Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (14) 2015-10-05 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08-508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-10-22 Remiss om Skillnadernas Stockholm Svar på remiss från kommunstyrelsen med diarienummer 159-1334/2015. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Margareta Östrand stadsdelsdirektör Sammanfattning Att Stockholm ska vara en sammanhållen stad är ett av stadens fyra inriktningsmål. För att förverkliga målet har staden bland annat tillsatt en kommission för ett hållbart Stockholm. Kommissionen har fått i uppdrag att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och föreslå åtgärder för en jämlik och hållbar stad. I juni 2015 presenterade kommissionen en första rapport, Skillnadernas Stockholm. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box 4270 102 66 Stockholm Telefon 08-508 12 030 lotte.lindgren@stockholm.se stockholm.se Förvaltningen ser positivt på att staden centralt tar ett samlat ansvar för en jämlik och socialt hållbar stad, att staden följer och mäter livsvillkor samt föreslår strategier och åtgärder för att minska skillnader mellan grupper och geografiska områden. Förvaltningen delar uppfattningen att sociala skillnader påverkar både enskilda och staden som helhet. Särskilt vill förvaltningen lyfta vikten av att staden samlat, utifrån kunskaperna i rapporten, riktar insatser mot de grupper och geografiska områden som är mest utsatta.
Sida 2 (14) Bakgrund I juni presenterade kommissionen en första rapport Skillnadernas Stockholm för att ge en samlad bild av skillnader i livsvillkor och hur skillnaderna har utvecklats över tid. Kommunstyrelsen har remitterat rapporten till Södermalms stadsdelsnämnd för yttrande senast den 30 oktober 2015. Rapporten har remitterats till samtliga stadsdelsnämnder, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, SLK, och Stockholms Stadshus AB med tre frågeställningar: 1. Hur ser nämnden på sina egna verksamhetsområden i arbetet med att motverka ojämlika livsvillkor och verka för stärkt social hållbarhet i Stockholms stad? 2. Vilka huvudsakliga utmaningar för att bidra till stärkt social hållbarhet i Stockholms stad ser nämnden inom sina verksamhetsområden? 3. Vilka ytterligare utmaningar, utöver de som framkommer i rapporten, kan nämnden identifiera utifrån sina egna verksamhetsområden? Ärendet Att Stockholm ska vara en sammanhållen stad är ett av stadens fyra inriktningsmål. Fokus för inriktningsmålet är social hållbarhet och människors välbefinnande. Rapporten Skillnadernas Stockholm visar att stockholmarna i allmänhet mår bättre och blir tryggare samt att fler har sysselsättning och att inkomsterna ökar. Men den visar även att det är stora skillnader mellan stadsdelsområden och grupper av Stockholmare. Segregationen har ökat och Stockholmare med olika bakgrund möter varandra allt mer sällan i vardagslivet. Invånarnas förutsättningar ser olika ut beroende på var de bor och på uppväxtvillkor. Ojämlika livsvillkor får konsekvenser för både individ och samhälle. Goda livsvillkor under uppväxtåren är en av de viktigaste faktorerna för en långsiktigt god hälsa. För stor ojämlikhet försvagar den sociala sammanhållningen. Att låta social ojämlikhet växa är kostsamt för samhället eftersom en större del av resurserna då behöver användas för att bekämpa effekterna av ojämlikhet. En sammanhållen och socialt hållbar stad ska uppnås genom minskade skillnader i livsvillkor och hälsa. Fler ska ges möjlighet
Sida 3 (14) att förverkliga sina liv, den sociala samhörigheten med samhället ska stärkas och människors behov av trygghet säkerställas. I rapporten beskrivs livsvillkor inom fem områden som bedömts vara avgörande för en socialt hållbar utveckling i Stockholms stad, välbefinnande och hälsa, uppväxtvillkor och utbildning, arbete och försörjning, boende och stadsmiljö samt demokrati och trygghet. Välbefinnande och hälsa Folkhälsan har utvecklats positivt i Stockholm, trots det växer skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Det finns ett nära samband mellan socioekonomisk status och hälsa. Skilda uppväxtvillkor förklarar ofta skillnader i den äldre befolkningens hälsa, vilket visar att hälsorisker i barndomen påverkar välbefinnandet under resten av livet. Det är stora skillnader i ohälsotal mellan olika stadsdelar. Antal ohälsodagar varierar från 4 till 39. Generellt ökar ohälsan gradvis med avståndet från innerstaden. Det finns 10 stadsdelar som har fler än 30 ohälsodagar, varav ingen stadsdel finns inom Södermalms stadsdelsområde. Antalet ohälsodagar varierar inom området mellan cirka 7-25 dagar. Lägst ohälsotal har Höglandet i Bromma. Stadsdelar med höga ohälsotal har högre arbetslöshet, lägre inkomster och större andel utlandsfödda. Utbildningsnivån är den faktor som bäst förklarar skillnaderna i ohälsotal mellan stadsdelarna. Personer med högre utbildningsnivå har i genomsnitt bättre hälsa. Medellivslängden har ökat i stadens alla delar, men svagare i stadsdelar där utbildningsnivån är lägre. Skillnaderna i medellivslängd mellan kvinnor och män har minskat konstant sedan 1970. I Södermalms stadsdelsområde har ökningen i mäns medellivslängd varit en av de kraftigaste i staden. En förklaring kan vara selektiv migration och generationsskifte. Kvinnors och mäns självskattade hälsa har utvecklats positivt i alla stadsdelsområden, variationerna mellan områden är dock stora. I hela staden bedömer 27 procent av kvinnorna och 23 procent av männen sin hälsa som sämre än god. I Södermalms stadsdelsområde bedömer drygt 24 procent av kvinnorna och drygt 19 procent av männen sin hälsa som sämre än god. Det finns samband som visar att det är vanligare att skatta sin hälsa som sämre bland personer med kort utbildning, utrikes födda, arbetslösa och förtidspensionerade.
Sida 4 (14) Tandhälsan i Stockholm har förbättrats under lång tid, men barnkaries är ojämnt fördelat och tydligt kopplad till social utsatthet. Barn till föräldrar som har utomeuropeisk bakgrund, dålig ekonomi, låg utbildning och är unga löper högre risk för karies. Södermalms stadsdelsområde har med sina 1 procent den näst lägsta andelen treåringar med kariesskadade tänder i hela staden. Uppväxtvillkor och utbildning Familjers ekonomiska förutsättningar Skillnaderna mellan barnfamiljer med olika inkomstnivåer har blivit större. Mellan 2005 och 2012 har inkomsterna ökat för stadens barnfamiljer med i genomsnitt 45 procent. För de tio stadsdelar som har lägst inkomstnivå ökade inkomsterna för barnfamiljer med 20 procent. Barnfamiljers ekonomiska situation utgör en grundläggande förutsättning för vilka uppväxtvillkor barn har i övrigt och har inverkan på bland annat hälsa, boendevillkor och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Ekonomisk utsatthet mäts på flera sätt. Familjer vars inkomst uppgår till mindre än 60 procent av medianinkomsten lever i relativ barnfattigdom. I Stockholm levde ungefär 12 procent av alla barnfamiljer i relativ barnfattigdom. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora. Högst andel finns i Rinkeby där 42 procent av barnfamiljerna lever i relativ fattigdom. Södermalms stadsdelsområde har, tillsammans med resten av innerstaden, en låg andel ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Andelen varierar dock mellan olika stadsdelar. Antalet fattiga barnfamiljer har ökat med 16 procent eller 200 familjer sedan 2004, det motsvarar i stort befolkningsökningen. I områden med en hög andel barnfamiljer som lever i relativ fattigdom finns också en hög andel barnfamiljer som har ekonomiskt bistånd. Ingen stadsdel inom Södermalms stadsdelsområde tillhör de 25 stadsdelar med högst andel familjer med ekonomiskt bistånd. Förskola och skola Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och ska utgöra grunden för det livslånga lärandet. I stadens kvalitetsundersökningar får förskolan goda omdömen. Inskrivningsgraden för barn i staden vid tre års ålder är hög i alla områden, nästan 96 procent för staden i genomsnitt. I de stadsdelar med lägre andel är inskrivningsgraden 80-95 procent.
Sida 5 (14) Skolresultaten för elever i Stockholms stad i årskurs 9 är generellt högre än genomsnittet för riket, dock är skillnaderna inom staden stora. Resultaten skiljer sig både mellan stadsdelar, skolor och enskilda elever. Det finns en entydig bild som visar att två grupper av barn har sämre förutsättningar än andra att klara grundskolan, det är barn som invandrat efter grundskolestarten och barn vars föräldrar saknar gymnasieutbildning. Att gå ut årskurs nio med betyg som ger behörighet till vidare utbildning är en viktig förutsättning för att kunna skapa sig ett bra liv. Vårterminen 2013 saknade i genomsnitt 11 procent av eleverna som gick ut nian i Stockholms stad behörighet att söka till nationella gymnasieprogram. Södermalm är tillsammans med Norrmalm och Östermalm de stadsdelsområdena med högst andel elever med behörighet till gymnasiet. Kultur och idrott för unga Barns möjlighet att delta vid sociala och kulturella sammanhang vid sidan av skolan skapar en känsla av inkludering och deltagande. Idag finns förutsättningar för många barn att delta i kulturskolans aktiviteter. Det finns ett mycket svagt samband mellan barns deltagande och familjens inkomstnivå. När det gäller medlemskap i idrottsföreningar, däremot, deltar unga med starka ekonomiska förutsättningar i högre utsträckning än de med svaga förutsättningar. Risken för ett fysiskt inaktivt liv ökar i åldern 13-20, särskilt för flickor och funktionsnedsatta personer. Arbete och försörjning Stockholm har en lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och högre inkomstnivåer än övriga regioner i Sverige. Men det är stora skillnader i andelen sysselsatta mellan olika stadsdelar. Områden med högst sysselsättning har över 85 procent förvärvsarbetande medan områden med lägst andel har runt 50 procent förvärvsarbetande. Möjligheterna till förvärvsarbete med riktiga anställningsvillkor och en rimlig inkomst är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska kunna förverkliga sina ambitioner i livet. Södermalm tillhör den grupp av stadsdelsområden som har en högre, men inte högst, sysselsättningsnivå av stadsdelsområdena i staden. Sysselsättningen är generellt högre bland män än bland kvinnor i staden och skillnaderna är större i de områden där sysselsättningen är lägre. Ju längre tid en person som invandrat har bott i Sverige, desto större förutsättningar har hen för att etablerat sig på arbetsmarknaden, både i områden med en lägre respektive
Sida 6 (14) högre sysselsättningsnivå. En intressant slutsats rapporten drar är att det, oavsett vistelsetid, finns betydligt bättre förutsättningar att få ett arbete för de som bor i ett område med hög sysselsättning jämfört med de som bor i ett område med låg sysselsättning. Sysselsättningsgraden är lägre bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt för arbetslösa från 55 år. Ungdomar är en grupp med varierande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I Stockholms stad är den öppna arbetslösheten för 18 24-åringar i nivå med arbetslösheten för hela arbetskraften. Det finns en grupp unga som varken arbetar eller studerar eller har någon annan känd aktivitet. Södermalms stadsdelsområde är, tillsammans med de andra innerstadsdelarna och Bromma, bland de områdena med lägst ungdomsarbetslöshet i staden. Andelen av de arbetslösa som är långtidsarbetslösa har ökat kraftigt i Stockholms stad från cirka 34 procent kring år 2000 till drygt 51 procent idag. Vid konjunkturnedgångar finns en tendens att svagare stadsdelar tappar mer i sysselsättning än övriga och inte kommer ikapp. Andelen högutbildade ökar och lågutbildade minskar i hela staden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är dock stor och varierar från ungefär 20 procent till 85 procent högutbildade. I de områden där en lägre andel är högutbildade finns en ungefär lika stor andel med endast grundskoleutbildning. De flesta stadsdelar inom Södermalms stadsdelsområde har en andel högutbildade på mellan 54-74 procent. Medelinkomsten i staden har ökat med 46 procent mellan åren 1991 och 2012. Även här är skillnaderna stora. I innerstaden har medelinkomsten ökat med 64 procent medan medelinkomsten i Skärholmen ökat med 1 procent. Andelen vuxna invånare med ekonomiskt bistånd har minskat i staden från 5,7 procent år 2005 till 3 procent år 2014. Andelen hushåll med långa biståndstider har dock ökat från 26 procent år 1995 till 43 procent år 2014. Boende och stadsmiljö Enligt stadens senaste medborgarundersökning anser 87 procent av invånarna i hela staden att Stockholm erbjuder en stadsmiljö som är fin att bo och leva i. I stadens olika områden finns dock stora
Sida 7 (14) skillnader i tillgången på stadskvaliteter som arbetsplatser, service, kollektivtrafik, gator och gångvägar samt parker. Rapporten visar att socioekonomiskt svagare stadsdelar har färre stadskvaliteter, vilket innebär att de invånare som är mest socioekonomiskt utsatta huvudsakligen återfinns i stadsdelar med färre stadskvaliteter. Södermalms stadsdelsområde tillhör de områden som är både relativt starkt socioekonomiskt och har en relativ hög tillgång till stadsaktiviteter. Andelen hyresrätter har minskat sedan slutet av 90-talet och trångboddheten har ökat. Kötiden för att få en hyresrätt via bostadsförmedlingen är lång. I ytterstaden tar det i genomsnitt drygt 8 år och i innerstaden knappt 16 år. Situationen gör att valmöjligheterna för låginkomsttagare att välja bostadsområde är begränsade och den socioekonomiska segregationen förstärks. Det leder i sin tur till att individer med olika bakgrund i allt mindre omfattning möter varandra i vardagslivet. Invånare med låg sysselsättningsgrad, låg utbildningsnivå och låg inkomst koncentreras till vissa områden som även allt mer domineras av utrikes födda. På motsvarande sätt koncentreras invånare med hög inkomst, högre utbildning och höga sysselsättningsnivåer till andra områden. Människors boendemiljö påverkar välbefinnande och hälsa. Närhet till arbetsplatser, service, kollektivtrafik och grönområden stärker livskvalitén och ökar välbefinnandet. Den fysiska miljöns utformning kan stärka det sociala kapitalet, öka tryggheten och främja möten mellan grupper i samhället. Bostadsförsörjningen påverkar invånarnas möjligheter att välja var de vill bo och vilket liv de vill leva. Trångboddhet påverkar också livssituationen. Demokrati och trygghet Valdeltagande Valdeltagande i allmänna val anses vara ett bra mått på människors makt, delaktighet och inflytande. I Stockholms stad var valdeltagandet i 2014 års kommunalval 82,1 procent, vilket är något lägre än valdeltagandet i riket om 82,8 procent. Det finns dock stora skillnader i valdeltagandet mellan Stockholms stadsdelar och det finns en svag tendens till sjunkande valdeltagande i stadsdelar med redan lågt valdeltagande. I riket som helhet ökade valdeltagandet i kommunalvalen bland unga under 30 år med drygt 2 procentenheter år 2014. Bland unga män i Stockholms län minskade valdeltagandet med 2,4
Sida 8 (14) procentenheter. Unga kvinnors valdeltagande i Stockholms län ligger kvar på samma nivå som i valet 2010. I riket ökade valdeltagandet bland inrikes födda med nästan 2 procentenheter. Bland utrikes födda kunde inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Skillnaden i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda ökade därmed och uppgick till 17 procentenheter år 2014. Enligt vissa undersökningar hänger valdeltagande i olika områden starkt samman med graden av social integration. Undersökningarna visar även att det finns tydliga skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper, att andelen röstande är betydligt lägre bland ensamstående, bland personer med lägre utbildningsnivå, låginkomsttagare, arbetare och personer utanför arbetsmarknaden. Tillit och trygghet Folkhälsoenkäten från 2014 visar att den sociala tilliten har ökat i nästan alla stadsdelsområden i Stockholms stad de senaste 12 åren. År 2014 svarade 8 procent av kvinnorna och 9 procent av männen att de har låg tillit till andra i sitt bostadsområde, att jämföra med 16 respektive 15 procent år 2002. Av folkhälsoenkäten framkommer att tilliten till andra människor är starkt korrelerad till utbildningsnivå. Södermalms stadsdelsområde är tillsammans med Norrmalms stadsdelområde, de områden där högst andel personer anger att det har tillit till andra i bostadsområdet. Av folkhälsoundersökningen framkommer att hög tillit till människor hänger nära samman med ett högt förtroende för politiska institutioner och myndigheter. I undersökningen svarade 86 procent att de har ett stort eller ganska stort förtroende för sin stadsdelsförvaltning och 89 procent att de har förtroende för den lokala polisen. Det finns även här skillnader mellan olika områden i staden. I de stadsdelsområden där tilliten var lägst svarade ungefär 25 procent att de hade mycket litet eller ganska litet förtroende för stadsdelsförvaltningen och ungefär 20 procent att de hade mycket litet eller ganska litet förtroende för polisen. Fler män än kvinnor har låg tillit för sin stadsförvaltning och för polisen. I Södermalms stadsdelsområde svarar ungefär 13 procent av de tillfrågade att de har mycket litet eller ganska litet förtroende för stadsdelsförvaltningen och 10 procent för den lokala polisen. I hälften av de andra stadsdelsområdena är förtroendet högre, och i hälften lägre.
Sida 9 (14) Av Stockholms stads trygghetsmätning 2014 framkommer att 72 procent av invånarna i hela staden känner sig trygga eller mycket trygga medan 5 procent känner sig otrygga eller mycket otrygga. Resultatet visar en svag ökning av otryggheten sedan föregående mätning. Tendensen är att den upplevda otryggheten ökar i stadsdelar med en redan hög andel otrygga och skillnaderna mellan områden är stor. I en jämförelse av stadsdelar varierar resultaten från att nästan inga känner sig otrygga till att drygt 30 procent känner sig otrygga. I Södermalms stadsdelsområde svarar ungefär 3 procent att de känner sig otrygga. Generellt svarar fler kvinnor än män att de känner sig otrygga. Trygghetsmätningen visar att det finns en starkare koppling mellan känslan av oro och sociala riskfaktorer som ekonomisk utsatthet, ohälsotal och lågt valdeltagande än till faktiskt antal polisanmälda brott. Anlagda bränder i offentliga miljöer ses som utbrott av social oro. Under perioden juni 2014 till och med april 2015 rapporterades 541 bränder i Stockholms stad, varav runt 15 i Södermalms stadsdelsområde. Känslan av samhörighet och möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande för människors välbefinnande. Tillit mellan människor och förtroende för myndigheter främjar den sociala sammanhållningen som i sin tur kan minska risken för social oro och bidra till enskildas känsla av trygghet. Ärendets beredning Ärendet har beretts i stadsdelsdirektörens stab i samverkan med samtliga avdelningar i stadsdelsförvaltningen. Ärendet har behandlats i pensionärsrådet den 12 oktober, förvaltningsgruppen den 13 oktober och rådet för funktionshindersfrågor den 13 oktober 2015. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar i hög grad den problembeskrivning och analys som rapporten Skillnadernas Stockholm lyfter fram. Förvaltningen ser positivt på att staden centralt tar ett samlat ansvar för en jämlik och socialt hållbar stad, att staden följer och mäter livsvillkor samt föreslår strategier och åtgärder för att minska skillnader mellan grupper och geografiska områden. Förvaltningen delar uppfattningen att sociala skillnader påverkar både enskilda
Sida 10 (14) individer och staden som helhet. Särskilt vill förvaltningen lyfta vikten av att staden samlat, utifrån kunskaperna i rapporten, riktar insatser mot de grupper och geografiska områden som är mest utsatta för att minska skillnaderna. Nämndens arbete för en stärkt social hållbarhet Det arbete som bedrivs inom ramen för den ordinarie verksamheten bidrar till att motverka ojämlika livsvillkor och verka för social hållbarhet. Förvaltningen arbetar för att alla barn ges lika möjligheter att uppnå kunskapsmålen, att barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa får stöd och tidiga insatser, att personer med funktionsnedsättning får stöd för att leva ett så självständigt liv som möjligt, att vuxna får stöd att komma ifrån missbruk eller hemlöshet och att äldre får stöd för att känna sig trygga och så självständiga som möjligt. Utifrån de behov som finns i stadsdelsområdet arbetar förvaltningen även med vissa mer riktade insatser. Nedan lyfts exempel från olika verksamhetsområden. Förskolorna på Södermalm arbetar med att tidigt lägga grunden för lärande vilket är en utjämnande faktor för ojämlikhet och ökar möjligheterna att lyckas i fortsatta studier. Verksamheten anpassas till varje barns behov, förmågor och möjligheter, oavsett särskilda behov eller socioekonomiska förutsättningar. Forskning visar att vårdnadhavare som har en god relation med sina barn ger barnen en trygg uppväxt och stärker barnens självkänsla. För att stärka vårdnadshavares förutsättningar erbjuder förvaltningen föräldrastödsprogrammet Alla barn i centrum (ABC). Utöver det tillhandahåller förvaltningen fritidsverksamhet som är öppen för alla barn och ungdomar, såsom fritidsgårdar, öppna förskolor och parklekar samt sommarkollo. Dessa verksamheter möjliggör att barn och unga, oavsett socioekonomisk situation, kan få en meningsfull fritid. Dessutom stärker förvaltningen ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden genom att erbjuda dem sommarjobb inom stadsdelsområdet. Förvaltningen uppmärksammar barn, unga och vuxna som är i behov av stöd på olika sätt. Barn som far illa eller riskerar att fara illa får tidiga insatser för att möjliggöra en gynnsam utveckling. Inom förskolan finns ett barnombud på varje enhet som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik.
Sida 11 (14) Vuxna personer som är i behov kan få stöd för att komma ifrån missbruk, våld i en nära relation eller hemlöshet. Vuxna personer med en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning kan också få anpassat boende, boendestöd eller sysselsättning. En viktig faktor för att nå social hållbarhet är att människor har arbete och försörjer sig själva. Förvaltningen stöttar aktivt vuxna personer som får försörjningsstöd att komma tillbaka till egen försörjning. Arbetet sker systematiskt och i samverkan med andra myndigheter. Ett gott exempel på området är förvaltningens servicegrupp, varifrån flera visstidsanställda personer kommit vidare till egna arbeten. När människor blir äldre kan förutsättningarna för god livskvalitet försämras i och med att olika förmågor försvinner. Förvaltningens äldreomsorg arbetar därför med att stärka känslan av trygghet och självständighet utifrån varje individs behov. Äldre får bland annat hjälp att kunna bo kvar hemma och leva sitt liv som vanligt när krafterna tryter och de kan besöka dagverksamheter för att känna samhörighet med andra. Valdeltagandet är jämförelsevis högt i stadsdelsområdet. Förvaltningen arbetar främst med medborgarförslag, brukarråd och samråd för att öka den demokratiska delaktigheten på lokal nivå. Utöver dessa verksamheter och detta stöd, erbjuder Södermalms stadsdelsområde parkmiljöer som är tillgängliga för alla stockholmare. Parkerna är väl besökta av såväl stockholmare som invånare från andra kommuner. Gröna, rena parker skapar en känsla av trygghet och kan bidra till möten mellan olika grupper i samhället. För att öka trivsels och tryggheten har nämnden gjort extra satsningar på renhållning i parkerna. Trygghetsarbetet leds av det lokala brottsförebyggande rådet Söderandan. Sammanfattningsvis bidrar Södermalms stadsdelsnämnd genom alla sina verksamheter till att stärka invånares möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I förhållande till andra stadsdelsområden i staden, visar rapporten Skillnadernas Stockholm att förutsättningarna är förhållandevis goda för att arbeta för att södermalmsbor ska ha det bra. Nämndens utmaningar i verksamheterna Kompetensförsörjning är en utmaning inom flera verksamhetsområden. Inom socialtjänsten behövs fler erfarna
Sida 12 (14) socialsekreterare, särskilt till utredning av barn och unga. För att stötta relativt oerfarna socialsekreterare behövs tillgång till daglig ärendehandledning och kontinuerlig kompetensutveckling. Inom äldreomsorgen finns ett betydande behov av medarbetare med tillräckliga kunskaper i svenska och inom förskolan finns det behov av fler förskollärare. För att kunna arbeta för en sammanhållen stad, behöver staden som helhet arbeta för att kompetensen ska fördelas jämt mellan stadsdelsområdena. Annars riskerar skillnaderna mellan stadsdelar som rapporten Skillnadernas Stockholm lyfter fram att öka. Inom förskolan är det en utmaning att fortsätta ge barn en jämn, god grund för fortsatt lärande och stärka nyfikenheten att läsa. En utmaning är föräldrarnas nöjdhet med förskolan, då det är stora skillnader i nöjdheten mellan förvaltningens förskolor. Eftersom många förskolor saknar egna gårdar, är en utmaning att ge barnens tillgång till utemiljöer. Förvaltningen har det stadsövergripande ansvaret för sommarkolloverksamhet för barn och ungdomar. För att bidra till en sammanshållen stad där barn och ungdomar med olika bakgrund och socioekonomisk status ska få jämlika livschanser, behöver förvaltningen nå ut till fler grupper, så som utlandsfödda flickor. Inom socialtjänsten finns flera utmaningar. En utmaning är det sedan fem år tillbaka ökande antalet orosanmälningar som rör misstanke om att barn far illa, där andelen som rör barnmisshandel ökar. Andelen vårdnadsutredningar, där vårdnadshavare är oense om var barn ska bo, är hög i stadsdelsområdet. Ytterligare en utmaning är att utveckla samverkan och arbetssätt mellan socialtjänst, förskola och skola för att tidigt upptäcka och arbeta med barn och unga som riskerar att fara illa. Bland annat märker förvaltningen att neddragningar i skolors elevhälsa riskerar att missa möjligheten att ge preventiva insatser i ett tidigt skede. Samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården behöver också utvecklas för att ge samlat stöd till de barn och unga med större behov. Bland annat ökar andelen unga tjejer med psykisk ohälsa i området. En utmaning inom socialtjänsten är hur arbetet med personer i våld i nära relationer ska bedrivas. Det finns riktlinjer för hur arbetet ska ske, men det saknas riktade medel för att finansiera arbetet. Detta skapar otydligheter och riskerar att skapa skillnader mellan stadsdelsområden.
Sida 13 (14) En utmaning, som inte nämns i rapporten Skillnaderna Stockholm, är att antalet missbrukande och hemlösa personer som rör sig i stadsdelsområdet ökar. Det beror bland annat på att det finns ett stort antal verksamheter i området som riktar sig till dessa grupper samt att enheten för hemlösa ligger nära Medborgarplatsen. När många missbrukande personer rör sig i området minskar den upplevda tryggheten. Förvaltningen samverkar med polisen i många ärenden, men utmanas när personer har insatser via en annan stadsdelsförvaltning. Vidare påverkas den upplevda tryggheten negativt av oroligheter runt idrottsevenemang, då många samlas vid Medborgarplatsen. Här behövs ett fortsatt samarbete med polis och supporterklubbar. Inom omsorgen om funktionsnedsatta är det en utmaning att hjälpa personer från daglig verksamhet till ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Förvaltningen märker att den fysiska tillgängligheten och tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, behöver förbättras. Inom äldreomsorgen är det en utmaning att hitta fungerande stöd till gruppen av äldre personer med psykosociala problem, missbruk och hemlöshet. Förvaltningen ser en tendens att denna grupp ökar. Det gäller personer som av olika orsaker inte klarar ett ordinärt boende, men som inte är i behov av ett vård- och omsorgsboende. Inom servicehusen bor idag en väsentlig andel äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar, missbruksproblematik eller som varit hemlösa, men deras behov kan inte alltid tillgodoses inom denna boendeform. Inom demokratiarbetet är förvaltningens utmaning att hitta former för dialog med medborgare. Det är en utmaning inom alla verksamheter att anpassa sin kommunikation och att ge alla individer ett gott bemötande. Här visar rapporten Skillnadernas Stockholm att det finns utrymme för att öka tilliten för förvaltningen och för den lokala polisen. Inom stadsmiljö är det en utmaning hålla parker rena och snygga med det stora antalet besökare. Det är även en utmaning att värna och utveckla parker och grönområden i takt med att staden förtätas. Förvaltningen vill betona vikten av att tillgången till parker och grönområden finns med från början i planeringen när stadsdelsområdet fortsätter att växa.
Sida 14 (14) En utmaning är bostadsförsörjningen som förändrats i takt med att andelen bostadsrätter ökat och hyresrätterna blivit färre, vilket har inverkan på medborgarnas möjligheter att välja var de vill bo. Södermalms stadsdelsområde har höga bostadspriser och attraherar i hög grad höginkomsttagare vilket bidrar till ett allt mer homogent stadsdelsområde och ett mer segregerat Stockholm. Förvaltningen arbetar med såväl omfattning som inriktning på bostadsbyggandet kring andelen omsorgslägenheter och förskolor. För att kunna arbeta med att stärka den sociala hållbarheten, behövs bättre underlag. Till exempel skulle statistik om skälen till orosanmälningar inom barn och ungdom kunna vara till hjälp för det förebyggande arbetet. Förvaltningen ser att det finns vinster om staden centralt tar ett samlat grepp och utreder vilken statistik som går att ta fram och kan vara till hjälp som beslutsunderlag i arbetet för att motverka ojämlika livsvillkor. Avslutningsvis ger rapporten Skillnadernas Stockholm en bild av en stad där livschanserna är ojämnt fördelade mellan grupper och områden. Segregationen har ökat och växande skillnader bidrar till att tilliten mellan människor minskar då människor med olika bakgrunder möts allt mer sällan. Södermalms stadsdelsförvaltning samverkar till största del med förvaltningar med likartade förutsättningar och utmaningar och i mindre utsträckning med stadsdelsområden med andra socioekonomiska förutsättningar. En utmaning är att minska avståndet mellan människor och bidra till fler möten, bland annat genom att i högre grad samverka mellan innerstad och ytterstadsområden. Något som skulle kunna bidra till detta är en mer sammanhållen process i staden för hantering av sommarjobb. Genom att gemensamt tillgodose platser för ungdomar med störst behov, skulle stadsdelsförvaltningarna ytterligare kunna bidra till ett sammanhållet Stockholm. Sammanfattningsvis föreslår förvaltningen att detta tjänsteutlåtande utgör svar på remissen. Bilagor 1. Länk till rapporten Skillnadernas Stockholm: http://www.stockholm.se/-/nyheter/om- Stockholm/Hallbarhetskommissionens-forsta-rapport-klar/