Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete

Transkript

1 RUS regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet. Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete

2 Om RUS RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet och svarar för gemensamma uppgifter och samordning i det regionala miljömålsarbetet, särskilt mellan länsstyrelserna och Skogsstyrelsen på regional nivå, men också andra berörda parter, framför allt nationella myndigheter och kommuner samt SKL. Viktiga delar av arbetet är: miljömålens integrering och användning i åtgärdsarbetet regional årlig uppföljning, indikatoruppdateringar och fördjupad utvärdering utveckling av miljömålsuppföljning och miljöinformationsförsörjning revidering av regionala mål information, kommunikation och gemensamma arrangemang. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket. För mer information om RUS hänvisas till Rapportnamn: Rapportnummer: 2018:02 ISBN: Författare/Sakkunnig: Redaktörer: Layout: Miljömålsillustrationer: Webbplats: Utgiven av: Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete Stefan Jendteg, Nationalekonom Länsstyrelsen Skåne Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten och Monika Puch, Länsstyrelsen Skåne Julia Martinsson, Länsstyrelsen Skåne Tobias Flygar RUS regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet via Länsstyrelsen i Skåne

3 INNEHÅLL FÖRORD SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar Målgrupper Upplägg KORT OM MILJÖEKONOMI Teori och begrepp Principer och metoder EKOSYSTEMTJÄNSTER GODA EXEMPEL Klimat Luft Transporter Konsumtion, Avfall Vatten Samhällsbyggnad Jordbruk Natur Kultur AVSLUTANDE KOMMENTARER REFERENSER FLER LÄSTIPS

4 Förord Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda konsekvenser för samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera och bedöma för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser bäst kan användas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd inom ramen för en hållbar utveckling. Samhällsekonomisk analys används inte bara för att analysera vilka de samlade följderna blir för samhället i stort, utan även hur dessa fördelar sig på olika aktörer. Syftet med denna rapport är att den ska kunna fungera som en inspiration och vägledning för länsstyrelsernas handläggare och beslutsfattare och andra sakområdesansvariga där kunskap i samhällsekonomisk analys är betydelsefull. Det är särskilt viktigt i miljömålsarbetet. De exempel som är framtagna belyser olika intressen i samhället, där det är av stor betydelse att man förstår konsekvenserna av olika val. Målgrupper är tjänstemän inom länsstyrelser och Skogsstyrelsen, men även kommuner och annan verksamhet kan ha nytta av rapporten. Tillsammans måste vi i ökad grad kunna värdera och göra analyser hur samhället påverkas av våra val och förstå konsekvenserna av dem. Rapporten är framtagen av Stefan Jendteg, Länsstyrelsen i Skåne län, på uppdrag av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Representanter från RUS arbetsgrupp och Naturvårdsverket har ingått i projektets styrgrupp. Under arbetets gång har ett samhällsekonomiska seminarier arrangerats i drygt hälften av alla län. Länsstyrelsernas arbete har bidragit till att stärka och föra ut Naturvårdsverkets uppdrag att stödja myndigheterna i tillämpningen av samhällsekonomiska analyser. Per Hallerstig Avdelningschef för Naturavdelnignen i Jönköpings län Ordförande för RUS styrgrupp 4

5 1. Sammanfattning Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera, bedöma och jämföra för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. Analyserna kan ge svar på om en förändring är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser kan omfördelas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd. Drygt 125 samhällsekonomiska miljöanalyser, bildar underlaget för denna vägledning tillsammans med en introduktion till samhällsekonomisk analys på miljöområdet. Syftet är att komplettera existerande handböcker genom att vara en lättillgänglig och inspirerande ingång till att upptäcka, använda och initiera egna samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder. Inom den samrådsgrupp av ekonomer från olika myndigheter som regelbundet möts och granskar svenska samhällsekonomiska miljöanalyser, under värdskap av Naturvårdsverkets samhällsekonomiska enhet, finns ambitionen att bidra till en successivt växande bank av bra samhällsekonomiska åtgärdsanalyser som kan vara till nytta i arbetet med att prioritera och använda de kostnadseffektivaste miljömålsåtgärderna. Även akademiskt verksamma ekonomer anlitas i granskningsarbetet. Därtill ska en databas med schablonvärden och enhetskostnader upprättas av samrådsgruppen, för att även den underlätta lokala och regionala analyser. Inom vattenområdet tillhandahåller Vatteninformationssystem Sverige (VISS) redan en hel del relevant information för sådana analyser, och den är en inspiration för arbetet och tillgänglig för alla intresserade som söker sådan information. Nyckeltal för hållbar utveckling i kommuner och landsting finns tillgängliga via Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA 2015). Naturvårdsverkets samhällsekonomiska samrådsgrupp initierar olika seminarier med miljöekonomiska teman, och dessa är tillgängliga även för icke-ekonomer. Förhoppningen är därför att detta samlade utbud av information om genomförda, pågående och planerade samhällsekonomiska miljöanalyser ska ge underlag till länsstyrelsernas miljöstrateger, miljösamordnare, klimatstrateger med flera handläggare till att dra nytta av existerande analyser eller initiera egna. Naturvårdsverkets samhällsekonomiska enhet ( se/samhallsekonomi) är också en mycket bra källa till information och stöd. Områden inom vilka länsstyrelserna behöver göra analyser är framför allt uppföljning av åtgärder, och i ärenden där avvägningar mellan motstående intressen behöver göras och där största möjliga miljönytta behöver bedömas. Allmänt sett råder underskott på den typen av analyser, framför allt goda och vägledande exempel. Myndighetssamverkan Plattformen för samhällsekonomiska analyser Naturvårdsverket ska enligt instruktion från regeringen samråda med andra myndigheter och utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet. Naturvårdsverket startade därför projektet En plattform för samhällsekonomisk analys. Plattformen ska fungera som ett nätverk för myndigheter som arbetar med samhällsekonomiska analyser och ge dem möjlighet att utveckla dessa i samarbete med forskare och andra aktörer i miljömålssystemet. De huvudsakliga aktiviteterna inom plattformen för samhällsekonomisk analys är kontinuerlig granskning och uppföljning av genomförda analyser, utbildning inom samhällsekonomisk analys och arrangerande av konferenser och seminarier inom ämnet. 5

6 2. Inledning 2.1 Bakgrund Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser, materiella eller av annat slag, till exempel en miljö som anses ha ett värde, och varje uppoffring av något av värde är en kostnad. Tänker man inte på detta ligger det nära till hands att säga att de som lägger särskilt stor vikt vid miljön alltför mycket bortser från ekonomin. Men eftersom värdesatt miljö så ofta är en både knapp och hotad resurs, kan det i verkligheten vara så att dessa är bättre ekonomer än sina kritiker. Erik Dahmén, professor i nationalekonomi, och Bengt Owe Jansson, professor i marin ekologi, i Dagens Nyheter 12 juni Samhällsekonomisk analys av miljövärden och miljöåtgärder innebär att jämföra olika åtgärders kostnader och miljönytta för att nå bästa möjliga resursanvändning. Måluppfyllelse måste kunna mätas med relevanta indikatorer, vilka inte alltid finns tillgängliga när miljömål formulerats utifrån politiska visioner. Följande formulering från Statskontoret sammanfattar ambitionsnivån på ett bra sätt: Skapa ett samhällsekonomiskt effektivt system där alla kan arbeta för att nå högsta möjliga måluppfyllnad på kostnadseffektivaste sätt mot generationsmål och miljökvalitetsmål. (Statskontoret, rapport 2014:10). Helhetsperspektivet är viktigt, samtliga relevanta konsekvenser av en åtgärd samt hur de fördelar sig på berörda aktörer ska analyseras. Alla konsekvenser kan, ska eller bör inte räknas i kronor och ören naturvärden i form av hur en åtgärd (eller frånvaro av åtgärd) påverkar miljöns kvalitet och kvantitet bör först och främst värderas. Hållbarhetsperspektiven är centrala i en väl genomförd samhällsekonomisk analys inom miljöområdet: Använd naturens och mänskliga resurser medvetet och balanserat genom att ta sociala, miljö- och ekonomiska hänsyn Använd knappa resurser effektivt och rättvist för att nå målen och därmed goda livsmiljöer Hushåll med resurser över tiden så att kommande generationer får samma förutsättningar som nuvarande Idag görs inte alltid samhällsekonomiska analyser inom de miljövårdande myndigheterna och de som genomförs håller ibland inte tillräckligt hög kvalitet. Miljödepartementet har gett Naturvårdsverket i uppgift att tillsammans med berörda myndigheter utveckla och stödja tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet. Parallellt finns stöd genom den handbok i samhällsekonomisk analys av miljöprojekt, sammanställd av forskare vid Umeå universitets Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE), Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet med flera, som Naturvårdsverket publicerade hösten 2013 (Kriström & Bergman). Cirka 125 samhällsekonomiska miljöanalyser, bildar underlaget för denna vägledning tillsammans med en introduktion till samhällsekonomisk analys på miljöområdet. Avsikten med vägledningen är att komplettera existerande handböcker genom att vara en lättillgänglig och förhoppningsvis inspirerande ingång till att använda och/eller sätta igång egna samhällsekonomiska analyser av exempelvis olika miljömålsåtgärder. Målsättningen med handboken är att det ska bli enklare och lättillgängligare för användare, såsom miljöstrateger, ekonomer, samhällsplanerare med flera, att förstå 6

7 och tillämpa ekonomiska analysmetoder när de tar fram beslutsunderlag för insatser som påverkar miljön. I detta sammanhang kommer länsstyrelserna i sitt arbete med miljömålsåtgärderna att behöva fortlöpande kompetensstöd för samhällsekonomiska aspekter på åtgärdsarbetet, inte minst för att öka den egna förmågan att tolka, beställa och utföra samhällsekonomiska analyser. Vägledning och inspiration finns på Naturvårdsverkets hemsida för samhällsekonomisk analys, se vidare på samhallsekonomi. 2.2 Syfte Avsikten med denna vägledning är inte att ge en fullständig redovisning av publicerade svenska samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder, eller att kritiskt granska dessa. Syftet är att ge en lättillgänglig och förhoppningsvis inspirerande ingång till att upptäcka, använda och initiera egna samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder, och vara ett komplement till Naturvårdsverkets handbok (Kriström & Bonta Bergman). Positiva följder av handboken och vägledningen är om de kan bidra till att lokala och regionala analyser initieras och att ett kontaktnät för samhällsekonomisk analys i miljömålsarbetet skapas. 2.3 Avgränsningar Den här vägledningen innehåller en allmän, kortfattad och lättillgänglig introduktion till miljöekonomiska begrepp, metoder och principer. I kapitel 2 finns hänvisningar till utförligare handböcker och läroböcker i ämnet. Redovisade tillämpningar av samhällsekonomiska miljöanalyser står i fokus och är exempel på rimligt aktuella svenska publicerade studier som delats in i ett antal områden och har taggats med de 16 olika miljömålen. 2.4 Målgrupper Målgrupper är tjänstemän inom länsstyrelser och Skogsstyrelsen, men även kommuner och annan verksamhet kan ha nytta av rapporten. 2.5 Upplägg Samhällsekonomiska begrepp och metoder integreras med aktuella och praktiska svenska exempel på miljöekonomisk analys och redovisas fördelade på följande områden: Klimat Luft Transporter Konsumtion och Avfall Vatten Samhällsbyggnad Jordbruk Natur Kultur 7

8 3. Kort om miljöekonomi I det här kapitlet introduceras allmänt och kortfattat de begrepp, metoder och verktyg som är grunderna i miljöekonomisk analys. Av praktiska skäl används begreppen miljöeffekter, miljökonsekvenser och miljönytta synonymt i den följande texten. Likaså används begreppen kostnader, resursinsatser och resursåtgång synonymt. Frågan om resursanvändning tillhör de äldsta områdena inom den nationalekonomiska teoribildningen. En fundamental utgångspunkt för merparten av denna teoribildning är antagandet om att människan agerar rationellt utifrån eget intresse. I varje situation antas individen välja det alternativ som optimerar den individuella nyttan givet den information som finns att tillgå. Redan på 1700-talet insåg Adam Smith (Smith, A., 1776) att priset är den marknadsmekanism som styr ekonomins aktörer så att de samtidigt som de maximerar sin individuella nytta också agerar på det sätt som är bäst för kollektivet, trots att människan främst bryr sig om sitt eget väl och ve. Sedan Adam Smith klargjorde att priset är den marknadsmekanism som reglerar i vilken omfattning resurser förbrukas har den fria marknadens funktionssätt varit en central del av den ekonomiska vetenskapen. Idag är det en allmänt rådande uppfattning att vägen till välstånd går via institutionella system som främjar marknadshushållning. Människans strävan efter att förbättra sin egen situation är den kraft som driver hela samhället framåt och ökar den kollektiva välfärden. En fungerande marknad kännetecknas av att alla typer av varor fritt kan köpas och säljas. Den hushållning med knappa resurser som marknaden skapar kännetecknas av en avvägning mellan nyttan av att en viss produktion sker och kostnaden som uppstår i form av den alternativa produktion som vi då avstår ifrån. En privat vara som fritt kan bytas på en marknad kommer genom prismekanismens försorg att produceras och konsumeras så länge marknadens värdering av nyttan av denna produktion överstiger marknadens värdering av den alternativa produktion som måste försakas. När det råder fri konkurrens och alla aktörer har perfekt information och frihet att etablera sig och ingå avtal med varandra koordinerar prismekanismen marknadens aktörer på ett sådant vis att samhällets resurser fördelas på det mest effektiva sättet. Det som är rationellt för individen är rationellt också för kollektivet. Men hur kommer det sig då att de förnuftiga och rationella människorna utnyttjar och förorenar miljön i sådan omfattning att deras egen välfärd hotas? Prismekanismens förmåga att allokera ekonomins resurser på ett optimalt sätt förutsätter att marknaden fungerar effektivt i den meningen att det inte förekommer några marknadsmisslyckanden. Detta förutsätter i sin tur att alla aktörer i ekonomin har perfekt information, att äganderätten till alla resurser är väl definierade samt att produktion och konsumtion av olika typer av varor inte påverkar en tredje part. 8 Utförligare genomgångar och beskrivningar av begrepp, metoder och verktyg i: Andersson & Gunnarsson, 2011 Bostedt, 2013 Brännlund & Kriström, 2012 Eklund, 2009 Gramlich, 1981 Hultkrantz & Nilsson, 2004 Kriström, 1992 Kriström & Bonta Bergman, 2013 Layard, 1980 Mattsson, 2004 Mäler & Vincent, 2005 Naturvårdsverket, 2003 Perman m.fl., 2003 Pihl, 1997 Riksantikvarieämbetet, 2008 & 2010 Stavins, 2012 Söderqvist m.fl., 2004

9 3.1 Teori och begrepp Samhällsekonomi handlar om hur samhällets begränsade resurser bäst kan användas, för att nå uppsatta (och mätbara) mål. En hållbar utveckling innebär ett samhälle där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. Hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling, men måste baseras på kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart i ett brett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Hållbar tillväxt är främst ett medel för att skapa ytterligare resurser för att till exempel minska utanförskapet, öka välfärden eller förbättra miljön. Hållbar ekonomi handlar om resursknapphet och det krävs en budget för att hushålla med de begränsade resurserna. Vi ställs inför valsituationer eller målkonflikter och alternativkostnader uppstår när vi väljer bort alternativa sätt att använda våra resurser. Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera, bedöma och jämföra för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. Analyserna kan ge svar på om en förändring är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser kan omfördelas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd. Inom miljömålssystemet har Naturvårdsverket i sin instruktion krav att utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser. För en närmare beskrivning av detta se vidare på Samhällsekonomisk analys används inte bara för att analysera vilka de samlade följderna blir för samhället i stort utan även hur dessa fördelar sig på olika aktörer. Så långt det är möjligt ska konsekvenserna för alla aktörer i samhället tas med liksom alla typer av effekter, på exempelvis hälsa, social situation, ekonomi, och miljö. Följderna, exempelvis miljöförbättringar, bör så långt som möjligt beskrivas i ekonomiska termer men ska även uttryckas kvalitativt eller kvantitativt i fysiska enheter. Exempel 1: Cykelplaner I Helsingborgs stad antogs 2006 en trafikplan. Ett inslag i denna var en cykelplan, bestående av kvadratmeter cykelväg fördelade på åtta stråk. Om cykelplanens målsättning om 17 procents ökning av antalet cykelresor infrias, värderas den förväntade nyttan värderas till totalt 8,6 miljoner kronor per år, fördelat på: minskad restid och reskostnad samt ökad bekvämlighet 4,9 mkr bättre hälsa och lägre vårdkostnad 2,5 mkr ökad trafiksäkerhet 0,2 mkr minskade utsläpp, buller och slitage 1 mkr) De årliga kostnaderna för investeringar, drift och underhåll förväntas bli omkring 2,9 miljoner kr. Cykelplanen förväntas således bli hållbar i ett brett samhällsekonomiskt perspektiv: Nyttan per år är tre gånger större än den årliga kostnaden. Beräkningen illustrerar också bland annat det faktum att en viss del av den samhällsekonomiska nyttan med cykelvägarna även tillfaller aktörer utanför staden, nämligen sjukvårdshuvudmannen Region Skåne. En principiellt viktig fråga är därför om staden ska kompenseras av sjukvårdsregionen. Källa: Helsingborgs stad, Cykelplan 2007 för Helsingborgs stad. Rapport 2007:0 9 Se även: Inregia AB, 2006 (Cykelplan Stockholms innerstad). Naturvårdsverket, 2005a (Cykelstaden Linköping). WSP, 2013a (Cykelplan Stockholms län)

10 Exempel 2: Förnyelse av bostadsområdet Gårdsten i Göteborg Detta miljonprogramområde renoverades framgångsrikt, med en samhällsekonomisk vinst på drygt 300 miljoner kronor som resultat. Fler människor i arbete, minskad brottslighet samt minskade sociala resursinsatser för staden ledde, enligt författarna (Lind & Lundström, 2008), till slutsatsen att förnyelsen kan ses som ett exempel på hållbart samhällsbyggande: Såväl, sociala, miljömässiga, ekonomiska som byggtekniska aspekter beaktas. Rent företagsekonomiskt blev det dock en förlust på 150 miljoner kr för det kommunala bostadsföretaget. Här skulle alltså Göteborgs stad behöva kompensera bostadsföretaget. Slutsatsen vid utvärderingen 2007 var att de samhällsekonomiska effekterna var så stora att de uppvägde det företagsekonomiska underskottet. Uppdateringen av kalkylen 2014 pekar på att utvecklingen under förbättrat det företagsekonomiska resultatet väsentligt och att investeringen nu har gett en rimlig avkastning på de gjorda investeringarna (Lind, 2014). I den tidigare kalkylen gjordes det försiktiga antagandet att de samhällsekonomiska effekterna enbart skulle hålla i sig i tio år. Utvecklingen under senare tid motiverar att denna period förlängs åtminstone fem år och det gör då att de samhällsekonomiska effekterna ökar med cirka 120 miljoner kr. De sammanlagda samhällsekonomiska vinsterna under en 15-årsperiod på cirka 400 miljoner framstår nu som en ren vinst med tanke på att den företagsekonomiska kalkylen inte längre ger ett underskott. Att sätta pris på miljön är ett sätt att uppmärksamma att naturresurserna även har ett ekonomiskt värde, ett beräknat miljökapital, som kan förbättras eller försämras för kommande generationer, beroende på hur vi tar hand om dessa resurser. På motsvarande sätt kan den beräknade miljöskulden bli ett verktyg för att nå en hållbar utveckling genom att vi får starkare motiv att avsätta resurser för att åtgärda eller förebygga föroreningar etc. Inga kostnader kan beräknas för det som inte kan återställas, och därför ingår detta inte i miljöskulden. En principiellt viktig fråga är därför om och hur dessa irreversibla skador ska värderas. Läs mer i ekonomiprofessorn Erik Dahméns klassiska bok Sätt pris på miljön! från Exempel på miljökapital/miljövärden: Miljökapital, eller miljövärden, är ett beräknat monetärt värde på befintliga naturresurser och deras avkastning, exempelvis: Våtmarkers vattenrening eller rekreation. Grundvatten Bebyggd eller odlad mark Skog Exempel på miljöskulder: Miljöskuld är kostnaden för de resurser som krävs för att åtgärda skada samt resurser för eventuella återkommande reparationsinsatser om problemkällan inte kan åtgärdas helt. Förorenad mark, avfallsdeponier Klimat- och luftpåverkan via utsläpp Humusförlust i åkrar via intensivt jordbruk Kadmiumhalt i åkrar Övergödda vatten/hav/skogar Försurad skogsmark Miljöfarligt avfall/avfallsdeponier Buller, partiklar och andra utsläpp från trafik Fosfor- och kväveutsläpp Stratosfäriskt ozon Radon 10

11 Kostnadseffektiva miljöåtgärder innebär att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället, alternativt åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt eller åtgärder som ger störst miljönytta till lägsta kostnaden. Kostnadseffektivitet är ett viktigt kriterium i utvärderingen av föreslagna eller genomförda åtgärder. Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet; att använda åtgärder som inte är kostnadseffektiva är ett slöseri med samhällets knappa resurser. Den totala kostnaden för en genomförd åtgärd för att uppfylla ett miljömål säger inget om hur kostnadseffektiv åtgärden varit. Kostnadseffektivitet är ett relativt mått, och för att kunna bedöma om en åtgärd är kostnadseffektiv behöver den jämföras med andra åtgärders kostnader och effekter. För att få störst miljönytta för de knappa resurserna bör de i jämförelsen mest kostnadseffektiva åtgärderna genomföras. Kriterier för kostnadseffektivitet: Åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt Åtgärder som till lägst kostnad når önskad miljöeffekt Åtgärder som ger störst miljöeffekt till lägsta kostnad Samhällsekonomisk analys kan ofta, i både kvalitativa och kvantitativa värden och pengar, belysa konsekvenserna av målkonflikter. Kostnader och effekter av att exempelvis nå målen för kommunalt bostadsbyggande kan visa sig i form av minskad naturlig miljö, biologisk mångfald och rekreationsyta. På samma sätt kan kostnader och miljöeffekter av att inte nå de kommunala miljömålen synas som klimatpåverkan, övergödning, luft- och markföroreningar eller saneringsbehov. Det totala ekonomiska värdet som kan relateras till enskilda naturresurser kan delas upp i användarvärde och existensvärde (Konjunkturinstitutet, 2007). Användarvärdet avspeglar den nyttan som en individ upplever av att nyttja en resurs direkt (som rekreation eller fiske) eller indirekt (som kretsloppsfunktion) eller att resursen sparas för framtida nyttjande (optionsvärde). Existensvärdet är kopplat till naturtypens rätt att få finnas oavsett om den som värderar förekomsten räknar med att få uppleva naturresursen. Existensvärdet kan även innebära en värdering av att man vill bevara något för framtida generationer. För att veta om bästa möjliga användning av de begränsade resurserna nås, och därmed infria de mål som exempelvis kommunala miljöpolitiska program anger, måste måluppfyllelsen måste kunna mätas. Måluppfyllelse, i form av miljönytta, måste kunna relateras till kostnader för de använda resurserna i den samhällsekonomiska analysen. Alla identifierade effekter på hälsa, miljö eller sociala förhållanden kan, ska eller bör inte mätas i kronor och ören; snarare kan det vara kvalitativa eller kvantitativa förändringar i dessa som är relevanta att kvantifiera och värdera. Några andra viktiga begrepp i samband med samhällsekonomisk analys: Begreppen externa effekter och kollektiva varor, tjänster och nyttigheter är centrala för att kunna förstå problemen på miljöområdet. Negativa externa effekter uppstår till exempel genom utsläpp av luftföroreningar vid produktion eller transporter, där de som förorsakar utsläppen inte behöver ta ansvar för kostnaderna och konsekvenserna av sina utsläpp. Det finns även positiva externa effekter. Ett klassiskt exempel är äppelodlaren som får sina träd pollinerade av den biodlande grannens bin. En sant kollektiv vara/tjänst/nyttighet har inte någon klart definierad ägare och kan utnyttjas samtidigt av flera konsumenter, vilket innebär att ingen enskilt tar ansvar för att se till att en hållbar nivå upprätthålles. Exempel på kollektiva varor, tjänster och nyttigheter är ekosystemtjänster som ren luft eller orörd skog. 11

12 3.2 Principer och metoder Vanliga metoder i monetära miljövärderingar Inledningsvis, när åtgärders kostnadseffektivitet ska utvärderas, identifieras vilka resurser som bör inkluderas. Denna inventering är mycket viktigt men kompliceras ibland av att intressegrupper kan ha olika uppfattningar eller begränsad kunskap om vilka resurser som är relevanta. Att identifiera en åtgärds miljönytta ställer också stora krav på underlaget. Åtgärden bör ha en tydlig koppling till den effekt eller de effekter man vill utvärdera, och effekterna av åtgärden ska vara mätbara med relevanta indikatorer. Efter att ha identifierat, är nästa steg att kvantifiera de samlade kostnaderna och miljöeffekterna av varje åtgärd, för att slutligen värdera de jämförda åtgärdernas, inklusive nollalternativets (att inte vidta någon åtgärd), samlade konsekvenser mot varandra. För att säkra bästa möjliga information, måste de resurser som olika åtgärder kan förväntas kräva identifieras tidigt. Därefter bör fortlöpande redovisning ske av hur och med vilka resurser åtgärderna genomförs, för att kostnaderna för dessa ska kunna beräknas. Kostnaderna för olika åtgärders resursinsatser kan ibland vara mer eller mindre svåråtkomliga. Motsvarande gäller för de relevanta indikatorer som används för att mäta åtgärdernas miljöeffekter. Fortsatta diskussioner med ansvariga och berörda aktörer krävs därför för att fastställa de kompletteringar som kan säkra en strukturerad uppföljning och jämförelse av åtgärdernas kostnader och miljönytta. Trestegsprocessen i samhällsekonomisk analys Identifiera relevanta och mätbara kostnader och miljönyttor för åtgärderna Kvantifiera kostnaderna och miljönyttorna för åtgärderna Värdera kostnaderna mot miljönyttorna för de jämförda åtgärderna Marknadsvärdering Priser på ekosystemvaror och ekosystemtjänster som handlas på marknader och som kan överföras till samma typ av varor och tjänster i andra sammanhang. Exempel på försörjningstjänster är mat, vatten, trä och fibrer. Ersättningskostnader Kostnader för att ersätta ekosystemtjänster med alternativa åtgärder, typ artificiell teknik. Exempel på reglerande tjänster är pollinering, luft- och vattenrening. Undvikna skadekostnader Hur stora kostnader kan undvikas genom ekosystemtjänstens existens? Exempel på reglerande tjänster är översvämningsskydd och kolupptag. Resekostnader Kostnader för att besöka en plats i form av resekostnader och/eller inträde till parker men också värdet av förbrukad fritid vid kulturella/sociala/rekreationstjänster. 12

13 Scenariovärdering Enkät- och intervjuundersökningar för att ta reda på hur mycket den svarande är beredd att (hypotetiskt) betala för en viss ekosystemtjänst, exempelvis för ett besök i skog och mark. Betalningsvilja, scenariovärdering eller kompensationskrav för miljöförändringar Översikter av svenska värderingsstudier finns i Databas för samhällsekonomisk analys och ValueBaseSwe, den senare skapad av Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi, med Naturvårdsverket som finansiär. Dessa databaser finns tillgängliga via Naturvårdsverkets hemsida (se se/samhallsekonomi) och innehåller en mängd miljöekonomiska analyser. Majoriteten av dessa är så kallade scenariovärderingar, betalningsvillighets- eller kompensationskravsstudier, där olika enkät- eller intervjumetoder används för att skatta det totala ekonomiska värdet, vilket ofta indelas i användarvärden och ickeanvändarvärden. De senare värdena innebär att människor kan värdesätta en bättre miljö även om de personligen inte har för avsikt att använda sig av den förbättrade miljön. Diskontering Diskontering används i samhällsekonomiska analyser för att nuvärdesberäkna framtida kostnader och nyttor (Naturvårdsverket, 2006). Det är viktigt att beakta tidsperspektivens betydelse: Långsiktiga åtgärder och beräkningar av deras konsekvenser måste hantera betydande osäkerheter. Oftast handlar det om att försöka analysera förväntade konsekvenser för samhällsekonomin och miljön. Ekonomer använder därför diskontering för att beräkna nuvärdet av kostnader och effekter som utfaller x antal år fram i tiden. Diskontering görs inte för att hantera inflationspåverkan utan för att försöka fånga det faktum att vi har olika tidspreferenser: Intäkter eller andra fördelar föredras oftast så snart som möjligt, medan kostnader eller andra negativa konsekvenser gärna skjuts så långt fram som det bara går. Diskontering med en räntesats är ett sätt att hantera dessa i tidspreferenser, genom att beräkna nuvärden av framtida utfall, vilka därmed skrivs ned. Valet av diskonteringsränta kan ha stor betydelse för analysens resultat, i synnerhet vid de långa tidsperspektiv som exempelvis gäller i fallet med klimatfrågor. Värdetransferering Värdetransferering är en metod som innebär att man använder samhällsekonomiska värden från tidigare analyser av liknande miljöåtgärder. Alternativet hade varit att göra en helt ny värderingsstudie vilket dels hade kunnat bli mycket dyrare, dels tagit mycket längre tid. Begränsade resurser och tid som medför att man inte har möjlighet att vänta in resultat från en egen värderingsstudie kan alltså motivera att värdetransferering används. I sådana fall är det naturligtvis mycket viktigt att de värden som överförs till den egna analysen är relevanta. En värdetransferering är inte en värderingsmetod i sig utan metoden används för att överföra existerande värden eller kostnadsberäkningar till en annan tillämpning. Ytterligare, väl genomförda värderingsstudier är därför alltid värdefulla tillskott eftersom de lämnar bidrag till en ökande resultatbank av åtgärders kostnader och miljönytta. 13

14 Schablonvärden Genom att använda gemensamma schablonvärden för exempelvis transportsektorn eller för förändringar i ekosystemtjänster och miljön i samhällsekonomiska analyser ökar förutsättningarna för att analyser från olika myndigheter ska bli jämförbara. De monetära schablonvärdena har tagits fram via genomförda svenska samhällsekonomiska analyser. Exempel på schablonvärden som används i samhällsekonomiska analyser: Vattenkvalitet Kväve: 4-70 kr per reducerat kg. Schablonvärde: 31 kr. Fosfor: kr per reducerat kg. Schablonvärde: kr. Luftkvalitet Koldioxid 1,14 kr/kg Kväveoxid 86 kr/kg Svaveldioxid 29 kr/kg Kolväten 43kr/kg Vattenkvalitet: Schablonvärden för siktdjupsförbättring i kustvatten på 1 m: Per person/år: kr. Schablonvärde: 315 kr. Per besök: kr. Schablonvärde: 130 kr. Fritidsfiske, ädelfisk: 1 extra kg: kr. Schablonvärde: 78 kr. 1 extra fisk: kr. Schablonvärde: 105 kr. 1 extra fiskedag: kr. Schablonvärde: 94 kr. Källor: Trafikverket, ASEK 6.0 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden Naturvårdsverket, 2009b. Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport Mera stöd för att ta fram miljörelaterade kostnader och nyttor i samhällsekonomiska analyser hittar du på Naturvårdsverkets webbplats: Naturvårdsverket, Prisdatabas samhällsekonomiska schablonvärden Känslighetsanalys Syftet med en känslighetsanalys är att undersöka hur analysresultaten påverkas om förutsättningarna för beräkningarna förändras, inklusive eventuell osäkerhet i definitionen av jämförelse-, noll- eller referensalternativen. På så sätt kan det bedömas hur robusta resultaten är. Detta kan ha stor betydelse för vilken slutsats som är rimlig att dra av analysen. Den enklaste formen av känslighetsanalys är att undersöka hur resultatet påverkas av att anta ett alternativt värde för någon av de komponenter som ligger till grund för beräkningen av resultatet. Om man bara har osäkerhet i exempelvis diskonteringsräntan kan man på detta sätt enkelt beräkna hur resultatet påverkas av osäkerheten. 14

15 Fördelningsanalys En samhällsekonomisk analys ska innehålla en analys av hur kostnader och miljöeffekter av en åtgärd, eller frånvaron av en åtgärd, fördelas på berörda. Fördelningsanalysen ska även ta hänsyn till de konsekvenser som inte kunnat uttryckas i kronor och ören. Ekologiska fotavtryck En icke-monetär värderingsmetod är ekologiska fotavtryck. De ett mått på hur stor biologiskt produktiv land- och havsyta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar utifrån aktuell teknikanvändning. 15

16 4. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till vårt välbefinnande (SOU 2013:68). Enligt The Millenium Ecosystems Assessment (2005) och Svenska naturskyddsföreningen (2012) kan ekosystemtjänsterna indelas i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella/sociala/rekreativa tjänster, med följande definitioner: Stödjande tjänster: Basala funktioner som jordbildning, fertilitet, fotosyntes, näringscirkulation, biokemiska cykler, vattnets kretslopp etc. Reglerande tjänster: Stabiliserar och påverkar miljöfaktorer som luft, klimat, översvämning, erosion, nedbrytning av organiska ämnen, pollinering, skydd mot sjukdomar och skadedjur etc. Försörjande tjänster: Direkt avkastning som föda, vatten, timmer, biobränsle, rent vatten etc. Kulturella/Sociala/Rekreativa tjänster: Påverkar mänskligt välbefinnande, turism, fritid etc. Bland de tjänster som beskrivs ovan finns exempel på ursprungsprocesser som används för att tillhandahålla mat och rent vatten. Begreppet ekosystemtjänster är viktigt när samhället måste anpassas till fortgående klimatförändringar. Ökad förståelse av ekosystemens funktioner är av stor betydelse för att kunna minska klimatförändringarnas negativa effekter på ekosystemen. Men komplexiteten är samtidigt en utmaning: Om ekosystemtjänsters värde ska fastställas och även beräknas ekonomiskt bör värdet av framtida behov av rent vatten, livsmedel, kommande anpassningar till klimatförändringar, teknisk utveckling etc inkluderas. Att försöka sätta pris på de tjänster som naturen tillhandahåller är ett sätt att tydliggöra vad som krävs för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vi måste bruka ekosystemen utan att förbruka naturens kapital. Värdering av ekosystemtjänster är ett sätt att förbättra beslutsunderlaget för att utvärdera om olika åtgärder är bra att vidta eller inte. Det är däremot inte någon sanning om, eller prislapp på, alla naturens värden. Användningen av värderingsmetoder för miljöförändringar började växa fram på allvar på 1960-talet. Från början var det främst olika miljökvaliteter som bedömdes. Värdet av sådant som förbättrad luftkvalitet, bättre fiskevatten, och mindre buller räknades ut, men utan koppling till de bakomliggande ekosystemen. Först under det senaste decenniet har man börjat värdera det som ekosystemen utför åt oss. Det är stor bredd på vad som kan värderas ekonomiskt. Några exempel på frågeställningar är: Vad är en förbättrad pollinering värd för lantbrukaren? Vilka konsekvenser får förändrade biotoper i havet för fiskerinäringen? Vilket värde bidrar en våtmark med som hindrar kväve att rinna ut i havet? Hur mycket välbefinnande skapar ett rekreationsområde? Vad är det ekonomiska värdet av en förbättrad utsikt för de boende i ett område? Vilka ekosystemtjänster bidrar en park med till de boende? Värdet av tillgång till rent dricksvatten? Möjlighet att förstå varför ett område ser ut som det gör och vad det har använts till. För att kunna värdera ekosystemtjänster och biologisk mångfald är det en fördel om det är en resurs som har alternativa användningar och ett marknadsbaserat 16

17 ekonomiskt värde. Orörd mark som odlas upp eller skog som avverkas påverkar ekosystem och biologisk mångfald samtidigt som dessa aktiviteter genererar intäkter. Samhällsekonomiskt måste dessa intäkter vägas mot förlusten av ekosystemtjänster och biologisk mångfald och detta är ett skäl till varför det är motiverat att försöka värdera i monetära termer. Monetär värdering av ekosystemtjänster är ofta komplicerade; de finns inte alla på någon marknad utan olika värderingsmetoder måste användas. Dessa metoder kan vara svåra att applicera, exempelvis när det gäller ekologiska processer och förändringar. Det handlar också om det som kallas kulturella ekosystemtjänster, som det mänskliga behovet av att vistas i och förstå ett kulturellt skeende. Varför värdera ekosystemtjänster ekonomiskt? Många ekosystemtjänster är kollektiva nyttigheter och undervärderas då deras fulla värden inte går att realisera på en marknad, eller inte är kända. Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera ekosystemtjänster som kan säljas på en marknad, till exempel mat eller virke. Viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald har minskat eller förlorats. Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänsterna synliggör de värden som ekosystemen och tjänsterna genererar för samhället; ett antropocentriskt perspektiv anläggs alltså. Utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället, samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Ekosystemens bidrag till välfärden måste synliggöras bättre för att på så sätt gynna en ekosystemsmart utveckling. Beräkning av ekosystemtjänsters värden i monetära termer kan ge viktigt beslutsunderlag och motivera åtgärder. Dagens kunskap om sambanden bakom ekosystemtjänsterna är begränsad vilket försvårar sådana beräkningar. En bred ansats behövs för att hantera osäkerheter och kombinationer av olika slags värden. Utredningen föreslår en stegvis process mot förbättrade konsekvensanalyser genom successivt lärande om ekosystemtjänsters värden. Att investera i ekosystemens och samhällets förenade kapacitet att fortsatt leverera värdefulla ekosystemtjänster även under förändrat klimat och andra störningar kan ses som en försäkringspremie. Utredningen föreslår omedelbara åtgärder för vägledning till olika aktörer (kommuner, länsstyrelser och företag) för att stärka kapaciteten att integrera ekosystemtjänster i olika analyser och beslutsunderlag. Utifrån internationella kunskapsprojekt som The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) anges en modell för ekosystemtjänstbedömning som är tillämpbar för svenska förhållanden. Modellen innebär att ekosystemtjänster som berörs i en beslutssituation behöver identifieras, kartläggas och värderas av dem som använder och har kunskap om ekosystemtjänsterna. Tillgänglig kunskap är inte tillräcklig för att på ett tillfredsställande sätt synliggöra ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och andra underlag för nationella finansiella beslut. Statistikunderlag och metoder för miljöräkenskaper bör vidareutvecklas och möjligheten att koppla indikatorer för miljömålsuppföljningen till ekonomisk och social hållbarhet bör prövas. Hållbar utveckling bör tills vidare demonstreras med en uppsättning av indikatorer som ger information om samhällets och ekosystemens kapacitet att generera välfärd i dag och i framtiden. Arbete med att ta fram dessa indikatorer pågår. Ekosystemtjänstbedömningar utförs redan av många aktörer i Sverige. Därför är myndighetsstyrning för att samla kunskap och erfarenheter av 17

18 pågående arbete ett viktigt första steg. Detta berör framför allt de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. En vägledning för hur ekosystemtjänster kan användas i handläggning har tagits fram av RUS. Uppföljningen av miljömålen och generationsmålet har förbättrats och nya indikatorer som följer upp hur det går har tagits fram. Kunskap om hur olika verksamheter beror av och påverkar ekosystemtjänster behöver komma in i regleringen av de areella näringarna och i ekonomiska styrmedel och finansiella investeringar. Ett exempel på hur mångfacetterad värdering av ekosystemtjänster kan vara är följande pågående studie från Lunds Tekniska Högskola: Utanför Simrishamn på Skånes östkust undersöks ett sandbaserat kustområde med träd planterade för att minska erosion. Biomassa/Fibrer: Stödjande ekosystemtjänster. Värderas med ersättningskostnadsmetoden och marknadspriser. Stabilisering och erosionskontroll: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas genom att beräkna undvikna skadekostnader. Regional klimatreglering: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med genom att beräkna undvikna skadekostnader. Lindring av lukt och buller: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med ersättningskostnadsmetoden. Estetiska/kulturella/rekreationsvärden: Värderas med scenariovärderingsmetoden Källa: Söderlind S. Utveckling av ramverk för ekonomisk värdering av tätortsnära ekosystem-tjänster. Lunds Tekniska Högskola, Se även: Naturvårdsverket, Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport Hav- och vattenmyndigheten, Ekosystemtjänster från svenska hav. WWF m.fl., Rikedomar runt rinnande vatten. Vilka kustnära ekosystemtjänster finns i de skånska kommunerna och hur kan dessa värderas ekonomiskt? Jendteg S. Länsstyrelsen Skåne & Region Skåne, Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Stockholms läns landsting, Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre & KTH, RUS, Vägledning om ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet. Ulf G. Sandström på uppdrag av RUS - Regional Uppföljning och Samverkan i miljömålssystemet

19 5. Goda exempel Samhällsekonomiska miljöanalyser inom 9 områden I detta avsnitt presenteras under rubrikerna nedan olika samhällsekonomiska miljöanalyser, med inriktning på den praktiska redovisningen av resultaten. Syftet är alltså att informera om, snarare än värdera, genomförda studier och därmed inspirera till egna analyser. För utförliga genomgångar av grundläggande samhällsekonomisk teori och metod, se Andersson & Gunnarsson (2011), Bostedt (2013), Brännlund & Kriström (2012), Eklund (2009), Gramlich (1981), Hultkrantz & Nilsson (2004), Kriström (1992), Kriström & Bonta Bergman (2013), Layard (1980), Mattsson (2004), Mähler & Vincent (2005), Pihl (1997), Perman m.fl. (2003), RAÄ (2008), Naturvårdsverket (2003), Stavins (2012) samt Söderqvist m.fl. (2004). Exemplen redovisas under områdena klimat, luft, transporter, konsumtion & avfall, vatten, samhällsbyggnad, jordbruk, natur och kultur. Varje område har också försetts med en taggning av de 16 miljökvalitetsmålen. Ett exempel på hur breda samhällsekonomiska analyser kan vara: Malmö stad lät konsultföretaget WSP genomföra miljöekonomiska beräkningar av nyttan av att nå stadens miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser: - 40 procent till år 2020 respektive 100 procent till år Det förväntas ge hälsoeffekter av ökat cyklande, så som 2 4 färre dödsfall årligen, färre välfärdssjukdomar som diabetes och högt blodtryck samt minskad sjukfrånvaro med 15 procent. Luftkvaliteten förväntas bli bättre på grund av minskad och miljövänligare energianvändning med procent till år 2030, Kostnaderna förväntas också minska till följd av reducerad och effektivare årlig energianvändning. En biogassatsning förväntas ge 256 nya arbetstillfällen. Källa: Miljöekonomiska beräkningar - Nyttan av att uppnå Malmö stads miljömål. WSP, 2013b. Fler andra svenska samhällsekonomiska miljöanalyser finns också tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida: ValueBaseSWE Den svenska värderingsdatabasen ValueBaseSWE är en sammanställning av ekonomiska värderingsstudier av miljöförändringar i Sverige. Databasen utvecklades av Beijer Institutet och omfattar idag 224 värderingsstudier. Databas för samhällsekonomisk analys Denna databas är uppbyggd av tre kategorier av rapporter. Den första kategorin är en lista med rapporter baserat på en kartläggning av samhällsekonomiska analyser genomförda vid miljömålsmyndigheterna under perioden Kartläggningen genomfördes av WSP under december 2012 till januari Listan har sen fyllts på av analyser allt eftersom. Kategori två utgörs av handledningar för de olika typerna av analyser medan kategori tre utgörs av underlagsrapporter med datainput som kan vara relevant för just din studie. (Naturvårdsverket 2014a). 19

20 5.1 Klimat The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) utvärderingsrapporter visare att de scenarier man har tagit fram kommer att uppfyllas och i dem framgår de negativa effekterna av klimatförändringen tydligare och tydligare Klimatförändringar har påverkat ekosystemen de senaste decennierna, bland annat vattenresursernas kvantitet samt att arter flyttar och förändrar sina mönster efter det nya klimatet. Planer för att anpassa sig till klimatförändringar finns i många processer idag, och erfarenheterna från klimatanpassningen ökar. Exempelvis har anpassningspolitiken i Europa utvecklats på alla myndighetsnivåer, med viss planering för anpassning i bland annat kust- och vattenförvaltning, miljöskydd, fysisk planering och i katastrofhantering, se exempelvis den svenska klimat- och sårbarhetsutredningen från IPCC:s samhällsekonomiska beräkningar visar att kostnaderna för omställningen till ett klimatneutralt samhälle skulle ge mycket liten minskning av den globala tillväxten (0,06 % per år vid en förväntad global tillväxt på 1,5-3 % per år) (IPCC, 2014). Denna beräkning tar inte hänsyn till de minskade kostnaderna av uteblivna skador från klimatförändringarna och de positiva bieffekter på miljö och människors hälsa som omställningen ger upphov till. IPCC menar att de samhällsekonomiska vinsterna klart överstiger kostnaderna. Utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem och benämns i Sternrapporten som historiens största marknadsmisslyckande. En samhällsekonomisk analys av Klimatberedningens förslag, gjord av Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet (Konjunkturinstitutet, 2008), visar att användningen av flexibla mekanismer, minskad tilldelning av utsläppsrätter till den handlande sektorn och minskad nedsättning av koldioxidskatten är kostnadseffektiva styrmedel. En kilometerskatt och järnvägsinvesteringar kan inte motiveras av enbart klimatpolitiska skäl. Det är också mycket viktigt att klimatpolitiken fokuserar på kostnadseffektiva åtgärder, alltså åtgärder som ger störst klimateffekt per resursinsats. Klimatförändringarnas ekonomi De fossila bränslena har gjort industriell utveckling, materiell tillväxt och höjd levnadsstandard möjlig, men samtidigt har de ökade utsläppen av växthusgaser blivit ett allt större problem. Klimathotet är allvarligare än tidigare miljölarm om försurning och ozonhål och det för med sig svåra avvägningar för global tillväxt och fördelning, vilka fordrar internationella lösningar. Ingrepp mot beroendet av fossila bränslen krävs i alla stora branscher: Energiproduktion, transportsektorn, industriproduktion och byggsektorn. Därtill måste befintlig skogsareal vårdas och nyplantering ske, med tanke på skogens potential för att minska utsläpp av växthusgaser. Jordbruket kan bidra med att minska sina metanutsläpp. Om inget görs kommer de totala kostnaderna att i värsta fall motsvara en årlig förlust av en femtedel av den globala produktionen av varor och tjänster (BNP), den genomgripande analys av klimatförändringarnas ekonomi som gjordes under ledning av den engelske ekonomiprofessorn Nicholas Stern (Stern 2006, Hepburn & Stern 2009, Stern 2014). De beräknade årskostnaderna för att minska utsläppen av växthus-gaser, för att undvika de värsta följderna, kan enligt Sternrapporten kosta minst två procent av världens BNP. Ekonomiska verktyg som styrmedel krävs för att hantera den globala uppvärmningen. Ett sådant är att sätta pris på utsläppen så att den som orsakar kostnaderna för uppvärmning också får betala för dem. Inom exempelvis EU:s system för handel med utsläppsrätter förespråkas efter den första försöksperioden ett pris på närmare 40 euro per ton koldioxid (ca 350 kr). Det är svårt att veta när utsläppsminskningarna kan förverkligas. En grupp amerikanska forskare (Science, 2010) beräknade

21 hur mycket koldioxid nuvarande fossilbränslebaserade infrastruktur kommer släppa ut innan den skrotas. Till år 2060 handlar det om cirka 500 miljarder ton, varav de största delarna har sitt ursprung i Kina (182 mdr ton), USA och EU (148 mdr ton) samt Indien och Japan (45 mdr ton). Däremot så har nu både Kina, Indien med flera tagit beslut som ökar takten i minskningen av utsläppen. Klimatmål och åtgärder: Den svenska klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) slutsats är att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna därför att: Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är motiverade. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer att försämras, vilket kräver insatser för att upprätthålla en god dricksvattenkvalitet. Skogstillväxten ökar kraftigt och förutsättningarna för jordbruksproduktion förbättras. Ett varmare klimat påverkar också hälsan och kan leda till fler dödsfall på grund av värmeböljor och ökad smittspridning. Inom området klimat rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Generationsmålets strecksats om människors hälsa. Kostnader av koldioxidutsläpp Några exempel på kostnaderna för utsläpp: FN:s klimatpanel IPCC bedömer att växthusgasutsläppen måste begränsas till 1 ton per person i slutet av århundradet. Utsläppen i dagens Sverige motsvarar 7-8 ton per person. År 2010 släppte vi i Sverige ut cirka 66,2 miljoner ton växthusgaser, merparten från transport och industri. Med det pris på koldioxidutsläpp som EU förespråkar skulle en ekonomisk värdering av växthusgasemissionerna 2010 hamna på cirka 2,7 miljarder euro, eller drygt 20 miljarder kr. Framtida skadekostnader beror dessutom på vad som görs nu och i framtiden för att minska utsläppen. Om man som i Sternrapporten dels i större utsträckning tar hänsyn till icke-marknadsprissatta effekter på miljön och människors hälsa, dels utgår från att klimatets känslighet är större än vad man tidigare trott samt tar hänsyn till att utvecklingsländer med låga inkomster kommer att drabbas hårdast, blir kostnaden ungefär kr per ton koldioxidutsläpp, vilket kan jämföras med de knappt 350 kr per ton som EU idag förespråkar. 21

22 Besparing av minskade koldioxidutsläpp Växter kan också hjälpa till att reducera klimatförändringen genom inbindning av kol. Ett uppvuxet träd reducerar luftens innehåll av koldioxid med cirka 22 kg per år. En skog som innehåller omkring träd skulle, med den värdering av koldioxid på 1,50 kr per kilo som rekommenderas av Statens institut för kommunikationsanalys, innebära en ekonomisk besparing på kr/år. Källa: Trafikverket, ASEK 5.2 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden. Skyfall Köpenhamn har under senare år drabbats av häftiga skyfall som satt stora delar av staden under vatten. Kostnaderna för dessa vattenskador har beräknats till cirka 1,2 miljarder danska kr, med tillkommande kostnader på omkring 35 miljarder DKK de närmaste 100 åren om inga förebyggande åtgärder vidtas. Mot denna bakgrund planeras nu olika åtgärder för klimatanpassning, till en samlad kostnad på 12 miljarder dkr. ( I Kristianstad, vars centrum till stora delar endast når några få meter över havsnivån och vissa delar till och med belägna under, byggs i förebyggande syfte skyddsvallar, pumpstationer och dagvattendiken som skydd för staden. Projektet beräknas vara färdigt år 2025 och kostnaden bedöms till mer än en halv miljard kronor (www. kristianstad.se) Hållbara konsumtionsmönster i Sverige Svenskars matkonsumtion och flygresor motsvarar omkring 3 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om ökningen fortsätter i samma takt som idag överstigs utsläppsutrymmet för år 2050, alltså två-gradersmålet och minskningen till under 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år kommer att bli svår att nå. Naturvårdsverket ser en potential till förbättring genom beteendeförändringar: Minskad nötköttskonsumtion reducerar matutsläppen från 1,8 ton till 1 ton till år 2050; en helt vegetabilisk kost minskar utsläppen till 0,3 ton år Om antalet flygresor blir kvar på dagens nivå kan utsläppen med hjälp av tekniska förändringar minska från dagens 1,1 ton till 0,5 ton år För att nå klimatmålet bör kraftfulla styrmedel utvecklas och införas för mat och flyg, enligt verkets analys. Nuvarande utsläppsnivå på 3 ton koldioxidekvivalenter per person och år motsvarar årliga samhällsekonomiska kostnader på omkring 45 miljarder kronor. Källa: Naturvårdsverket, Rapport Klimatanpassning i Göteborg Staden vill växa kring hamninloppet men samtidigt hotas samhällsviktig bebyggelse vid extremväder eller klimatändringar. Vattennivåhöjningar upp till 1,8 meter har noterats och byggsäkerhetsnivån är nu 2,8 meter över den normala nivån. För samhällsviktiga anläggningar gäller 3,8 meter. Exempelvis har den relativt nyanlagda Göteborgsoperan enbart en halv meters marginal. Beräkningar visar att omkring 10 miljarder kr behövs för att säkra området mot höjd vattennivå. Fastighetsvärdet i området uppskattas till omkring 100 miljarder kr, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Källa: msb.se. 22

23 Klimatpåverkan, infrastrukturinvesteringar och beteendeförändringar I Göteborgs stads klimatstrategiska program anges som målsättning att år 2030 flyger inte göteborgarna mer än de gjorde 2012; antalet flygkilometer ska inte öka. Konsultföretaget Sweco har på stadens uppdrag genomfört en konsekvensbedömning av klimatprogrammet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, med följande slutsatser: Staden bör se över målformuleringen så att den styr till utsläppsminskningar från flyget, liksom målen för vägtransporter och sjöfart; minska utsläppen av växthusgaser snarare än reducera antalet flygningar (vilket ledde till ett omformulerat mål: Klimatpåverkan från göteborgarnas flygresor ska minska med minst 20 procent till 2030 jämfört med 2012). Om målsättningen infrias innebär det minskat buller, en bättre ljudmiljö samt dämpade växthusgasutsläpp. Lokala och regionala besöksnäringen kan gynnas men resurssvaga grupper kan påverkas negativt, långresande försvåras, tillgängligheten till staden kan uppfattas minska, med risk för delvis utebliven tillväxt, flygplatsutvecklingen bromsas, tidskostnaderna ökar (eventuellt även tågpriserna), investeringar i tågtransporter krävs för att ersätta flygresande. Ett antal styrmedel bedöms som nödvändiga för att uppnå målet: Klimatkompensation, utsläpps-rätter, differentierade landningsavgifter. Infrastrukturinvesteringar i snabbtåg och frakttåg krävs. Resvane- och beteendeförändringar kan också bli nödvändiga: Göteborgarna ska också i ökad utsträckning förmås semestra på hemmaplan. (Sweco, 2014) Kostnader för klimatrelaterad sjuklighet Kostnaden för ökad klimatrelaterad sjuklighet respektive nyttan av minskad sjuklighet via olika klimatanpassningsinsatser kan värderas på olika sätt. Idealt bör värderingen inkludera samtliga samhälleliga konsekvenser, det vill säga vårdkostnader och produktionsbortfall samt värderingar av obehag, livskvalitet, hälsa och överlevnad. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet har i en översikt redovisat hur hälsoeffekter i form av sjuklighet och dödlighet, till följd av klimatförändringar kan värderas ekonomiskt (Konjunkturinstitutet, 2012). Syftet är främst att tydliggöra de besparingar som kan genereras av olika klimatanpassningsbeslut. 23

24 5.2 Luft Luften vi andas påverkar oss på många sätt och vi kan inte överleva utan syre. Att andas in luftföroreningar påverkar hälsan negativt. För många människor kan föroreningar i luften även bidra till förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolväten. Luftföroreningar orsakar även korrosion, och gör att material som metaller, plast och kalksten bryts ned snabbare. På så sätt skadas till exempel byggnader och kulturhistoriskt värdefulla föremål. Dessutom skadas skogens träd och jordbrukets grödor av marknära ozon. Höga halter av luftföroreningar kostar således samhället stora summor pengar, i form av exempelvis sjukvård, skördebortfall och reparationsarbeten. Utsläpp av luftföroreningar som sker lokalt, exempelvis från industrianläggningar, fordon och vedeldade hus påverkar luften i närområdet. Vissa luftföroreningar, som svaveldioxid och marknära ozon, kan dock transporteras långa avstånd och över nationsgränser. Vägtrafik är en stor källa till luftföroreningar, framförallt i tätorter. Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen, och avgaserna bidrar till att marknära ozon bildas. Dessutom orsakar trafiken utsläpp av slitagepartiklar dessa slits upp från vägbanan vid användning av dubbdäck (sverigesmiljomal.se). Inom området luft rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Generationsmålets strecksats om ekosystem och människors hälsa. Buller- och utsläppsminskningar genom att anlägga buskage Positiva effekter av att behålla eller anlägga buskage är exempelvis värdefulla ekosystemtjänster respektive bullerdämpning. Buller orsakar inga direkta miljöskador men innebär störningar, försämrad hälsa och produktionsbortfall. Men grönområden bidrar också till att stadsluft renas ifrån koldioxid, sot och stoftpartiklar. Träd, i synnerhet barrträd, har bättre reningseffekt än gräs och buskar. I en studie från Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi beräknas att ekosystemen i Stockholms län kan absorbera en koldioxidmängd motsvarande 40 procent av koldioxidutsläppen från trafiken i länet. Denna ekosystemtjänst har naturligtvis förutom de miljömässiga effekterna positiva konsekvenser för såväl folkhälsan som ekonomin. Källor: Väg- och transport-forskningsinstitutet, 2009a. Bullervärden för samhällsekonomisk analys. VTI-notat Colding, J Ekosystem sliter i städer. Formas Tidning Miljöforskning Nr 9, September

25 Partikelutsläpp Partikelutsläpp innebär stor hälsopåverkan och betydande kostnader. Väg- och transportforskningsinstitutet har analyserat kostnaden för dödlighet orsakad av partiklar från olika emissionskällor i Stockholm (Väg- och transportforskningsinstitutet, 2009b). Det beräknade antalet förlorade levnadsår till följd av förbränningspartiklar från vägtrafik, bostadsuppvärmning, energianläggningar och sjötrafik uppgick 2003 till mellan 401 (låg skattning) och 960 (hög skattning). En ekonomisk värdering av dessa förlorade levnadsår skulle motsvara miljoner euro. Resultaten visar också att emissionerna i Stockholm även bidrar till att människor i övriga Sverige och i Europa exponeras för partiklar. Orsaken är att det bildas sekundära partiklar som kväveoxid av utsläppen. Hälsopåverkan och samhällskostnad av partikelexponering Årlig hälsopåverkan och samhällskostnad av att exponeras för partiklar (PM 2.5 och PM 10) beräknades av Svenska Miljöinstitutet till förtida dödsfall samt nya fall av kronisk bronkit, omkring miljoner fall av andra luftvägssjukdomar samt cirka sjukhusinläggningar. Samhällskostnaden för dessa hälsoförluster beräknades till 26 miljarder kr per år. Omkring 1,4 miljarder av dessa kostnader avser produktionsförluster för samhället. Källa: Svenska Miljöinstitutet (IVL), Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden Report 2009:1792. Trafikens hälsopåverkan och årliga samhällskostnader i Stockholm I Stockholm beräknas partikelemissioner från vägtrafiken medföra stor hälsopåverkan och årliga samhällskostnader i storleksordningen miljoner kr. Väg- och transport-forskningsinstitutet har även analyserat kostnaden för dödlighet orsakad av partiklar från olika emissionskällor i Stockholm. Det beräknade antalet förlorade levnadsår till följd av förbränningspartiklar från vägtrafik, bostadsuppvärmning, energianläggningar och sjötrafik uppgick 2003 till mellan 401 (låg skattning) och 960 (hög skattning). En ekonomisk värdering av dessa förlorade levnadsår skulle motsvara miljoner euro. Resultaten visar också att emissionerna i Stockholm även bidrar till att människor i övriga Sverige och i Europa exponeras för partiklar. Orsaken är att det bildas sekundära partiklar som kväveoxid av utsläppen. Men grönområden bidrar till att stadsluft renas ifrån koldioxid, sot och stoft-partiklar. Träd, i synnerhet barrträd, har bättre reningseffekt än gräs och buskar. I en studie från Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi beräknas att ekosystemen i Stockholms län kan absorbera en koldioxidmängd motsvarande 40 procent av koldioxid-utsläppen från trafiken i länet. Denna ekosystemtjänst har naturligtvis förutom de miljö-mässiga effekterna positiva konsekvenser för såväl folkhälsan som ekonomin. Källor: Väg- och transportforskningsinstitutet, 2009b.The mortality cost of particulate matter due to emissions in the Stockholm area. VTI-rapport 635A Colding, J Ekosystem sliter i städer. Formas Tidning Miljöforskning Nr 9, September

26 Minska astmatiska barns exponering Ett räkneexempel om fördelarna med att minska astmatiska barns exponering med 1 μg/m³ kvävedioxid i Stockholm och Umeå: Den samhällsekonomiska nyttan skulle i Stockholm bli 168 miljoner kr per år på grund av färre astmafall och kr årligen till följd av färre sjukhus-inläggningar. I Umeå skulle samhällsnyttan bli lägre: 8 miljoner kr respektive kr per år. Källa: Naturvårdsverket, Air pollution and children s health in Sweden. An enquiry into how the economic benefit of improvements in children s health resulting from reductions in air pollution can be assessed. Rapport

27 5.3 Transporter Förbränning av fossila bränslen står för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Utsläppen av växthusgaser leder till en förstärkning av växthuseffekten. Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska transportsektorns klimatpåverkan måste fordonen bli mer energieffektiva och andelen fordon som drivs med förnybara bränslen öka. Trafiken behöver också minska och fler behöver välja alternativ till bil- och flygresor respektive lastbilstransporter. ( Transporter och trafik) Vägtrafikens avgasutsläpp påverkar naturen genom utsläpp av försurande, gödande och ozonbildande ämnen och skadar också människors hälsa. Förbränning av fossila bränslen som bensin och diesel ger upphov till utsläpp av koldioxid vilket bidrar till växthuseffekten och har en negativ påverkan på klimatet. Detta innebär att det ur en samhällsekonomisk synpunkt behövs olika lösningar på dessa problem och att det skulle vara lönsamt att åtgärda dem. Inom området transporter rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Generationsmålets strecksats om människors hälsa. Spårvagn eller buss istället för biltrafik? Lunds kommun planerar en kraftig utbyggnad av bostäder och framförallt verksamheter i nordöstra Lund. Området ligger vid motorvägskorsning och ett kommunalt mål är att låta biltrafik stå för maximalt 1/3 av transporterna dit. En samhällsekonomisk kalkyl för spårvagnstrafik mellan Lunds central och de beslutade forskningscentrumen European Spallation Source och Max IV-laboratoriet i nordöstra Lund, har därför genomförts enligt Trafikverkets modell för investeringar. Jämförelsealternativ är trafik med ledbussar. Tre olika prognoser för resande-utvecklingen behandlas. Jämförelsealternativet Busstrafik har från trafikstart fram till år 2030 fem minuters turintervall. År 2031 har antalet resor blivit så stort att busstrafiken behöver fyraminuterstrafik. Spårvagnen kan ha 7,5-minuterstrafik fram till Befolkningen och antalet sysselsatta i området har beräknats via Lunds planer samt Trafikverkets och SCB:s prognoser. (Sweco, 2015) Utöver att försiktighet har tillämpats i resandeprognosen så har spårfaktorn inte tagits med i grundkalkylen. Effekter på trängsel såväl inom kollektivtrafiken som på vägnätet har inte bedömts eller beräknats, bortsett från att spårvagnen har mindre antal turer än bussalternativet. Den känslighetsanalys som tar hänsyn till spårfaktorn ger en nettonuvärdeskvot på -0,3 och har ett bedömt ökat resande med 10 procent. 27

28 Känslighetsanalysen för det tredje utrednings-alternativet tar fasta på de mål för resande som Lunds kommun har med en ökad andel kollektivtrafikresor. Resandeunderlaget med spårväg är ungefär dubbelt så stort, med resultat att nettonuvärdeskvoten blir 0,5. Resultatet visar på att spårvägsinvesteringen blir samhällsekonomiskt lönsam om kommunen lyckas styra utvecklingen mot målen. Ju större måluppfyllelse desto större samhällsekonomisk lönsamhet. Redan vid en måttlig måluppfyllelse kommer kalkylen att visa på ett positivt resultat. Kalkylen är räknad med prognosår 2030 där skillnaden i utbud mellan buss och spårvagn är litet. Det är först under slutet av kalkylperioden som spårvagnens bättre kapacitet får full effekt. Efter 2030 måste busstrafiken få tätare turer, med ökade kostnader, medan spårvagnstrafiken klarar sig nästan 10 år till innan dess turutbud, och driftkostnader, behöver ökas. Samhällsekonomi och miljönytta av att producera biogas från stallgödsel Produktionen av biogas från gödsel minskar växthusgasutsläpp med 290 g koldioxidekvivalenter per kilowattimme jämfört med dagens gödselhantering och med ytterligare 270 g koldioxidekvivalenter per kilowattimme då biogas ersätter fossila drivmedel. Biogasen ger även ett bidrag till minskad försurning och övergödning via sänkta ammoniakutsläpp. Värdet av biogasen är störst när diesel ersätts i tung trafik: Det samhällsekonomiska värdet av att producera biogas till bilbränsle är 0,6 1,1 kr per kilowatt; enbart produktion av biogas ger ett värde på 0,34 0,55 kr per kilowatt. Lönsamheten beror dock en del på var biogasen produceras: Det samhällsekonomiska värdet är större om biogasen produceras i Sydsverige än om det sker i Mellansverige. Källor: Tufvesson L, m.fl, AgriFood Economics Centre Energimyndigheten, Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ökat utnyttjande av biogas. Underlags-rapport till utredningen Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi. Rapport ER 2010:14. WSP, 2012a. Biogas, tillväxt och sysselsättning Effekter av färdplanen på produktion och från användning. WSP & Region Skåne, Buller från utsläppsalstrande klimathotande transporter Hälsan påverkas bland annat av buller från utsläppsalstrande klimathotande transporter. Det frisätter stresshormoner och blodtrycket höjs, och riktigt höga bullernivåer ökar risken för hjärtinfarkt. Bullerkartläggningar samt bedömningar av antal exponerade för vägtrafikbuller vid bostads-miljöer i Malmö visar att var fjärde skåning störs av trafikbuller, medan var tionde får sin vila störd av buller minst en gång i veckan. Samhällskostnaderna för bullret är stora när människor blir sjuka och tappar prestationsförmåga. Sjukvårdskostnader och produktionsbortfall vid sjukskrivning uppstår på grund av riskfaktorer för trafikbullerrelaterade sjukdomar, främst hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck, orsakade av långvarig stress från bullerexponering: Totalt uppskattas kostnaden för buller i Skåne till cirka 1,3 miljarder kr per år, vilket är ungefär lika mycket som samhällskostnaderna för trafikolyckor. Kostnaderna får ses som en försiktig beräkning då kostnader för bullerstörning i andra miljöer än bostäder, exempelvis på arbets-platser, i skolor och rekreationsområden inte kunnat bedömas. Inte heller har buller från spår-trafiken bedömts. Källor: Miljösamverkan i Skåne (2010). Väg- och transportforskningsinstitutet, 2009a. Malmö Stad,

29 5.4 Konsumtion och Avfall Enligt mål 12 om Hållbar konsumtion och produktion de globala målen för hållbar utveckling ( är omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa. Särskilt utvecklingsländer påverkas i hög grad av klimatförändringar och annan miljöpåverkan vilket innebär ökad fattigdom och minskad välfärd. En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är därför även en förutsättning för att ställa om till en grön ekonomi och för en hållbar utveckling. Läs mer om omställningsarbetet i faktarutan. Internationell satsning på hållbar konsumtion och produktion (10YFP) FN leder genomförandet av det tioåriga ramverket av program för hållbar konsumtion- och produktion. Ramverket kallas 10YFP och Naturvårdsverket är så kallad fokalpunkt i Sverige och ska inspirera till handling genom att öka medvetenheten om behovet att ställa om och sprida goda exempel. Arbetet inom 10YFP är ett av delmålen (12.1) i FN:s globala hållbarhetsmål om att säkerställa hållbar konsumtion och produktion. Tankarna bakom 10YFP bygger bland annat på att höginkomstländerna måste ta täten i en global utveckling. Nödvändiga förändringar för att nå ökad hållbarhet är: En effektivare resursanvändning Frikoppla ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan Att avfallsmängderna och spridningen av farliga ämnen minskar Att det skapas goda förutsättningar för jobb och ekonomisk utveckling Att utvecklingen bidrar till minskad fattigdom och ökad välfärd Källa: Inom området konsumtion och avfall rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap Generationsmålets strecksats om människors hälsa och god hushållning med naturresurser Hållbar konsumtion och information för en giftfri vardag Kemikalieinspektionen beräknade hälsoriskerna med kadmium i mat: Benbrott, njurskador, cancer samt misstänkta effekter på fertilitet och genetik. Miljöskulden i form av samhällsekonomiska kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten. Beräkningen redovisas som kostnader för benbrott som beror på kadmiuminnehåll i mat: Andel via kadmium i mat för män 7 procent och för kvinnor 29

30 13 procent. Förutom försämrad livskvalitet och funktionsnedsättningar beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för frakturer inklusive vårdkostnader samt förtida dödsfall till totalt 4,2 miljarder kr per år. Källa: Kemikalieinspektionen, Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten. Nyttan med att minska matsvinnet En studie av Naturvårdsverket visar på nyttan med att matavfallet minskar. Svinnet, det vill säga onödigt avfall, är den relevanta delen av matavfallet att analysera. Matsvinn är livsmedel som hade kunnat konsumeras eller säljas om det hanterats annorlunda. Andelen svinn utgör cirka 36 procent av hushållens matavfall. I den samhällsekonomiska nyttan ingår besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall samt de miljökostnader som undviks om matavfallet inte behövt produceras. Störst nytta med att minska hushållens matavfall, som utgör mer än 80 procent av den totala samhällsekonomiska nyttan, på grund av att hushållen har största delen av den totala mängden matavfall i livsmedelskedjan. Källa: Naturvårdsverket, 2012b. Nyttan av att minska matsvinnet. Rapport 6527 Hållbar konsumtion och samhällsekonomi av ekologisk livsmedelsproduktion Produktion av ekologisk spannmål och mjölk innebär miljöfördelar jämfört med konventionell produktion genom högre biologisk mångfald och lägre koldioxidutsläpp. Samhället kan subventionera ekologisk produktion om konsumenterna inte är beredda att betala för miljövärdena. Ett merpris betalas redan för ekologiskt odlade produkter. Detta merpris är konsumenternas värdering av ekologiska produkters totala mer-värde (hälsa, djurskydd, olika miljöeffekter). Ekologisk produktion är således samhällsekonomisk lönsam vid nuvarande nivå. Källa: Agrifood Economics Centre, Hållbar konsumtion och nyttan av att minska matsvinn och avfall Matsvinn finns i hela livsmedelskedjan. Den totala samhällsekonomiska nyttan som skulle kunna nås om matavfallet minskade med 20 procent beräknas till 9,6 15,9 miljarder kr per år (Naturvårdsverket, 2012b). I denna ingår ekonomiska besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall samt de klimat- och miljökostnader som undviks om matavfallet istället inte hade behövt produceras. Den största nyttan nås genom att minska hushållens matavfall, mer än 80 procent av den totala samhällsekonomiska nyttan. Orsaken är dels att hushållen står för den största delen av den totala mängden matavfall, dels att kostnaden för varje kilo matavfall är större ju längre ner i livsmedelskedjan vi rör oss. Att coacha familjer till en hållbar livsstil har visat sig ge långsiktigt goda resultat, att ändra datummärkningen från bäst före till minst hållbar till visade också goda resultat. Ett viktigt resultat är att det finns stora miljövinster att göra genom att minska matavfallet. Att matkonsumtionen orsakar koldioxidutsläpp har framkommit i flera studier, men även övergödning, försurning och toxiska utsläpp har stor miljöpåverkan. En annan viktig poäng är att svinnet är den relevanta delen av matavfallet som ska analyseras. En 20-procentig minskning av matavfallet motsvarar en 56-procentig minskning av det onödiga matavfallet för hushållen. 30

31 Svensk avfallshantering och avfallspolitik har belysts i ett samhällsekonomiskt perspektiv av Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (Lundmark & Samakovlis, 2011): Svensken producerar 457 kg avfall per person och år, och Sverige är den femte största avfallsproducenten i Europa per capita. Mest avfall per capita producerar Bulgarien följt av Luxemburg och Finland. Avfalls-mängden förväntas fördubblas till år 2030 om vi inte förebygger mer eller börjar återvinna mer avfall. Avfallets ekonomi Stora miljövinster kan göras genom att minska matavfallet: Minskade koldioxidutsläpp, övergödning, försurning, toxiska utsläpp. Svensken producerar 457 kg avfall per person och år, och Sverige är femte största avfallsproducenten i Europa mätt per capita. Avfallsmängden beräknas fördubblas till år 2030 om vi inte förebygger mer. Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet styr sällan mot avfallsförebyggande. Hushållen måste ges incitament att reducera mängden avfall och öka återvinningen, och det måste finnas en koppling mellan mängden avfall hushållen väljer att slänga och renhållningsavgiften. Nuvarande prisbildning på avfallsfraktioner skapar inte rätta signaler om resursers knapphet och samhällskostnad. Källa: Lundmark R & Samakovlis E. Avfall - Förebygga, återvinna, bränna eller slänga? Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS),

32 5.5 Vatten Rent vatten är en bristvara i en stor del av världen och ett av de globala hållbarhetsmål som man behöver uppnå. Dricksvatten är något som behöver skyddas för att finnas kvar till framtida generationer. Enligt mål 6 om Rent vatten och sanitet under de globala målen för hållbar utveckling ( är vatten en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för en hållbar utveckling. En mycket stor andel individer som lever i fattigdom saknar tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet. Orenat avlopp från industri och hushåll leder till att vatten förorenas och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom. Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion och därmed kan brist på vatten bli orsak till konflikt. Integrerad och transparent vattenförvaltning både inom och mellan stater är en förutsättning för långsiktigt hållbar vattenanvändning. Effekterna av klimatförändringarna visar sig tidigt och tydligt i förändrad vattentillgång. Restaurering av ekosystemens vattenhållande förmåga är en nödvändig anpassningsinsats. Avsaknaden av en pålitlig och närliggande vattenkälla och säkra, privata toaletter har djupgående effekter på livet för miljontals människor världen över. Åtgärder för att nå ett preciserat miljökvalitetskrav bör i ett samhällsperspektiv vara kostnadseffektiva, alltså utformas så att målsättningen nås till lägsta möjliga kostnad. Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) ställer krav på att god vattenstatus ska nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt relevant sätt. Åtgärdernas ekonomiska och miljömässiga konsekvenser bör även redovisas så att det är möjligt att bedöma om de är rimliga. Samhällsekonomisk lönsamhet kännetecknas av att summan av samtliga nyttor för alla berörda parter överstiger summan av samtliga kostnader för alla berörda. Inom området vatten rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrade vårmarker Ett rikt växt och djurliv Generationsmålets strecksats om ekosystem, människors hälsa samt natur- och kulturmiljö. 32

33 Sambandet mellan miljö och ekonomi i vattendistrikten Hur ser vattenanvändarna ut? Vilken påverkan har olika branscher på vattenmiljön idag och i framtiden? Vilken samhällsekonomisk betydelse har våra vattenresurser? Det är frågor som besvaras i två rapporter som vattenmyndigheterna har tagit fram med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB, 2013) och Sweco (Sweco, 2013). Rapporterna utgör underlag vid planering av åtgärder inom vattenförvaltningen. SCB har sammanställt miljöekonomisk statistik för att beskriva sambanden mellan miljö och ekonomi, med fokus på dagens vattenanvändning. Rapporten beskriver vattenanvändarna i landets vattendistrikt, deras samhällsekonomiska betydelse och sambandet mellan olika branschers vattenanvändning och miljöpåverkan. SCB-rapporten visar bland annat att: Trenden med minskande vattenuttag bröts 2010, då uttaget vände svagt uppåt Miljöskyddskostnaderna ökade i alla vattendistrikt mellan 2001 och Både kostnader för investeringar och löpande kostnader för att minska påverkan av vattenföroreningar ökade vattendistriktens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) överlag. Det är tjänstesektorn som står för den största ökningen. Jordbruket har minskat sitt bidrag och går emot den generella trenden. Uttag och användning av vatten är ojämnt fördelat mellan vattendistrikten mer än en fjärdedel av allt sötvatten tas ut i Västerhavets distrikt. Sambandet mellan vattenanvändning och utsläpp av förorenande ämnen är inte linjärt. Jordbruk och skogsbruk dominerar utsläppen av kväve och fosfor, även om dessa branscher relativt sett inte är stora vattenanvändare. Servicebranscherna bidrar med mer än 50 procent av Sveriges totala förädlingsvärde. Inom dessa branscher är det framföra allt transportsektorn, och då främst sjöfart som påverkar vattenmiljön. Påverkan sker främst genom luftutsläpp av svaveldioxid och kvävedioxid. Svavelhalten i fartygsbränslen som används i Östersjön och Nordsjön har emellertid reducerats över åren, vilket lett till att utsläppsnivåerna sjunker. Rapporten bygger på DPSIR-modellen (Drivkrafter, Påverkan, Status, Inverkan & Respons) och det FN-baserade statistiska ramverket Miljöräkenskaper. Rapporten blir ett underlag för vattenförvaltningens åtgärdsplanering. Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av vattenmyndigheterna tagit fram underlag som ger stöd vid bedömning av framtida miljöpåverkan. Sweco-rapporten ska också användas som stöd vid riskbedömning av vilka vatten som är i behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Rapporten redovisar prognoser för befolkningsutvecklingen och utvecklingen inom olika branscher i vattendistrikten fram till Syftet är att ge en indikation på vilken betydelse olika branscher har i den framtida samhällsekonomin och dessa branschers påverkan på vattenmiljön De statistiska prognoserna har kompletterats med intervjuer med branschföreträdare för att fånga in branschens egen syn på sin framtida utveckling och vattenpåverkan. Följande trender kan ses inom vattendistrikten: I vattendistrikten för norra och södra Östersjön förväntas en tillväxt inom skogs- och fiskesektorn. I Bottenviken spås en tillväxt inom sektorerna livsmedel, jordbruk och fiske. Övriga sektorer går bakåt. I Västerhavet präglas utvecklingen av en tillväxtökning inom massa- och pappersvaruindustrin, kemikalieindustrin, transportsektorn och kraftproduktionen. Bottenhavet utmärker sig genom en prognos som pekar på kraftigt minskad tillväxt inom metallindustrin och skogsbruket. Den ekonomiska analysen av vattenanvändningen är en del av vattenförvaltningens arbete med målet att nå god status för alla vattenförekomster. 33

34 Ekonomisk analys av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram De olika vattenmyndigheterna har analyserat konsekvenserna av de insatser som föreslås i respektive myndighets åtgärdsprogram. I exempelvis södra vattendistriktet bedöms olika åtgärder vara nödvändiga för att bland annat minska övergödningen av inlandsvatten och kustvatten, förbättra vandringsmöjligheter för fisk och säkerställa hög kvalitet på dricksvatten. Åtgärdsprogrammet relateras till ett så kallat nollalternativ som innebär att pågående åtgärder och verksamheter fortsätter. I analysen har vattenmyndigheten avstått från att knyta ekonomiska värden till programmets förväntade effekter, främst därför det är svårt att finna värderingsstudier som passar in på den mångfald av miljöeffekter som kan förväntas. En ekonomisk värdering av dessa skulle ge mycket oprecisa resultat med ett begränsat värde för en kostnad/effektanalys. I analysen skattas därför endast kostnaderna för föreslagna åtgärder och administration. Skattningarna kompletteras med en kvalitativ beskrivning av de effekter som förväntas av åtgärderna. Analysen ger därmed inget entydigt svar på frågan om programmet är samhällsekonomiskt lönsamt. Många av skattningarna är osäkra och prövas då med känslighetsanalys. Källor: Åtgärdsprogram för södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län, Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt. Vattenmyndigheten i norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kostnadsanalys av vattenanvändningen En inledande samhällsekonomisk analys av vattenanvändningen och vattenanvändarnas kostnadstäckning efterfrågas i vattendirektivet. Vattenmyndigheterna har gjort olika ambitiösa samhällsekonomiska analyser av vattenanvändningen i sina förvaltningsplaner. De mest omfattande analyserna återfinns i förvaltningsplanerna för Västerhavet, södra Östersjön och norra Östersjön. Exempelvis sammanställs en miljöekonomisk profil för södra Östersjöns vattendistrikt för de ekonomiska värden ( inkomster ) och kostnader ( utgifter ) som uppstår vid vattenanvändning. Vattnets ekonomiska värde exemplifieras med bland annat följande poster: förädlingsvärde (värdet som ett företag producerar av varor/tjänster minus värdet på de varor/tjänster som ett företag köper från andra företag) inrikes omsättning (värdet av ett företags försäljning i Sverige) antal arbetstillfällen antal sysselsatta En översiktlig analys för vattendistrikten beskriver den ekonomiska betydelsen av vattenanvändningen. Den visar bland annat att full kostnadstäckning för vattentjänsterna inte uppnås på grund av att miljö- och miljöskyddskostnaderna inte täcks i de tre vattendistrikten. Ett exempel från södra Östersjödistriktet: Dricksvatten (kostnader mkr, intäkter mkr) Avlopp (kostnader mkr, intäkter mkr) Miljökostnad (går ej att skatta) Miljöskyddskostnader (ingen uppgift) 34

35 Källor: Förvaltningsplan för södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län, Förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Värdet av Östersjöns ekosystemtjänster Vad kan havet ge oss? är en syntesrapport från Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Samhällsekonomisk havsinformation (Naturvårdsverket, 2009a). Rapporten beskriver vad vi vet om de samhällsekonomiska konsekvenserna av människors påverkan på Östersjön. Vad kostar det om inga ytterligare åtgärder genomförs, jämfört med om åtgärder genomförs? Denna inventering av kunskap bidrar till underlaget för de samhällsekonomiska bedömningar som alla östersjöländer arbetar med i Baltic Sea Action Plan. Denna typ av bedömning ingår även som en viktig del i EU:s marina direktiv. Utgångspunkten för uppdraget är havets ekosystemtjänster, dvs de varor, tjänster och processer som naturen erbjuder människan. Tjugofyra olika ekosystemtjänster behandlas och nästan alla är beroende av varandra. Kulturella ekosystemtjänster erbjuder rekreation, såsom möjligheten att ta en simtur och estetiska värden som att njuta av natursköna vyer. Havets producerade ekosystemtjänster inbegriper fisken och skaldjuren men också möjligheten att utnyttja vågornas energi. Nästan samtliga tjänster är direkt beroende av de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna som mångfald, livsmiljö och biologisk reglering. Även om många av ekosystemtjänsterna är långt ifrån outtömliga tas de vanligtvis för givna. Det kostar till synes ingenting att använda dem vilket resulterar i att de ofta överutnyttjas. De flesta ekosystemtjänster är idag hotade. Bland de 24 ekosystemtjänster som beskrivs är det bara tio som fungerar väl i Östersjön. Sju är svårt hotade, bland dem fyra av de sex stödjande tjänsterna; det gäller näringsväven, den biologiska mångfalden, arternas livsmiljö och Östersjöns förmåga att återhämta sig. Kopplingen mellan ett friskare och renare Östersjövatten och de skånska stränderna är uppenbar, och värdet av att minska Östersjöns övergödning redovisas av ett internationellt forskarnätverk i en kostnad-vinst-analys som gjorts för Baltic Sea Action Plan (Havs- och vattenmyndigheten, 2013a). Medborgarna i nio omgivande länder är enligt studiens intervjuer beredda att betala cirka 35 miljarder kronor per år för att minska övergödningen i Östersjön. Med nio olika åtgärder kan målet nås till en kostnad av miljarder kronor årligen. Välfärdsvinsten för alla Östersjöbor skulle då bli 9-14 miljarder per år. Den svenska befolkningens värdering av miljönyttan och samhällskostnaden av att minska Östersjöns övergödning visar på en betalningsvilja för ett friskare hav på 7,5 miljarder, jämfört med åtgärdskostnader på 3 miljarder. Värdet av Hanöbuktens ekosystemtjänster Värdet av rent vatten har även andra betydelser. De nuvarande problemen med Hanöbuktens vattenkvalitet, botten- och fiskdöd för med sig olika konsekvenser, enligt en studie av Havs- och Vattenmyndigheten (2013): Totalvolymen landad torsk visar på nergång, marknadsvärdet är för närvarande cirka 21 miljoner kronor. Ålfisket är idag begränsat, med ett marknadsvärde på cirka 2,1 miljoner. Till ålfisket kan kulturella ekosystemtjänster räknas, som ålagillen, med ett beräknat värde av omkring 30 miljoner. Kringindustrin med produktion och underhåll av båtar, processindustri 35

36 för fisk, transporter etc har ett beräknat värde på närmare tre gånger marknadsvärdet för fisk, alltså omkring 60 miljoner. Därtill värderas den försämrade vattenkvaliteten och påverkan på turismverksamheten till mellan 63 och 75 miljoner kronor. Försämrad vattenkvalitet kan även tänkas minska fastighetsmarknadens värde med procent. Källa: Havs- och vattenmyndigheten, 2013b Hanöbuktsutredningen Regeringsuppdrag. Att värdera kustnära ekosystemtjänster tre exempel A I en pilotstudie undersöks olika metoder för att värdera ekosystemtjänsterna i Åbackarna, ett sandbaserat kustområde vid Simrishamn planterat med träd för att undvika erosion. Området är beläget på sand och planterades i början av 1900-talet med träd för att hindra sandflykt. Vissa grova ekar, tallar och bokar i området är dock flera hundra år gamla. Södra delen av skogen är en ädellövblandskog bestående av lönn, tysklönn, bok, ek, ask, tall, björk, körsbär och idegran. Buskskiktet är glest och består av måbär, snöbär, skogstry, benved, stenros, hallon och björnbär. Markskiktet består främst av vintergröna, murgröna och kirskål. Norra delen av skogen består av bok och ek. Följande ekosystemtjänster ingår i värderingen: Ekosystemtjänst Kategori Värderingsmetod Biomassa/Fibrer Stödjande Ersättningskostnadsmetoden och Marknadspriser Stabilisering och erosionskontroll Regional klimatreglering Lindring av lukt och buller Estetiska/kulturella/ rekreationsvärden Reglerande Reglerande Reglerande Kulturella Undvikna skadekostnader Undvikna skadekostnader Ersättningskostnadsmetoden Betalningsvillighetsmetoden Den första inventeringen bestod främst av information från inventeringar genomförda av WSP och av information från Simrishamns kommun. WSP gjorde bland annat en skötselplan för området parallellt med detta projekt. Även om den är en pilotstudie har den flera intressanta inslag och slutsatser. Olika monetära värderingsmetoder prövades och efterhand som metoderna testades på ekosystemtjänsterna från Åbackarna klargjordes anledningar till varför olika metoder lämpade sig bättre eller sämre för vissa värderingar. En slutsats av detta är att göra pilottester för att bekanta sig med metodiken innan den slutgiltiga värderingen. Det kan vidare löna sig att värdera flera ekosystemtjänster med samma metod, vilket kan ha fördelar för jämförbarhet och transparens samt för att prova om resultatet är stabilt. Källa: Söderlind (2013). B Trelleborgs kommun lät en konsult inventera kommunens stränder med avseende på erosion och stigande havsnivåer till följd av förväntade klimatförändringar samt beräkna det ekonomiska värdet av stränderna (Sweco, 2012). Den ekonomiska uppskattningen av stränderna baseras på siffror från en undersökning av den lokala turismekonomin. Totalt bedöms den strandrelaterade turismen omsätta cirka 130 miljoner kronor per år. Förutom turismen antas även en del välja att bosätta sig i 36

37 Trelleborg på grund av stränderna. Förutsatt att fem procent av befolkningen väljer att bo i kommunen på grund av stränderna genererar det intäkter i form av skatt och handel i storleksordningen 170 miljoner kronor. Beräkningsmetoden baseras på en rad antaganden och det föreligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna, men de kan betraktas som en indikation på storleksordningen på det ekonomiska värdet av kommunens stränder. C Rekreationsvärden gäller inte bara för stränder utan även för andra kustnära naturupplevelser. Inom ramen för arbetet med Helsingborgs översiktsplan gjordes en betalningsvillighetsstudie för stadens rekreationsområden, som indikerar ett värde på närmare 8 miljarder kronor Därtill kommer ett beräknat marknadsvärde på 741 miljoner kronor för marken inom kommunens gränser samt drygt miljoner kronors marknadsvärde för två färskvattentäkter. Beräkningen av rekreationsområden innefattar dock stadens samtliga områden; värdet av stadens kustområden utgör således bara en del av det redovisade beloppet. Källa: Helsingborgs Stad, Biodiversity Report. Värdet av vatten - råvattentäkter I en aktuell beräkning (Svenskt Vatten, 2014) jämförs det samhällsekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten från två råvattentäkter i Sverige, Vombsjön och Mälaren, för att visa hur ekonomiskt hållbart ett vattensystem är, när man tar hänsyn till de nyttor som vattnet ger samt de belastningar det utsätts för och kräver att vattnet ska behålla dagens råvattenstatus. Studien fann att både Mälaren och Vombsjön är vattensystem som producerar mycket stora samhällsekonomiska övervärden, men endast när man tar in den stora potentialen i markexploatering för området som sjön försörjer med dricksvatten. Övervärden produceras till konsumenter och näringsidkare som betalar förhållandevis lite för ett hållbart vattensystem, medan det som skapar hållbarheten vattentjänstföretagen och våtmarksanläggningar samtidigt är underfinansierade för att kunna lösa sin uppgift långsiktigt. Med ett tillskott på 0,3 öre per liter skulle den långsiktiga hållbara produktionen säkras. Beräkningen för den producerade nyttan kring Vombsjön är cirka 1,6 miljarder kr per år och för Mälaren omkring 127 miljarder kr årligen. Grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden I en rapport från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU, 2014) redovisas synen på de tjänster som grundvattnet tillhandahåller för människan. Rapporten sammanfattar i vilken grad och hur grundvattnet beskrivits i metodstudier av ekosystemtjänster samt vilka som är de viktigaste tjänsterna som grundvattnet bidrar med. Ekonomiska värderingsmetoder beskrivs också kortfattat. Enligt SGU är rapporten ett viktigt bidrag till att synliggöra grundvattnets värde och att systematisera insatser för grundvattenarbetet i stort. Specifikt för miljömålsarbetet kan resultaten användas för att prioritera insatser för uppföljning och ge förslag till styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålet. Mälarens samhällsekonomiska värde Chalmers Tekniska Högskola har i en studie beräknat Mälarens värde genom att identifiera olika aspekter och attribut för sjöns ekosystem och sociotekniska system, vilka bidrar med ekosystemtjänster och till mänskliga värderingar. Mälaren som vattensystem värderas till 2 miljarder kr per år för det sociotekniska 37

38 dricksvattensystemet. Därtill har sjön som badplats ett uppskattat värde på 3 miljarder kr per år, ett värde som uppskattningsvis skulle minska med 0,5 miljarder kr per år om vattenkvaliteten var otjänlig. Yrkesfisket värderas till 10 miljoner kr per år, våtmarker till 0,1 miljarder kr per år och möjligheten till skridskoåkning 40 miljoner kr. Källa: Mälarens värde - En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och socio-tekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. Chalmers Tekniska Högskola, Kristianstadsslättens vattentillgångar Kristianstadslätten har en av norra Europas största grundvattentillgångar: Tjänster eller tjänsteflöden som grundvattnet ger har värderats av Grundvattenrådet. Dricksvatten för hushåll, bevattning för jordbruk, grundvattnets användarvärde för industrin samt ett framtida användarvärde (optionsvärde). Värdet av grundvatten som dricksvatten: Ersättningskostnaden för kommunens dricksvattentäkter blir enligt tre alternativa beräkningar: 50, 200 respektive 510 miljoner kr. Jordbruksbevattningen med grundvatten har ökat sedan början av 1970-talet: Enligt SCB har avkastningen ökat cirka 30 procent, motsvarande 110 miljoner kr. Industrins användar-värde och optionsvärdet har värderats till kommunalt kubikmeterpris: 7 miljoner kronor respektive miljoner kronor. Källa: Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kan grundvatten värderas? Metoder för att värdera ekosystemtjänster i vattendrag Inom projektet Kartläggning av ekosystemtjänster testas TEEB-metoden i Malmö (TEEB, The Economics of Ecosystem and Biodiversity). Risebergabäcken, som är ett vattendrag med avrinningsområde inom Malmö kommun, har valts ut som testområde. Rapporten beskriver hur ekosystemtjänster kan värderas med olika metoder samt beskriver Risebergabäckens fysiska omgivningar och fem utvalda ekosystemtjänster den tillhandahåller. Slutligen redovisas förslag på vilka olika värderingsmetoder som kan användas i olika sammanhang, men användandet av metoderna kräver specialistkunskap och utan den är det svårt att lyckas med värderingssteget. Källa: Malmö stad, Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster Erfarenheter av att använda TEEB-metoden. Miljöförvaltningen, Malmö stad. Värdet av Emåns artrika vatten Emån med sina höga natur- och kulturvärden och artrika vatten beräknades i en tidig studie, till värdet av miljoner kr/år med följande komponenter: Utvinna elkraft (marknadspriser), habitat för fisk (marknadspriser, jordbruksbevattning (extraktionskostnader), uttag av dricksvatten (kommunal taxa), utsläpp i kommunala va-sektorn (kommunal taxa), rekreation, biodiversitet, flödes-reglering, framtida nytta (återställningskostnader). Källa: Löwgren M. Emåns nyttjande och hävd En studie av monetära värden. VASTRA, Värdering av och åtgärdsförslag för ekosystemtjänster vid Höjeå Syftet med projektet var att kartlägga och värdera ekosystemtjänster i zoner längs vattendragen i Höje å avrinningsområde vid Lund. Urvalet av ekosystemtjänster gjordes genom en enkät där intressenter fick svara på vilka ekosystemtjänster de ansåg viktigast. Fyra ekosystemtjänster; vattenreglering, vattenrening, näringsretention och erosionskontroll valdes ut. I dag är förutsättningarna för dessa delvis bristfälliga 38

39 varför åtgärder behöver genomföras för att ekosystemtjänsterna ska tillgodoses i större utsträckning. En åtgärd som kan gynna många olika ekosystem-tjänster är så kallade tvåstegdiken som därför användes som ett slags modellsystem för värdering och kartläggning utifrån ett scenario där tvåstegsdike anlagts längs delar av Höje å. För vatten-rening var det inte möjligt att göra en monetär värdering då den vattenrenande förmågan hos tvåstegsdiken inte bedöms vara tillräckligt väl undersökt. För de övriga tre gjordes dock monetär värdering. Resultaten visar att anläggning av tvåstegsdiken kan medföra minskade kostnader och ökade nyttor för olika intressenter i avrinningsområdet genom att förbättra förutsättningarna för att de valda ekosystemtjänsterna tillgodoses. Vidare tyder resultaten på att den ekonomiska nyttan som de ekosystemtjänster som värderats monetärt genererar kan motivera och väga upp delar av kostnaden för att anlägga tvåstegsdiken. Om fler tjänster som rekreation hade värderats hade tvåstegsdiken ytterligare kunnat motiveras eftersom nyttan med tvåstegsdikena då hade varit större. För att genom åtgärder förbättra förutsättningarna för olika ekosystemtjänster längs Höje å föreslås i första hand anläggning av tvåstegsdike på vissa sträckor. Även andra så kallade sekundära åtgärder, som plantering av träd och buskar samt insådd av blommande växter, kan genomföras för att optimera förutsättningarna för flera ekosystemtjänster. Ett antal intressenter kan dra nytta av de ekosystemtjänster som tvåstegsdiken genererar och det vore därför rimligt att dessa bidrar till finansiering av eventuella tvåstegsdiken. För att möjliggöra en fördelning av kostnaden mellan intressenterna behöver intressentgrupper för fler ekosystemtjänster identifieras. Källa: Helhetsperspektiv Höje å Värdering av och åtgärdsförslag för ekosystemtjänster. Höjeå Vattenråd, Lund Åtgärder för bättre fiskvandring i Mörrumsån En samhällsekonomisk lönsamhetsberäkning gjordes inför förhandling om fiskväg vid Granö kraftverk. Kostnader för anläggning, drift och förlorad kraftproduktion hämtades från andra studier. Värdet av förbättrat fiske och ökat/varierat fiskbestånd beräknades. Inga andra naturvärden som eventuellt förbättrade rekreationsvärden eller påverkan på flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla eller nedvandring av ål beräknades. Kalkylperioden omfattade 25 år, med diskonteringsränta 3,5 procent. En känslighetsanalys visade att räntesats och kalkylperiod var okänsliga för förändringar. Det samhällsekonomiska nettonuvärdet beräknades till intervallet 6 miljoner kronor till 11 miljoner kronor, det vill säga en fiskväg vid Granö kraftverk är inte samhällsekonomiskt lönsam. Källa: Mittuniversitetet, UC4Life Målarmusslan Värdet av att under plantera ut tjockskaliga målarmusslor i flera svenska åar, samt restaurera dessa, studeras via flera länsstyrelser inom ramen för det EUfinansierade projektet UC4LIFE (se Musslan är ett litet reningsverk genom att den filtrerar och lagrar näringsämnen och därmed förbättrar vattenkvaliteten. I projektet görs en pilotstudie för att ta reda på om kostnaden för att sätta ut dessa musslor (och för att låta åarna återfå sina slingrande flöden) kan åtminstone motsvara värdet av musslans ekosystemtjänster (ökad vattenkvalitet, fisktillväxt, biomångfald och rekreationsvärde). En simulering av de förväntade konsekvenserna indikerar att åtgärderna skulle kunna bli samhällsekonomiskt lönsamma efter sex år. 39

40 Kostnaden för utsläpp i vattendrag Livsmedelsföretaget Findus i nordvästskånska Bjuv släppte under ärtskörden i augusti 2012 ut orenat vatten i näraliggande Vege å. Förekomsten av fisk och ål slogs därmed ut, med en beräknad kostnad enligt marknadspriser och återinplantering på närmare kr. Fosfor-utsläppet kostnadsberäknades till drygt kronor, med hjälp av Naturvårdsverkets schablonvärden. Minskade rekreationsvärden för fritidsfiskarna värderades med reskostnadsmetoden till drygt Sammanlagt orsakade utsläppet samhällsekonomiska kostnader på drygt 1,4 miljoner kronor, något som Findus senare kompenserade fiskevårdsorganisationerna för, förutom att naturligtvis investera i ett nytt reningsverk. Källa: Länsstyrelsen Skåne (opubl). Våtmarker miljömässigt och samhällsekonomiskt effektiva mot övergödning av Östersjön Staten har årligen inom landsbygdsprogrammet satsat cirka 40 miljoner kr på att anlägga nya våtmarker och omkring 20 miljoner kr på att sköta dessa. Mätningar i fält och modellberäkningar, som refereras i en granskning från Finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO), visar att stöd till våtmarker minskar näringsläckaget. Enligt uppföljningar som återges i ESO-rapporten uppvisar våtmarker som anlagts på senare år förbättrad förmåga att binda växtnäring. Tydliga nedgående trender i både halter och transporter av kväve och fosfor kan observeras och minskningarna har varit störst i de regioner där åtgärderna har varit mest omfattande. Om Sverige ska klara kraven enligt EU:s vattendirektiv och den Östersjögemensamma Baltic Sea Action Plan måste alla tänkbara kostnadseffektiva åtgärder som exempelvis våtmarker genomföras. Det finns således mycket goda skäl, såväl miljömässiga som samhällsekonomiska, att behålla stödet till att anlägga, restaurera och sköta våtmarker i Sverige. Det är dessutom åtgärder som bidrar till att nå flera av de svenska miljömålen. Källa: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Bonde söker bidrag En ESO-rapport om effektivitet i det svenska landsbygdsprogrammet, Finansdepartementet 2013:6. Åtgärder för minskad tillförsel av näringsämnen i Mälaren I en rapport från Naturvårdsverket 2008 analyseras åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen till Mälardalens vatten: Negativa samhällsekonomiska konsekvenser (kostnader) är i huvudsak kopplade till åtgärder för att minska utsläpp av näringsämnen. De positiva samhällsekonomiska konsekvenserna avser främst de minskade övergödningseffekterna. Siktdjupsförbättringar används som mått på reducerad övergödning (via minskad kvävetillförsel), och nyttan av dessa förbättringar ligger mellan 60 och 500 miljoner kr per år. Studiens slutsats är att åtgärdsprogrammet, vars totalkostnad beräknas till 57 miljoner kr per år, kan motiveras samhällsekonomiskt eftersom den årliga nyttan uppskattas vara minst 60 miljoner kr. Källa: Naturvårdsverket, 2008a. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av miljöåtgärder - Handbok med särskild tillämpning på vattenmiljö. Rapport 2008:4. Värdet av att åtgärda övergödning Hur mycket är det ekonomiskt värt att försöka förbättra övergödningspåverkade vatten? I en analys beräknas värdet av att nå god ekologisk status, och i möjliga fall hög ekologisk status, med avseende på eutrofiering i ett antal svenska åtgärdsområden. Resultaten indikerar att betalningsviljan för statushöjningar varierar kraftigt efter åtgärdsområde: För att nå god status varierar den från kr per år (norra Hälsinglands kust- och utsjövatten) till 112 mkr per år (sydvästra Skåne) Betalningsviljan för att nå 40

41 hög status varierar från 1800 kr per år (norra Hälsinglands kust- och utsjövatten) till 119 mkr per år (sydvästra Skåne). Befolkningsmängd och hushållens inkomst anses vara de avgörande variablerna i värderingen. Källa: Enveco, Värdet av vattenkvalitetsförbättringar i Sverige en studie baserad på värdeöverföring. Rapport 2014:01. Samhällsekonomisk analys av att kalka skogsmark och ytvatten mot försurning Storskalig skogsmarkskalkning, för att återställa hektar försurad mark i sydvästra Sverige är inte samhällsekonomiskt lönsam i ett femtioårsperspektiv. Skogsmarkskalkning kan vara lönsam för vissa enskilda objekt med höga rekreationsvärden kopplat till exempelvis fritidsfiske. Ytvattenkalkning av försurade vatten är samhällsekonomiskt lönsam, dock är ytvattenkalkning olönsam om även sjöar som inte är försurade kalkas. Källa: Kriström & Bergman. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av skogsmarksoch ytvattenkalkning. I: Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Uppföljning av kalkning Kalkningen kostar 140 miljoner kr per år (totalt 5 miljarder kr sedan 1970), ton kalk används per år, samtidigt finns sura sjöar kvar. Källa: Havs- och vattenmyndigheten, 2013c. Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten. Rapport 2013:16. 41

42 5.6 Samhällsbyggnad Målet för bostadsmarknad och byggande är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö, där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Då behövs regler och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs, liksom goda förutsättningar för att bygga bostäder och lokaler, etablera företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Även utifrån samhällsekonomiska aspekter är det relevant att bygga långsiktigt hållbara bostäder, att använda effektiva regler och andra styrmedel i bostadsmarknadspolitiken, och att skapa långsiktigt fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Samhällsekonomiskt relevanta mål för byggande är att utifrån ett livscykelperspektiv verka för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning, samt att ha en väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Inom området vatten rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Generationsmålets strecksats om människors hälsa. Norra Djurgårdsstaden - Ett föredöme för hållbart stadsbyggande? Sedan några år skapas på tidigare hamnområden vid Lidingöbron i Stockholm en ny stadsdel med målsättningarna att bli en välintegrerad stadsdel med goda kommunikationer, där värdefulla stads- och landskapsbilder tillvaratas, där det byggs med robust struktur anpassad för framtida behov, och områdets kvaliteter stärks, exempelvis med att tillvarata kulturhistorisk bebyggelse. De tre hållbarhetsperspektiven värnas med följande ambitioner: Värna biologisk mångfald och ekologiska värden Anpassa till framtida klimatförändringar Resurssnål stadsdel med låg miljöpåverkan Varierat utbud av kommersiell och social service God tillgång till park, grönska, rekreation och kultur Främja social mångfald och integration Säker, attraktiv och levande stadsmiljö för alla Möjlighet till deltagande och insyn i formandet av stadsdelen Tillvarata och långsiktigt hushålla med samhällets resurser Bygga och förvalta kostnadseffektivt Möjliggöra ett gott företagsklimat 42

43 Hållbarhetsindikatorer används för att kunna stämma av måluppfyllelsen. Viss osäkerhet gäller faktorer som gentrifieringsrisken; fler bostadsrätter än hyresrätter byggs trots ambitionen om hälften av varje, möjligen för att undvika hotande minusresultat för exploatörerna. Osäkerhet gäller också om det faktiska marksaneringbehovet blir större än det förväntade, om grönytefaktorn och relaterade ekosystemtjänster kan hävda sig mot exploaterings- och förtätningsbehovet, om ambitionen om en fossilfri stadsdel 2030 kan uppfyllas. Kollektivtrafiken behöver kompletteras för att möta privatbilism och trafik till och från färjehamnen. Att integrera bostäder och arbetsplatser är en annan osäker ambition; inte minst med tanke på höga lokalhyror. Fortsättningen får utvisa i vilken grad Norra Djurgårdsstaden verkligen blir den hållbara stadsdelen i Stockholm. Källa: Förnyelsen av bostadsområdet Gårdsten i Göteborg Detta miljonprogramsområde renoverades framgångsrikt, med en samhällsekonomisk vinst på drygt 300 miljoner kr som resultat. Fler människor i arbete, minskad brottslighet samt minskade sociala resursinsatser för staden ledde enligt författarna till slutsatsen att förnyelsen kan ses som ett exempel på hållbart samhällsbyggande: Såväl, sociala, miljömässiga, ekonomiska som byggtekniska aspekter beaktas. Rent företagsekonomiskt blev det dock en förlust på 150 miljoner kr för det kommunala bostadsföretaget. Här skulle alltså Göteborgs stad behöva kompensera bostadsföretaget. Slutsatsen vid utvärderingen 2007 var att de samhällsekonomiska effekterna var så stora att de uppvägde det företagsekonomiska underskottet. Uppdateringen av kalkylen 2014 pekar på att utvecklingen under förbättrat det företagsekonomiska resultatet väsentligt och att investeringen nu har gett en rimlig avkastning på de gjorda investeringarna. I den tidigare kalkylen gjordes det försiktiga antagandet att de samhällsekonomiska effekterna enbart skulle hålla i sig i tio år. Utvecklingen under senare tid motiverar att denna period förlängs åtminstone fem år och det gör då att de samhällsekonomiska effekterna ökar med cirka 120 miljoner kr. De sammanlagda samhällsekonomiska vinsterna under en 15-årsperiod på cirka 400 miljoner framstår nu som en ren vinst med tanke på att den företagsekonomiska kalkylen inte längre ger ett underskott. Källa: Lind H & Lundström S, 2008, Affären Gårdsten har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, Institutionen för Fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan. Lind H, Affären Gårdsten Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? En uppdatering. Avdelningen för bygg- och fastighetsekonomi, Institutionen för Fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverket vill utvärdera det statligt finansierade arbetet med efterbehandling av förorenade områden (EBH) för att få en god bild av genomförda åtgärder och deras miljönytta, samhällsekonomiska effekter samt övriga sociala effekter i samhället. Naturvårdsverket vill också utvärdera om efterbehandlingsarbetet kan förbättras. Utvärderingen har baserats på studier av tio utvalda EBH-projekt. Urvalet har gjorts utifrån en uppsättning kriterier för att identifiera projekt med olika förutsättningar och karaktär, så som fördelning över landet, storlek och val av saneringsmetod. Effekterna i samhället har delats in i sociala effekter och samhällsekonomiska effekter. De samhällsekonomiska effekterna har utvärderats med hjälp av samhällsekonomisk 43

44 analys. Kostnader och nyttor har kvantifierats där så varit möjligt; i annat fall har kostnader och nyttor bedömts kvalitativt. Underlaget för kvantifieringar av ekonomiska effekter har varit begränsat, vilket innebär att de kvalitativa bedömningarna dominerar. De kvantitativa resultaten från analyserna ska därför tolkas med försiktighet. Den sociala analysen kompletterar den samhällsekonomiska analysen och har omfattat bedömning av EBH-åtgärdernas effekter på arbetstillfällen, lokalt näringsliv, kulturmiljö, rekreation, rättvisa, upplevda hälsoeffekter och markanvändning. Utvärderingens huvudsakliga slutsatser är: De miljömässiga effekterna av EBH-åtgärderna är övervägande positiva. Insatserna har medfört att flera prioriterade föroreningstyper åtgärdats. Genom den förbättrade miljökvaliteten har efterbehandlade markområden också fått ökad potential för olika former av ny och förbättrad markanvändning. Det finns en tydlig bild att åtgärderna åstadkommer övervägande positiva miljöeffekter i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Åtgärderna har å andra sidan åstadkommit negativa effekter för luftmiljön och med avseende på förbrukning av naturresurser och produktion av avfall. EBH-åtgärderna har medfört övervägande positiva lokala sociala effekter. Särskilt upplevs förbättrad lokal markanvändning, rekreation, hälsa, rättvisa och andra lokala sociala effekter, så som etablering av handel och arbetstillfällen, som positiva. EBH-åtgärderna har medfört en minskad oro och olägenhet för människor i närområdena till de förorenade platserna vilket kan ses som en positiv hälsoeffekt. De faktiska effekterna på människors hälsa är osäkra men sannolikt begränsade Källa: Naturvårdsverket, 2014b. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden. Rapport 2014:

45 5.7 Jordbruk Jordbruket är en viktig näring och för människan nödvändig för att vi ska kunna överleva. Jordbruket är helt beroende av att naturmiljön levererar ekosystemtjänster som vatten, pollinering, näringsriktiga jordar och ett stabilt/förutsägbart klimat. Inom området jordbruk rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Lunds universitet och Region Skåne presenterade i januari 2014 rapporten Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet, en kunskapssammanställning om några av de viktigaste ekosystemtjänsterna i lantbruket och en beskrivning av sätt att värdera dessa tjänsters bidrag till samhällets välfärd. En rad praktiska åtgärder för att gynna ekosystemtjänster redovisas och rapporten tydliggör att en långsiktig förvaltning av dessa tjänster kräver både mer kunskap och anpassade styrmedel. Källa: Dänhardt m fl Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC Syntes Nr 01. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Jordbruksstöden effekter på miljö och samhällsekonomi Jordbruksverkets studie omfattar gårdsstödet och ett urval miljöersättningar och investeringsstöd i landsbygdsprogrammet. De dyraste stöden per budgetkrona är stöden till ekologisk produktion, kulturmiljöer, och biopannor samt gårdsstödet. Stödens miljöeffekter är ofta stora, med väsentlig påverkan på flera av miljökvalitetsmålen. Om stöden togs bort skulle konsekvenserna för den biologiska mångfalden och kulturlandskapets andra kollektiva nyttigheter bli allvarliga. Framför allt miljöersättningen till betesmark, men också gårdsstödet och stöden till LFA-områden ( less favoured areas ), vall, kulturmiljöer och mjölkanläggningar är betydelsefulla för odlingslandskapet och dess biologiska mångfald. Störst effekt på betesmarkerna har gårdsstödet och framför allt betesmarksersättningen. Det är enbart gårdsstödet som ökar åkerarealen. Därigenom bidrar det på ett avgörande sätt till miljömålet om odlingslandskapet. Klimatmässigt har alla de analyserade stöden negativa konsekvenser, vilket är ofrånkomligt när livsmedelsproduktionen, antalet husdjur och den odlade arealen ökar. Det är framför andra gårdsstödet, men också kompensationsbidraget och vallstödet som orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Både kväve- och fosforläckaget ökar kraftigt till följd av gårdsstödet. Växtnäringsläckaget ökar också av vallstödet och kompensationsbidraget. Gårdsstödets stora miljöeffekter beror i hög grad på att det motverkar nedläggningen av jordbruksmark utanför slättbygd. Det går varken att påstå att miljöersättningarna generellt är samhällsekonomiskt lönsammare än investeringsbidragen, eller omvänt. Samhällsekonomiskt är det effekterna på klimat och biologisk mångfald eller andra kollektiva nyttigheter i landskapet som i regel väger tyngst. Störst samhällsekonomisk nytta över tid ger miljöersättningarna till betesmarker och till kulturmiljöer. I förhållande till stödbelopp är stöden till betesmarker, 45

46 kulturmiljöer, gödselvårdsanläggningar och biopannor de samhällsekonomiskt effektivaste. Lägst samhällsekonomisk lönsamhet i förhållande till stödbeloppet har investeringsstödet till mjölk-anläggningar och därefter vall- och LFAstöden samt gårdsstödet om man beaktar dess effekter på företagsstrukturen. Källa: Jordbruksverket, Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?. Rapport 2014:20. Värdet av pollinering Skapa miljöer för vilda icke samhällsbyggande solitära biarter, vilka har en viktig pollinerande roll. Dessa arter minskar för övrigt i landet och behöver därför gynnas. Att på så sätt gynna bin innebär att pollineringsvinster kan skapas. Värdet av pollinering har studerats av flera aktörer. Det totala ekonomiska värdet av insektspollinering av grödor i världen uppskattades 2009 till 153 miljarder euro. Årlig insektspollinering av grödor i Europa har ett värde på närmare 15 miljarder euro, motsvarande 12 procent av grödornas årliga ekonomiska värde. För Sverige uppskattas det totala värdet av insektspollineringen till mellan 260 och 466 miljoner kronor och för Skåne någonstans mellan 100 och strax över 300 miljoner svenska kronor i produktionsledet. I beräkningarna används priserna som biodlaren, lantbrukaren eller trädgårdsodlaren får för sina produkter innan förädling. Butiksvärdet av produkterna är mycket högre Källor: Hilding-Rydevik T. Ekosystemtjänst Hjälp eller stjälp? Biodiverse 2014:19; Dänhardt m fl Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC. Syntes Nr 01. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Pedersen TR, Bommarco R, Ebbersten K, Falk A, Fries I, Kristiansen P, Kryger P, Nätterlund H & Rundlöf M. Massdöd av bin Samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24. Jordbruksverket. Fröspridningens ekonomi Så ängsväxter för att gynna insektslivet, nyplantera bärande och blommande buskar samt sätta upp holkar för att gynna fågellivet. Den senare åtgärden kan bidra med positiva fröspridningseffekter. Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi har med hjälp av data från Nationalstadsparken i Stockholm beräknat värdet av nötskrikans ekollonsamlande. Nötskrikan samlar ekollon i födogömmor och en del av dem hittar fågeln aldrig igen, och de får ligga kvar och växa upp till nya ekar. Denna ekollonplantering kan värderas till omkring kr per nötskrikepar, vilket motsvarar vad det skulle kosta om människan utförde arbetet. Källor: Hougner C, Colding J & Söderqvist, T. Economic valuation of a seed dispersal service in the Stockholm National Urban Park, Sweden. Ecological Economics 2006:59: Söderqvist T. Nötskrikan Värd sin vikt i guld. I: Johansson B (red) Bevara arter Till vilket pris? Formas Fokuserar 2005:6; Formas/Formas-Publikationer/Pocketbocker-Formas-fokuserar/Bevara-arter---tillvilket-pris/ 46

47 Gröna tak Intresset för gröna tak har genom senare års säkrare teknik ökat, i kombination med att man i allt större utsträckning har börjat förstå de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak kan användas för att lösa tekniska problem så som att förbättra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Andra positiva effekter av gröna tak lyfts fram i ett examensarbete från SLU Alnarp. I arbetet återges resultat från utländska studier, exempelvis att anställdas arbetsproduktivitet ökade när utsikten över ett singeltäckt papptak byttes mot ett extensivt grönt tak. Att ha utsikt över grönområden har även visat sig ha positiva effekter för återhämtning från sjukdom; sjukhuspatienter som hade utsikt över grönområden genom fönstret tillfrisknade i snabbare grad och behövde mindre smärtstillande läkemedel jämfört med patienter som hade utsikt mot en husvägg. Källa: Eriksson A. Värdet av extensiva gröna tak Ett upplevelseperspektiv. Kandidatexamensarbete. Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp, Skador på grödor kostar också Sedan 1950 har den ständiga bakgrundshalten av marknära ozon i luften ökat i Sverige och Europa. Ozonbildningen kräver solljus och gynnas av hög temperatur. De högsta ozonkoncentrationerna finns ofta på landsbygden eftersom ozonbildningen tar tid och luftpaketet från morgonrusningen i en storstad blåser in över landsbygden och bildar ozon när solen står som högst på himlen. En forskningsrapport, skriven av 28 forskare från sex europeiska länder, har beräknat den ekonomiska förlusten orsakade av marknära ozon för ett flertal jordbruksgrödor, skördebortfall för odling av vete etc till mer än 5 miljoner euro. Största totala kostnaderna har Frankrike på totalt nästan 900 miljoner euro medan kostnaderna för det svenska skördebortfallet beräknas till runt 40 miljoner euro. Källa: Mills G & Harmens H (eds). Ozone Pollution: A hidden threat to food security. Report prepared by the ICP Vegetation Coordination Centre, Kostnader och nyttor för åtgärder mot övergödning När är kostnaderna för att genomföra åtgärder större än värdet för de miljöförbättringar som åtgärderna medför, med avseende på minskad tillförsel av näringsämnen och övergödning? En jämförelse av kostnader och nyttor för åtta mindre avrinningsområden i Sverige från Rönne å i söder till Norra Hälsinglands kustvatten i norr indikerar att det endast är ett mindre antal områden med stora övergödningsproblem och relativt liten befolkning där tidsundantag till 2027 skulle bli applicerbart. Av åtta områden var det två, Söderköpingsån och Slätbaken samt Sagån där kostnaderna översteg nyttorna med mer än fyra gånger och där undantag för ekonomiskt orimligt skulle kunna tillämpas utifrån den redovisade metodiken. Vattenmyndigheterna förslår emellertid att kostnad/nytta-analysen utvecklas under samrådsperioden så att den kan tillämpas för de vattenförekomster där kostnaderna överstiger nyttorna. Om kostnaderna överstiger nyttorna, och det är det är tillämpligt ur andra aspekter, kan miljökvalitetsnormen ändras från god ekologisk status 2021 till god ekologisk status Källa: Kostnads/nyttoanalys för åtgärder mot övergödning. Vattenmyndigheten Norra Östersjön,

48 Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk För att genomföra aktionsplanen för Östersjön och Kattegatt samt miljökvalitetsnormer för kväve och fosfor föreslår Naturvårdsverket ett nytt styrmedel, CEASAR* med helhetsgrepp om kväveutsläpp från reningsverken. Kvävereningskvoter och handel med kvävecertifikat föreslås för de tre havsbassänger som ingår i BSAP, Baltic Sea Action Plan. Ett certifikat är motsatsen till en utsläppsrätt och ett bevis på att en enhet kvävereduktion genomförts istället för en rättighet att släppa ut en enhet kväve. Kvävecertifikat är ett bevis på fullgjord del i en gemensam skyldighet att uppfylla branschens beting. CEASAR är också en marknad för handel med gemensamma skyldigheter att uppfylla branschens beting. Handeln med skyldigheter skapar flexibilitet för enskilda reningsverk att planera och investera i åtgärder när det är mest lämpligt enligt den kommunala VA-planeringen. Administrativa kostnader finansieras med avgifter från verksamheter registrerade i systemet. * Certifikatsystem För Effektiv Allokering av Skyldigheter Anpassade till Retention Källa: Naturvårdsverket 2012a. Kostnadseffektiva styrmedel för rening i kommunala reningsverk. Rapport 2012:6521. Torr- och våtrötning Rötning av lämpligt avfall ger möjlighet att sluta kretsloppet av växtnäring och därmed en nytta vid sidan av den producerade biogasen. I en kunskapssammanställning från Institutet för jordbruks- och miljöteknik görs en teknisk och ekonomisk jämförelse mellan torr- och våtrötning. Med hjälp av en tysk modellkalkyl konstateras att våtrötning ger lägre produktionskostnader än torrötning både för fastgödsel och för majsensilage. Våtrötningstekniken har utvecklats under en betydligt längre tid jämfört med torrötning, vilket delvis kan förklara att våtrötning ger en lägre produktionskostnad. Generellt gäller att med ökad produktionskapacitet minskar produktionskostnaden samt att skillnaden mellan de olika koncepten minskar. För fastgödsel och den största anläggningen ( ton per år) visar grundkalkylen ett spann för produktionskostnaden på 0,31 0,48 kr/kwh. För majsensilage blir produktionskostnaden 0,47 0,53 kr/kwh i grundkalkylen för den största anläggningen. Transportekonomiskt är dock torrötning att föredra framför våtrötning (mindre vatten, lättare substrat, högre näring). Källa: Nordberg U & Nordberg Å. Torrötning Kunskapssammanställning och bedömning av utvecklingsbehov. Rapport R357. Institutet för jordbruks- och miljöteknik Samhällsekonomisk analys av att producera biogas från stallgödsel Biogas från gödsel minskar utsläppen av växthusgas jämfört med dagens gödselhantering: g koldioxidekvivalenter/kwh enbart på grund av produktion av biogas, och ytterligare cirka g koldioxidekvivalenter/ kwh då biogas ersätter fossila drivmedel, på grund av att metan- och lustgasutsläppen minskar. Andra miljöeffekter är bidrag till minskad försurning och övergödning via sänkta ammoniakutsläpp. Det blir ett positivt samhällsekonomiskt värde av biogas från gödsel, oberoende av biogasens slutanvändning som fordonsgas. Störst nytta uppstår när biogasen ersätter diesel i tung trafik. Om undvikna emissioner av växthusgas värderas till 1,05 kr/kg, motsvarande koldioxidskatten, blir det samhällsekonomiska värdet av att producera biogas och använda som bilbränsle 0,6 1,1 kr/kwh. Beaktas enbart produktionen av biogas blir samhällsekonomiska värdet 0,34 0,55 kr/kwh. Beroende på hur övriga emissioner värderas svarar reduktionen av växthusgaser för procent av det samhällsekonomiska värdet. Källa: Tufvesson L, m.fl, Fler samhällsekonomiska analyser av biogas: Energimyndigheten, Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ökat utnyttjande av biogas. Underlagsrapport till utredningen Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi, Rapport ER 2010:14. WSP, 2012a. Biogas, tillväxt och sysselsättning Effekter av färdplanen på produktion och från användning. WSP/ Region Skåne, Trafikverket, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn. ASEK 5, kapitel 11-12: Växthusgaser, luftföroreningar; kostnader & emissionsfaktorer.

49 5.8 Natur Att sätta priser på arter och biologisk mångfald är inte meningsfullt; förlusten av en art är en kvalitativ och kvantitativ förlust och kan inte mätas monetärt. Att försöka sätta ekonomiska värden på de tjänster som naturen tillhandahåller är ett sätt att tydliggöra vad som krävs för att bevara och stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vi måste bruka ekosystemen utan att förbruka naturens kapital. Monetär värdering av ekosystemtjänster är ett sätt att förbättra beslutsunderlaget för att utvärdera om olika åtgärder är försvarbara att vidta eller inte. Det är däremot inte någon sanning om eller prislapp på alla naturens värden. Därtill måste den ekonomiska värderingen alltid göras som ett komplement till kvalitativa och kvantitativa värderingar av olika ekosystemtjänster. Inom området natur rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt och djurliv Grunddata för att räkna värden på fåglar För de arter som häckar i Finland (ofredade, försvunna, nya häckningsarter) har värden räknats motsvarande så som till andra häckande fåglar. Värde för europeiska arter har räknats på följande enligt Birds in Europe 2004: För att bestämma värden användes samma parentalkategorier som i Finland, som ger lägre indexvärden. I Europas skala borde siffrorna kanske förändras 10 gånger uppåt alltså värde 2, om parental maximum 1000 osv. För att använda euro har använts multipliceringsvärde 200 euro. Källa: Finnish Environment Institute, Helsinki 2005.Assessing the conservation value of wetland bird-life. Närhet till natur har ett ekonomiskt värde Detta konstateras i en undersökning gjord av Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Genom att ta reda på hur mycket resurser, i tid och pengar, som människor lägger ner på att besöka ett område kan en undre gräns för dess värde fastställas. Rekreation i form ett besök i strandnära skog och mark värderas i undersökningen till i genomsnitt till cirka 220 kronor, inklusive reskostnad och mervärde. Källa: Norrman, Mattsson & Boman,

50 Mygg och samhällsekonomi En studie som genomförts under perioden september-december 2012 med syfte att analysera samhällsekonomiska kostnader till följd av den rikliga förekomsten av översvämningsmygg vid nedre Dalälven. Den samhällsekonomiska analysen har genomförts på följande sätt: En scenariovärderingsstudie för att ta reda på vilken betalningsvilja människor har för ett åtgärdspaket som kraftigt minskar förekomsten av översvämningsmygg. En tidsseriestudie för att ta reda på hur turismen i området har utvecklats under ett antal år och även vilka turistekonomiska effekter som har genererats. En intervjustudie med representanter från turistnäringen för att få en fördjupad förståelse för hur dessa upplever översvämningsmyggen. En detaljerad litteraturgenomgång för att belysa hur samhällsekonomiska kostnader till följd av mygg har analyserats i andra delar av världen. Studien har täckt in följande berörda grupper i samhället: Allmänheten i de fyra berörda länen (Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland), allmänheten vid nedre Dalälven, ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven, turistnäringen i stort vid nedre Dalälven, samt individuella representanter från turistnäringen vid nedre Dalälven. Dessutom har en internationell litteraturgenomgång gjorts för att få en bild av hur liknande myggproblem har analyserats utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv tidigare. En styrka med scenariovärderingsmetoden är att den har potential att fånga in existensvärden, dvs. att människor kan sätta ett värde på miljön även om de själva inte har för avsikt att använda den. I den här studien kan existensvärden tolkas som människors värdering av minskade myggförekomster i nedre Dalälvsområdet oavsett om de brukar besöka området/planerar att göra det i framtiden, eller inte. Myggfrågans känslighet gjorde i denna studie att andelen protestsvar, dvs. respondenter som inte uppgav sin sanna betalningsvilja i protest mot till exempel betalningssättet eller andra delar i scenariot, var högre än vanligt. Till exempel kan det innebära att respondenter sätter ett värde i att myggförekomsten minskar, men säger ändå att de har noll betalningsvilja eftersom de anser att staten eller någon annan som ska betala. Sammanfattningsvis har studien bidragit till att väsentligt öka kunskapen om vilka samhällsekonomiska konsekvenser myggproblemet i nedre Dalälvsområdet medför. Kostnaden för samhället (i termer av förlorad ekonomisk nytta) av att myggförekomsten är högre än acceptabelt är hundratals miljoner kronor per år. En annan viktig insikt är att det som på förhand verkade givet att turistnäringen får bära stora kostnader på grund av myggen inte visade sig stämma. Källa: SLU. Samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader. Enveco Miljöekonomi AB, Samhällsekonomisk analys av att anlägga våtmark Ekosystemtjänsterna är ofta kollektiva nyttigheter; dock finns vissa privata tjänster med marknadsvärde (typ fisk eller torv). Anläggnings- och underhållskostnader krävs för att inrätta våtmarker. Direkta tjänster som våtmarkerna tillhandahåller är exempelvis fisk, torv, rekreation (värderad med resekostnadsmetoden eller betalningsviljan) samt ökad biologisk mångfald som ger ornitologiska och/eller botaniska upplevelser. Exempel på indirekta tjänster är översvämningsskydd, de upprätthåller grund- och ytvattnets kvantitet och kvalitet, de minskar närsaltsbelastningen på vattensystemet, ökar avdunstningen, absorberar värme, utgör kväve- och fosforfälla (och minskar därmed läckage av näringsämnen till havet), samt utgör en fälla för tungmetaller och bekämpningsmedel (Jendteg, 2013 & 2014) 50

51 Våtmarker tillhandahåller olika nyttigheter En genomgång av svenska studier av våtmarkers ekonomiska värde under 1990-talet, gjord av Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi, visar att den årliga kostnaden för att ersätta de ekosystemtjänster som förloras vid en utdikning kan uppgå till 4-5 miljoner kr eller närmare kr per hektar. De ekosystemtjänster som skulle behöva ersättas är torvtillväxt, upprätthållande av dricksvattenkvalitet samt av grund- och ytvattennivåer, fastläggning och reduktion av näringsämnen och kemikalier, tillhandahållande av föda för människor och husdjur, hemvist för våtmarksberoende djur och växter samt tillhandahållande av rekreationsmöjligheter. Källa: Gren & Söderqvist. Våtmarker En underskattad ekonomisk resurs? Ekonomisk Debatt 1996, nr 1. Källa: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Bonde söker bidrag En ESO-rapport om effektivitet i det svenska landsbygdsprogrammet, Finansdepartementet 2013:6. Värdering av våtmark Sedan 2012 restaurerar Värmdö kommun en våtmark för att förbättra häckningsmöjligheter för fåglar samt skapa ett fungerande reproduktionsområde för fisk. Dessutom är det ett uttalat mål att skapa en attraktiv rekreationsmiljö för såväl närboende som tillresta besökare. I en aktuell värdering belyses de många ekosystemtjänster som är knutna till denna våtmark Det beräknade årliga värdet av ekosystemtjänsterna uppgår till cirka 20 miljoner kr, där rekreationsvärdet och fiskproduktionen utgör de i särklass största värdeposterna. Våtmarken är nyrestaurerad och data-underlaget begränsat, men studien visar på vilken nivå den ekonomiska vinningen ligger, och att den vida överstiger kostnaden för restaureringen. Värderingen indikerar också att investeringar i naturvårdsåtgärder medför såväl miljövinster som ekonomisk lönsamhet. Källa: Värdering av ekosystemtjänster, Hemmesta sjöäng Svensk Ekologikonsult AB, Ekosystemtjänstanalys av våtmark Mensättra våtmark är ett av Nacka kommuns större våtmarksområden, men är idag otillgängligt och på olika sätt hotat, genom exempelvis okontrollerad utfyllnad från intilliggande verksamheter och tippning av trädgårdsavfall. En restaurering av våtmarken kan innebära att ett attraktivt rekreationsområde skapas, att vattenkvaliteten förbättras och att den befintliga gröna kilen behålls. Dessutom stärker restaureringen habitatnätverket i ett större område då våtmarken har kopplingar till likartade miljöer. Syftet med förstudien är att redogöra för hur en restaurering kan genomföras med tekniska lösningar, formgivning, anläggning av spänger samt en översiktlig kostnadsbedömning. Restaureringens effekter beskrivs också: Påverkan på friluftsliv, biologisk mångfald och föroreningsbelastning på vattenmiljön. I förstudien ges även ett förslag på var ny bebyggelse kan lokaliseras för att upprätthålla den gröna kilen och dess värden. Ekosystem-tjänstanalysen visar att det potentiellt ligger stora ekonomiska värden i att restaurera våtmarken. Enbart värderingen av vattenreningen kommer upp i samma storleksordning som kostnaden för att anlägga våtmarken. Restaurering av våtmarken och iordningställande för rekreation bedöms kosta cirka 3.5 miljoner kronor. Källa: WSP, Förstudie inför restaurering av Mensättra våtmark - En ekosystemtjänstanalys i ett samverkansprojekt mellan Nacka kommun, WSP Sverige AB och Boo Miljö och Naturvänner.,

52 Se även en tidig ekonomisk studie av skånska Vombs ängars ekosystemtjänster: Ekosystemet värderades till 4,4 mkr och anläggnings- och underhållskostnader beräknades till 3,2 mkr. Källa: Jordbruksverket, Våtmarksprojektet Vombs ängar, nytto- och kostnadsberäkning. Anläggandet av våtmark kring Vegeån Identifierade resurser för anläggning, administration, markinlösen, underhåll ska bedömas mot nyttan i form av minskat kväve och fosfor, rekreationsvärden, bättre fiske- och jaktmöjligheter, ökad biomångfald, minskad erosion, bättre landskapsbild och markanvändning samt ökad bindning av fosfor och andra sediment. Att anlägga våtmark kring Vegeån är samhällsekonomiskt lönsamt om de förväntade nyttorna realiseras; särskilt viktiga är minskade näringsämnen samt ökande rekreationsvärden. Källa: Shamyan A. Cost-Benefit Analysis of Wetland Alternatives on the Vege River, Sweden. Department of Water Resources Engineering, Faculty of Engineering Lund University Bioenergi Våtmark kan även bidra till ökad produktion av bioenergi. I ett examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet 2009 analyserades biogaspotential i våtmarksgräs, främst produktiva våta slåtterängar. Studien konstaterade att det kan vara fördelaktigt att röta våtmarksgräs, men slåtterkostnaderna är för höga för att det för närvarande ska vara ekonomiskt fördelaktigt. Källa: Martins M. Biogaspotential hos våtmarksgräs. Examensarbete. Sveriges lantbruksuniversitet,

53 5.9 Kultur Arbete med kulturmiljöer skall bidra till att skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer, där samhällets historia bidrar med sammanhang, upplevelser och förståelse. Värdering av kulturmiljön avser både mätbara värden och värden som inte direkt kan kvantifieras, exempelvis sådant som vår kulturmiljö kan erbjuda i termer av upplevelser, ökad kunskap, förståelse med mera. För dessa icke-marknadsvaror finns särskilda värderingsmetoder tillgängliga för att skatta förändringar i konsumentoch producentöverskott. Sådana metoder ger en möjlighet att ta reda på de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för miljön. I rapporten Ekonomisk värdering av kulturmiljön - Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland redovisas två ekonomiska värderingsmetoder och deras användbarhet för en värdering av kulturmiljön (Riksantikvarieämbetet 2010) Inom området natur rör exemplen framförallt miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrade vårmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Generationsmålets strecksats om hållbart bevarande, främjande och nyttjande av kulturmiljön. Kulturmiljö och samhällsekonomi Riksantikvarieämbetet har i en metodhandledning visat hur det går till att göra en samhällsekonomisk konsekvensanalys av åtgärder som kan behöva vidtas för att nå miljökvalitetsmål med bäring på kulturmiljön. Analysmetoden är generell och kan avse en godtycklig kulturmiljö. Målgruppen för metodhandledningen är framför allt handläggare som utför konsekvensanalyser av kulturmiljön men även andra som vill få en större förståelse för vad en samhällsekonomisk konsekvensanalys är för något och hur kopplingen mellan kulturmiljövärden och ekonomi kan se ut. Ett syfte med handledningen är att den ska vara användbar även för personer som inte har expertkunskaper i nationalekonomi. Den juridiska bakgrunden till metodhandledningen är bland annat bestämmelserna i miljöbalken som syftar till en hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Denna metod-handledning gäller för samhällsekonomisk konsekvensanalys. Det speciella med en sådan konsekvensanalys är att den har en ambition att uttrycka konsekvenser i samhällsekonomiska termer (nyttor och kostnader) och så långt det är möjligt göra detta i monetära enheter. Kvantifiering och monetarisering av nyttor 53

54 som kan kopplas till kulturmiljön är ett tämligen outforskat område och ett viktigt fokus i rapporten är att diskutera etablerade miljövärderings-metoder samt deras användbarhet för värdering av kulturmiljön. Källa: Riksantikvarieämbetet. Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys. RAÄ, rapport 2008:2. Skydd av natur- och kulturvärden (lövskog) I snävare ekonomisk mening är lövskog mindre intressant än barrskog. Dock kan det finnas andra aspekter som gör lövskogen intressant, inte minst i ett folkhälsoperspektiv. Vid Statens lantbruksuniversitet i Alnarp används uppgifter från en stor folkhälsoenkät ihop med GIS-data för att klarlägga om människor som bor nära eller ofta vistas i lövskog uppvisar lägre stressnivåer. Resultaten indikerar att lövskog är en helande miljö; ju längre personerna vistades i lövskog, desto större effekt på stressen. En slutsats som dras i studien är att lövskogars större biodiversitet, och variation skapar större fascination. Det hjälper hjärnan att koppla av ansträngande tankar när man blir fascinerad av skogen. Källa: Annerstedt. M. Nature and Public Health Aspects of promotion, prevention, and intervention. Avhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, Skydd av natur- och kulturvärden (ängs- och betesmark) Närhet till ängs- och betesmark ökar värdet på fastigheter. Ängs- och betesmark är ofta artrik och har därmed stor betydelse för den biologiska mångfalden. Jordbruksverket redovisar i en genomgång av fastighetsförsäljningar att ängs- och betesmarker inpå knuten höjer en bostads- eller fritidsfastighets värde med cirka tre procent. Närhet till dessa marker kan betyda ett mervärde på kr för värdet på en fastighet på landsbygden, och sannolikt mer om fastigheten finns i ett område med många ängsoch betesmarker i närområdet. Det finns uppenbarligen ett stort värde kopplat till om man har ängs- och betesmarker i sina omgivningar. Källa: Jordbruksverket, Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden. Rapport 2010:5. Närhet till natur med möjligheter till rekreation har ett ekonomiskt värde Genom att ta reda på hur mycket resurser, i tid och pengar, som människor lägger ner på att besöka ett område kan en undre gräns för dess värde fastställas. Rekreation, exempelvis i form ett besök i skog och mark, värderas i en undersökning gjord av Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp till cirka 220 kr, inklusive reskostnad och mervärde. Enligt samma studie ökar värdet av ett skogsbesök med andelen ädellövskog. En fördubblad areal ädellövskog i Skåne och Blekinge skulle öka skogens värde som rekreationsmiljö öka med cirka 18 procent. En halvering av ädellövskogsarealen skulle resultera i en 20-procentig minskning av rekreationsvärdet. Källa: Norrman m.fl. Rekreationsvärden i Skånes och Blekinges skogar Hur viktig är ädellövskogen? FAKTA SKOG nr , Sveriges lantbruksuniversitet. Kulturella/sociala/rekreativa tjänsters värde Kulturella, sociala och rekreativa tjänsters värden kan vara betydande längs kusterna och detta gäller inte minst de skånska stränderna, exempelvis i Hanöbukten och kring Ystad. Värdet av tillgång till rekreationsområden med ekosystemtjänster som stränder, god vattenkvalitet, strand- och kustängar med biologisk mångfald längs Hanöbukten beräknas av Havs- och Vattenmyndigheten till omkring 470 miljoner kronor årligen. 54

55 En intervjuundersökning där de svarande ombads ange betalningsviljan för tillgång till dessa ekosystemtjänster utgör basen för beräkningen. I Ystad har den årliga omsättningen som kan knytas till användningen av rekreationsmöjligheter, miljö och turism vid och kring stadens stränder beräknats till omkring 450 miljoner kronor. Källor: Havs- och vattenmyndigheten, 2013b och Almström & Hanson. 55

56 6. Avslutande kommentarer Inom den samrådsgrupp av ekonomer från olika myndigheter som regelbundet möts och granskar svenska samhällsekonomiska miljöanalyser, under värdskap av Naturvårdsverkets samhällsekonomiska enhet, finns ambitionen att bidra till en successivt växande bank av bra åtgärdsanalyser som kan vara till nytta i arbetet med att prioritera och använda de kostnadseffektivaste miljömålsåtgärderna. Även akademiskt verk-samma ekonomer anlitas i granskningsarbetet. Ett exempel på detta är att Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska Högskola, på uppdrag av Plattformen för samhällsekonomiska analyser 2014 genomförde en kartläggning och kategorisering av samhällsekonomiska analyser inom miljömålsområdet mellan 2008 och 2012 (Söderholm 2014). Analysen visar att det finns en tydlig uppdelning mellan studier som utgår från konkreta miljöåtgärder och sedan analyserar kostnader och miljönytta kopplat till dessa åtgärder; och de studier som diskuterar styrmedelsval och effekter av styrmedel. 43 studier har tyngdpunkten på åtgärders effekter på kostnader och miljönytta medan 39 studier fokuserar på styrmedelsanalyser. Få studier fokuserar på de aktörer som berörs av styrmedlen, och som förväntas genomföra åtgärder som innebär att miljömålen nås (om inte annat på lång sikt). En negativ konsekvens av denna brist är att kunskapen om de beteendemässiga förutsättningarna för införandet av olika styrmedel riskerar att bli eftersatt. I uppdraget ingick inte att kritiskt granska de studier som kartlagts, men Söderholm påpekar att det finns en stor förbättringspotential i genomförandet av många av dessa. Många analyser förlitar sig inte på de vägledningar och handböcker som finns. Självklart är utformningen av miljöarbetet i hög grad en fråga om politiska avvägningar som inte kan fullt ut ersättas av samhällsekonomiska analyser, men dessa analyser är ett viktigt underlag för att förstå konsekvenserna av olika prioriteringar. Miljömålsarbetet är dessutom kantat av en rad olika målkonflikter (även mellan miljömål), och ju mer kunskap vi har om dessa desto lättare blir det att identifiera vägval för miljöpolitiken samt utvärdera konsekvenserna av dessa. I detta ligger kanske den viktigaste och likväl svåra uppgiften för samhällsekonomiska analyser på miljöområdet, menar Söderholm. En databas med schablonvärden ska också upprättas av Samrådsgruppen, för att även den underlätta lokala och regionala analyser. Inom vattenområdet tillhandahåller VISS redan en hel del relevant information för sådana analyser, och den är en inspiration för arbetet och därtill fullt tillgänglig för alla intresserade som söker sådan information. Nyckeltal för hållbar utveckling i kommuner och landsting finns tillgängliga via Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA 2015). Förhoppningen är därför att detta samlade utbud av information om genomförda, pågående och planerade samhällsekonomiska analyser ska sporra länsstyrelsernas miljöstrateger, miljösamordnare med flera till att dra nytta av existerande ekonomiska analyser eller initiera egna. Goda exempel, råd och vägledning kan fås via Naturvårdsverkets samhällsekonomiska enhet ( samhallsekonomi). Områden inom vilka länsstyrelserna behöver göra analyser är framför allt uppföljning av åtgärder, såväl prospektivt som retrospektivt. Allmänt sett råder underskott på den typen av analyser, framför allt goda och vägledande exempel. 56

57 7. Referenser AgriFood Economics Centre Samhällsekonomisk analys av ekologisk livsmedelsproduktion. SLI Rapport 2003:2. AgriFood Economics Centre Biogas från gödsel Rätt att subventionera? Policy Brief 2012:3. Almström B & Hanson H. Strandfodringen i Ystad bakgrund, uppföljning, framtid. Sweco Environment AB dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/sweco---dokumentation-av-strandfodring rev pdf Andersson M & Gunnarsson C, Hållbarhetsmyten varför ekonomisk tillväxt inte är problemet. SNS Förlag. Annerstedt. M. Nature and Public Health Aspects of promotion, prevention, and intervention. Avhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, Bostedt G, Naturresurs- och skogsekonomi. Studentlitteratur. Brännlund R & Kriström B, Miljöekonomi. Studentlitteratur. Chalmers Tekniska Högskola, Mälarens värde - En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och sociotekniska systemtjänster, samt dess värde för människans välbefinnande. Colding, J Ekosystem sliter i städer. Formas Tidning Miljöforskning Nr 9, September Dahmén E, Sätt pris på miljön Samhällsekonomiska argument i miljöpolitiken. SNS Förlag. Dänhardt m fl Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC. Syntes Nr 01. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. Eklund K, Vårt klimat Ekonomi, politik, energi. Nordstedts Akademiska Förlag. Energimyndigheten Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ökat utnyttjande av biogas. Underlagsrapport till utredningen Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi, Rapport ER 2010:14. Enveco, Värdet av vattenkvalitetsförbättringar i Sverige en studie baserad på värdeöverföring. Rapport 2014:01. Eriksson A. Värdet av extensiva gröna tak Ett upplevelseperspektiv. Kandidatexamensarbete. Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Bonde söker bidrag En ESOrapport om effektivitet i det svenska landsbygdsprogrammet, Finansdepartementet 2013:6. Finnish Environment Institute, Helsinki Assessing the conservation value of wetland bird-life. Gramlich EM, Benefit-Cost of Government Programs. Prentice-Hall. Gren I-M & Söderqvist T. Våtmarker En underskattad ekonomisk resurs? Ekonomisk Debatt 1996:1; Grundvattenrådet, Kan grundvatten värderas? Grundvattenrådet för Kristi- 57

58 anstadsslätten. v%c3%a4rderas_rapport.pdf Havs- och Vattenmyndigheten, 2013a. The Baltic Sea Our Common Treasure Economics of Saving the Sea. Rapport 2013:4. uppdrag--kontakt/publikationer/publikationer/ the-baltic-sea---ourcommon-treasure.html Havs- och Vattenmyndigheten, 2013b.Hanöbuktsutredningen - Regeringsuppdrag. Rapport html Havs- och Vattenmyndigheten, 2013c. Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten. Rapport 2013:16. Havs- och Vattenmyndigheten, Ekosystemtjänster från svenska hav. Havs- och vatten-myndigheten. Helsingborgs stad, Cykelplan 2007 för Helsingborgs stad. Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad, rapport 2007:01 Helsingborgs Stad, Biodiversity Report LAB Stadsbyggnadsförvaltningen. Hepburn C & Stern N. (2009) The global deal on climate change. In: Helm D & Hepburn C (eds). The Economics and Politics of Climate Change. Oxford University Press, 2009: Hilding-Rydevik T. Ekosystemtjänst Hjälp eller stjälp? Biodiverse 2014:19; Hougner C, Colding J & Söderqvist, T. Economic valuation of a seed dispersal service in the Stockholm National Urban Park, Sweden. Ecological Economics 2006:59: Hultkrantz L & Nilsson JE, Samhällsekonomisk analys. SNS Förlag. Höjeå Vattenråd, Helhetsperspektiv Höje å Värdering av och åtgärdsförslag för ekosystemtjänster. Inregia AB, 2006 (på uppdrag av Trafikkontoret i Stockholms stad). Cykling i Stockholm Samhällsekonomisk analys av Cykelplan för Stockholms innerstad 2006, remissutgåva. IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change. Fifth Assessment Report. Jendteg S. Arbetet med våtmarker behöver få fortsatt stöd. Svenska Dagbladet, 8 januari Jendteg S. Så kan fler våtmarker rädda Östersjön. Miljöaktuellt 12 december Jendteg S. Vilka kustnära ekosystemtjänster finns i de skånska kommunerna och hur kan dessa värderas ekonomiskt? Länsstyrelsen Skåne & Region Skåne, Jordbruksverket, Våtmarksprojektet Vombs ängar, nytto- och kostnadsberäkning. Jordbruksverket, Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden. Rapport 2010:5. Jordbruksverket, Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effek- 58

59 ter har jordbruksstöden? Rapport 2014:20. nload/18.1a5ffd0d14ae66bb95ba35eb/ /ra14_20.pdf Kemikalieinspektionen (KemI), Samhällsekonomisk kostnad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten kadmium.pdf Konjunkturinstitutet, Monetär värdering av biologisk mångfald - En sammanställning av metoder och erfarenheter. Magnus Sjöström, Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, fc2/ /Specialstudie-14.pdf Konjunkturinstitutet, En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik. Specialstudier 18. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet. Konjunkturinstitutet, Ekonomisk värdering av liv och hälsa. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet. Kriström B & Bonta Bergman M, Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Naturvårdsverket, rapport & &fileoid= Kriström B, Hur mycket vill svenska folket betala för en bättre miljö? Ekonomisk Debatt 1992:3; sid Layard R (ed), Cost-Benefit Analysis. Penguin Modern Economic Readings. Lind H & Lundström S, 2008, Affären Gårdsten har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, Institutionen för Fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan. Lind H, Affären Gårdsten Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? En uppdatering. Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, Institutionen för Fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan. polopoly_fs/ !/aff%c3%a4ren%20g%c3%a5rdsten%20%20en%20 uppdatering.pdf Lundmark R & Samakovlis E. Avfall Återvinna, bränna eller slänga? SNS Förlag, Löwgren M. Emåns nyttjande och hävd En studie av monetära värden. VASTRA, Malmö Stad, Förslag till Malmö stads åtgärdsprogram mot buller Malmö Stad, Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster Erfarenheter av att använda TEEB-metoden. Miljöförvaltningen, Malmö stad. se/download/18.76b bb5ccea095b517/ /rapport+kartl %C3%A4ggning+och+v%C3%A4rdering+av+ekosystemtj%C3%A4nster.pdf Martins M. Biogaspotential hos våtmarksgräs. Examensarbete. Sveriges lantbruksuniversitet, Mattsson B, Kostnads-nyttoanalys Värdering, användbarhet, användning. Räddningsverket. Miljösamverkan Skåne, Vägtrafikbuller Projekt inom Miljösamverkan Skåne. 59

60 Millenium Ecosystem Assessment (MEA, 2005). org Mills G & Harmens H (eds). Ozone Pollution: A hidden threat to food security. Report prepared by the ICP Vegetation Coordination Centre, Mähler K-G & Vincent JR (eds), Handbook of environmental economics, volume 2. Elsevier North-Holland. Naturvårdsverket, Konsekvensanalys steg för steg Handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys för Naturverket. Naturvårdsverket, 2005a. Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder - Förbättring av beslutsunderlag. Bilaga 1: Bedömning av nyttan av cykeltrafikinvesteringar. Cykelstaden Linköping. Rapport Naturvårdsverket, Diskontering i samhällsekonomiska analyser av klimatåtgärder. Rapport Naturvårdsverket, 2008a. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av miljöåtgärder - Handbok med särskild tillämpning på vattenmiljö. Naturvårdsverket, rapport 2008:4. Naturvårdsverket, 2009a. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystemtjänster. Rapport Naturvårdsverket, 2009b. Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport Naturvårdsverket, 2012a. Kostnadseffektiva styrmedel för rening i kommunala reningsverk. Rapport Naturvårdsverket, 2012b. Nyttan av att minska matsvinnet. Rapport Naturvårdsverket, Air pollution and children s health in Sweden - An enquiry into how the economic benefit of improvements in children s health resulting from reductions in air pollution can be assessed. Rapport Naturvårdsverket, 2014a. Databas för samhällsekonomisk analys, oktober 2014 (xlsx 135 kb). samhallsekonomisk-analys/databas-samhallsekonomiskaanalyser-okt-2014.xlsx Naturvårdsverket, 2014b. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden. Rapport Naturvårdsverket, Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport Naturvårdsverket, Hållbara konsumtionsmönster - Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och Rapport Naturvårdsverket, Prisdatabas samhällsekonomiska schablonvärden (xlsx 51 kb) Nordberg U & Nordberg Å. Torrötning - kunskapssammanställning och bedömning av utvecklingsbehov. Rapport R357. Institutet för jordbruks- och miljöteknik 60

61 2007. Norrman J, Mattsson & Boman M. Rekreationsvärden i Skånes och Blekinges skogar Hur viktig är ädellövskogen? FAKTA SKOG nr , Sveriges lantbruksuniversitet. Pedersen TR, Bommarco R, Ebbersten K, Falk A, Fries I, Kristiansen P, Kryger P, Nätterlund H & Rundlöf M. Massdöd av bin Samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24. Jordbruksverket. Perman R, Ma Y, McGilvray J & Common M. Natural Resource and Environmental Economics. Pearson Education Limited, Pihl H. Miljöekonomi för en hållbar utveckling. SNS Förlag, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Metodhandledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys. RAÄ, rapport 2008:2. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Ekonomisk värdering av kulturmiljön - Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland. samla/html/161 RUS, Vägledning om ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet. Ulf G. Sandström på uppdrag av RUS - Regional Uppföljning och Samverkan i miljömålssystemet Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Nyckeltal för hållbar utveckling i kommuner och landsting Ett användarstöd för RKA, SCB, Vattendistriktens ekonomiska struktur och miljöpåverkan SCB Miljöräkenskaper 2013:1 Science. Future CO2 Emissions and Climate Change from Existing Energy Infrastructure. Science, 10 September SGU, Grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden En inledande kart-läggning. SGU Rapport 2014:40. Shamyan A. Cost-Benefit Analysis of Wetland Alternatives on the Vege River, Sweden. Department of Water Resources Engineering, Faculty of Engineering Lund University Smith, A., An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Methuen and Co SLU. Samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader. Enveco Miljöekonomi AB, SOU 2007:60. Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. Den svenska klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2013:68 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Statskontoret, Styrning och arbete i miljömålssystemet, Rapport 2014:10. Stavins R (ed), Economics of the environment Selected readings. Norton. 61

62 Stern N. Ethics, equity and the economics of climate change. Paper 1: Science and philosophy. Economics and Philosophy, 2014:30; Issue03; cccep.ac.uk/publication/ethics-equity-and-the-economics-of-climate-changepaper-1-science-and-philosophy/ Stern N. The economics of climate change. Cambridge University Press, Stockholms läns landsting m.fl Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen Sweco, Stranderosion i Trelleborgs kommun Inventering av nuvarande förhållanden och förslag till åtgärder. Sweco Environment AB, Sweco, Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021, kompletterad med branschspecifika kommentarer. Sweco, Klimatstrategiskt program för Göteborg, 2014, bilaga 4, sid : Konsekvensbedömning av Klimatprogrammet. Sweco, Samhällsekonomi Spårvagn Lund C till ESS. Sweco Transportsystem AB, Svensk Ekologikonsult AB, Värdering av ekosystemtjänster vid Hemmesta sjöäng Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster knutna till våtmarken. St%C3%B6d%20i%20%C3%A5tg%C3%A4rdsarbetet/Milj%C3%B6ekonomi/ hemmestasjoang.pdf Svenska Miljöinstitutet (IVL), Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden Report 2009:1792. Svenska Naturskyddsföreningen, Ekosystemtjänster. Årsbok Svenskt Vatten, Samhällsekonomisk analys av värdet för rent vatten Fallstudier av Vombsjön och Mälaren. news/vombsjoen-aer-vaerd-1-6-miljarder-varje-aar Söderholm P. En kartläggning och kategorisering av samhällsekonomiska analyser inom miljö-målsområdet. Rapport på uppdrag av Naturvårdsverket. Enheten för nationalekonomi, Luleå tekniska universitet, Söderlind S, Utveckling av ramverk för ekonomisk värdering av tätortsnära ekosystemtjänster. Examensarbete. Miljö- och Energisystem, Institutionen för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola,. Söderqvist T, Hammer M & Gren I-M, Samverkan för människa och natur En introduktion till ekologisk ekonomi. Studentlitteratur. Söderqvist T. Nötskrikan Värd sin vikt i guld. I: Johansson B (red) Bevara arter Till vilket pris? Formas Fokuserar 2005:6; Formas/Formas-Publikationer/Pocketbocker-Formas-fokuserar/Bevara-arter- --till-vilket-pris/ Trafikverket, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn - ASEK 5. Kapitel 11: Luftföroreningar, kostnader och emissionsfaktorer. Trafikverket, ASEK 5.2 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden. -och-analysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/gallandeforutsattningar-och-indata/ 62

63 Trafikverket, ASEK 6.0 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden. -och-analysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/gallandeforutsattningar-och-indata/ Tufvesson L, Lantz M & Björnsson L. Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet, rapport 86, augusti ValueBaseSWE. Vattenmyndigheten i norra Östersjöns vattendistrikt, 2009a. Förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Vattenmyndigheten i norra Östersjöns vattendistrikt, 2009b. Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Vattenmyndigheten i norra Östersjöns vattendistrikt, Kostnads-nyttoanalys för åtgärder mot övergödning. Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, 2010a. Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län. Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, 2010b. Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, 2010a. Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, 2010b. Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. VISS (Vatteninformationssystem Sverige) WSP, 2012a. Biogas, tillväxt och sysselsättning Effekter av färdplanen på produktion och från användning. WSP/Region Skåne, WSP, 2013a. Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regional cykelplan för Stockholms län. WSP Analys & Strategi. WSP, 2013b. Miljöekonomiska beräkningar - Nyttan av att uppnå Malmö stads miljömål. WSP-rapport WSP, Förstudie inför restaurering av Mensättra våtmark - En ekosystemtjänstanalys i ett sam-verkansprojekt mellan Nacka kommun, WSP Sverige AB samt Boo Miljö och Naturvänner Mens%C3%A4ttra_150325_Slutversion2.pdf WWF, Älvräddarna, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen, Rikedomar runt 63

64 rinnande vatten - De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft. Väg- och transportforskningsinstitutet, 2009a. Bullervärden för samhällsekonomisk analys. VTI-notat , Väg- och transportforskningsinstitutet, 2009b. The mortality cost of particulate matter due to emissions in the Stockholm area An investigation into harmfulness, sources and the geographical dimension of their impact. VTI-rapport 635A,

65 8. Fler lästips Ahlroth S, Ekvall A & Wadeskog A. Ekonomi, energi och miljö Metoder att analysera samband. FOI, Stockholm, Andersson F, Ek C & McShane K. Hållbar ekonomi för omställning. I: Klimatsäkrat Skåne, Andersson H, Jonsson L & Ögren M. Bullervärden för samhällsekonomisk analys. VTI-notat Väg- och transport-forskningsinstitutet, Berggren C & Laestadius S. Kan krishantering och klimatomställning kombineras? Ekonomisk Debatt 2009:37(2); Brännlund R. Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning av Porterhypotesen. Finans-departementet, Expertgruppen för miljöstudier. Regeringskansliet, Brännlund R. Principiella utgångspunkter i klimatpolitiken och klimatpolitikens kostnader. Ekonomisk Debatt 2008:36(4);8-27. Byström O. Våtmarker för kväverening En samhällsekonomiskt lönsam investering. Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala, Elforsk Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Energimyndigheten och Naturvårdsverket, Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energimyndigheten, ER2006:34. Naturvårdsverket Fahlberg K, Johansson S & Brandt N. Kommuner och klimatåtgärder En litteraturstudie av det aktuella kunskapsläget om klimatåtgärdernas potentialer och kostnadseffektivitet. Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:499174/fulltext01 Forslund J, Marklund P-O & Samakovlis E. Samhällsekonomiska värderingar av luftoch bullerrelaterade hälsoproblem en sammanställning av underlag för konsekvensanalyser. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, konj.se/publikationer/special-studier/specialstudier/ samhallsekonomiska-varderingar-av-luft--och-bullerrelaterade-halsoproblem.html Gisselman F & Kjellberg N. Vad är öringen värd? En värderingsstudie av havsöringsfiske i Dalkarlsån. Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet, Gren I-M & Svensson L. Ecosystems, sustainability and growth for Sweden during National Institute Of Economic Research. Occasional Studies No 4, Gren I-M, Elofsson K & Lundblad M. Värdet av kolsänkor i den europeiska klimatpolitiken. Ekonomisk Debatt 2013:3; Gren I-M. Monetary green accounting and ecosystem services. National Institute Of Economic Research. Working paper 86, Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Evaluation of closed areas in Kattegatt to promote the rebuilding of the cod stock. HaV, Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Konsekvensanalyser av nya styrmedel för små avloppsanläggningar. Hav Rapport d/18.16a42a771405a5e96072fea/ /bilaga+konsekvensanalys-1. pdf 65

66 Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten, HaV-rapport 2013:16. Havsmiljöinstitutet. Samhällsekonomiska analyser i havsmiljö- och vattenförvaltningen. Rapport 2015:4. Helsingborgs Stad, Energiplanen och Energistrategin. Miljöförvaltningen. Helsingborgs Stad, PM Klimatanpassning Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning. Stadsbyggnadsförvaltningen. Helsingborgs stad, Grönstrukturprogram för Helsingborg. Henoch N & Musanovic E. EU:s vattendirektiv Ekonomiska styrmedel för ett uthålligt vattenbruk i Sverige. Nationalekonomiska institutionen, uppsala universitet, Hjalte K. Sjörestaureringens ekonomi. Nationalekonomiska institutionen, Lunds Universitet. Lund Economis Studies 1977:14. IAEA. Energy Indicators for Sustainable Development. International Atomic Energy Association, Jendteg S. Bostadsmarknadsanalys 2015: Samhällsekonomiska och hållbarhetsaspekter. Läns-styrelsen Skåne, Johansson P-O, Kriström B & Mäler K-G (eds). Current issues in environmental economics. Manchester University Press, Jordbruksverket, Priser på Jordbruksmark Rapport JO 38 SM Priser%20och%20prisindex/JO38/JO38SM1601/JO38SM1601_ikortadrag.htm Jordbruksverket, Översyn av det generella biotopskyddet. Jordbruksverket, rapport 2013:10. Pdf_rapporter/ra13_10.pdf Kemikalieinspektionen (KemI). När kan ekonomiska styrmedel komplettera regleringar inom kemikalieområdet? KemI-rapport 2013:1. Konjunkturinstitutet, Miljö, ekonomi och politik. Konjunkturinstitutet,. C3%B6+ekonomi+och+politik+2014.pdf Konjunkturinstitutet. Klimatanpassning i Sverige - Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter. Specialstudier nr 20. Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, Kriström B & Löfgren K-G. Miljöekonomi En översikt. Ekonomisk Debatt 1990:3; Kumm K-I. Träd på marginell jordbruksmark är lönsam klimatpolitik. Ekonomisk Debatt 2013:3; Livsmedelsekonomiska institutet Att bevara betesmarker En analys av ekonomiska styrmedel. Rapport 2004:8. LRF Konsult. Åkermark värderas allt högre Nyoptimism gav 16 % prisökning Pressmeddelande 17 februari Länsstyrelsen Skåne. Förslag till fiskvägar för nedvandrande fisk i Vramsån. Läns- 66

67 styrelsen Skåne, rapport 2012:18. Länsstyrelsen Skåne. Miljöanpassad rensning i Almaån, aspx?keyword=alma%c3%a5n McKinsey & Company. Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige. McKinsey & Company, Miljö- och Näringsdepartementen. Eko-effektiv framtid Översikt av svensk klimatoch energipolitik. Regeringskansliet, Miljö- och Näringsdepartementen. Mot en eko-effektiv ekonomi 12 svenska exempel. Regeringskansilet, Miljökapital AB. Miljöskuld och miljökapital Eslövs kommun. Stockholm, Miljökapital AB. Miljöskuld och miljökapital Helsingborgs Stad. Stockholm, Miljösamverkan Skåne. Hållbart resande Projekt inom Miljösamverkan Skåne, ( Naturvårdsverket, Ekonomiska konsekvensanalyser i myndigheternas miljöarbete Förslag till förbättringar. Rapport Naturvårdsverket, The economic value of environmental change in Sweden A survey of studies. Rapport Naturvårdsverket, Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstudier. Rapport, ISBN Naturvårdsverket, Costs and benefits from nutrient reductions to the Baltic Sea. Report Naturvårdsverket, Economic information regarding fisheries. Report Naturvårdsverket, Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report Naturvårdsverket, The costs of environmental improvements in the Baltic Sea and Skagerrak A review of the literature. Report Naturvårdsverket, The economic value of ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak Existing information and gaps of knowledge. Report Naturvårdsverket, Tourism and recreation industries in the Baltic Sea area How are they affected by the state of the marine environment? Report Naturvårdsverket, Trends and scenarios exemplifying the future of the Baltic Sea and Skagerrak Ecological impacts of not taking action. Report Naturvårdsverket, Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor. Rapport Naturvårdsverket, Sammanställd information om ekosystemtjänster: ekosystemtjanster/ekosystem-ekosystemtjanster-ru-2012/ekosystem-tjanster.pdf Naturvårdsverket, Utvärdering av 2008 års höjning av kväveoxidavgiften. Rapport Naturvårdsverket, Kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner - En 67

68 handledning Uppdatering april Nordiska ministerrådet. The use of economic instruments in Nordic environmental policy Köpenhamn, publikationer/ Näringsdepartementet. Fossilfrihet på väg. SOU 2013:84. Del 1/2 (pdf 4,8 MB), Del 2/2 (pdf 3,5 MB) Perrings C, Mäler K-G, Folke C, Holling C & Jansson B-O (eds). Biodiversity Loss - Economic and ecological issues. Cambridge University Press, Persson M & Sterner T. Konsensus i förändring Klimatekonomi efter Stern. Ekonomisk Debatt 2008:4; Regeringskansliet. Sveriges miljömålssystem. Miljödepartementet, regeringen.se/49bbb6/contentassets/ d3d142e3b391038e9d2921bf/ sveriges-miljomalssystem-m Samakovlis E & Palm V. Långt kvar till grön NNP. Välfärd 2004:4; Samakovlis E & Vredin Johansson M. Samhällsekonomiskt underlag till miljöpolitiken - Brister och förbättringar. Ekonomisk debatt 2005:7; Samakovlis E. How green are national accounts produced in practice? Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, SIKA, Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4. SIKA-rapport 2009:3. d7cf7d727fb2488aab9fa9d24387c7c8/externa-rapporter/asek_4_varden_metoder_transportsektorns_samhallsekonomiska_analyser_sr2009_3.pdf SKL. Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner. Rapport 5115, SOU 2014:50. Med miljömålen i fokus Hållbar användning av mark och vatten. Miljömålsberedningen. Delbetänkande 2014:50. Soutukorva Å, Söderqvist T & Hasselström L. Miljögifter och nya verktyg ur samhälls-ekonomiskt perspektiv. Stockholms Stad, Stern N. The global deal Climate change and the creation of a new era of progress and prosperity. Public Affairs, Sterner T & Persson UM. An even Sterner review Introducing relative prices into the discounting debate. Review of Environmental Economics and Policy Svenska Miljöinstitutet (IVL). Uppföljning förstudie åtgärdskostnad för Vattenmyndigheten Svenska Naturskyddsföreningen, Räkna med ekosystemtjänster - Underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen. Söderholm P. Att utvärdera kväveoxidavgiften En granskning av Naturvårdsverkets rapport Enheten för nationalekonomi, Luleå tekniska universitet, TEEB (2009), TEEB Climate Issues Update, September Sukhdev P, m.fl. TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity), Socio-economic importance of ecosystem services in the Nordic Countries. Gjord för Nordiska Ministerrådet. TEEB. Databas över ekosystemtjänstvärderingar: 68

69 the-teeb-valuation-database/; xls Trivector Traffic AB, GAP-analys Förslag på mall till bedömning av åtgärders miljömåls-uppfyllelse. Trivector Traffic AB, rapport 2012:102. Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, 2014a. Förslag på Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län. Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, 2014b. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län. Vattenmyndigheten i södra Östersjöns vattendistrikt, 2014c. Förslag på förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län. World Bank. How much is an ecosystem worth? - Assessing the economic value of conservation. Washington, WSP. PM Trafikeffekter av olika scenarier för lokalisering av bebyggelse i fyra städer. Delrapport inom projektet Stadens Ljud. WSP Analys & Strategi, Vägverket. Går det att få med intrångsvärden i Vägverkets samhällsekonomiska kalkyler? Rapport 2007:34 Österlund I. Samhällsnyttan av vattenverksamheter Hur tillämpas samhällsnyttokravet i 11 kap 6 miljöbalken vid tillståndsprövning av vattenverksamheter? Södertörns högskola,

70