Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Lektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola
Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas med fokus på språkundervisningen och kartläggning av elevernas tidigare kunskaper när det gäller nyanlända elever. Organisatoriska utmaningar: hur undervisning ska eller bör organiseras, d.v.s. i förberedelseklasser, med direkt integrering i klassen eller i en mottagande skola. Integrationsmässiga utmaningar: hur kan vi integrera nyanlända elever i det nya samhället? Vad innebär det att ha ett interkulturellt förhållningssätt och hur ska vi handskas med mångkulturalitet i praktiken. Relationella utmaningar (relationella synsättet): detta handlar om att skapa och bygga upp relationer mellan skola och hem. Hur kan vi på ett bra sätt informera och involvera nyanlända elevers föräldrar i skolansarbete. Likabehandlingsarbete och dess utmaningar (demokrati, jämlikhet, jämställdhets, rasism, diskriminering, våldsbejakande extremism.
Kunskap om nyanlända elever och föräldrar Olika skolsystem Synen på kunskap beroende på kontexten (social, kulturell och politisk) Undervisningsmetoder Likabehandlingsarbete
Utbildning och dess funktioner För att förstå de olika utbildningsprocesser och nyanlända elevers kunskapsutveckling kommer jag nedan att tillämpa Biestas (2006, 2009) teorier om utbildningens olika funktioner. Det finns tre funktioner för utbildning som stödjer och kompletterar varandra.
Kvalificeringsfunktionen (kunskapsförvärv) Denna består av att ge dem de kunskaper, färdigheter och förståelse som behövs för att få dem att göra något eller bli någon. Det kan sträcka sig från det mycket specifika målet att kvalificera elever till gymnasiala studier och/eller eftergymnasiala studier som förbereder dem inför arbetslivet. Det kan också handla om det mer allmänna såsom utbildning i att inkludera barn och ungdomar i modern kultur eller västerländsk civilisation, undervisning i livskunskap mm.
Socialiseringsfunktionen (fostran till medborgarskap) Denna funktion har att göra med utbildningens varierande sätt att förbereda barn och unga till medlemmar i ett samhälle där de blir en del av en särskild social, kulturell och politisk ordning. Det kan inte råda något tvivel om att detta är en av de faktiska effekterna av utbildningen, eftersom utbildning aldrig är neutral, utan alltid representerar något och gör det på ett speciellt sätt. Socialisering av barn och unga sker aktivt och ständigt inom olika utbildningsinstitutioner och inom frivilliga organisationer. Socialiseringen består av över- föring av normer och värderingar som majoritetssamhället står för, men även av särskilda kulturella och religiösa traditioner som de olika etniska minoritetsgrupperna försöker föra vidare till sina barn och unga.
Subjekifieringsfunktion (fostran till självständighet) Subjektifieringsfunktionen innebär att individen formas till att bli en självständig och kritisk medborgare. Den subjektifieringsfunktionen i skolan kan möjligen bäst förstås som motsatsen till socialiseringsfunktionen. Det handlar inte enbart om att barn och ungdomar socialiseras till en viss social ordning, utan om ett sätt att göra dessa till självständiga, kritiska och stolta individer som tillåts att granska och ifrågasätta den sociala ordningen som de blivit insocialiserade i.
Mångkulturalitet Mångkulturalitet är ett tillstånd, en situation i ett samhälle eller en skola. Vilket innebär att samhället eller skolan befolkas av individer som representerar skilda kulturer, etniciteteter, religioner eller nationalitet. Men inte nödvändigtvis samverkar med varandra.
Mångkultur? Mångkulturell Monokulturell Interkulturell
Lösning på flyktingkrisen Gotland är Sveriges till befolkningen minsta län, med omkring 57 000 invånare. Area: 3 183,7 km² Bef. : 7, 3 mdr Per person: 0,44 m²
Vad handlar mångkulturalitet om!? Hur fungerar mångkulturalism i praktiken?! Assimilationsmönster: eller assimilering, syftar på den process genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner. Integrationsmönster: I samhällsvetenskaper och politisk debatt användas begreppet integration för att beteckna en förening av skilda delar till en större helhet. Ordet kan användas för att beteckna ett önskat mål eller tillstånd av enhet som man vill nå, men även de processer som kan leda till målet. de processer och relationer mellan olika grupper som i en funktionell samverkan skapar ett samhälle rätten att behålla mitt och lära mig något nytt! Isoleringsmönster: Brukar ofta kallas segregation. Ett tillstånd där individer ställer sig utanför majoritetssamhälles normer. Antingen tvingas de till det eller frivilligt isolerar sig från resten av samhället. En rumslig uppdelning mellan olika befolkningsgrupper på basis av faktorer som klass, ras, etnicitet, kön och ålder
Läridentitet (att få vara elev) vs andra typer av identiteter etnisk, religiös, kulturell, nationell, sexuell läggning Unga människor i mångkulturella skolor står inför ett dilemma (en kamp) som handlar om att komma underfund med hur de ska gå tillväga för att få ett erkännande för sin kulturella identitet och samtidigt hantera en tillvaro som elev i en skolvärld. Elever som kämpar med sina kulturella, etniska och religiösa identiteter förväntas precis som alla andra elever också fokusera på skola och utbildning samt utveckla en läridentitet för att uppnå skolframgång. Ungdomar med utländsk bakgrund ska, med andra ord, bygga upp en identitet i vilken utbildning och lärande är centralt, samtidigt som de även kan vara nya medborgare i det samhälle som de nyligen kommit till. Erkännande vs tolerans
Läridentitet??? Med tidigare kunskaper avses inte bara information förvärvad genom undervisning, utan också de erfarenheter som har format elevens läridentitet. Ett exempel är de rutiner och strategier för kunskapsinhämtning och inlärning som eleverna utvecklat i sin tidigare skola i hemlandet. Elevens läridentitet definieras här som de sätt på vilka eleven förstår och de praktiker de följaktligen företar i relation till lärandevillkor och deras styrande mekanismer i en särskild utbildningspolitisk och socio-kulturell kontext. En läridentitet består av personliga, sociala, kulturella, erfarenhetsbaserade och intellektuella dimensioner av lärande som integreras över tid.
Kartläggning av läridentitet?? En förutsättning för att kartläggningen skall utgöra en språngbräda för de nyanländas vidare utbildning är att deras läridentitet erkänns som värdefull. Poängen är att lärarna inte kan förbise den, eftersom den är en så stark del av elevernas uppfattning om vad det innebär att vara elev, hur lärandet går till, vad skolan som pedagogisk och social institution är till för samt vad som ingår i lärarrollen.
Interkulturella läroprocesser Utmana rådande ordning Att problematisera, analysera och omarbeta konstruktionen av Vi:et och De andra. Men Hur? Att förstår Vi och de Andra konstruktioner.
Etnocentrism och eurocentrism Studier om t.ex. läroböckernas innehåll har visat att skolböcker i mer än 100 år har bidragit med etnocentriska förbilder. Det har medfört att en ensidig världsbild och förmedlats till samtliga elever vilket på sikt har fått negativa konsekvenser för deras lärande och världsuppfattning. Den dubbla ensamheten
Postkoloniala tankemönster I den rådande ordningen lever kolonialtidens tankemönster kvar. Elever med ursprung i Orienten nedvärderas och bemöts med kolonialtidens krav på förändring och anpassning till västvärldens civilisation. I ett postkolonialt perspektiv betraktas eleverna som bärare av problem. Dessa problem kopplas regelmässigt till elevernas ursprung. Förklaringar till att elever är oroliga, har inlärningsproblem, sociala problem osv. söks i deras ursprung. Vi ser hur mönstret upprepas varje dag i varje utbildningssammanhang. Den rådande ordningen utgår ifrån ett postkolonialt tänkande där problem ges stereotypa förklaringar. Vi möter inte längre elever vars identiteter kan fastslås på ett enkelt sätt. Den transnationella eleven har många identiteter (hybrididentitet).
Interkulturalitet Betecknar handlingar, aktioner, rörelser och processer mellan olika individer, eller aktörer på en mångkulturell plats. Inom interkulturell pedagogik talar man om t.ex. en social interaktion, interkulturell kommunikation och interkulturellt lärande
Interkulturalitet och lärande Med interkulturalitet menas det att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tänkesätt, värdegrunder, livsformar och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och olika social aktiviteter.
Normkritisk pedagogik Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.
Fokusområden för normkritik Synliggöra normer: Det viktigaste för en normkritisk pedagogik är att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och värderingar. Normer påverkar vår syn på människor och bidrar ofta till diskriminering, kränkningar och särbehandling. Men så klart kan det vara bra med normer ibland, som visar vägen till en moralisk grund som vi alla behöver. Det skulle inte fungera med ett normlöst samhälle. Ifrågasätta normer: Steget efter att ha synliggjort normer är att ifrågasätta dem på grund av deras konsekvenser. Synliggöra privilegier: Ofta är det lättare att vara medveten om när man är underordnad eller förtryckt på något sätt i samhället än att vara medveten om vilka privilegier man har. Det är lätt att se de strukturer som missunnar en. Men i samma stund som någon underordnas eller diskrimineras är det någon annan som vinner på det. Granska egen position: Det är viktigt att syna och granska sig själv; när man själv blir privilegierad och får fördelar eller när man själv blir underordnad eller diskriminerad.
Vad som krävs???