Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Gymnasieskolan
1 Inledning en gäller alla verksamheter. På vilket sätt har ni på området arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet? (Organisation, arbetsformer, metoder för insamling av underlag, analyser etcetera?) På vilket sätt har barn/elever och vårdnadshavare varit delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet? Det systematiska kvalitetsarbetet är uppdelat på rektorernas sektorer. Inom sektorn kan det även förekomma ytterligare indelningar. Grunden är diverse utvärderingar såsom en, arbetsmiljöenkäten, skolledningsenkäten, kursutvärderingarna, utvärderingsdagen med lärarna samt utvärderingskvällen i början av september. Till detta så skall de kontinuerliga kontaktytorna fogas. Det gäller sektorskonferenser, arbetsplatsträffar, vardagskontakter mm De metoder som används är enkäter, gruppsamtal, enskilda samtal samt att vi använder oss av befintlig statistik. När det gäller uppgifter relaterade till en så var det tyvärr dålig svarsfrekvens totalt Åk 1 hade relativt sett den högsta svarsfrekvensen. 2 Uppföljning av prioriterade mål 2.1 Utveckling och lärande / Kunskaper/Kunskaper Analys av verksamhetens resultat utifrån de prioriterade målen. Beskriv åtgärder och metoder som legat till grund för resultaten. 2.1.1 Inget prioriterat mål 2013/2014 2.1.2 Andelen elever på nationella program som avbröt studierna under årskurs 1 ska vara högst 3 % På vilket sätt har ni arbetat med utvecklingsåtgärder inom det prioriterade målet? Vad har det gjort för skillnad jämfört med föregående år? Vilka slutsatser drar ni av det? Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet? (För ett resonemang runt framgångsfaktorer, orsaker, miljön, arbetsmetoder, förutsättningar, insatta åtgärder, mätmetoder, dokumentation m.m.) Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar Andel 2,2% 3% 126,67% Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 2(8)
Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar elever på nationella program som avbrutit studierna under årskurs 1 2.1.3 Andelen avgångselever på nationella program med gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen) ska vara minst 85 % På vilket sätt har ni arbetat med utvecklingsåtgärder inom det prioriterade målet? Vad har det gjort för skillnad jämfört med föregående år? Vilka slutsatser drar ni av det? Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet? (För ett resonemang runt framgångsfaktorer, orsaker, miljön, arbetsmetoder, förutsättningar, insatta åtgärder, mätmetoder, dokumentation m.m.) Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar Jämförtal åk 3, Andelen elever som avslutade utbildningen i förhållande till hur många som påbörjade utbildningen 3 år tidigare, instämmande i påståendet "Jag får regelbunden information från mina lärare om mina studieresultat utifrån målen för kurserna/betygskriterierna" i Gislaveds instämmande i påståendet "Jag känner att lärarna tror på mig och min förmåga att lära" i Gislaveds Andel avgångselever på nationella program med gymnasieexamen 14,71 14 105,07% 73% 88% 82,95% 3,65 4 91,25% 4,2 4,5 93,33% 73,7% 85% 86,71% Vad gäller målet att jämförtalet ska vara lägst 14 har vi uppfyllt målet gällande jämförtal för åk 3. Gällande sektorerna så ligger Teknisk sektor något under målet på denna punkt. Ser man på övriga mål under denna rubrik är samtliga utvecklingsområden. Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 3(8)
Det finns brister i informationen från lärarna gällande information om elevernas studieresultat samt att lärarna tror på elevernas förmåga. En allmän reservation är att det totalt var en dålig svarsfrekvens på en. Andelen avgångselever på nationella program med gymnasieexamen ligger också avsevärt under målet 2.2 Normer och värden/normer och värden/normer och värden 2.2.1 Inget prioriterat mål 2013/2014 Vi har haft fem fall av kränkande behandling som är anmälda till rektor. Det är fem för mycket. Den ogiltiga frånvaron i alla åk 1 är hög och eftersom antalet anmälningar till CSN om indragna studiebidrag är 4,6 % så bör det vara mer att göra där. Vi är långt från målet att högst 3% av eleverna ska ha mer än 10 % ogiltig frånvaro. När det gäller den totala frånvaron så har den blivit bättre. Stressfaktorn är fortsatt hög inför redovisningar och prov Gällande faktorn trygg i skolan så ligger vi i stort sett på förra årets resultat och på ett relativt sett gott värde. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar Antal till rektor anmälda fall av diskriminering eller kränkande behandling på. i gymnasiets åk 1 med > 10 % ogiltig frånvaro i gymnasiets åk 2 med > 10 % ogiltig frånvaro i gymnasiets åk 3 med > 10 % ogiltig frånvaro med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 1 gymnasiet med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 2 gymnasiet 5 9,6% 3% 31,25% 7,7% 3% 38,96% 8,55% 3% 35,09% 43,4% 43,5% 100,23% 47% 54,1% 113,12% 53,7% 74,6% 128,02% Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 4(8)
Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 3 gymnasiet Medelvärdet av elevsvaren på på enkätfrågan "Jag känner mig lugn inför redovisningar och prov" Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag känner mig trygg på skolan" i Gislaveds 3,4 3,8 89,47% 5 5,1 98,04% 2.3 Barns inflytande / Elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande 2.3.1 Inget prioriterat mål 2013/2014 Svarsfrekvensen på vuxenutbildningarnas var 33%,Det är en låg siffra i förhållandet till målet på 75%. Däremot så innebär den en förändring till det bättre. Det är få som har svarat från GRUV och GYVUX. Vi ligger generellt sett något under målet på dessa punkter jämfört med förra året men vi är ändå i närheten Eftersom det gäller inflytandefrågor, möjligheter till stöd och information om kursplaner och betygskriterier så borde det vara bättre. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar Svarsfrekvens på vuxenutbildningarnas instämmande i påståendet "Jag har möjlighet att påverka undervisningen" i Gislaveds instämmande i påståendet "Jag får bra information om kursplaner och betygskriterier" i Gislaveds 33% 75% 44% 3,8 4 95% 4,1 4,3 95,35% Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 5(8)
Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar instämmande i påståendet "Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla ämnen" i Gislaveds instämmande i påståendet "Klassrådet/lotstiden ger mig möjlighet att påverka" i Gislaveds 4,5 4,6 97,83% 3,9 4 97,5% 2.4 Förskola och hem / Skola och hem/- 2.4.1 Inget prioriterat mål 2013/2014 2.5 Uppföljning, utvärdering och utveckling / Bedömning och betyg/bedömning och betyg 2.5.1 Inget prioriterat mål 2013/2014 Flera studiedagar har ägnats åt formativ bedömning med Olof Procope 2.6 Förskolechefens ansvar / Rektors ansvar/rektors ansvar 2.6.1 Inget prioriterat mål 2013/2014 Antal elever på grundläggande vuxenutbildningens akademikerspår som klarar av sin studietid på två år är 77%. Eftersom målet är 100% så ligger vi under målet Områdets mål Styrmått Utfall Mål Måluppfyllnad Kommentar Antal elever/årarbetare i på grundläggande vuxenutbildningens akademikerspår som klarar av sin studietid på två terminer 12 100% 3 Åtgärder för utveckling Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 6(8)
Utifrån analyser av resultaten av nämndens prioriterade mål och andra resultat, vilka åtgärder för utveckling behöver göras på enheterna? Vilka resultat förväntas med hjälp av de åtgärderna? Om man analyserar resultaten av nämndens prioriterade mål så kan man se följande förbättringsområden : Det är för få elever som fullföljer alla tre åren Det är för få elever på nationella program som når gymnasieexamen Den ogiltiga frånvaron är för hög och det gäller även den totala frånvaron Det är för få elever som får regelbunden information från sina lärare om sina studieresultat Det är för många elever som känner stress inför prov och redovisningar Klassrådstiden ger inte tillräckliga möjligheter till delaktighet Det som är bestämt under lå 13/14 och som träder i kraft under höstterminen, är att lotsarna och undervisande lärare behöver stärka greppet om eleverna. Därför kommer lotsarna att vara med på elevvårdsmöten i en helt annan utsträckning än tidigare. Det är rektor som avgör när lotsen ska vara med. Vi inför också klasslärarlag. Det innebär att samtliga undervisande lärare kring en klass samlas regelbundet och diskuterar relevanta ämnen i klassen. Det kan vara allt från elevsociala frågor till ämnesintegrerade projekt. Lotsen är ordförande, skickar ut dagordning och skriver ett kortare protokoll. Även rektor kan och bör initiera frågor. Detta sker med regelbundenhet och är utlagt i kalendariet. Resultatet av detta blir ett bättre samarbete lärare emellan, en klarare struktur och ett gemensamt förhållningssätt mot eleverna. Dessa åtgärder bör påverka ovanstående punkter positivt. Vi återinför också sektorskonferenser, vilket innebär att rektor träffar sin personal med regelbundenhet. Detta ger bättre möjlighet till dialog och kommunikation med lärarna.där finns det då möjlighet att ta upp de punkter som är under rubriken förbättringsområden. 4 Uppföljningsmått Gör en analys av årets resultat och jämför med förra årets resultat. Vilka slutsatser drar ni av det? Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet? (För ett resonemang runt framgångsfaktorer, orsaker, miljön, arbetsmetoder, förutsättningar, insatta åtgärder, mätmetoder, dokumentation m.m.) I och med att det är första årgången avgångselever efter gymnasiereformens genomförande är ett flertal mått inte helt jämförbara med tidigare årskullar. Vad gäller jämförtalet har det stigit från 13,48 för avgångseleverna 2011/12 via 13,91 2012/13 till 14,71 2013/14. Då bör man dock beakta att detta gäller eleverna som har Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 7(8)
gymnasieexamen det här året medan det gällde elever med slutbetyg förra läsåret och då är det väsentligt färre elever som har gymnasieexamen (73,7 %) än som fick slutbetyg (83,6 %). Kraven var väsentligt lägre för att få slutbetyg i det tidigare systemet än för att ta examen i det nya systemet. Andelen elever med högskolebehörighet sjunker från 67,9 % 2012/13 till 65,3 % 2013/14 vilket beror på att att aktiva val måste göras för att nå högskolebehörighet efter gymnasiereformen. Ett mått som är direkt jämförbart är dock andelen med mer än 10 % underkända betyg. Den andelen sjunker från 27,4 % 2012/13 till 18,8 % 2013/14 vilket också är den lägsta andelen elever med mer än 10 % underkända betyg på de senaste 11 läsåren. Man kan också konstatera att det i och med den nya betygsskalan blivit en dragning mot mitten jämfört med hur det såg ut tidigare läsår. Totalt sett är dock betygsutvecklingen positiv under läsåret. Gruppering Mått Mål Utfall Antal elever Gymnasieskolans uppföljningsmått Antal elever i 1 036 Jämförtal 14,71 med utökat program på högskoleförberedande program med högskolebehörighet med gymnasieexamen Andel satta MVG för avgångselever Andel ej satta kursbetyg för avgångselever Andel satta IG för avgångselever på yrkesprogram med högskolebehörighet 95 85 9% 1,6% 8,5% 50,6% 81,7% 73,7% 9,9% 1,2% 8,8% 24,7% Gymnasieskolan, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 8(8)