Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete

1 Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete Slutförslag, december 2014 Stefan Jendteg Nationalekonom Länsstyrelsen Skåne och samt Medlem av Naturvårdsverkets samrådsgrupp för samhällsekonomisk analys i miljömålssystemet

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Inledning 5 Bakgrund 5 Syfte 6 Avgränsningar 6 Målgrupp 6 Upplägg 6 2. Att mäta kostnader och miljönytta av åtgärder för att nå miljömålen 7 Miljöekonomi: Teori, begrepp och metoder 7 Samhällsekonomiska analyser inom de 16 miljömålen 17 3. Avslutande kommentarer 54 Referenser 56 Bilaga 1: Naturvårdsverkets niostegsprocess för samhällsekonomisk analys 68 Bilaga 2: Naturvårdsverkets analysschema 71

3 Förord Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda konsekvenser för samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera, bedöma och redovisa för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. Analyserna kan ge svar på om en förändring är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser ska användas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd Samhällsekonomisk analys används inte bara för att analysera vilka de samlade följderna blir för samhället i stort utan även hur dessa fördelar sig på olika aktörer. Inom miljömålssystemet har Naturvårdsverket i sin instruktion krav att utveckla, följa och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomisk analys. Avsikten med denna rapport är att den ska kunna fungera som en inspiration och vägledning för länsstyrelsernas miljöstrateger, miljösamordnare, klimatstrateger andra sakområdesansvariga där kunskap i samhällsekonomisk analys är betydelsefull, exempelvis energisamordnare, miljövårdsdirektörer samt ansvariga inom Skogsstyrelsen som har intresse av att genom goda samhällsekonomiska analyser bidra till bästa möjliga användning av resurser och åtgärder inom miljömålssystemet.

4 Sammanfattning Tolv sidor referenser, alltså närmare 200 samhällsekonomiska miljöanalyser, bildar underlaget för denna vägledning tillsammans med en introduktion till samhällsekonomisk analys på miljöområdet. Avsikten med vägledningen är att komplettera existerande handböcker genom att vara en lättillgänglig och förhoppningsvis inspirerande ingång till att sätta igång egna samhällsekonomiska analyser av exempelvis miljömålsåtgärder. Inom den samrådsgrupp av ekonomer från olika myndigheter som regelbundet möts och granskar svenska samhällsekonomiska miljöanalyser, under värdskap av Naturvårdsverkets samhällsekonomska enhet, finns ambitionen att bidra till en successivt växande bank av bra åtgärdsanalyser som kan vara till nytta i arbetet med att prioritera och använda de kostnadseffektivaste miljömålsåtgärderna. Även akademiskt verksamma ekonomer anlitas i granskningsarbetet. Därtill ska en databas med schablonvärden upprättas av samrådsgruppen, för att även den underlätta lokala och regionala analyser. Inom vattenområdet tillhandhåller VISS redan en hel del relevant information för sådana analyser, och den är en inspiration för arbetet och därtill fullt tillgänglig för alla intresserade som söker sådan information. Naturvårdsverkets samrådsgrupp initierar därtill olika seminarier med miljöekonomiska teman, och dessa är tillgängliga även för icke-ekonomer. RUS hemsida fungerar som en annonsplats för dessa aktiviteter. Förhoppningen är därför att detta samlade utbud av information om genomförda, pågående och planerade samhällsekonomiska analyser ska sporra länsstyrelsernas miljöstrateger, miljösamordnare, klimatstrateger med flera till att initiera egna analyser. Goda råd i ett sådant skede kan fås av Stefan Jendteg, Länsstyrelsen Skåne som även under 2014 har RUS uppdrag att kommunicera samhälls-ekonomi på olika sätt till landets länsstyrelser. Naturvårdsverkets samhällsekonomiska enhet (www.naturvårdsverket.se/samhallsekonomi) är självfallet en annan källa till information och stöd. Att bygga ett nätverk av intresserade på länsstyrelserna kan vara ett första steg, och detta kommer att prövas under 2014, med initiativ av Stefan Jendteg, som även kan hålla anpassade seminarier lokalt; exempelvis för att kritiskt granska samhällsekonomiska analyser. Områden inom vilka länsstyrelserna behöver göra analyser är framför allt uppföljning av åtgärder, såväl prospektivt som retrospektivt. Allmänt sett råder underskott på den typen av analyser, framför allt goda och vägledande exempel. Att uppdatera denna vägledning är en annan ambition som bör kunna göras genom att dokumentet, som ska finnas tillgängligt på RUS hemsida, successivt kompletteras och revideras. Alla relevanta bidrag till denna bank av kunskap välkomnas!

5 1. Inledning Bakgrund. Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser, materiella eller av annat slag, till exempel en miljö som anses ha ett värde, och varje uppoffring av något av värde är en kostnad. Tänker man inte på detta ligger det nära till hands att säga att de som lägger särskilt stor vikt vid miljön alltför mycket bortser från ekonomin. Men eftersom värdesatt miljö så ofta är en både knapp och hotad resurs, kan det i verkligheten vara så att dessa är bättre ekonomer än sina kritiker. Erik Dahmén, professor i nationalekonomi, och Bengt Owe Jansson, professor i marin ekologi, i Dagens Nyheter 12 juni 1991. I dag görs inte alltid samhällsekonomiska analyser inom de miljövårdande myndigheterna och de som genomförs håller ibland inte tillräckligt hög kvalitet. Miljödepartementet har gett Naturvårdsverket i uppgift att tillsammans med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet. Syftet är att från 2012 bygga upp en fungerande organisation och kompetens för att 2013 börja arbetet med att utveckla tillämpningen av samhällsekonomisk analys inom miljömålssystemet. Naturvårdsverket har dock inte avsatt några fasta ekonomiska resurser för detta arbete. Samtidigt har stöd tillkommit i annan form genom den handbok i samhällsekonomisk analys av miljöprojekt, sammanställd av forskare vid Umeå universitets Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE), Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet, som Naturvårdsverket publicerade hösten 2013: Bengt Kriström & Mona Bonta Bergman (red). Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Naturvårdsverket 2013. http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-isamhallet/uppdelat-efter-omrade/milj%c3%b6ekonomi/samhallsekonomiska-analyser/envagledning.pdf. Målsättningen med handboken är att det ska bli enklare och lättillgängligare för användare att förstå och tillämpa ekonomiska analysmetoder då de tar fram beslutsunderlag för insatser som påverkar miljön. I detta sammanhang kommer länsstyrelserna i sitt arbete med miljömålsåtgärderna att behöva fortlöpande kompetensstöd för samhällsekonomiska aspekter på åtgärdsarbetet, inte minst för att öka den egna förmågan att tolka, utföra och/eller beställa samhällsekonomiska analyser. Viss vägledning och inspiration finns på Naturvårdsverkets hemsida för samhällsekonomisk analys, se vidare på www.naturvårdsverket.se/samhallsekonomi.

6 Syfte Huvudsyftet med den här vägledningen är att på ett lättillgängligt sätt introducera samhällsekonomisk analys av miljömålsarbetet för målgrupperna och därmed vara ett komplement till Naturvårdsverkets aktuella handbok (Kriström & Bonta Bergman 2013). Naturvårdsverkets handbok och denna vägledning är till för den som vill ha hjälp med att tolka gjorda samhällsekonomiska analyser, orientera sig om vilka som finns, eller göra egna studier. Positiva följder av Vägledningen är om den kan bidra till att lokala och regionala ekonomiska analyser initieras och att ett kontaktnät för samhällsekonomisk analys i miljömålsarbetet skapas bland medlemmar i målgrupperna. Avgränsningar Den här vägledningen innehåller en allmän, kortfattad och lättillgänglig introduktion till miljöekonomiska begrepp, metoder och principer. I kapitel 2 finns hänvisningar till utförligare handböcker och läroböcker i ämnet. Redovisade tillämpningar av samhällsekonomiska miljöanalyser står i fokus och är exempel på aktuella svenska publicerade studier inom de flesta av de 16 olika miljömålen. Ambitionen är att hålla Vägledningen uppdaterad i takt med att nya svenska samhällsekonomiska miljöanalyser publiceras. Målgrupper Målgrupper är primärt miljömålssamordnare/klimatstrateger men även andra sakområdesansvariga där kunskap i samhällsekonomisk analys är betydelsefull, exempelvis energisamordnare, miljövårdsdirektörer samt ansvariga inom Skogsstyrelsen. Upplägg Samhällsekonomiska begrepp och metoder integreras med aktuella och praktiska svenska exempel på miljöekonomisk analys och redovisas fördelade på de flesta av de 16 miljömålen. Den avslutande referenslistan innehåller närmare 200 aktuella svenska samhällsekonomiska miljöanalyser, inklusive tillgängliga länkar.

7 2. Att mäta kostnader och miljönytta av åtgärder för att nå miljömålen Miljöekonomi: Teori, begrepp och metoder I det här kapitlet introduceras allmänt och kortfattat de begrepp, metoder och verktyg som är grunderna i miljöekonomisk analys. Utförligare genomgångar och beskrivningar finns i Andersson & Gunnarsson (2011), Bostedt (2013), Brännlund & Kriström (2012), Eklund (2009), Gramlich (1981), Hultkrantz & Nilsson (2004), Kriström (1992), Kriström & Bonta Bergman (2013), Layard (1980), Mattsson (2004), Mähler & Vincent (2005), Pihl (1997), RAÄ (2008), Naturvårdsverket (2003), Stavins (2012) samt Söderqvist m fl (2004). Av praktiska skäl används begreppen miljöeffekter, miljökonsekvenser och miljönytta synonymt i den följande texten. Likaså används begreppen kostnader, resursinsatser och resursåtgång synonymt. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets begränsade resurser bäst kan användas, för att nå uppsatta mål. Hållbar utveckling innebär att använda naturens och mänskliga resurser medvetet och balanserat genom att ta social, miljö- och ekonomisk hänsyn, att använda knappa resurser effektivt och rättvist för att nå de definierade målen samt att hushålla med resurser över tiden så att kommande generationer får samma förutsättningar som nuvarande. Hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling men måste baseras på kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart i ett brett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Hållbar tillväxt är främst ett medel för att skapa ytterligare resurser för att till exempel minska utanförskapet, öka välfärden eller förbättra miljön. Hållbar ekonomi handlar om resursknapphet, det krävs en budget för att hushålla med de begränsade resurserna; vi ställs inför valsituationer eller målkonflikter, och alternativkostnader uppstår när vi väljer bort alternativa sätt att använda våra resurser. Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera, bedöma och redovisa för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. Analyserna kan ge svar på om en förändring är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser kan omfördelas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd. Inom miljömålssystemet har Naturvårdsverket i sin instruktion krav att utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser (för en närmare beskrivning av detta (se vidare på www.naturvardsverket.se/samhallsekonomi). Samhällsekonomisk analys används inte bara för att analysera vilka de samlade följderna blir för samhället i stort utan även hur dessa fördelar sig på olika aktörer. Så långt det är möjligt ska konsekvenserna för alla aktörer i samhället tas med liksom alla typer av effekter, på exempelvis hälsa, social situation, ekonomi, och miljö. Följderna, exempelvis miljöförbättringar, bör i så långt som möjligt beskrivas i ekonomiska termer men ska även uttryckas kvalitativt eller kvantitativt i fysiska enheter.

8 Ett exempel på kostnader och effekter som kan ingå i en samhällsekonomisk analys: I Helsingborgs stad antogs för några år sedan en ny trafikplan. Ett inslag i denna var en ny cykelplan, bestående av 9 300 kvadratmeter cykelväg fördelade på åtta stråk. Om cykelplanens målsättning om 17 procents ökning av antalet cykelresor 2005 2015 infrias skulle den förväntade nyttan kunna värderas till totalt 8,6 miljoner kr per år (minskad restid och reskostnad 4,9 mkr, bättre hälsa och lägre vårdkostnad 2,5 mkr, ökad trafiksäkerhet 0,2 mkr, minskade utsläpp, buller och slitage 1 mkr). De årliga kostnaderna för investeringar, drift och underhåll förväntas bli omkring 2,9 miljoner kr. Cykelplanen förväntas således bli hållbar i ett brett samhällsekonomiskt perspektiv: Nyttan per år är tre gånger större än den årliga kostnaden. Beräkningen illustrerar också bland annat det faktum att en viss del av den samhällsekonomiska nyttan med cykelvägarna även tillfaller aktörer utanför staden, nämligen sjukvårdshuvudmannen Region Skåne. En principiellt viktig fråga är därför om staden ska kompenseras av sjukvårdsregionen? Källa: Ekonomisk analys av Cykelplanen. Avdelningen för hållbar utveckling, Kommunstyrelsens förvaltning, Helsingborgs stad, 2007. Se även: WSP. Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regionalcykelplan för Stockholms län. WSP Analys & Strategi, 2013. Ett annat exempel gäller förnyelsen av bostadsområdet Gårdsten i Göteborg: Detta miljonprogramsområde renoverades framgångsrikt, med en samhällsekonomisk vinst på drygt 300 miljoner kr som resultat. Fler människor i arbete, minskad brottslighet samt minskade sociala resursinsatser för staden ledde till slutsatsen att förnyelsen kan ses som ett exempel på hållbart samhällsbyggande: Såväl, sociala, miljömässiga, ekonomiska som byggtekniska aspekter beaktas. Rent företagsekonomiskt blev det dock en förlust på 200 250 miljoner kr för det kommunala bostadsföretaget. Här skulle alltså Göteborgs stad behöva kompensera bostadsföretaget. Källa: Lind H & Lundström S. Affären Gårdsten Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Avdelningen för bygg- och fastighetsekonomi, Institutionen för Fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan, 2008. Sätt pris på miljön! är titeln på ekonomiprofessorn Erik Dahméns klassiska bok från 1968. Att sätta pris på miljön, eller det ekologiska fotavtrycket, är ett sätt att uppmärksamma att naturresurserna även har ett ekonomiskt värde, ett beräknat miljökapital, som kan förbättras eller försämras för kommande generationer, beroende på vi tar hand om dessa resurser. På motsvarande sätt kan den beräknade miljöskulden bli ett verktyg för att nå en hållbarare utveckling genom att vi får starkare motiv att avsätta resurser för att åtgärda eller förebygga föroreningar etc.

9 Miljökapital är ett beräknat monetärt värde på befintliga naturresurser och deras avkastning, exempelvis biologisk mångfald, djur- och växtbestånd, våtmarkers ekosystemtjänster vattenrening eller rekreation. Miljöskuld är kostnaden för de resurser som krävs för att åtgärda skada samt resurser för eventuella återkommande reparationsinsatser om problemkällan inte kan åtgärdas helt. Inga kostnader kan beräknas för det som inte kan återställas, och därför ingår detta inte i miljöskulden. En principiellt viktig fråga är därför om och hur dessa irreversibla skador ska värderas? Exempel på miljökapital: Naturligt miljökapital, ett monetärt värde på naturens innehåll och de värden den ger, exempelvis biologisk mångfald, mark, vatten, ekosystemtjänster, rekreation. Exempel på miljöskulder: Förorenad mark, saneringsinsatser Klimat- och luftpåverkan via utsläpp Humusförlust i åkrar via intensivt jordbruk Kadmiumhalt i åkrar Övergödda vatten/hav/skogar Försurad skogsmark Miljöfarligt avfall/avfallsdeponier Buller Partiklar från trafik Fosfor- och kväveutsläpp Stratosfäriskt ozon Radon Kostnadseffektiva åtgärder innebär att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället, alternativt åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt eller åtgärder som ger störst miljönytta till lägsta kostnaden. Kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium i utvärderingen av föreslagna eller genomförda åtgärder. Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet; att använda åtgärder som inte är kostnadseffektiva är ett slöseri med samhällets knappa resurser. Den totala kostnaden för en genomförd åtgärd för att uppfylla ett miljömål säger inget om hur kostnadseffektiv åtgärden varit. Kostnadseffektivitet är ett relativt mått, och för att kunna bedöma om en åtgärd är kostnadseffektiv behöver den jämföras med andra åtgärders kostnader och effekter. För att få störst miljönytta för de knappa resurserna bör de i jämförelsen kostnadseffektivaste åtgärderna genomföras.

10 Kriterier för kostnadseffektivitet: Åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt Åtgärder som till lägst kostnad når önskad miljöeffekt Åtgärder som ger störst miljöeffekt till lägsta kostnad Inledningsvis när åtgärders kostnadseffektivitet ska utvärderas identifieras vilka resurser som bör inkluderas. Denna inventering är mycket viktigt men kompliceras ibland av att intressegrupper kan ha olika uppfattningar eller begränsad kunskap om vilka resurser som är relevanta. Att identifiera en åtgärds miljönytta ställer också stora krav på underlaget. Åtgärden bör ha en tydlig koppling till den effekt eller de effekter man vill utvärdera, och effekterna av åtgärden ska vara mätbara med relevanta indikatorer. Efter att ha identifierat är nästa steg att kvantifiera de samlade kostnaderna och miljöeffekterna av varje åtgärd, för att slutligen värdera de jämförda åtgärdernas, eller nollalternativets (att inte vidta någon åtgärd), samlade konsekvenser mot varandra. Trestegsprocessen i samhällsekonomisk analys: Identifiera relevanta och mätbara kostnader och miljöeffekter för åtgärderna Kvantifiera kostnaderna och miljönyttorna för åtgärderna Värdera kostnaderna mot miljönyttorna för de jämförda åtgärderna För att säkra bästa möjliga information måste tidigt identifieras vilka resurser som olika åtgärder kan förväntas kräva. Därefter bör fortlöpande redovisas hur och med vilka resurser åtgärderna genomförs, för att kostnaderna för dessa ska kunna beräknas. Kostnaderna för olika åtgärders resursinsatser kan ibland vara mer eller mindre svåråtkomliga i redovisningen. Motsvarande gäller för de relevanta indikatorer som används för att mäta åtgärdernas miljöeffekter. Fortsatta diskussioner med ansvariga/berörda aktörer krävs därför för att fastställa de kompletteringar som kan säkra en strukturerad uppföljning och jämförelse av åtgärdernas kostnader och miljönytta. Samhällsekonomisk analys kan ofta i både kvalitativa och kvantitativa värden och pengar belysa konsekvenserna av målkonflikter. Kostnader och effekter av att exempelvis nå målen för kommunalt bostadsbyggande kan visa sig i form av minskad naturlig miljö, biologisk mångfald och rekreationsyta. På samma sätt kan kostnader och miljöeffekter av att inte nå de kommunala

11 miljömålen synas som klimatpåverkan, övergödning eller luft- och markföroreningar eller saneringsbehov. Det totala ekonomiska värdet som kan relateras till enskilda arter eller naturresurser kan delas upp i användarvärde och existensvärde (Konjunkturinstitutet, 2007). Användarvärdet avspeglar den nyttan som en individ upplever av att nyttja en resurs direkt, som rekreation eller fiske, eller indirekt, som kretsloppsfunktion eller att resursen sparas för framtida nyttjande (optionsvärde). Existensvärdet är kopplat till artens eller naturtypens rätt att få finnas oavsett om den som värderar förekomsten räknar med att få uppleva arten eller naturtypen. Existensvärdet kan även innebära en värdering av att man vill bevara något för framtida generationer. För att veta om bästa möjliga användning av de begränsade resurserna nås, och därmed infria de mål som exempelvis kommunala miljöpolitiska program anger, måste måluppfyllelsen måste kunna mätas. Måluppfyllelse, i form av miljönytta, måste kunna relateras till kostnader för de använda resurserna, i den samhällsekonomiska analysen. Alla identifierade effekter på hälsa, miljö eller sociala förhållanden kan, ska eller bör inte mätas i kronor och ören; snarare kan det vara kvalitativa eller kvantitativa förändringar i dessa som är relevanta att kvantifiera och värdera. Ett exempel på komplexiteten i en samhällsekonomisk analys är det aktuella målet Ökad andel kollektivtrafikresande via förbättrad kollektivtrafik i Skånska åtgärder för miljömålen 2012-16 (Länsstyrelsen Skåne, 2012). Förväntade miljöeffekter identifieras i form av minskade utsläpp, buller och vägslitage. Förväntade sociala och hälsoeffekter identifieras som förbättrad hälsa och säkerhet. Förväntade ekonomiska effekter identifieras som minskade restider och reskostnader samt vårdkostnader. Till hjälp för att beräkna åtgärdernas måluppfyllelse finns ett antal indikatorer: Resestatistik, trafikräkning, luftkvalitetmätningar samt resenärers upplevelser. Därtill identifieras nödvändiga resursinsatser för åtgärderna och vilka som ska finansiera dessa. Det är uppenbart att stora krav ställs på förmågan att mäta dessa ingående komponenter, både initialt före, under och efter att åtgärderna genomförts. Några andra begrepp är centrala i samband med samhällsekonomisk analys: Begreppen externa effekter och kollektiva varor/tjänster/nyttigheter är centrala för att kunna förstå problemen på miljöområdet. Med negativa externa effekter menas till exempel produktion eller tranporter som släpper ut luftföroreningar, eftersom de ansvariga inte behöver ta hänsyn till alla kostnader och konsekvenser av sina utsläpp. Det finns även positiva externa effekter; ett klassiskt exempel är äppelodlaren som får sina träd pollinerade av den biodlande grannens bin. En sant kollektiv vara/tjänst/nyttighet kan utnyttjas samtidigt av flera konsumenter, exempelvis ekosystemtjänster som den rena luften eller den orörda skogen; äganderätten till en kollektiv nyttighet är alltså svår att fastställa. Betalningsvilja eller kompensationskrav för miljöförändringar: Översikter av svenska värderingsstudier finns i databaserna Sammanställning över utförda samhällsekonomiska analyser och ValueBaseSwe, den senare skapad av Kungliga Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi, med Naturvårdsverket som finansiär. Dessa databaser finns tillgängliga via Naturvårdsverkets hemsida (se www.naturvårdsverket.se/samhallsekonomi) och innehåller en mängd miljöekonomiska analyser. Majoriteten av dessa är så kallade betalnings-

12 villighets- eller kompensationskravsstudier där olika enkät- eller intervjumetoder används för att skatta det totala ekonomiska värdet, vilket ofta indelas i användarvärden och icke-användarvärden. De senare värdena innebär att människor kan värdesätta en bättre miljö även om de personligen inte har för avsikt att använda sig av den förbättrade miljön. Fördelningsanalys: En samhällsekonomisk analys ska innehålla en analys av hur kostnader och miljöeffekter av en åtgärd, eller frånvaron av en åtgärd, fördelas på berörda. Fördelningsanalysen därmed även ta hänsyn till de konsekvenser som inte kunnat uttryckas i kronor och ören. Värdetransferering: Är en metod som innebär att man använder samhällsekonomiska värden från tidigare analyser av liknande miljöåtgärder. Alternativet hade varit att göra en helt ny värderingsstudie vilket hade kunnat bli dels mycket dyrare, dels tagit mycket längre tid. Begränsade resurser och tid som medför att man inte har möjlighet att vänta in resultat från en egen värderingsstudie kan motivera att värdetransferering används. I sådana fall är det naturligtvis mycket viktigt att de värden som överförs till den egna analysen är relevanta. En värdetransferering är inte en värderingsmetod i sig utan metoden används för att överföra existerande värden eller kostnadsberäkningar till en annan tillämpning. Ytterligare, väl genomförda värderingsstudier är därför alltid värdefulla tillskott eftersom de lämnar bidrag till en ökande resultatbank av åtgärders kostnader och miljönytta. Exempel på värdetransferering: Vattendraget Dalkarlsån söder om Robertsfors i Västerbotten: Efter utdikningar och sjösänkningar under 1900-talet har områdets förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster försämrats kraftigt. Studiens syfte är att monetärt värdera en av de identifierade ekosystemtjänsterna som har potential att återskapas vid en restaurering, nämligen ett hållbart havsöringsbestånd, samtidigt som värdetransfereringens styrkor och brister lyfts fram och analyseras. Studien genomför en värdering av ekosystemtjänsten rekreationsfiske av havsöring. Detta utfördes med värdetransfereringsmetoden där en primärstudie som skattat betalningsviljan hos sportfiskare vid Emån användes som källa vid överföringen. Värdet av ett hållbart havsörings-bestånd under en tjugoårsperiod visade sig uppgå till 56 583 SEK. Vidare utförs en känslighetsanalys av resultatet där olika diskonteringsräntor, tidshorisonter, approximationer för betalningsviljan samt olika ekologiska utfall testades för. Analysen visade att värdet för havsöringen varierade kraftigt vilket tyder på att resultatet är osäkert. Studien behöver kompletteras med ytterligare värdering associerat till de andra identifierade ekosystemtjänsterna samtidigt som dubbelräkning av värden undviks. Källa: Gisselman F & Kjellberg N. Vad är öringen värd? En värderingsstudie av havsöringsfiske i Dalkarlsån. Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet, 2013.

13 Känslighetsanalys: Syftet med en känslighetsanalys är att undersöka hur analysresultaten påverkas om förutsättningarna för beräkningarna förändras, inklusive eventuell osäkerhet i definitionen av jämförelse-, noll- eller referensalternativen. På så sätt kan det bedömas hur robusta resultaten är. Detta kan ha stor betydelse för vilken slutsats som är rimlig att dra av analysen. Den enklaste formen av känslighetsanalys är att undersöka hur resultatet påverkas av att anta ett alternativt värde för någon av de komponenter som ligger till grund för beräkningen av resultatet. Om man bara har osäkerhet i exempelvis diskonteringsräntan (se nedan), kan man på detta sätt enkelt beräkna hur resultatet påverkas av osäkerheten. Diskontering används i samhällsekonomiska analyser för att nuvärdesberäkna framtida kostnader och nyttor. Det är viktigt att beakta tidsperspektivens betydelse: Långsiktiga åtgärder och beräkningar av deras konsekvenser måste hantera betydande osäkerheter. Oftast handlar det om att försöka analysera förväntade konsekvenser för samhällsekonomin och miljön. Ekonomer använder därför diskontering för att beräkna nuvärdet av kostnader och effekter som utfaller x antal år fram i tiden. Diskontering görs inte för att hantera inflationspåverkan utan för att försöka fånga det faktum att vi har olika tidspreferenser: Intäkter eller andra fördelar föredras oftast så snart som möjligt, medan kostnader eller andra negativa konsekvenser gärna skjuts så långt fram som det bara går. Diskontering med en räntesats är ett sätt att hantera dessa skillnader i tidspreferenser, genom att beräkna ett nuvärde av framtida utfall, vilka därmed skrivs ned. Valet av diskonteringsränta kan ha stor betydelse för analysens resultat, i synnerhet vid de långa tidsperspektiv som exempelvis gäller i fallet med klimatfrågor. Schablonvärden. Genom att använda gemensamma schablonvärden för exempelvis transportsektorn eller för förändringar i ekosystemtjänster och miljön i samhällsekonomiska analyser ökar förutsättningarna för att analyser från olika myndigheter ska bli jämförbara. De monetära schablonvärdena har tagits fram via genomförda svenska samhällsekonomiska analyser. Exempel på schablonvärden som används i samhällsekonomiska analyser: Koldioxid 1,45 kr/kg Kväveoxid 80 kr/kg, Svaveldioxid 27 kr/kg, Kolväten 40 kr/kg Partiklar, avgaser och slitage: 1 260 kr/µg/m3 Fritidsfiske, ädelfisk: 1 extra kg: 13-207 kr. Schablonvärde: 78 kr. 1 extra fisk: 7-358 kr. Schablonvärde: 105 kr. 1 extra fiskedag: 17-229 kr. Schablonvärde: 94 kr. Vattenkvalitet: Kväve: 4-70 kr per reducerat kg. Schablonvärde: 31 kr. Fosfor: 127-2 140 kr per reducerat kg. Schablonvärde: 1 023 kr. Vattenkvalitet: Schablonvärden för siktdjupsförbättring i kustvatten på 1 m: Per person/år: 268-369 kr. Schablonvärde: 315 kr. Per besök: 45-360 kr. Schablonvärde: 130 kr. Källor: Trafikverket. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn - ASEK 5. 2012. Naturvårdsverket. Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport 2009:6322.

14 Avslutningsvis: Naturvårdsverkets Plattform för samhällsekonomiska analyser i miljömålssystemet (www.naturvardsverket.se/samhallsekonomi) redovisar en god niostegsprocess, som kan användas som checklista för att granska en samhällsekonomisk analys eller som stöd för egna studier; se Bilaga 1 i denna Vägledning. I faktarutan nedan sammanfattas de nio stegen. För varje steg finns exempel på frågor som kan vara aktuella att ställa: 1. Syfte 2. Problembeskrivning 3. Mål 4. Referensalternativ 5. Åtgärds- eller styrmedelsalternativ 6. Konsekvenser 7. Fördelningseffekter 8. Osäkerheter 9. Slutsatser Källa: www.naturvardsverket.se/samhallsekonomi

15 Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till vårt välbefinnande (SOU 2013:68). Enligt The Millenium Ecosystems Assessment (2005) och SNF (2012) kan ekosystemtjänsterna indelas i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella/sociala/rekreativa tjänster, med följande definitioner: Stödjande tjänster: Basala funktioner som jordbildning, fertilitet, fotosyntes, näringscirkulation, biokemiska cykler, vattnets kretslopp etc. Reglerande tjänster: Stabiliserar och påverkar miljöfaktorer som luft, klimat, översvämning, erosion, nedbrytning av organiska ämnen, pollinering, skydd mot sjukdomar och skadedjur etc. Försörjande tjänster: Direkt avkastning som föda, vatten, timmer, biobränsle, rent vatten etc. Kulturella/Sociala/Rekreativa tjänster: Påverkar mänskligt välbefinnande, turism, fritid etc. Bland de tjänster som beskrivs ovan finns exempel på ursprungsprocesser som används för att tillhandahålla mat och rent vatten. Begreppet ekosystemtjänster är viktigt när samhället måste anpassas till fortgående klimatförändringar. Ökad förståelse av ekosystemens funktioner är av stor betydelse för att kunna minska klimatförändringarnas negativa effekter på ekosystemen. Men komplexiteten är samtidigt en utmaning: Om ekosystemtjänsters värde ska fastställas och även beräknas ekonomiskt bör värdet av framtida behov av rent vatten, livsmedel, kommande anpassningar till klimatförändringar, teknisk utveckling etc inkluderas. Varför värdera ekosystemtjänster ekonomiskt? Många ekosystemtjänster är kollektiva nyttigheter och undervärderas då deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller inte är kända. Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera ekosystemtjänster som kan säljas på en marknad, till exempel mat eller virke. Viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biomångfald har minskat eller förlorats. Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänsterna synliggör de värden som ekosystemen och tjänsterna genererar för samhället

16 Utredningen "Synliggöra värdet av ekosystemtjänster" har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället, samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Ekosystemens bidrag till välfärden måste synliggöras bättre för att på så sätt gynna en ekosystemsmart utveckling. Beräkning av ekosystemtjänsters värden i monetära termer kan ge viktigt beslutsunderlag och motivera åtgärder. Dagens kunskap om sambanden bakom ekosystemtjänsterna är dock begränsad vilket försvårar sådana beräkningar. En bred ansats behövs för att hantera osäkerheter och kombinationer av olika slags värden. Utredningen föreslår en stegvis process mot förbättrade konsekvensanalyser genom successivt lärande om ekosystemtjänsters värden. Att investera i eksystemens och samhällets förenade kapacitet att fortsatt leverera värdefulla ekosystemtjänster även under förändrat klimat och andra störningar kan ses som en försäkringspremie. Utredningen föreslår omedelbara åtgärder för vägledning till olika aktörer (kommuner, länsstyrelser och företag) för att stärka kapaciteten att integrera ekosystemtjänster i olika analyser och beslutsunderlag. Utifrån internationella kunskapsprojekt som The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) anges en modell för "ekosystemtjänstbedömning" som är tillämpbar för svenska förhållanden. Modellen innebär att ekosystemtjänster som berörs i en beslutssituation behöver identifieras, kartläggas och värderas av dem som använder och har kunskap om ekosystem-tjänsterna. Tillgänglig kunskap är inte tillräcklig för att på ett tillfredsställande sätt synliggöra ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och andra underlag för nationella finansiella beslut. Statistikunderlag och metoder för miljöräkenskaper bör vidareutvecklas och möjligheten att koppla indikatorer för miljömålsuppföljningen till ekonomisk och social hållbarhet bör prövas. Hållbar utveckling bör tills vidare demonstreras med en uppsättning av indikatorer som ger information om samhällets och ekosystemens kapacitet att generera välfärd i dag och i framtiden. Ekosystemtjänstbedömningar utförs redan av många aktörer i Sverige. Därför är myndighetsstyrning för att samla kunskap och erfarenheter av pågående arbete ett viktigt första steg. Detta berör framför allt de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömåls-systemet. Denna kunskap behövs för att ta fram vägledning om hur arbetet kan utvecklas för att förbättra myndighetsutövning och uppföljning av status för viktiga ekosystemtjänster inom miljömålssystemet. Kunskap om hur olika verksamheter beror av och påverkar ekosystemtjänster behöver komma in i regleringen av de areella näringarna och i ekonomiska styrmedel och finansiella investeringar. Förslaget kan betraktas som en nationell svensk analys av ekosystemtjänsters värde utifrån TEEB:s vägledning. Till skillnad från de nationella TEEBstudier som genomförts i andra länder innebär utredningens förslag att analysarbetet integreras i olika verksamheter och sektorer inom ramen för det svenska miljömålssystemet. Källa: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/61/92/97321dd6.pdf

17 Samha llsekonomiska analyser inom de 16 miljo ma len I detta avsnitt presenteras under respektive miljömål olika samhällsekonomiska miljöanalyser, med inriktning på den praktiska redovisningen av resultaten. Syftet är alltså att informera om genomförda studier och därmed inspirera till egna analyser, snarare än att kritiskt värdera studiernas upplägg, genomförande och resultat. För utförliga genomgångar av grundläggande samhällsekonomisk teori och metod, se Andersson & Gunnarsson (2011), Bostedt (2013), Brännlund & Kriström (2012), Eklund (2009), Gramlich (1981), Hultkrantz & Nilsson (2004), Kriström (1992), Kriström & Bonta Bergman (2013), Layard (1980), Mattsson (2004), Mähler & Vincent (2005), Pihl (1997), RAÄ (2008), Naturvårdsverket (2003), Stavins (2012) samt Söderqvist m fl (2004). Ett aktuellt exempel på hur breda samhällsekonomiska analyser kan vara: Malmö stads lät konsultföretaget WSP genomföra miljöekonomiska beräkningar av nyttan av att nå stadens miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser: - 40 procent till år 2020 respektive 100 procent till år 2030. Det förväntas ge hälsoeffekter av ökat cyklande, så som 2 4 färre dödsfall årligen, färre välfärdssjukdomar som diabetes och högt blodtryck samt minskad sjukfrånvaro med 15 procent. Luftkvaliteten förväntas bli bättre på grund av minskad och miljövänligare energianvändning med 35-50 procent till år 2030, Kostnaderna förväntas också minska till följd av reducerad och effektivare årlig energianvändning. En biogassatsning förväntas ge 256 nya arbetstillfällen. Källa: WSP. Miljöekonomiska beräkningar - Nyttan av att uppnå Malmö stads miljömål. WSPrapport 2013. Fler svenska samhällsekonomiska miljöanalyser finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se/samhallsekonomi): En tidig databas, ValueBaseSwe, samt en med studier från 2008, beräkningar som utförts av olika miljömålsmyndigheter och redovisade på analystyp, miljömål, länkar med mera. Den senare databasen är uppbyggd av tre kategorier av rapporter. Den första kategorin är en långlista med rapporter baserad på en kartläggning av samhällsekonomiska analyser genomförda vid miljömålsmyndigheterna sedan 2008. Kategori två utgörs av handledningar för de olika typerna av analyser medan kategori tre utgörs av underlagsrapporter.

18 Vanliga metoder i monetära miljövärderingar Marknadsvärdering: Priser på ekosystemvaror och tjänster som handlas på marknader och som kan överföras till samma typ av varor och tjänster i andra sammanhang. Exempel på försörjningstjänster är mat, vatten, trä och fibrer. Ersättningskostnader: Kostnader för att ersätta ekosystemtjänster med alternativa åtgärder, typ artificiell teknik. Exempel på reglerande tjänster är pollinering, luft och vattenrening. Undvikna skadekostnader: Hur stora kostnader kan undvikas genom ekosystemtjänstens existens? Exempel på reglerande tjänster är översvämningsskydd och kolupptag. Resekostnader: Kostnader för att besöka en plats i form av resekostnader och/eller inträde till parker men också värdet av förbrukad fritid vid kulturella/sociala/rekreationstjänster. Scenariovärdering: Enkät- och intervjuundersökningar för att ta reda på hur mycket är den svarande beredd att (hypotetiskt) betala för en viss ekosystemtjänst, exempelvis för ett besök i skog och mark.

19 Begra nsad klimatpa verkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Klimatförändringarnas ekonomi: De fossila bränslena har gjort industriell utveckling, materiell tillväxt och höjd levnadsstandard möjlig, men samtidigt har de ökade utsläppen av växthusgaser blivit ett allt större problem. Klimathotet är allvarligare än tidigare miljölarm om försurning och ozonhål och det för med sig svåra avvägningar för global tillväxt och fördelning, vilka fordrar internationella lösningar. Ingrepp mot beroendet av fossila bränslen krävs i alla stora branscher: Energiproduktion, transportsektorn, industriproduktion och byggsektorn. Därtill måste befintlig skogsareal vårdas och nyplantering ske, med tanke på skogens potential för att minska utsläpp av växthusgaser. Jordbruket kan bidra med att minska sina metanutsläpp. Om inget görs kommer de totala kostnaderna att i värsta fall motsvara en årlig förlust av en femtedel av den globala produktionen av varor och tjänster (BNP), enligt Sternrapporten, den genomgripande analys av klimatförändringarnas ekonomi som publicerades 2006 och i reviderad form 2009. De beräknade årskostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser, för att undvika de värsta följderna, kan enligt rapporten kosta minst 2 procent av världens BNP. Ekonomiska verktyg som olika styrmedel krävs för att hantera den globala uppvärmningen. Ett sådant är att sätta pris på utsläppen så att den som orsakar kostnaderna för uppvärmning också får betala för dem. Inom exempelvis EU:s system för handel med utsläppsrätter förespråkas efter den första försöksperioden ett pris på närmare 40 euro per ton koldioxid (ca 350 kr). Samtidigt finns det anledning till skepsis angående när utsläppsminskningarna kan förverkligas. En grupp amerikanska forskare (Future, 2010) beräknade härom året hur mycket koldioxid nuvarande fossilbränslebaserade infrastruktur kommer släppa ut innan den skrotas. Till år 2060 handlar det om cirka 500 miljarder ton, varav de största delarna har sitt ursprung i Kina (182 mdr ton), USA och EU (148 mdr ton) samt Indien och Japan (45 mdr ton). Klimathotet i Göteborg: Staden vill växa kring hamninloppet men samtidigt hotas samhälls-viktig bebyggelse vid extremväder eller klimatändringar. Vattennivåhöjningar upp till 1,8 meter har noterats och byggsäkerhetsnivån är nu 2,8 meter över den normala nivån. För sam-hällsviktiga anläggningar gäller 3,8 meter. Exempelvis har den relativt nyanlagda Göteborgs-operan en halv meters marginal. Beräkningar visar att omkring 10 miljarder kr behövs för att säkra området mot höjd vattennivå. Fastighetsvärdet i området uppskattas till omkring 100 miljarder kr, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (msb.se).

20 De fossila bränslena har medfört att de ökade utsläppen av växthusgaser blivit ett allt större problem. Klimathotet för med sig svåra avvägningar för global tillväxt och fördelning, vilka fordrar internationella lösningar. Om inget görs kommer de totala kostnaderna att i värsta fall motsvara en årlig förlust av en femtedel av den globala produktionen av varor och tjänster (BNP), enligt Sternrapporten, den genomgripande analys av klimatförändringarnas ekonomi som publicerades 2006 och i reviderad form tre år senare (Stern, 2006; Hepburn & Stern, 2009). De beräknade årskostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser, för att undvika de värsta följderna, kan enligt rapporten motsvara två procent av världens BNP. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) lade nyligen fram sin femte utvärderingsrapport (IPCC, 2014) och i den framgår de negativa effekterna av klimatförändringen mycket tydligare. Klimatförändringar har påverkat ekosystemen de senaste decennierna, bland annat vattenresursernas kvantitet samt att arter flyttar och förändrar sina mönster efter det nya klimatet. Planer för att anpassa sig till klimatförändringar finns i många processer idag, och erfarenheterna från klimatanpassningen ökar. Exempelvis har anpassningspolitiken i Europa utvecklats på alla myndighetsnivåer, med viss planering för anpassning i bland annat kust- och vattenförvaltning, miljöskydd, fysisk planering och i katastrofhantering, se exempelvis den svenska klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007. IPCC:s samhällsekonomiska beräkningar visar att kostnaderna för omställningen till ett klimatneutralt samhälle skulle ge mycket liten minskning av den globala tillväxten (- 0,06 % per år vid en förväntad global tillväxt på 1,5-3 % per år). Denna beräkning tar dock inte hänsyn till de minskade kostnaderna av uteblivna skador från klimatförändringarna och de positiva bieffekter på miljö och människors hälsa som omställningen ger upphov till. IPCC menar att de samhällsekonomiska vinsterna klart överstiger kostnaderna. Utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem och benämns i Sternrapporten som historiens största marknadsmisslyckande. En samhällsekonomisk analys av Klimatberedningens förslag, gjord av Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet (Konjunkturinstitutet, 2008), visar att användningen av flexibla mekanismer, minskad tilldelning av utsläppsrätter till den handlande sektorn och minskad nedsättning av koldioxidskatten är kostnadseffektiva styrmedel. En kilometerskatt och järnvägsinvesteringar kan inte motiveras av enbart klimatpolitiska skäl. Det är också mycket viktigt att klimatpolitiken fokuserar på kostnadseffektiva åtgärder, alltså åtgärder som ger störst klimateffekt per resursinsats. Några exempel på kostnaderna för utsläpp: FN:s klimatpanel IPCC bedömer att växthusgasutsläppen måste begränsas till 1 ton per person i slutet av århundradet. Utsläppen i dagens Sverige motsvarar 7-8 ton per person. År 2010 släppte vi i Sverige ut cirka 66,2 miljoner ton växthusgaser, merparten från transport och industri. Med det pris på koldioxidutsläpp som EU förespråkar skulle en ekonomisk värdering av växthusgasemissionerna 2010 hamna på cirka 2,7 miljarder euro, eller drygt 20 miljarder kr. Framtida skadekostnader beror dessutom på vad som görs nu och i framtiden för att minska utsläppen. Om man som i Sternrapporten dels i större utsträckning tar hänsyn till icke-marknadsprissatta effekter på miljön och människors hälsa, dels utgår från att klimatets känslighet är större än vad man tidigare trott samt tar hänsyn till att utvecklingsländer med låga inkomster kommer att drabbas hårdast, blir kostnaden ungefär 2 400

21 kr per ton koldioxidutsläpp, vilket kan jämföras med de knappt 350 kr per ton som EU idag förespråkar. Klimatmål och åtgärder: Den svenska klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007) slutsats är att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna därför att: Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är motiverade. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras, vilket kräver insatser för att upprätthålla en god dricksvattenkvalitet. Skogstillväxten ökar kraftigt och förutsättningarna för jordbruksproduktion förbättras.. Det varmare klimatet påverkar hälsan och leder till fler dödsfall på grund av värmeböljor och ökad smittspridning. (SOU 2007:60) Klimatpolitiken i Sverige och i EU har likartad utformning, med tre övergripande klimat- och energipolitiska mål till 2020: Minskade utsläpp av växthusgaser med 20 procent; ökad användning av förnybar energi med 20 procent; och ökad energieffektivitet med 20 procent (proposition 2008/09:162; 2008/09:163). För att minska utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila energikällor reduceras, antingen genom byte till förnybar energi, genom att minska energianvändningen eller en kombination av dessa. Det finns därmed en stark koppling mellan de tre klimat- och energipolitiska målen. Hälsan påverkas också av buller från utsläppsalstrande transporter. Det frisätter stress-hormoner och blodtrycket höjs, och riktigt höga bullernivåer ökar risken för hjärtinfarkt. Bullerkartläggningar samt bedömningar av antal exponerade för vägtrafikbuller vid bostadsmiljöer i Malmö visar att var fjärde skåning störs av trafikbuller, medan var tionde får sin vila störd av buller minst en gång i veckan. Samhällskostnaderna för bullret är stora när människor blir sjuka och tappar prestationsförmåga. Sjukvårdskostnader och produktionsbortfall uppstår på grund av riskfaktorer för trafikbullerrelaterade sjukdomar, främst hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck, orsakade av långvarig stress från bullerexponering: Totalt uppskattas kostnaden för buller i Skåne till cirka 1,3 miljarder kr per år, vilket är ungefär lika mycket som samhällskostnaderna för trafikolyckor. Kostnaderna får ses som en försiktig beräkning då kostnader för bullerstörning i andra miljöer än bostäder, exempelvis på arbetsplatser, i skolor och rekreationsområden inte kunnat bedömas. Inte heller har buller från spårtrafiken bedömts.

22 Källor: Miljösamverkan i Skåne (2010), Väg- och transportforskningsinstitutet. Bullervärden för samhällsekonomisk analys (2009) samt Malmö Stad: Förslag till Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2014-2018, december 2012. Hållbar energieffektivisering I Helsingborg finns ett exempel på planering för hållbar energieffektivisering. Staden arbetar sedan 2007 med en energistrategi och en energiplan för att öka mängden förnybar energi och samtidigt minska den totala energianvändningen. Visionen är att Helsingborg ska bli energineutralt; lika mycket energi som används ska tillföras som förnybar energi inom kommunens gränser för att minska utsläppen av växthusgaser och få ett hållbarare energisystem fram till år 2035. En konsekvensanalys visar att målen och åtgärderna i energistrategin förväntas påverka energisystemet i form av mycket kraftiga minskningar av de fossila bränslena (-1 250 GWh) och en ökning av de förnybara bränslena (+500 GWh) mellan 2005 och 2035. Den totala mängden tillförd energi väntas minska, från 4 500 GWh till 3 800 GWh, genom att energin beräknas användas effektivare än idag. Det ekonomiska nuvärdet av de minskade koldioxidutsläppen skulle motsvara 4,7 miljarder kr (Källa: Helsingborgs Stad, 2010) Ekonomisk och social utveckling skapas med hjälp av bland annat tillgång till och användning av energi. Ett hållbart energisystem utmärks främst av att det inte bidrar till miljöproblemen. För att avgöra i vilken mån ett energisystem är långsiktigt hållbart, och att det alltså inte innebär en negativ påverkan på de sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionerna, behövs olika indikatorer. Genom att fortlöpande analysera dessa indikatorer kan hållbarheten i energiförsörjningen och energianvändningen följas och vid behov förbättras. Exempelvis är hushållens energiutgifter en viktig del av den sociala dimensionen; om dessa utgifters andel av hushållens ökar betydligt, och särskilt för ekonomiskt svaga hushåll, indikerar detta en icke hållbar utveckling. I den miljömässiga dimensionen är ökade utsläpp och föroreningar från produktion och konsumtion av energi inte förenlig med en hållbar utveckling. För den ekonomiska dimensionen är det relevant att följa hur en förändrad fördelning mellan olika energislag påverkar relativpriser och totalkostnader. En långsiktigt hållbar energiförsörjning och energianvändning måste således omfatta alla tre dimensionerna. Även partikelutsläpp innebär stor hälsopåverkan och betydande kostnader. Väg- och transportforskningsinstitutet har analyserat kostnaden för dödlighet orsakad av partiklar från olika emissionskällor i Stockholm (VTI, 2009). Det beräknade antalet förlorade levnadsår till följd av förbränningspartiklar från vägtrafik, bostadsuppvärmning, energianläggningar och sjötrafik uppgick 2003 till mellan 401 (låg skattning) och 960 (hög skattning). En ekonomisk värdering av dessa förlorade levnadsår skulle motsvara 20 48 miljoner euro. Resultaten visar också att