdsprojekt Slumpån Tagit fram underlag för bedömning och prioritering av åtgärdsförslag genom samverkan inom Göta älvs kustvatten. Utredning av källor, källfördelning och åtgärdspotential för fosfor i tre biflöden till Göta älv. Svarat på remisser. Vattendragsvandringar. Så här har vi bidragit till vattnets värde: Ökat kunskapen om vatten inom Göta älvs avrinningsområde inklusive Göta älvs kustvatten genom att ta fram underlag. Informerat om vattendirektivet och värdet av att bevara vatten med god status inom Göta älvs avrinningsområde. Arbeta mer för att alla som bor och verkar inom Göta älvs avrinningsområde ska känna samhörighet, förståelse och ansvar för vattnets värden och funktion. Arbeta för att fler åtgärder genomförs för att få vatten med god status.

7 Organisation: Kattegatts kustvattenråd Startades år: 2015 Summa bidrag som sökts sedan starten: kr inkl. samverkansbidrag. Finansiering som använts kommer från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, medlemskommuner. Vi arbetar utifrån fyra fokusområden - Havet och kusten som resurs - Klimat - Biologisk mångfald - Planering och andra styrmedel Vi har arrangerat två rådslag per år Samordnat aktiviteter för nätverk limniska vattenråd Ingår i Västerhavsveckan Medverkat i Tall Ships Races Halmstad och andra offentliga arrangemang i vårt område Strandstädning Viktigast är att bidra till samverkan och kunskapshöjning. Vi vill i högre grad bidra till utökad samverkan.

8 Organisation: Klarälvens vattenråd Summa bidrag som sökts sedan start 2010: kr i riktade projektbidrag, kr genom annan huvudman (LOVA-projekt som vi aktivt deltagit/deltat i) samt samverkansbidraget på kr. Finanisering som använts är medel från Länsstyrelsen och vattenmyndigheten främst till lokala åtgärdsplaner. LOVAprojekt som vi initierat och är med och driver sker oftast genom annan huvudman. Mycket drivs genom ideell verksamhet av pensionerade styrelsemedlemmar. Vi arbetar systematiskt genom att ta fram lokala åtgärdsplaner i prioriterade delavrinningsområden till Klarälven som vi sedan genomför tillsammans med berörda. 1. Utrivning av damm och biotopåtgärder i Acksjösystemet tillsammans med Fortum Sverige och Länsstyrelsen Värmland ( ). Nu pågår uppföljningsarbete. 2. I Upplundens AVR har vi genomfört biotopåtgärder och förstärkning av flodkräftan. ( ). Efter utrivning av Fortums fyra dammar i systemet ska vi återetablera öringen. 3. Genomförande av Åtgärdsplan Blysjön pågår (LOVA-projekt ). Övergödning orsakad av bl.a. sjösänkning. 4. Framtagande av Lokal åtgärdsplan Värmullen tillsammans med Hagfors stad, stålverket Uddeholms AB och Fortum Sverige. (LOVA-projekt ) 5. Framtagande av Lokal åtgärdsplan för Musåsystemet på gång. (LOVA 2019). Flera gamla dammar utan kraftnytta finns i systemet.vi arbetar i ytterligare 5 prioriterade system med höga naturvärden men har ännu ej resurser att driva dessa projekt fullt ut.

9 Organisation: Klarälvens vattenråd Vi har bidragit till att öppna upp vattensystem genom att riva dammar och få till en naturlig vattenföring. Få till en gemensam tjänst i våra Klarälvskommuner som kan arbeta över kommungränserna med vattenfrågor, gärna i samverkan med Klarälvens vattenvårdsförbund. Bra vore att utveckla kommunalförbundet Värmlands Kalkningsförbund till att hantera alla miljörelaterade vattenfrågor i Värmland.

10 Organisation: Lygnerns vattenråd Startades år: 2008 ombildat ur Lygnerns vattenvårdsförbund. Summa bidrag som sökts sedan start: kr exklusive bidrag från Vattenmyndigheten på kr och kr från deltagande kommuner samt nu även från Flügger AB. Typ finansiering som använts är LONA, LOVA, och Fiskevårdsbidrag. exempelvis Startat Vattnet i skolan där över 600 elever och 80 pedagoger vid nio skolor / förskolor deltagit. Deltagit i samtal med vattenkraftägare för att få fungerande fiskvägar. Provtagit miljögifter i fisk från Lygnern och Viaredssjön. Utrett varför flodpärlmusslan minskar. Tagit fram prioriteringslista för att åtgärda vandringshinder och biotopvårdande åtgärder. Haft samtal för ökad samverkan och kunskapsutveckling med kommuner. Vi har i alla sammanhang försökt lyfta vattnets värde och hur det också förenar oss längs vattensystemet. Beskriva och förmedla en vision om ett levande vattensystem som inbjuder alla att utveckla den vidare, medverka i och förverkliga.

11 Organisationens namn: Mölndalsåns vattenråd Startades år: 2008 Summa bidrag som sökts sedan start: kr (inkl. årsbidrag från Vattenmyndigheten). Den typ av finansiering som använts är bland annat bidrag från Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och Water CoG. Detta har vi gjort sedan starten: Informationsbroschyr om Mölndalsåns vattensystem Tagit fram rapporten Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem Biotopkartering i Mölndalsån Vattendragsvandringar Dagens art - presentation på varje möte med information om arter knutna till vattensystemet Yttranden kring planer och miljöansökningar Informationsmöte om vattenförvaltningen inom Göta älvs avrinningsområde Studiebesök för rådets medlemmar Deltagit i EU-projektet Water CoG Ökat kunskapen och insikten om vattendirektivet och värdet av att bevara Mölndalsåns ekologi och övriga värden. Arbeta mer för att alla ska känna samhörighet, förståelse och ansvar för vattnets värden och funktion.

12 Organisation: Nissans Vattenråd Startades år: 2010 Summa bidrag som sökts sedan start: kr ( kr i adm. bidrag per år.) Finansiering som använts är egen finansiering samt LEADER Västra Småland. Detta har vi gjort sedan starten: Anordnat samverkansseminarier med flera vattenråd Anordnat vattenrelaterade workshops Ansvarat för markföroreningsprojekt Informations- och utställningar för allmänhet och medlemmar Remissinstans Tagit fram informationsmaterial Ansvarat för recipientkontroll Så här har vi bidragit till vattnets värde: Förhoppningsvis ökat förståelsen för hur viktiga våra olika vattenförekomster är och vilka ekonomiska och biologiska värden som riskerar att gå förlorade om inga förbättringsåtgärder genomförs Vi måste framöver synas och höras mer och samtidigt tala om att det faktiskt går att vända den negativa trenden, men att det behövs bättre förståelse, tydliga målbilder och finansiering för genomförandet. Men det behövs också en betydligt bättre samverkan mellan alla som på ett eller annat sätt påverkar våra vattenförekomster negativt.

13 Organisation: Ringsjöns vattenråd Startades år: 2007 Summa bidrag som sökts sedan start: I trakterna kring kr. Den typ av finansiering som använts är kommunala medel, NIP, LOVA, Landsbygdsstöd, Interreg (EU), Vattenmyndigheten, Bygdemedel, LEADER. Reduktionsfiskat >1200 ton mört och braxen ur Ringsjön och Vallentunasjön. Dragit igång Algae be gone! (Interreg-projekt). Skapat Kvesarumsåns vattendragsgrupp. Deltagit i Aquacross (EU-projekt). Hållit förevisningar/föredrag och tagit fram en bok om Ringsjön. Upphandlat och utfört recipient kontrollprogram. Behandlat remisser och deltagit i miljödomstolsförhandling. Agerat bollplank och gett råd till kommuner. Skapat hemsida och spridit information samt svarat på frågor från allmänheten. Medverkat i arbetet med fria vandringsvägar i Rönne å samt med våtmarker. Så här har vi bidragit till vattnets värde: Genom idogt arbete med reduktionsfiske har vi visat kommuner och invånare att Ringsjön är värd att satsa på även i framtiden. Vi skulle vilja ha ett närmare samarbete med skolorna i kommunerna.

14 Organisation: Stensåns vattenråd Startades år: 2008 Summa bidrag som sökts sedan start: kr (exkl. samverkansbidrag). Typ av finansiering som använts är LONA och fiskevårdsmedel. Bekämpat den invasiva arten sjögull i Vita sjö i ett 3-årigt LONA-projekt. Har sökt medel för fortsatt bekämpning. Genomfört fiskevårdsinventering i Stensåns övre delar, totalt drygt 20 mil. Försöksplanterat al längs åkanten i jordbrukslandskapet bl.a. på grund av svåra angrepp av alsjuka Fått Trafikverket att anlägga katastrofskydd för dagvatten från motorvägen. Anordnat vattenvandringar och informationsdagar för allmänhet t. ex. Vattendagen i Vita Sjö den 26 augusti 2018 Vid seminarier, konferenser och i media framfört information om Stensån och dess unika vildlax samt problemen med invasiva arter, övergödning m.m. Haft ett 50-tal styrelsemöten m.m Vi har minskat beståndet av den invasiva arten sjögull i Vita sjö, tagit fram underlag för kostnadseffektiva fiskevårdsåtgärder i Stensån och förhoppningsvis ökat kunskapen om Stensån med sin unika vildlaxstam och dess problem med vandringshinder, övergödning och invasiva arter. Kunna genomföra långsiktiga projekt som kräver omfattande personella resurser. Nuvarande LOVA-stöd där 50 procent ska finansieras med ideellt arbete är otillräckligt för sådana projekt.

15 Strömstads kommun Summa bidrag som sökts sedan start 2004: LONA: kr LOVA: kr (här fattas ett projekt) exempel Naturvårdsplan Skärgårdsnära natur- och kulturmark Två kommunala naturreservat; Nötholmen och Kobbungen Naturvärdesinventeringar för FÖP och Blå ÖP Sandödleinventering Tätortsnära skog och skyddsvärda träd Bekämpning av invasiva arter Spolplattor för båtbottnar och mottagningsstationer för toa-avfall Ren kust i Bohuslän Insatser som genomförts inom LONA-projekt är att skapa dammar och våtmarker för att förbättra vattenkvaliteten i bäckar, diken och så småningom havet, vilket har fått direktinsatser via Blå ÖP, båtinsatser ovan och Ren kust. Nu startar det tätortsnära våtmarksprojektet, som kommer att betyda mycket för näronmrådet, vattenkvaliteten och djurlivet.

16 Organisation: Säveåns vattenråd Startades år: 2008 Summa bidrag som sökts sedan start: kr i projektbidrag, kr/år i samverkansbidrag. Typ finansiering som använts är samverkansbidrag, bidrag från kommunerna, VÅGA, LONA. Detta har vi gjort sedan starten: Projekt för att hitta lämpliga lokaler för fosfordammar uppströms sjön Anten. I samverkan med kommunerna inom ARO tagit fram och satt upp informationsskyltar ( 39 st )för att öka kunskapen och förståelsen hos allmänheten för vikten av rent vatten, hur vattnets kretslopp fungerar och ge kunskap och förståelse om hur deras egna handlingar påverkar vår miljö. Biotopkarteringar Svarat på remisser Vattendragsvandringar Arbetat för finansiering från kommunerna till vattenrådets arbete. Anten-Mjörnkommittén nu en del av vattenrådet. Säveån, forts. >

17 Organisation: Säveåns vattenråd Ökat kunskapen om vatten inom Göta älvs avrinningsområde, inklusive Göta älvs kustvatten. Informerat om vattendirektivet och värdet av att bevara vatten med god status inom Göta älvs avrinningsområde. Arbeta mer för att alla som bor och verkar inom Säveåns avrinningsområde ska känna samhörighet, förståelse och ansvar för vattnets värden och funktion. Arbeta för att fler åtgärder genomförs för att få vatten med god status. Vattenrådets vision är: Säveån skall vara ett värdefullt och levande vattendrag där växter, djur och människor vill leva, verka, vandra och utvecklas på ett hållbart sätt.

18 Organisation: Tidans Vattenförbund Startades år: 1984 (vattenråd sedan 2007) Summa bidrag som sökts sedan start: Från Vattenmyndigheten, kr. Typ av finansiering som använts är egen från vattenförbundet samt LONA, Landsbygdsprogrammet och finansiering från samverkansparter. Obs, vattenrådets och vattenförbundets förvaltningsarbete går i vartannat. Utredning av Valstadbäcken (Tidaholm) samt medverkan och medfinansiering vid anläggande av en våtmark i Hångsdala. Utredning av fiskfauna i Tidan nedströms Tidaholm i samverkan med Tidaholms Fiskevårdsförening och Tidaholms kommun, bl.a. provfisken. Medverkan i arbete med öringbiotoper i Ettaks strömmar i Tidaholm. Utredning om hög slamhalt i Ösan (Skövde), inkl. elfisken. Intensivprovtagningar av fosfor och turbiditet i Ösan och Klämmabäcken. Undersökning av miljögifter i fisk och vatten. edna-undersökning. Medverkan i förvaltningsgrupp för Tidan i Mariestad. Svarat på remisser från myndigheter, kommuner, företag m.fl. Vattenförbundet/vattenrådet har bidragit till ökad kunskap samt hjälpt andra att komma igång. Vår vision är: Tidan och dess biflöden ska vara ett levande och vackert vattendrag med ett rikt växt- och djurliv som människor och verksamheter i avrinningsområdet kan nyttja och vara stolta över.

19 Organisation: Viskans vattenråd Startades år: 1961 som vattenförbund, vattenråd sedan 2007 Summa bidrag sökt sedan start: från kr inklusive samverkansbidraget. Finansiering som använts är statsbidrag från Länsstyrelsen och Jordbruksveket, fiskevårdmedel från Länsstyrelsen, Vattenfalls fond. Arrangerat minst två öppna medlemsmöten årligen Arrangerat riksmöte för vattenorganisationer Kartlagt våtmarkslägen Fördjupad årgärdsplan delavrinningsområde Skuttran Öring i Mark, fiskevårdsåtgärder Initierat och samordnat nätverk för vattenråd i Halland Fiskvårdsplan för Viskan nedströms Kungsfors Åtgärdsprojekt Mölarp, Borås kommun Viskans vattenråds viktigaste roll är att bidra till kunskapshöjning och samverkan. Öka möjligheterna till samverkan.

20 Organisation: Vattenrådet för Bohuskusten Startades år: 2010 Summa bidrag som sökts sedan start: kr. Den typ av finansiering som använts är LOVA, Västra Götalandsregionen RUN Detta har vi gjort sedan starten: Hjälpt en marina att göra fysiska anpassningar för att kunna erbjuda tjänsten Båtplats på land. Gjort reklam för tjänsten, deltagit på Båtmässan Organiserat öppna seminarier om: Musselodling- för och nackdelar för samhälle och miljö Fritidsbåtlivet under lupp. Skapa våtmarker. Kustfiskens återhämtningvilken påverkan har säl och skarv? Minskat antal antifoulingmålade båtar i havet. Slutföra projektet Båtplats på land genom information och att hitta en marina till som kan erbjuda tjänsten. Fortsätta erbjuda öppna seminarier kring marina miljöfrågor.

21 Organisation: Vänerns vattenvårdsförbund Projektet startades år: 2018 och kommer att fortsätta under 2019 inom arbetet med Vänerns vattenvårdsplans kampanj Inga ivasiva främmande arter till Vänern Summa bidrag som sökts sedan start: Den typ av finansiering som använts är egen finansiering, men bidrag kommer att sökas för en fortsättning av projektet, bland annat från Leader Vättern. Under 2018 har Vänerns vattenvårdsförbund tillsammans med Vätternvårdsförbundet och Göta kanalbolaget tagit fram en flyer för att förhindra spridning av vandrarmusslan till Vättern och Vänern. Flyern blev färdig innan båtsäsongen på Göta kanal och alla som gick i kanalen i somras fick informationen. Vi vill trygga den biologiska mångfalden i våra stora sjöar och förhindra att främmande invasiva arter kommer in. Det här ska vi göra under 2019: I dag finns vandrarmusslan i sjöarna Roxen och Glan och den har etablerat sig på Östgötasidan av Göta kanal. Under 2019 kommer vi att inventera larver från vandrarmusslan i Göta kanal från Bergs slussar på Östgötasidan till Sjötorp på Västgötasidan. Vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren kommer dessutom också att genomföra en större informationskampanj där man riktar in sig på att förhindra spridning av främmande invasiva arter till våra stora sjöar, dels genom en gemensam broschyr, filmsnuttar och på webben samt i sociala medier.