Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss?

Relevanta dokument
Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling?

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Anorexi-Bulimiavdelningen

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå. Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle

blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar

Du kan stötta ditt barn

Agenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare

Checklista för ledare.

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN

Ätstörningar Ulf Wallin

Aktuellt program ASD-teamet Habiliteringscenter Stockholm HT 19

Utbildningsdag om SIP barn, vuxna, äldre 26 september 2018

Samverkan varför, när och hur?

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Mall för hälsosamtal. 1 Hälsa


Checklista för ledare.

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Psykiatri 14 juni 2017

Riktlinje för bedömning av egenvård

GRUNDVERKSAMHET Lämning

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Standard, handläggare

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Lathund Mina Planer. En ny bild visas på skärmen där du anger din 6-siffriga säkerhetskod och klickar på Jag legitimerar mig.

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Agenda. Samverkansgruppen,

Barn och unga från habiliteringen på Skoliosmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

FRITIDSVERKSAMHETEN PÅ GADDENSKOLAN 2013

Stockholm

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Korttidshemmet Smultrongården

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Lifecare SPU Slutenvård Somatisk vård

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Lokal arbetsplan 14/15

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

Geometrimattan Uppdrag 2. Geometrimattan Uppdrag 1. Geometrimattan Uppdrag 4. Geometrimattan Uppdrag Aima din Sphero. 1. Aima din Sphero.

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Drogfokus

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Barndialog Gustav Adolfs parklek

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Standard, handläggare

Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation

Lathund TakeCare version 17.3 ny SIP-modul

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande

Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon

Gemensamt sjukvårdsregionalt regelverk för boende för patienter och anhöriga/närstående vid vård utanför det egna länet

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Granskningsrapport. Brukarrevision 13 november Boende för intellektuellt funktionshindrade. Klareborgsgatan 11

Barnperspektivet inom Beroendevården

Case management enligt ACT

Information om. Inskolning

Standard, handläggare

Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT

Välkommen till barnintensivvårdsavdelningen 328 BarnIVA, Drottning Silvias

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Transkript:

Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss? Patricia Gullberg, Arbetsterapeut och Annika Falkemo, Skötare Anne-Line Solberg, specialistpsykolog och sektionsledare m Anorexi Bulimiverksamheten, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus

Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss? Bakgrund Måltidstöd AB-verksamheten översikt Heldygnsvården, dagvården och familjedagvården -Viktiga behandlingsprinciper Vårt arbete med måltidsstöd Heldygnsvård- rött kök Dagvård Familjedagvård Frågor och diskussion

Måltidstöd vad är det? Måltiderna: Viktig kärna i ätstörningsbehandling på slutenvård och dagvård Fokus inte bara på att genomföra, på att äta upp, men på at lära att förhålla sig till en måltid på ett friskt sätt. Vad säger våra egna patienter? Lugn men bestämd Lydhördhet anpassa till person, dagsform och aktuellt behov Hjälpsamt att personal/föräldrar äter med normaliserande + modell Lagom distraktion DV/SV: Viktigt med lika regler för alla

Anorexi-Bulimiverksamheten, DSBUS Öppenvård 1994-25 Dagvård och hembaserad vård 2005/2017-25 Slutenvård 2002 16-25

Anorexi-Bulimiverksamheten, DSBUS Slutenvårdsavdelningen Heldygnsvård för patienter 16-25 år Behandlingsprogram på ca 12 veckor. Patientgrupp: Låg vikt, utebliven viktuppgång, frekventa hetsätning/kräkningar, ev somatisk risk. Behandling i ÖV/DV otillräckligt. Ofta även brist på stöd eller samsjuklighet.

Anorexi-Bulimiverksamheten, DSBUS Enhet för dagvård och hembaserad vård Dagvård för patienter 16-25, behandlingstid 8-12 veckor Familjedagvård, patienter <16 år, behandlingstid 4-6 veckor Hembaserad vård, patienter 25 Patientgrupp: Patienter i öppenvård med behov av utökad stöd Patienter från slutenvård i behov av utslussning

Viktiga behandlingsprinciper Slutenvårdsavdelningen Struktur: Tydlig struktur på behandling, mycket regler och fasta rutiner De flesta patienter startar på fullt matschema (+näringsdryck vid viktuppgång) Stor utmaning för patienterna initialt sedan trygghet och förutsägbarhet Måltidsstödet: Klara och tydliga rutiner avseende bl.a. ätbeteende, måltidens längd, positiva och negativa konsekvenser, klargörande psykoedukation.

Viktiga behandlingsprinciper Slutenvårdsavdelningen Stöd Mycket fokuserat arbete med trygghet, allians, relationsbyggande, särskilt initialt. Fokus på ångesthantering Måltidsstödet: Lugn men bestämd stödperson, stödjande verbal/icke-verbal kommunikation, ev beröring Progressiv avslappning, andning, strategier, trygghetsskapande psykoedukation Distraktion andra samtalsämnen Plan för tiden efter måltiden

Viktiga behandlingsprinciper Slutenvårdsavdelningen Motivation Zonsystemet Röd, gul och grön zon: Princip: Hög nivå av kontroll och stöd initialt, successivt övergång till mer frihet och eget ansvarstagande från patientens sida. Tydligt och pedagogiskt -Fungerar motiverande för patienterna. Måltidsstödet: Rött kök, gult kök och kastrullbord Personal drar sig successivt tillbaka och låter patienten arbeta mer självständigt. Fokus på positiva konsekvenser på kort och lång sikt. Motiverande psykoedukation

Viktiga behandlingsprinciper Enhet för dagvård och hembaserad vård Dagvården Struktur och stöd, men på en lägre nivå. Förutsätter mer aktivt ansvarstagande från patienten, förmåga att klara av måltiden relativt självständigt. Motivationskrävande. Fokus på ett fungerande friskt vardagsliv Måltidsstödet: Mer självständigt ansvarstagande från patienterna under måltider. Fokus på friska samtalsämnen.

Viktiga behandlingsprinciper Enhet för dagvård och hembaserad vård Familjedagvården Fokuserat arbete med struktur, stöd och motivation, men man arbetar nu mest via föräldrarna. Personalen som modeller Mål: Att stötta föräldrarna i att hjälpa sitt barn att äta. Måltidsstödet: Personal äter initialt med familjen, drar sig sedan successivt tillbaka och låter föräldrarna arbeta mer självständigt, med stöd vid behov.

Måltidsstöd Anorexi och Bulimienheten Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Annika Falkemo och Patricia Gullberg

Måltidsstöd Slutenvård Måltidsstöd Dagvård Måltidsstöd Familjedagvård Frågor/Diskussion

Måltidsstöd Slutenvård Rött kök Enskilt med en personal Omfattande stödinsatser - Fråga om fysisk beröring - Andning & avslappning - Långsiktig & kortsiktig motivation - Distraktion - Påvisar trygghet

Måltidsstöd Dagvård Måltider i grupp med två personal Eget upplägg efter modell Stöd öppet i gruppen Ge möjlighet till paus

Måltidsstöd Familjedagvård Föräldrastöd - Information - Portionsstorlekar/mått - Ångesthantering i samband med måltider - Samtal tillsammans med barnet Inledningsvis förälder + personal Efter ca 1 vecka förälder + personal utanför

Frågor/Diskussion