SKATTEFÖRVALTNINGEN2014. Årsberättelse

SKATTEFÖRVALTNINGEN2014 Årsberättelse

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET DETTA ÄR SKATTEFÖRVALTNINGEN STRATEGISKA MÅL TILL STÖD FÖR VÅR UPPGIFT 6 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 6 Vår uppgift är att samla in skatteintäkter 8 En effektiv organisation 10 Beskattningsarbetet förutsätter en hög kompetensnivå 12 Ansvarstagande Skatteförvaltning 14 Samarbete med intressentgrupper 16 Case: skatteskuldsregistret ökar öppenheten 18 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS 18 Finansministeriet styr vår verksamhet 19 Skatteförvaltningen i ett samhälle i förändring 21 Lagändringar som påverkar beskattningen år 2014 22 Framtidens krav 24 Case: Skyldighet att lämna uppgifter om byggen togs i bruk 26 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 26 Mot ett mindre skattefel 28 Skatteutfall år 2014 30 Återbäringsbeloppet låg kvar på en stabil nivå 31 54 miljarder euro för samhällets tjänster 33 Obetalda skatter på 4 miljarder euro 34 Case: beloppet på skattefelet beskriver samhällets tillstånd 36 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 36 Kundnöjdhet och resultat med handledning och rådgivning 37 Kontroll och skatterevisioner 39 Bekämpning av grå ekonomi 41 Behändiga tjänster 43 Vi utvecklas med världen 44 Case: team för föregripande handledning planerar framtidens kundservice 46 MED POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTEBETALNING SOM MÅL Skatteförvaltningens publikation 350r.15 April 2015 Grafisk design: Markkinointitoimisto Kitchen Oy Fotografier: Nina Kaverinen Vår uppgift är att samla in skatt till rätt belopp och vid rätt tidpunkt för att fi nansiera samhällets funktioner. Vi tryggar infl ödet av skatter genom föregripande handledning, god service och en trovärdig kontroll av skatteinfl ödet. Vårt mål är att hjälpa kunderna att agera på egen hand och på rätt sätt. År 2014 redovisade vi över 54 miljarder euro i skatteintäkter. VÅR ORGANISATION Förvaltningsenheten Enheten för utredning av grå ekonomi Kommunikationsenheten GENERALDIREKTÖREN Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Enheten för intern revision Stabs- och rättsenheten Skatterättelsenämnderna PERSON- BESKATTNINGS- ENHETEN FÖRETAGS- BESKATTNINGS- ENHETEN SKATTE- UPPBÖRDS- ENHETEN Informationsförvaltningsenheten Centralskattenämnden Skattefelet minskar avsevärt Kunderna agerar på rätt sätt Processerna är smidiga och effektiva Personalen är kunnig och motiverad VI ÄR NR1 DVS. DEN MEST UPPSKATTADE ARBETSGIVAREN INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH NR16 BLAND ALLA ARBETSGIVARE Twitter@Verouutiset

ÅRSKLOCKA FÖR BESKATTNINGEN FÖR PERSONKUNDER UTFALLET FÖR SKATTEINTÄKTERNA Beskattningen slutförs Skatteåterbäringar och kvarskatt från året innan HÖSTEN Skattekort till kunderna Beredning av den förhandsifyllda skattedeklarationen VINTERN Övervakning av inkomstbeskattningen SOMMAREN VÅREN Förhandsifyllda skattedeklarationer skickas till kunderna Fastighetsskattebeslut till kunderna Ändringar av skattedeklarationer till Skatteförvaltningen SKATTEBETALARE FÖRETAG 15 % PERSONKUNDER 85 % VÅR PERSONAL SKATTESLAG INKOMSTSKATT FÖR SAMFUND 6% ÖVRIGA SKATTER 24 % MOMS 25 % PERSONKUNDERS INKOMSTSKATT 45 % SKATTEINSAMLARE TRAFI 1 % TULLEN 16 % SKATTEFÖR- VALTNINGEN 83 % SKATTETAGARE FÖRSAMLINGAR 2 % FPA 6 % STATEN 32 % KOMMUNERNA 60 % VI AGERAR EFFEKTIVT OCH UPPNÅR VÅRT MÅL 150 140 130 120 110 100 90 80 70 2005 2007 2009 2011 2013 2014 Produktivitet Lönsamhet Produktivitetsindexet beskriver insatsen i förhållande till produkten. Lönsamhetsindexet beskriver totalkostnaderna för det utförda arbetet och är desto lägre ju bättre lönsamhet. ÅLDERSGRUPP 15 24 25 34 35 44 45 54 över 54 75 % KVINNOR 25 % MÄN 1 fi gur = 1 %

År 2014 lyckades vi bra eller rentav utomordentligt i det arbete som förväntades av oss. PEKKA RUUHONEN generaldirektör SE VIDEO

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 5 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET ÅR 2014 ÖKADE BESKATTNINGENS BETYDELSE I SAMHÄLLET Det ekonomiska läget i Finland kräver effektivitet och reformer av aktörerna inom den offentliga förvaltningen. Skatteförvaltningen nådde sitt mål genom att utvecklas till en effektivare organisation, förutse kommande skeenden och dra nytta av de möjligheter som ny teknik medför. Trots det ekonomiska läget ökade nettoutfallet för skatterna avsevärt år 2014. Sammanlagt redovisades 54 miljarder euro i skatteintäkter till samhället. VI ÄR MED OCH ÄNDRAR SKATTELAGSTIFTNINGEN FRÅN BÖRJAN TILL SLUT När samhället fattar beslut för att trygga sina verksamhetsförutsättningar, deltar Skatteförvaltningen i arbetet i alla faser av förändringen. Vår sakkunnighet behövs redan då lagar bereds. Nya lagar kan kräva ny praxis av oss eller att vi skapar helt nya beskattningssystem och integrerar dem i den nuvarande verksam heten. När beredningen utförs väl kan vi sköta vår huvud uppgift att verkställa beskattningen smidigt och tillförlitligt och det blir enkelt för kunderna. En nyhet som bereddes och genomfördes 2014 var skyldigheten att lämna uppgifter vid byggande, vilken anknyter till bekämpning av grå ekonomi. Även om ändringen leder till arbete för kunderna, var vår uppgift att skapa ett effektivt och maximalt kundvänligt anmälningssystem och att övervaka genomförandet av systemet. Eftersom ändringen medförde en helt ny skyldighet för ett stort antal kunder, arbetade vi hårt för att ge utbildning och information om ändringen. BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI ÄR TILL NYTTA FÖR HELA SAMHÄLLET Vi vill uppnå ett Finland där grå ekonomi inte äter upp skatteintäkter och inte påverkar ställningen för hederliga företag. Skatteförvaltningen arbetar kontinuerligt för att på olika sätt begränsa den grå ekonomins möjligheter att verka. VIKTIGT ATT BEVARA EN POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTER Finländarna har en hög skattemoral. De betalar gärna sin skatt, särskilt då skattemedlen används på ett ändamålsenligt sätt enligt dem själva. I nuvarande situation får vi dock inte invaggas i en falsk känsla av att den positiva inställningen till skattebetalning hålls på nuvarande nivå utan insatser. Vår uppgift är att ytterligare öka den positiva inställningen till skatter genom att öka medvetenheten om beskattningens betydelse genom att göra det enkelt att förfara på rätt sätt och hindra möjligheterna att agera på fel sätt. Vi deltar också i samhällsdebatten genom att lägga fram forskningsdata. Det är väldigt viktigt att bevara en atmosfär där alla former av skattefusk fördöms av allmänheten. SAKKUNNIGHET HOS VÅRA ARBETSTAGARE ÄR GRUNDEN FÖR ALLT En av våra hörnstenar är att vår personal har en yrkeskunskap av hög nivå. Förutom yrkeskunnandet är även personalens välbefinnande en garanti för ett bra arbetsresultat. Vi utvecklar arbetshälsan genom att staka ut karriärvägar och främja arbetstrivseln och hälsan. Enligt undersökning ligger personalens arbetstillfredsställelse på hög nivå vid Skatteförvaltningen. Resultaten av den omfattande årliga VMBaro-undersökningen av arbetstillfredsställelsen visar att personalen är tillfredsställd och engagerad. Resultaten har förbättrats flera år i rad. Skatteförvaltningen ses också som en konkurrenskraftig arbetsgivare. I undersökningen av arbetsgivarbilden år 2014 var Skatteförvaltningen den populäraste arbetsgivaren inom den offentliga sektorn bland högt utbildade. År 2014 utvecklade Skatteförvaltningen olika former av hälsoledarskap. Cheferna har bland annat en skyldighet att följa välbefinnandet hos deras underordnade för att vi ska kunna ta itu med problem i tid. VALMIS-PROJEKTET FÖRNYAR BESKATTNINGSARBETET Skatteförvaltningens Valmis-projekt, som förnyar datasystemen, startade med full kraft år 2014. Merparten av de nuvarande beskattningsprogrammen ersätts med en standardprogramvara. I framtiden kommer Valmis-projektet också att omforma Skatteförvaltningen och dess tjänster. Under kommande år riktar Skatteförvaltningen största delen av sina utvecklingsinsatser mot Valmis-projektet och dess framgång. Allt arbete utförs på ett genomtänkt sätt, med yrkeskunskap och med hänsyn till framtida behov. Pekka Ruuhonen generaldirektör

6 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET VÅR UPPGIFT ÄR ATT SAMLA IN SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna är den viktigaste inkomstkällan för den offentliga ekonomin. Med pengarna upprätthålls och utvecklas samhällets tjänster. Skatteförvaltningen ser till att kunderna betalar skatt till rätt belopp och vid rätt tidpunkt. Målet är att beloppet på den insamlade skatten så noggrant som möjligt motsvarar beloppet på den kalkylmässiga skatten och att beloppet på den uteblivna skatten, det vill säga skattefelet, minskar. Det krävs kontinuerligt arbete av Skatteförvaltningen för att hålla skattefelet på en låg nivå. Vi arbetar på så sätt att kunderna kan och vill sköta sina skatteärenden smidigt och korrekt. Vi tillhandahåller riktade och lättanvända tjänster som gör skötseln av skatteärenden smidig. Vi främjar en positiv inställning till skattebetalning genom att verka för en bättre och bredare förståelse för beskattningens samhälleliga betydelse. Infl ödet av skatteintäkter stöds också av den föregripande handledningen och kontrollen, som grundar sig på systematisk hantering av skatteriskerna. Vi påverkar aktivt utvecklingen av skattelagstiftningen så att det är enkelt att sköta skatteärenden. Våra kunder litar på att beskattningen är opartisk och att skattekontrollen är effektiv och de är tillfredsställda med våra tjänster. Vi vill bevara detta förtroende. SKATTEFÖRVALTNINGEN UTVECKLAR KONTINUERLIGT SIN VERKSAMHET Vi letar kontinuerligt efter nya sätt att göra beskattningsarbetet ännu effektivare. Vi ökar den elektroniska kommunikationen och de automatiserade funktionerna. Vi riktar våra personalresurser med ännu större genomslagskraft mot föregripande handledning och kontroll utifrån kundgrupperingen. Nedskärningen av rutinuppgifter ändrar på beskattningsarbetets karaktär. På grund av denna förändring ändras våra arbetstagares roll i allt större utsträckning till en expertroll. Vi sörjer för våra anställdas välbefi nnande och strävar efter att erbjuda dem de lämpligaste utvecklingsvägarna. Vi beaktar den högre kravnivån i arbetet också i rekryteringen. Ledarskapet vid Skatteförvaltningen grundar sig på förtroligt samarbete mellan ledning och personal. Vårt samarbete är intensivt och öppet. Vårt ledarskapssätt skapar förutsättningar för framgång och tränar och stöder de anställda. SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSKOSTNADER 2010 2014 Mn euro 2010 380,1 2011 392,4 2012 397,8 2013 407,6 2014 407,4

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 7 EFFEKTIVITETSMÅLEN NÅDDES År 2014 uppgick antalet anställda vid Skatteförvaltningen till 4 847 årsverken. Det mål som satts upp av fi nansministeriet var 5 208 årsverken och målet uppnåddes med bred marginal. Antalet anställda minskade med 152 årsverken (inbegriper 73 årsverken som övergått till Valtori). Skatteförvaltningens produktivitet och lönsamhet förbättrades och de anknutna målen uppnåddes. Tillväxten i produktiviteten (3,6 %) berodde på minskad användning av årsverken och tillväxt i antalet kunder. Utgifterna år 2014 ökade från år 2013 (2,3 %). Lönsamheten förbättrades med 2,5 %. Lönsamheten förbättrades med anledning av senareläggningen av den egentliga starten för Valmis-projektet och framfl yttningen av kapacitetsprojektet samt lägre personalkostnader än väntat. Redan i flera års tid har Skatteförvaltningens utgifter hållits på en väldigt jämn nivå. Skatteförvaltningen har förbättrat lönsamheten genom att utveckla sina funktioner så att det varit möjligt att sköta beskattningen med ett mindre antal anställda. Det har dock varit möjligt att behålla nivån på tjänsterna tack vare till exempel ibruktagandet av den förhandsifyllda skattedeklarationen och den utökade e-kommunikationen. Vi har också gjort besparingar genom att övergå till ett riksomfattande förfaringssätt och automatisera arbetsprocesserna. UTVECKLINGEN FÖR ÅRSVERKEN OCH ANTALET ANSTÄLLDA 2004 2014 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6 266 6 374 6 174 6 285 6 062 6 207 5 913 6 031 5 757 5 930 5 595 5 663 5 336 5 466 5 229 5 367 5 130 5 322 5 072 5 157 4 847 4 979 INDEXERADE NETTOUTGIFTER 2004 2014 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Mn euro 326,5 375,7 332,5 376,1 342,8 380,7 359,4 389,0 386,8 400,7 389,7 395,6 381,4 381,4 389,3 377,7 394,8 371,2 395,2 365,4 404,2 369,2 Årsverken Personal (antal) Nettoutgifter totalt Indexerade (2010)

8 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET EN EFFEKTIV ORGANISATION Beskattningsarbetet är indelat i fyra riksomfattande verksamhetsområden: personbeskattning, företagsbeskattning, skatterevision samt skatteuppbörd och indrivning. År 2014 ansvarade separata riksomfattande och regionala enheter för tjänsterna inom varje verksamhetsområde. Sedan början av år 2015 är företagsbeskattningen och skatterevisionen placerade i Företagsbeskattningsenheten. Verksamhetsområdena har skattebyråer runt om i Finland och andra lokala enheter. Personlig kundbetjäning ges lokalt. Däremot har en riksomfattande arbetskö skapats för beskattningsarbetet, så att beskattningen av en enskild kund kan skötas var som helst i Finland. De riksomfattande styrnings- och utvecklingsenheterna ansvarar för att harmonisera, handleda och utveckla skattebyråernas tjänster och verksamhet. Personbeskattningsenheten betjänar och handleder person kunder, näringsidkare och yrkesutövare. Personbeskattningen täcker inkomstbeskattningen och förskottsuppbörden samt arvs-, gåvo-, överlåtelseoch fastighetsbeskattningen. Enheten omfattar 19 skattebyråer och 36 verksamhetsställen som tillhandahåller tjänster i mindre skala. Företagsbeskattningsenhetens kunder utgörs av aktiebolag, andelslag, föreningar, stiftelser och offentliga bolag. Företagsbeskattningen täcker samfundsskatt, arbetsgivarprestationer, mervärdesskatt och andra skatter på eget initiativ. Företagsbeskattningsenheten omfattar sju lokala företagsskattebyråer och den riksomfattande Koncernskattecentralen, som ansvarar för beskattningsuppgifter och kontroller som gäller storföretag. I Företagsbeskattningsenheten ingår också Datafl ödesenheten som ansvarar för att hantera informationsflödet. Skatterevisionsverksamheten sköts av fem regionala skatte revisionsen heter och Koncernskattecentralen. Från början av år 2015 har samarbetet mellan företagsbeskattningen och skatterevisionen intensifi erats då deras funktioner slagits samman till en riksomfattande företagsbeskattningsenhet, som sköter såväl beskattningen som skatterevisionen av samfundskunder. Skatteuppbördsenheten ansvarar för uppgifter som gäller hantering av penningfl ödet, skatteuppbörd, indrivning och vidareredovisning av skattemedel. STÖDENHETER TILL STÖD FÖR ETT SMIDIGT BESKATTNINGSARBETE Flera stödenheter verkar vid Skatteförvaltningen för att stöda Skatteförvaltningen att sköta dess huvuduppgift, som är att verkställa beskattningen. Stabs- och rättsenheten stöder generaldirektörens och lednings gruppernas arbete. Förvaltningsenheten tillhandahåller personal-, ekonomi- och lokalitetstjänster, medan Informationsförvaltningsenheten sköter upphandlingen av tekniska lösningar och sörjer för deras funktion. Kommunikationsenheten ansvarar för Skatteförvaltningens koncernkommunikation, e-tjänster och språktjänster. SPECIALENHETERNAS VERKSAMHET LEDER TILL TRANSPARENS Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och Enheten för intern revision verkar i anslutning till Skatteförvaltning för att trygga en rättvis beskattning. Enheten för utredning av grå ekonomi främjar å sin sida bekämpningen av grå ekonomi i tätt samarbete med andra myndigheter..

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 9 SKATTEFÖRVALTNINGENS KÄRNPROCESSER SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSENHETER 2014 FÖREGRIPANDE HANDLEDNING OCH RÅDGIVNING SKATTEBETALNING SKATTEKONTROLL HANTERING AV PENNINGFLÖDEN REDOVISNING PERSONBESKATTNING 48 % KONTINUERLIG FÖRÄNDRING Skatteförvaltningens organisation är till sin struktur en linjeorganisation och besluten fattas i enheterna. Beskattningen styrs och utvecklas med processer som överskrider enhetsgränserna. De riksomfattande processerna och verksamhetsmodellerna påverkar linjeorganisationen. Då beskattningsarbetet förnyas är arbetet inte längre bundet till en viss ort och följaktligen kan vi använda våra personalresurser fl exiblare än tidigare. I denna förändring är också samarbetet mellan linjeledningen och processledningen ett viktigt utvecklingsobjekt. KÄRNPROCESSERNA STÖDER HUVUDUPPGIFTEN Skatteförvaltningens kärnprocesser utgörs av Skattekontroll, Föregripande handledning och rådgivning och Hantering av penningfl ödet. Processen Skattekontroll har som mål att skattetagarens skatteintäkter fl yter in vid rätt tidpunkt och till rätt belopp. Med processen Skattekontroll verkställs beskattningen och övervakas betalningen av skatter. Processen Föregripande handledning och rådgivning ser till att kunderna kan deklarera och betala sin skatt rätt, på eget initiativ och vid rätt tidpunkt. Med föregripande handledning främjas också kundernas positiva inställning till skattebetalning. Processen Hantering av penningfl öden omfattar inkommande och avgående betalningar, bokföring av skattemedel, redovisning av insamlade skatteintäkter till skattetagarna, analys av skatteintäkter och prognoser över kassafl öden för behoven i statens kassahantering. UTVECKLINGSARBETE ÖVER ENHETSGRÄNSERNA INOM PROCESSERNA Varje process har en processägare som stöds av en utvecklingsgrupp av sakkunniga vilken inrättats över enhetsgränserna. I utvecklingsarbetet har grupperna till uppgift att identifi era brister i processen och utvärdera effekten och nyttan av olika källors utvecklingsförslag ur alla enheters synvinkel. Målet med detta är att utvecklingsarbetet gynnar hela Skatteförvaltningen. FÖRETAGSBESKATTNING 17 % SKATTEREVISION 13 % SKATTEUPPBÖRD 10 % FÖRVALTNING 4 % INFORMATIONS- FÖRVALTNING 4 % VALMIS-PROJEKTET 0,85 % BEVAKNING AV SKATTETAGARNAS RÄTT 0,8 % STABS- OCH RÄTTSENHETEN 0,7 % UTREDNING AV GRÅ EKONOMI 0,5 % KOMMUNIKATION 0,5 % INTERN REVISION 0,1 %

10 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET BESKATTNINGSARBETET FÖRUTSÄTTER EN HÖG KOMPETENSNIVÅ Skatteförvaltningens arbetstagare har allt oftare en expertroll. Vi sörjer för att personalens sakkunnighet utvecklas och stöder utarbetandet av individuella karriärplaner. I utvecklingen av ledarskapsarbetet har vi flyttat tyngdpunkten till ledarskapsträning. EN MOTIVERAD OCH NÖJD PERSONAL Personalens arbetstillfredsställelse ligger på en hög nivå vid Skatteförvaltningen. Resultatet av den årliga VMBaro-enkäten om arbetstillfredsställelsen visar att personalen är engagerad. Resultaten har förbättrats fl era år i rad. Till exempel utvecklingen av chefsarbetet syns i resultaten: det mest framträdande i undersökningen var att arbetstagarna ansåg att deras chef bemöter dem rättvist. Också arbetsklimatet och utmaningen i arbetet sågs som väldigt positiva aspekter. ARBETSHÄLSA GENOM HÄLSOLEDNING Snittåldern på Skatteförvaltningens personal är hög, och bra hälsa är en viktig faktor för arbetstagarnas arbetsmotivation. År 2014 förbättrades arbetshälsan särskilt genom vår insats på hälsoledning, det vill säga hälsostöd via chefsarbetet. Som en del av utvecklingsarbetet förnyade vi helt den så kallade modellen för tidigt ingripande och vi utbildade alla chefer i hur de kan dra nytta av modellen. Vi genomförde också ett pilotprojekt som omfattade en hälsoenkät till arbetstagarna för att ännu bättre kunna inrikta stöd redan på förhand. Utifrån resultaten beslöt vi att utvidga målgruppen för enkäten. VÅRT MÅL ÄR ATT VARA EN EFTERTRAKTAD ARBETSGIVARE Skatteförvaltningens mål är att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. Vi har arbetat systematiskt för att uppnå detta mål genom att utveckla en bra personalpolicy. I undersökningen av idealarbetsgivare bland högt utbildade fi nländare år 2014 placerade sig Skatteförvaltningen på första plats bland aktörer inom den offentliga sektorn vad gäller arbetsgivarbilden då respondenterna utgjordes av yrkespersoner inom handelsbranschen. Vi förbättrade vår totalplacering med 11 platser från ifjol och steg till 16:e plats. SAMARBETE GENOM LEDNING Skatteförvaltningen leds av generaldirektören. Skatteförvaltningens ledningsgrupp stöder honom att fastställa och genomföra de strategiska riktlinjerna. Skatteförvaltningens riksomfattande huvudenheter, det vill säga Personbeskattningen, Företagsbeskattningen och Skatteuppbörden leds av överdirektörer. Skatteförvaltningens operativa verksamhet på koncernnivå leds och följs av ledningsgruppen för beskattningen, medan utvecklingsledningsgruppen fattar beslut om utvecklingsprojekt. Behoven av att utveckla verksamheten förmedlas till ledningsgrupperna genom de förslag som bereds av processamarbetsgruppen och ICT-gruppen. De operativa enheterna vid personbeskattningen, företagsbeskattningen samt skatteuppbörden och indrivningen leds av skattedirektörer. Revisionsdirektörer leder skatterevisionsenheterna. Under år 2014 har ändringar i Skatteförvaltningens ledningssystem beretts. Målet är att precisera uppgifterna för ledningsforum och tydliggöra såväl ansvars- som beredningsförhållandena mellan linjeledningen och den enhetsgränsöverskridande processtyrningen. Reformen av ledningssystemet trädde i kraft i början av år 2015.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 11 RESULTATEN AV UNDERSÖKNINGEN OM ARBETSTILLFREDSSTÄLLELSEN VID SKATTEFÖRVALTNINGEN ÅREN 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 1 = mycket missnöjd 1 Ledning Innehållet och utmaningarna i arbetet Lön Stöd för utveckling 5 = mycket nöjd 2 3 4 5 Arbetsmiljö och samarbete Arbetsförhållanden Informationsfl öde Arbetsgivarbild LEDNINGSGRUPPERNA ÅR 2014 SKATTEFÖRVALTNINGENS LEDNINGSGRUPP Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör, Företagsbeskattningsenheten Niina Arjanne, biträdande direktör, Stabs- och rättsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör, Informationsförvaltningsenheten Kari Huhtala, förvaltningsdirektör, Förvaltningsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör, Personbeskattningsenheten Eija Lönnroth, projektchef, Valmis-projektet Mikko Mattinen, kommunikationsdirektör, Kommunikationsenheten Janne Marttinen, direktör, Enheten för utredning av grå ekonomi Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Timo Räbinä, skatteöverombudsman, Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Raija Seppälä, överdirektör, Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör, Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Kirsi Huhtamäki, ordförande, Beskattningstjänstemannaförbundet rf Tuula Åhman, sekreterare, Stabs- och rättsenheten LEDNINGSGRUPPEN FÖR BESKATTNINGEN Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör, Företagsbeskattningsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör, Informationsförvaltningsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör, Personbeskattningsenheten Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Raija Seppälä, överdirektör, Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör, Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Tuula Åhman, sekreterare, Stabs- och rättsenheten UTVECKLINGSMÖTE FÖR LEDNINGSGRUPPEN FÖR BESKATTNINGEN Pekka Ruuhonen, generaldirektör, ordförande Sanna Alamäki, överdirektör, Företagsbeskattningsenheten Niina Arjanne, biträdande direktör, Stabs- och rättsenheten Markku Heikura, dataförvaltningsdirektör, Informationsförvaltningsenheten Tiina-Liisa Huhtanen, kvalitetschef, Stabs- och rättsenheten Heli Lähteenmäki, överdirektör, Personbeskattningsenheten Eija Lönnroth, projektchef, Valmis-projektet Arto Pirinen, strategidirektör, Stabs- och rättsenheten Raija Seppälä, överdirektör, Skatterevisionsenheten fr.o.m. 1.10.2014 Anita Wickström, överdirektör, Skatterevisionsenheten fram till 1.11.2014 Leena Wikström, överdirektör, Skatteuppbördsenheten Kari Vähä-Pesola, sekreterare, Informationsförvaltningsenheten

12 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET ANSVARSTAGANDE SKATTEFÖRVALTNING Ett av de prioriterade områdena i statsminister Katainens regeringsprogram var tanken om hållbar ekonomisk tillväxt och ansvarsfull verksamhet. I programmet står det att den ekonomiska tillväxten måste vara ekologiskt och socialt hållbar. Detta syntes också i regeringens mål: det krävs åtgärder inom alla delområden av samhället för att uppnå miljömålen. Regeringens mål är ett Finland som är i främsta ledet när det gäller att spara på miljön, använda natur- och andra resurser effektivt och utveckla hållbara konsumtions- och produktionsmetoder. Skatteförvaltningens uppgift att samla in finansiering för samhällsfunktionerna och Skatteförvaltningens all verk samhet hör till samhällsansvaret. Riktlinjen i regeringsprogrammets stödde Skatteförvaltningens tidigare val att vara en aktör som bär sitt samhällsansvar. ANSVARSTAGANDE PÅ MÅNGA PLAN Skatteförvaltningen agerar på ett ansvarsfullt sätt såväl ekonomiskt som socialt. Vi tar också hänsyn till miljökonsekvenserna av vår verksamhet. Vårt mål är att via våra praktiska gärningar vara en av Finland mest ansvarsfulla aktörer inom den offentliga sektorn. Med ekonomiskt ansvar avses att Skatteförvaltningen strävar efter att skatt fl yter in till fullt belopp i så stor utsträckning som möjligt. Enligt EU:s och Skatteförvaltningens egna undersökningar är skattefelet i Finland lågt i en internationell jämförelse. Ett ytterligare mål är att verkställa beskattningen effektivt och själv fungera som en effektiv förvaltning. Skatteförvaltningen har lyckats förbättra arbetseffektiviteten på samma gång som verksamhetsutgifterna hållits i styr och årsverkena minskats. Skatteförvaltningens produktivitet har förbättrats avsevärt redan i fl era års tid och den goda utvecklingen fortsatte år 2014. Det ekonomiska ansvarstagandet är också till stöd för det sociala ansvarstagandet genom att det tryggar finansieringsbasen för samhällsfunktionerna. Via sina kundrelationer är Skatteförvaltningen socialt ansvarig inför nästan varje fi nländare och person som arbetar i Finland. Skatteförvaltningen har till uppgift att tillhandahålla service i skatteärenden oberoende av till exempel boendeort, ålder eller språkkunskap. Personalen bygger genom sitt arbete upp Skatteförvaltningen och Skatte förvaltningen bär ett socialt ansvar för sin personal. Med en aktiv insats för att hålla arbetstillfredsställelsen på en hög nivå, utbilda arbetstagarna och främja hälsan strävar Skatteförvaltningen efter att vara en uppskattad arbetsgivare också i framtiden. Vi följer arbetstagarnas kompetens, motivation och hälsa och vi vill ingripa i eventuella problem i tid. Enligt undersökning är arbetstillfredsställelsen hos Skatteförvaltningens arbetstagare hög. Arbetstagarna var mest nöjda med arbetsförhållandena, arbetsklimatet, utmaningen i arbetet och ledarskapet. Det var glädjande att konstatera att utvecklingen av chefsarbetet syntes genom att det område som förbättrats mest i arbetsnöjdhetsundersökningen var hur rättvist cheferna bemötte medlemmar av sina grupper. Personalen ansåg att de områden

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 13 som ska utvecklas utgörs av avlöningen, öppenheten i arbetsgemenskapen och omsättningen av värderingarna i praktiken. Skatteförvaltningen har också satt upp konkreta mål för miljöansvaret och uppnåendet av dessa följs systematiskt med WWF:s miljöprogram Green Office. Skatteförvaltningen är en organisation med nästan 5 000 arbetstagare och vi strävar efter att minska vår miljöbelastning. VÄRDERINGARNA FASTSTÄLLS TILLSAMMANS Organisationens värderingar är en hörnsten på vilken hela verksamheten vilar. På hösten 2014 inledde Skatteförvaltningen ett arbete för att stärka och omdefi niera värderingarna. Arbetet fortsätter år 2015. Alla arbetstagare vid Skatteförvaltningen kan delta i processen för att definiera värderingarna. Detta möjliggörs av ett webbverktyg som ger varje arbetstagare vid Skatteförvaltningen möjlighet att framföra sina tankar om Skatteförvaltningens förfaringssätt och arbetskultur och att värdera förslag av andra. SKATTEFÖRVALTNINGENS MÅL VAD GÄLLER SAMHÄLLSANSVARET FRÄMJA EKONOMISK TILLVÄXT Vi vill stöda företagarna genom att göra skötseln av skatteärenden så enkel som möjlig och på samma gång frigöra tid för annat arbete för företagarna. TRYGGA SAMHÄLLSFUNKTIONERNA MED EN FRAMGÅNGSRIK SKATTEUPPBÖRD En noggrann och rättvis skatteuppbörd håller samhället i gång och främjar en positiv inställning till skatter. MILJÖVÄNLIG VERKSAMHET Vi minskar systematiskt användningen av energi och råvaror. Till exempel har vi minskat den mängd papper som skickas till kunderna. UTFÖRA ETT ARBETE SOM TILL ALLA DELAR ÄR RÄTTVIST OCH TA HAND OM PERSONALEN Vi sköter beskattningsuppgifterna genom att bemöta kunderna rättvist och på det sätt som deras situation förutsätter. Vi ser också till att personalen behandlas jämlikt och vi sörjer för deras arbetshälsa. För att minska sitt ekologiska avtryck använder Skatteförvaltningen miljötjänsten Green Offi ce som utvecklats av WWF. FÖRBEREDELSE INFÖR FRAMTIDEN Vi utvecklar kontinuerligt vår verksamhet för att kunna trygga beskattningen också i framtidens föränderliga förhållanden.

14 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET SAMARBETE MED INTRESSENTGRUPPER År 2014 utvidgades också Skatteförvaltningens samarbete med intressentgrupper att omfatta nya fenomen och aktörer i samhället. Till exempel bjöd vi in tidsbanksföreningar för att i sociala medier diskutera uppdateringen av en anvisning. Ett intensivt samarbete med olika fi nländska och internationella aktörer är en del av Skatteförvaltningens verksamhet. Skatteförvaltningen fortsatte det traditionella samarbetet med banker, pensionsanstalter och Skattebetalarnas Centralförbund. Skatteförvaltningen hör också olika intressentgrupper i stor utsträckning till exempel då vi utarbetar anvisningar. Målet med detta är att skapa en enhetlig syn på tolkningen av anvisningarna. SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR MED OCH UTVECKLAR DET ELEKTRONISKA INFORMATIONSFLÖDET MELLAN MYNDIGHETERNA Skatteförvaltningen deltar i utvecklingsprojektet AIPA, som är ett projekt för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen vid åklagarämbetet och i de allmänna domstolarna. Målet är att helt övergå till en papperslös process mellan myndigheter och skapa ett datasystem som möjliggör elektronisk dataöverföring. Målet är att myndighetsuppgifter överförs också till Skatteförvaltningens system helt elektroniskt utan manuell lagring. Systemet tas i bruk stegvis under åren 2015 2018. Skatteförvaltningen deltar också i polisens VITJA-projekt. Målet med projektet är att utveckla det elektroniska informationsfl ödet med olika program mellan polisen och övriga myndigheter. Också till exempel Statistikcentralen, Trafiksäkerhetsverket Trafi och AIPAprojektet deltar i samarbetet. UTBILDNING OCH INFORMATION TILL FÖRETAGSPARTNERS Skatteförvaltningen fortsatte det samarbete som förts med Etera i redan fl era års tid genom att delta i 17 evenemang runt om i Finland under Eteras löneadministrationsturné. Också vad gäller internprissättning ordnades ett expertseminarium, som redan blivit ett emotsett tillfälle, och därtill kundevenemang och konsultmöten. REFORMER LEDER TILL NYA PARTNERSKAP Anmälningsskyldigheten inom byggbranschen, som trädde i kraft år 2014, gav upphov till ett tätt samarbete med olika aktörer inom byggbranschen. Tillsammans med Disponentförbundet gav vi information om skatteärenden via Internet. Med gemensamma krafter ordnade vi till exempel webinarier, som behandlade bland annat e-tjänsten för fastighetsskattedeklarationer. Vi förde också ett tätt samarbete med skrothandlarförbundet Romukauppiaiden liitto och Tullen. Samarbetet gällde den omvända mervärdesskattskyldigheten för försäljning inom skrotbranschen, vilken trädde i kraft i början av år 2015. NYA FORMER OCKSÅ FÖR SAMARBETET MED BOKFÖRINGSBYRÅERNA Koordineringsgruppen för samarbetet med bokföringsbyråer, som utgörs av Skatteförvaltningens ledning och företrädare för Skatteförvaltningens olika verksamhetsområden, träffar regelbundet företrädare för Ekonomiadministrationsförbundet. Aktuella frågor debatteras och respons på Skatteförvaltningens verksamhet mottas vid mötena. År 2014 ordnades fyra möten. Bokföringsbyråernas kundjury sammanträdde två gånger. Det fi nns sammanlagt sju juryn runt om i landet. Vi tar emot respons och utvecklingsförslag av juryerna vad gäller Skatteförvaltningens

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTEFÖRVALTNINGEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET 15 tjänster, handledning och förfaranden. För närvarande omfattar kundjuryerna 49 bokföringsbyråer, såväl stora som små byråer. År 2014 tog vi emot önskemål av jurymedlemmarna om bland annat teman som ska behandlas i Skatteinfo och anvisningarna om det nya skatteskuldsregistret. Vi begärde också respons på Skatteförvaltningens blanketter. En grupp som bestod av företrädare för Ekonomiadministrationsförbundet, bokföringsbyråerna och Skatteförvaltningen utredde också förutsättningarna för att fördjupa samarbetet med bokförings byråerna och planerade en pilotfas för den nya verksamhets modellen. År 2015 inleds ett pilotprojekt och under genomförande tiden inhämtas erfarenheter av samarbetsmodellen. De bok förings byråer och de kundföretag som deltar i pilotprojektet har möjlighet att vara med och skapa verksamhetsmodellen tillsammans med Skatteförvaltningen och Ekonomiadministrationsförbundet. INTERNATIONELLT SAMARBETE MED INTRESSENTGRUPPER Det internationella samarbetet med intressentgrupper är ett viktigt redskap för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta erfarenheter, ta lärdom av bästa praxis samt för att föra ut det fi nländska beskattningskunnandet till andra länder. Skatteförvaltningen deltar aktivt i den verksamhet som bedrivs av bland annat följande internationella organisationer. OECD Inom ramen för OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) fungerar ett fl ertal samarbetsgrupper, som gör utredningar, ger rekommendationer för gemensamma verksamhetsprinciper och producerar statistik och jämförelseuppgifter. Skatteförvaltningen deltog i arbetet inom ramen för projektet Base Erosion and Profi t Shifting (BEPS) i OECD:s arbetsgrupper, som Det internationella samarbetet med intressentgrupper är ett viktigt redskap för Skatteförvaltningen för att skaffa information, utbyta erfarenheter, ta lärdom av bästa praxis samt för att föra ut det fi nländska beskattningskunnandet till andra länder. gällde skatteavtal, internprissättning och aggressiv skattekonkurrens. I september 2014 publicerade OECD programmets sju första rekommendationer. Rekommendationerna om skatteavtal och internprissättning har en direkt inverkan på Skatteförvaltningens verksamhet. Skatteförvaltningen deltar i BEPS-arbetet, vars mål är att publicera de återstående åtta rekommendationerna före utgången av år 2015. Det nordiska samarbetet De nordiska skatteförvaltningarna har en stark samarbetstradition. Eftersom de nordiska skatteförvaltningarna stöter på liknande utmaningar och möjligheter har samarbetet varit mycket pragmatiskt. Största delen av det nordiska samarbetet har ordnats inom ramen för samarbetsavtalet Nordisk Agenda. Målen med samarbetet är att främja den positiva inställningen till skatter, effektivisera verksamheten och förbättra tjänsterna. Ett av målen för det nordiska samarbetet är att främja en gemensam vision på andra internationella forum. Skatteför valtningen fungerar som ordförandeland i Nordisk Agenda-samarbetet i ett år från och med juni 2014. Europeiska unionen Samarbetet inom Europeiska unionen är omfattande och regelbundet. Skatteförvaltningen deltar i skattearbetsgrupper, kommittéer och expertgrupper där man behandlar bland annat tillämpningen av och ändringar i gemenskapsrätten, det administrativa samarbetet mellan medlemsländerna samt bland annat skattefelet och positiv inställning till skatter. IOTA Skatteförvaltningen har varit medlem av IOTA (Intra-European Organisation of Tax Administrations) sedan år 2005. IOTA ordnar årligen ett stort antal samarbetsmöten och kurser där Skatteförvaltningens personal deltagit aktivt. Finland ordnade också en IOTA-workshop, vars tema var Real Time Audits Approaches towards Modernizing Tax Audit Processes. Skatteförvaltningen är också med och utvecklar IOTA:s verksamhet. Finland valdes till medlem av IOTA:s administrativa organ, Executive Council (EC), för en tredje period på sommaren 2014. EC sätter upp IOTA:s strategiska mål och fattar beslut om planeringen och uppföljningen av organisationens verksamhet.

16 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKATTESKULDSREGISTRET ÖKAR ÖPPENHETEN CASE SKATTESKULDSREGISTRET ÖKAR ÖPPENHETEN Skatteskuldsregistret är en webbtjänst som öppnades i december 2014. Via tjänsten är det möjligt att granska uppgifter om samtliga företags och näringsidkares skatteskulder och försummelser av periodskattedeklarationer. Skatteskuldsregistret visar inte det exakta beloppet i euro på skatteskulden, utan endast om skatteskulden över stiger 10 000 euro eller inte. Skatteskuldsregistret visar inte privatpersoners skulder. Skatteskuldsregisterprojektet inrättades vid Skatteförvaltningen i slutet av år 2013. Lagstiftningen om skatteskuldsregistret är ny och därför var det också nödvändigt att skapa ett eget datasystem för registret. Skatteskuldsregistret inrättades för att bekämpa grå ekonomi och öka öppenheten i samhället. Målet med skatteskuldsregistret är att bekämpa grå ekonomi, vilket skrivits in som en del av regeringens program för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Tillgången till myndighets uppgifter, såsom skatteskuldsuppgifter, underlättar bekämpningen och övervakningen av grå ekonomi, berättar överinspektör Alexandra Hacklin, projektchef för skatteskuldsregistret. Målet med skatteskuldsregistret är att underlätta den verksamhet som bedrivs särskilt av kunder som har utredningsskyldighet enligt lagen om beställaransvar eller lagen om offentlig upphandling. Också öppenhet och transparens är viktiga frågor med tanke på hela samhället. Registrets existens är också ett allmänt incitament för att fullgöra deklarations- och betalningsskyldigheter. SKATTESKULDSREGISTRET ÄR ETT RESULTAT AV EN ENGAGERAD OCH KUNNIG PERSONALS ARBETE Hacklin berättar att ibruktagandet av skatteskuldsregistret krävde väldigt mångsidig sakkunnighet. Flera tiotals sakkunniga från Skatteförvaltningen deltog i projektets olika faser. Vi behövde kunskap och kunnande om bland annat skatteuppbörd, indrivning och olika skatteprogram och datasystem. Många olika intressent grupper har också deltagit i skatteskuldsregisterprojektet. Den kunniga projektpersonalen och den goda atmosfär som rådde bland projektarbetarna var nyckeln till det fina slutresultatet. Hacklin upplever att det varit utmanande, men belönande att inrätta skatteskuldsregistret. Det absolut intressantaste med projektet var att skapa ett helt nytt system. På samma gång var det också det besvärligaste, eftersom det var nödvändigt att beakta alla system som redan finns och deras inverkan på skatteskuldsregistret då vi skapade systemet. Därtill var tolkningen av den nya lagstiftningen en särskild utmaning i projektet. Möjligheten att göra det lättare för kunderna att sköta ärenden motiverade projektarbetarna att försöka nå ett så bra slutresultat som möjligt, säger Hacklin. EFFEKTIV KUNDHANDLEDNING UNDERLÄTTADE IBRUKTAGANDET AV SKATTESKULDSREGISTRET Ibruktagandet av skatteskuldsregistret skedde friktionsfritt och inga större problem uppstod i något skede av projektet. Innan systemet togs i bruk gjorde vi en avsevärd satsning på till exempel tester och kundhandledning. När registret öppnades, visste vi redan tack vare testerna att registret säkert skulle fungera. Det har visat sig att skatteskuldsregistret är lättanvänt för kunderna. De användarerfarenheter som vi tog del av genast under den första veckan visade att det var lätt att hitta tjänsten och att användarna kunde använda den utan problem. Sidan skatt.fi styrde effektivt kunderna att använda tjänsten. Under årets lopp fi ck skatteskuldsregistret också mycket synlighet i media, vilket ökade kundernas kunskap om registret. Alexandra Hacklin vill uppmana kunderna att också i fortsättningen granska uppgifter ur skatteskuldsregistret. Jag hoppas att kunderna använder skatteskuldsregistret aktivt så att också behovet av att begära skatteskuldsintyg minskar. Ett fl äckfritt skatteskuldsregister är ett tillräckligt bevis på fullgjorda skyldigheter. Vid behov är det också möjligt att själv skriva ut ett utdrag ur skatteskuldsregistret direkt från tjänsten. Skatteskuldsregisterprojektet avslutades i januari 2015. Det är möjligt att granska uppgifter i skatteskuldsregistret via Skatteförvaltningens och Patent- och registerstyrelsens gemensamma informationstjänst FODS (ytj.fi).

Målet med skatteskuldsregistret är att bekämpa grå ekonomi. ALEXANDRA HACKLIN överinspektör, projektchef för skatteskuldsregisterprojektet SE VIDEO

18 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS FINANSMINISTERIET STYR VÅR VERKSAMHET Finansministeriet och riksdagen styr Skatteförvaltningens verksamhet genom att bevilja anslag och ställa upp resultatmål. Mål ställs upp i den budget som godkänns av riksdagen och framför allt i det resultatavtal som ingås med finansministeriet. POSITIVT BETYG PÅ SKATTEFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET Finansministeriet ger årligen skriftlig respons på Skatteförvaltningens verksamhet. Den respons som Skatteförvaltningen fick för verksamheten under 2013 var väldigt positiv. Finansministeriet var tillfredsställt med att de avtalade resultatmålen uppnåddes med beröm godkänt och att verksamheten utvecklades. Skatteförvaltningen fi ck god respons av ministeriet till exempel med anledning av att vi effektiviserat verksamheten genom att höja automatiseringsgraden. I responsen sågs det som en bra sak att Skatteförvaltningen satsat på personalens utveckling, utbildning och arbetshälsa. Skatteförvaltningens arbetshälsa hade förbättrats och vi hade fått bättre resultat än övriga arbetsgivare inom statsförvaltningen. I responsen nämndes också den utökade användningen av e-tjänster och den framgångsrika utvecklingen av dessa. Vad gäller skattekontrollen lyfte fi nansministeriet fram ibruktagandet av skattenummer och internprissättningsprojektet. I sin respons nämnde ministeriet också den fina produktivitets- och lönsamhetsutvecklingen och att lokaler används effektivare. Skatteförvaltningens andra utmaningar under de kommande åren är att trygga datasystemens driftsäkerhet och å andra sidan av att dra nytta av de nya IT-möjligheter som standardprogramvaruprojektet erbjuder. I responsen konstaterades det att det fi nns skäl att göra en parallell uppföljning av genomslagskraften och lönsamheten. Verksamhetens genomslagskraft och kvalitet får inte bli sämre trots snäva anslagsramar. REGERINGSPROGRAMMET STÖDER DEN LÅNGSIKTIGA PLANERINGEN Det viktigaste dokument som styr den långsiktiga planeringen är regeringsprogrammet. Utifrån programmet utarbetas årligen statsrådets ramar för fyra år. Rambeslutet för åren 2015 2018 gavs i april 2014. Utifrån rambeslutet utarbetas årliga budgeter, som riksdagen godkänner. Rambeslutet tar ställning till fi nansieringen av de utvecklingsprojekt som Skatteförvaltningen föreslagit. Utvecklingsprojekten kan gälla lagstiftningsreformer, teknologiska ändringar eller utveckling enligt Skatteförvaltningens strategi. I resultatavtalet mellan fi nansministeriet och Skatteför valtningen sätter fi nansministeriet upp samhälleliga effektmål och andra resultatmål. Effektmålet för år 2014 var att verkställa beskattningen utan störningar. Övriga effektmål utgjordes av att minska skattefelet, effektivt bekämpa grå ekonomi och inter nationell skatte flykt och att hålla en hög nivå på skattebetalarnas förtroende och positiva inställning till skatter.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS 19 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS SKATTEFÖRVALTNINGEN I ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING Beskattningen påverkar samhället och på motsvarande sätt påverkar samhället beskattningen och dess verkställande på många sätt. SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR MÅSTE FÖRUTSES Det är väldigt viktigt att förutse samhällsförändringar eftersom omvärlden förändrats och fortsätter att förändras på ett allt mer oförutsägbart och snabbare sätt. Många samtidiga faktorer påverkar förändringen, såsom globaliseringen, den skärpta internationella konkurrensen, den tekniska utvecklingen, den snabbare informationsförmedlingen, ändringen i åldersstrukturen och den ändring av värderingarna som anknyter till förändringen. I en omvärld som förändras är det svårt att förutse möjligheterna och hoten för Finlands nationalekonomi. Detta gör att Skatteförvaltningens förändringsförmåga är av särskild vikt. SKATTEFÖRVALTNINGEN DELTAR I DEN OFFENTLIGA DEBATTEN Nya beskattningsteman har lyfts till den nationella och internationella debatten. Dessa teman utgörs av till exempel grå ekonomi, skatteparadis, skatteplanering och samhällsmoralen, internprissättning och beskattningens samhälleliga betydelse. I Finland har debattens tyngdpunktsområden i huvudsak varit positiva och debatten har upprätthållit den positiva inställningen till skatter. Med tanke på positiv inställning till skatter blir det en allt större utmaning att tala om innehållsfrågor som gäller beskattningen, till exempel internprissättning, då beskattningen internationaliseras. Den nuvarande utvecklingen för skattesystemet gör också skattelagstiftningen mer utmanande genom att den medför undantag och komplicerade avdrag. Samtidigt borde kunderna kunna sköta sina skatteärenden enkelt och snabbt. EN KUNDKRETS SOM FÖRÄNDRAS Internationaliseringen av beskattningen leder också till ändringar i Skatteförvaltningens kundkrets. Under kommande år kommer antalet utländska fackmän som arbetar i Finland att öka. Också det internationella fastighets- och aktieinnehavet kommer att öka. En allt större del av kunderna bor långa tider utomlands. Denna utvecklingslinje som kan kopplas till internationaliseringen kan minska skatteintäkterna, då kunderna kan använda olika länders skatteförmåner enklare och snabbare. Å andra sidan bidrar det tilltagande samarbetet mellan olika länders skatteförvaltningar till att förebygga negativa effekter. Det är möjligt att fi nländarnas positiva inställning till beskattningen kan ändras, eftersom prognoserna visar att det ekonomiska läget inte kommer att förbättras väsentligt under de kommande åren. På grund av att staten är skuldsatt kommer det trängda läget för den offentliga ekonomin att fortsätta även om det ekonomiska läget skulle förbättras. Detta leder lätt till en hög skattesats, vilket ökar risken för sämre skattemoral.

20 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS VIKTIGA STRATEGISKA PROJEKT 2014 PROJEKT Valmis-projektet Projektet kring riskfenomen inom internationell beskattning Den nya anmälningsskyldigheten inom byggbranschen Offentligt skatteskuldsregister Gemensamt inkomstregister Utredning av omfattningen på skattefelet Utveckling av hantering av skatterisker och analysverksamheten VTPR-projektet Ibruktagande av Valtori-tjänsten De nuvarande utspridda datasystemen för beskattningen ersätts med Valmis-programvara under åren 2014 2018. Under året beredde vi genomförandet av projektet och de anknutna lagändringarna. Projektet utreder specialsituationer som gäller internationella skattefenomen och har som mål att minska det skattefel som anknyter till dessa. Vi skapade ett förfarande där aktörer inom byggbranschen anmäler arbetstagar- och entreprenaduppgifter månatligen. Vi inrättade ett offentligt register över skatteskuldbelagda företag som införts i företags- och organisationsdatasystemet. Vi deltog i kravspecifikationen för det gemensamma inkomstregistret. Vi utredde olika delfaktorer som gäller skattefelet och utvecklade uppskattningen av omfattningen på skattefelet. Vi utvecklade hanteringen av skatterisker och analysverksamheten. Vi skapar och tar i bruk ett automatiskt system för förmedling av fullgöranderapporter. Ibruktagandet fortsätter fram till år 2017. I mars 2014 blev Skatteförvaltningen användare av Valtori-tjänster. MÅL Verkställande av beskattningen utan störningar Minskande av skattefelet, bekämpning av grå ekonomi och skattefl ykt Bekämpning av grå ekonomi Bekämpning av grå ekonomi Minskande av skattefelet Minskande av skattefelet, bekämpning av grå ekonomi Minskande av skattefelet Bekämpning av grå ekonomi Lönsamhet SKATTEFÖRVALTNINGEN MED I PILOTPROJEKTET FÖR SERVICEPUNKTER Finansministeriets projekt Kundservice 2014 framskred till en pilotfas med gemensamma servicepunkter inom den offentliga förvaltningen. Skatteförvaltningen deltog i projektet på alla pilotorter i S:t Michel, Pargas, Saarijärvi, Kiminge och Pelkosenniemi. Vid testet erbjuds kundbetjäning vid servicepunkter som drivs av kommunerna. Tjänster producerades av kommunerna och därtill av Skatteförvaltningen, FPA, Polisens tillståndsförvaltning, magistraterna och arbetsoch näringsbyråerna. Vid servicepunkterna hjälpte kommunala servicerådgivare Skatteförvaltningens kunder genom att skriva ut nödvändiga blanketter, ta emot handlingar och styra kunderna att använda e-tjänster. Det var också möjligt att vara i kontakt med en sakkunnig från Skatteförvaltningen via fjärranslutning. När de gemensamma servicepunkterna öppnade stängde Skatteförvaltningen sin kundbetjäning i S:t Michel och Pargas eftersom man ville ha erfarenheter av hur väl Servicepunkterna ersätter serviceställena. Finansministeriet utvärderar effekterna av serviceställena på sommaren 2015. Erfarenheterna från pilotfasen beaktas i den fortsatta beredningen. Kapacitetsprojektet Projektet för att ta i bruk en datorhalls- och kapacitets tjänst för datasystemen. Ibruktagandet flyttades fram till år 2015. Tryggande av driftsäkerheten Därtill genomfördes flera lagstiftningsreformer år 2014.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS 21 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS LAGÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR BESKATTNINGEN ÅR 2014 Ändringar i lagstiftningen påverkar Skatteförvaltningen, bland annat vad gäller handledningen av kunder, beskattningsförfarandet och datasystem. Rätten att dra av räntor på bostadslån minskades ytterligare. År 2014 är 75 procent av räntorna avdragsgilla i beskattningen. Avdragsrätten kommer att skäras ned ytterligare under kommande år. En studielånskompensation ersatte det studielånsavdrag som beviljas i beskattningen. En person som avlagt examen inom tidsfristen har fått dra av en del av amorteringarna av sina studielån som en studielånskompensation. Den nya studielånskompen sationen påverkar inte beskattningen, eftersom kompensationen betalas till den bank som beviljat lånet i stället för skatteavdragsrätten. Den tillfälliga skattefriheten för överlåtelsevinst av fastigheter främjade markköp av kommunerna. Personkunder hade möjlighet att skattefritt sälja fastigheter till kommunerna 1.10.2013 31.12.2014. Den lagstadgade skogsvårdsavgiften lades ner på finska fastlandet. Skatteförvaltningen samlade in skogsvårdsavgiften för sista gången år 2014. Inkomstskatteprocenten för aktiebolag och andra samfund sänktes till 20 procent från och med skatteåret 2014. Tyngdpunkten överfördes till beskattning av vinstutdelning av företagen: de skattepliktiga andelarna för dividendinkomst höjdes och den helt skattefria andel som gällde för dividender av onoterade bolag avskaffades. Beskattningen av vinstutdelning av andelslag ändras på motsvarande sätt från och med år 2015. De nya skyldigheterna att lämna uppgifter inom byggverksamhet trädde i kraft 1.7.2014. Byggherrar och entreprenörer ger månatligen uppgifter om entreprenadbelopp och arbetstagare till Skatteförvaltningen. Skyldigheten att lämna uppgifter kompletterar det skattenummerförfarande som tagits i bruk redan tidigare. Också byggare av egnahemshus ska lämna uppgifter om arbeten som kräver bygglov. Skyldigheten att erbjuda kvitto trädde i kraft år 2014. En näringsidkare ska med vissa undantag erbjuda köparen kvitto också vid kontantköp. Lagstiftningen om skatteskuldsregistret trädde i kraft 1.12.2014. Det register som förs av Skatteförvaltningen ger möjlighet att få information om huruvida ett företag har en skatteskuld på minst 10 000 euro eller försummat periodskattedeklarationer. Syftet är att underlätta fullgörandet av den utredningsskyldighet för beställare som anknyter till beställaransvaret och offentliga upphandlingar samt att främja skattebetalningen. FATCA-avtalet. I likhet med många andra stater har Finland ingått ett avtal med USA om utbyte av beskattningsuppgifter enligt den amerikanska FATCA-lagstiftningen. Finländska fi nansiella institut ger årligen Skatteförvaltningen uppgifter om tillgångar och avkastningar på fi nländska konton för amerikaner. Skatteförvaltningen förmedlar uppgifterna till USA:s skatteförvaltning. På motsvarande sätt får Finland uppgifter om fi nländska skattskyldigas tillgångar och inkomster i USA. FATCA-avtalen har banat väg för ett allt intensivare samarbete för att bekämpa internationell skattefl ykt. Finland och ett fl ertal EU- och OECD-stater ingick i oktober 2014 ett avtal om ömsesidigt utbyte av beskattningsuppgifter, vilket motsvarar FATCA-avtalen.

22 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS FRAMTIDENS KRAV På ett internationellt plan sker stora förändringar i beskattningen för närvarande. Den internationella företagsverksamheten blir allt mer mobil då digitaliseringen och nya verksamhetsmodeller och -sätt breder ut sig. Man talar om en ny form av digital ekonomi där det inte är möjligt att fastställa hemorten för affärsverksamhet som bedrivs elektroniskt lika enkelt som tidigare. Därtill leder de internationella företagens ökade kontakter till att företagen har allt mer komplicerade internationella koncernstrukturer och företagsarrangemang. Å andra sidan har världen vaknat upp och insett att den internationella affärsverksamheten kräver en gemensam lagstiftning för staterna och därtill också aktivt samarbete mellan olika staters skatteförvaltningar. Denna utveckling leds av såväl Europeiska unionen som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), som är gemensam för de västerländska industristaterna. Projektet Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), som genomförs av OECD, fungerar som motor för det internationella arbetet, som har som mål att hindra att de nationella skattebaserna vittrar sönder. Risken är att inkomster inte alls beskattas eller att företagen fl yttar till stater med låg beskattning. Detta sker till följd av skattesystem som inte är kompatibla med varandra och arrangemang som i huvudsak är lagliga. Också inom EU pågår fl era liknande projekt, som syftar till att ändra medlemsstaternas lagstiftning. Såväl EU som OECD utför ett omfattande arbete för att skapa en mer harmoniserad skattelagstiftning mellan länderna. En sådan skulle minska möjligheterna till omotiverade skatteförmåner. Rekommendationer om hur man kan skapa ett skattesystem som är kompatibelt mellan olika stater har utarbetats inom ramen för BEPS-projektet. Därtill har staterna kommit överens om fl era reformer av det internationella utbytet av skatteuppgifter. Informationsutbytet gäller alla skattebetalargrupper, såväl privatpersoner som företag. Utbyte av kontouppgifter med USA och EU-länderna kommer att bli en del av det obligatoriska informationsutbytet för Finland. Det automatiska utbytet av kontouppgifter mellan EU-länderna grundar sig på Europarådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning. EU bereder ett utvidgande av informationsutbytet på eget initiativ mellan staterna till exempel vad gäller ansökningar om förhandsavgöranden som företagen gjort med tanke på deras beskattning. Därtill tar man i bruk nya system för att betala och redovisa mervärdesskatt i mervärdesbeskattningen.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 MED I ETT FINLAND SOM FÖRÄNDRAS 23 DEN INTERNATIONELLA SKATTEKONTROLLEN KRÄVER INHEMSKA RESURSER Den internationella utvecklingen leder till att Skatteförvaltningens effektivitetskrav skärps och en resultatgivande kontroll förutsätter kontinuerlig effektivisering av metoderna för skattekontroll och inriktningen av dessa. De närmaste åren kommer såväl lagstiftningen för företag som förfaringssätten i utbytet av skatteuppgifter att ändras. Skatteförvaltningens organisation förbereder sig inför de framtida uppgifterna genom specialisering och koncentrering av funktionerna. Ett exempel på detta är att internprissättningsprojektet, som inrättades som ett tillfälligt projekt år 2012, har gjorts till en permanent del av Koncernskattecentralens verksamhet från och med år 2015. Det krävs också att de tekniska metoderna kontinuerligt utvecklas för att man ska kunna delta i det informationsutbyte som hela tiden tilltar. Skatteförvaltningen följer noggrant den utveckling som sker inom OECS:s BEPS-projekt och förbereder sig på att genomföra de eventuella lagstiftningsändringar som ska göras utifrån projekten. SKATTEFÖRVALTNINGEN LADE UT SINA IT-TJÄNSTER Det fanns en vilja att koncentrera de ICT-tjänster som produceras för staten och i början av år 2014 grundades Statens branschoberoende ICT-tjänster dvs. Valtori för att tillhandahålla dessa tjänster. Skatteförvaltningen började använda Valtoris tjänster i samband med det första ibruktagandet. Ansvaret för att producera informationstekniska tjänster som är fristående från Skatteförvaltningens verksamhetsområde överfördes till Valtori 1.3.2014. På samma gång övergick 87 personer från Skatteförvaltningen till Valtori. Förutom personal överfördes också de avtal som gäller service och anläggningstillgångar till Valtori. Vid övergångsfasen ansvarade de personer som övergick från Skatteförvaltningen till Valtori i huvudsak också för genomförandet av tjänsterna. Servicenivån och tjänsterna har hållits på överenskommen nivå under år 2014. Världen har vaknat upp och insett att den internationella affärsverksamheten kräver att stater har gemensam lagstiftning och att deras skatteförvaltningar samarbetar aktivt.

24 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER OM BYGGEN TOGS I BRUK CASE SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER OM BYGGEN TOGS I BRUK Skyldigheten att lämna uppgifter om byggande, vilken syftar till att bekämpa grå ekonomi, trädde i kraft i början av juli 2014. Företag som beställer byggtjänster ska månatligen anmäla uppgifter om entreprenader på över 15 000 euro till Skatteförvaltningen. Om en gemensam byggarbetsplats uppkommer för fl era företag, ska den huvudsakliga genomföraren för byggarbetsplatsen månatligen anmäla uppgifter om alla arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen. Hushåll ska före slutsynen av byggnaden anmäla uppgifter om alla arbeten som omfattas av bygglov. Den nya anmälningsskyldigheten var en enorm förändring inom byggbranschen. Den medförde helt nya skyldigheter för många beställare av bygg- och underhållsarbeten, vilka från tidigare inte hade någon som helst erfarenhet av arbete med skattemyndigheten i detta samband, säger överinspektör Sari Wulff. Det handlade om en förändring av hela arbetskulturen inom byggbranschen. Överinspektör Sari Wulff fungerade som projektledare för Raksi-projektet. Vi började förbereda ikraftträdandet av den nya lagstiftningen genom att inrätta Raksi-projektet redan för tre år sedan, berättar Sari Wulff. På grund av skyldigheten att lämna uppgifter var vi tvungna att skapa ett helt nytt datasystem och nya förfaringssätt såväl för kunderna som för personalen. År 2014 utförde vi en stor mängd datasystemsarbete och skapade tjänster för anmälningen. Allt som allt var vi tvungna att planera och genomföra en helt ny process börjandes från hur skyldigheten att lämna uppgifter uppkommer för en kund, hur inspektioner görs på fältet och hur själva beskattningen verkställs. Vi började effektivisera handledningen och rådgivningen av kunderna i god tid. Skatteförvaltningen utarbetade olika anvisningar, spelade in videon för att ge handledning om anmälningen och gav information till olika kundgrupper via skatt.fi -sidorna och intresseorganisationerna. Vid ibruktagandet var det extremt viktigt att ge information och på våren skapade vi ett eget servicenummer för skyldigheten att lämna bygguppgifter för kundrådgivningen. En kort tid innan lagen trädde i kraft ordnade Skatteförvaltningen över 40 utbildningsevenemang runt om i Finland och deltog i närmare 100 evenemang. Webinarier, det vill säga kurser på nätet, var ett helt nytt sätt att ge utbildning vid Skatteförvaltningen. Mottagandet var gott och tusentals personer deltog i utbildningen, berättar Wulff. När skyldigheten att lämna uppgifter trätt i kraft fortsattes arbetet av övervakningsgruppen för specialbranscher. I den inledande fasen av den stora förändringen fokuserade gruppens arbete på rådgivning av och handledning till kunderna utifrån fel som upptäckts i anmälningen. På hösten har gruppen också bekantat sig med och gett handledning på byggarbetsplatserna tillsammans med skatteinspektörerna.

Allt som allt var vi tvungna att planera och genomföra en helt ny process. SARI WULFF överinspektör SE VIDEO

26 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING MOT ETT MINDRE SKATTEFEL Skatteförvaltningen har till uppgift att sörja för att kunderna betalar sina skatter vid rätt tidpunkt och till rätt belopp. En av Skatteförvaltningens uppgifter är att minska skattefelet. Med skattefel avses att de fastställda skatterna inte fl yter in till fullt belopp, det vill säga att beloppet på skattemedlen inte motsvarar beloppet på de medel som kan samlas in i teorin. Skattefelet orsakas av skatterester, deklarationsfel och försummelser. Skatterester uppkommer då kunder av en eller annan orsak inte kan betala de skatter som de deklarerat. Vi strävar efter att hålla skatteresterna på en så låg nivå som möjligt till exempel genom att se till att beskattningen i allt större utsträckning sker i realtid. Målet är att beskattningen genast träffar maximalt rätt och att den sköts maximalt nära den tidpunkt då den skattepliktiga inkomsten uppstått. Skattefel uppkommer också av deklarationsfel och försummelser. Påförandet och betalningen av skatter uteblir eftersom uppgifter som påverkar beskattningen inte deklarerats eller deklarerats felaktigt. En del av felen och försummelserna är oavsiktliga, medan en del är avsiktliga. Vid avsiktliga försummelser talar man om grå ekonomi, då man medvetet låter bli att deklarera eller betala samhälleliga förpliktelser som hänför sig till laglig affärsverksamhet. GRÅ EKONOMI minskar skatteintäkterna försämrar de hederliga företagens konkurrensställning minskar den positiva inställningen till skatter återspeglar sig på arbetsförhållandena och arbetssäkerheten.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 27 AKTIV VERKSAMHET FÖR ATT MINSKA SKATTEFELET Skatteförvaltningen minskar skattefelet genom att främja den positiva inställningen till skattebetalning. Målet är att öka medborgarnas och företagens förståelse för beskattningens betydelse för samhället. Den positiva inställningen till skatter främjas också av föregripande handledning och en trovärdig skattekontroll, som minskar kundernas möjligheter att avsiktligt eller oavsiktligt förfara på fel sätt. Beskattningsåtgärderna inriktas enligt kundgrupp. Genom segmentering av kunderna identifieras deras olika behov av rådgivning, handledning och kontroll. Skatteförvaltningen satsar på kontroll som genererar skatt, såsom kontroll av stora och internationella bolag. GRÅ EKONOMI BEKÄMPAS PÅ FLERA FRONTER Grå ekonomi ökar skattebelastningen för hederliga medborgare och företag och leder till snedvriden konkurrens på marknaden. Samtidigt är grå ekonomi till skada för den positiva inställningen till skatter hos kunder som bedriver laglig verksamhet. Skatteförvaltningen förebygger inverkan av grå ekonomi på skattefelet. Skatteförvaltningen ökar tillsammans med övriga myndigheter och intressentgrupper risken för att åka fast för ohederlig verksamhet och minskar de nyttor som kan fås genom att bedriva grå ekonomi. Vi förebygger grå ekonomi med en effektiv kontroll och information som påverkar den allmänna åsikten. Grå ekonomi kan också bekämpas genom att utveckla förfarandet för att deklarera och betala skatt. De konkreta metoderna utgörs av bland annat det offentliga skattenummerregister som Skatteförvaltningen administrerar, den månatliga skyldigheten att lämna arbetstagar- och entreprenaduppgifter och publiceringen av skatteskuldsuppgifter i Skatteskuldsregistret, som förs av Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen tryggar de finländska skatteintäkterna genom att utveckla skatterådgivningen till och skattekontrollen av internationellt viktiga bolag och genom att övervaka den internationella internprissättningen. Skatteförvaltningen utreder också inkomstbildningen för personkunder, särskilt placeringar och affärsverksamhet utomlands. I verksamheten utnyttjar vi jämförelseuppgifter inom fi nansbranschen. Därtill vidareutvecklar vi det internationella informationsutbytet. Vårt mål är att beskattningen från första början träffar så rätt som möjligt.

28 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING SKATTEUTFALL ÅR 2014 Bruttoutfallet redogör för det penningbelopp som flutit in till Skatteförvaltningens bankkonton under året. År 2014 uppgick bruttoutfallet för de skatter som Skatteförvaltningen samlade in till sammanlagt 68,5 miljarder euro. Bruttoutfallet ökade från år 2013 med 1,4 miljarder euro (+2,1 %), trots att sänkningen av samfundsskatteprocenten minskade bruttoutfallet för samfundsskatt med hela 786 miljoner euro ( 13 %). Inkomstskatt för personkunder och mervärdesskatt som ska betalas på varor och tjänster genererar överlägset mest skatteintäkter. Tillsammans täckte bruttoutfallet för dessa skatter mer än 80 procent av det totala bruttoutfallet för Skatteförvaltningen. BELOPPET PÅ INKOMSTSKATTEN FÖR PERSONKUNDER STEG TROTS RECESSIONEN Bruttoutfallet för inkomstskatten för personkunder nådde 31,3 miljarder euro, vilket är en ökning på 1,2 miljarder euro från föregående år (+3,9 %). Inkomstskatten består till 90 procent av förskottsinnehållningar, som ökade med 961 miljoner euro (+3,6 %) från föregående år. Utan recessionen och en arbetslöshet som fortsatte att öka hade lönebeloppet inom ekonomin och följaktligen förskottsinnehållningarna ökat i ännu högre grad. Enligt uppskattning var orsaken till en tredjedel av uppgången i förskottsinnehåll ningarna att den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg med 0,35 procentenheter. De återstående två tredjedelarna av uppgången för förskottsinnehållningarna berodde å sin sida på den allmänna inkomstförändringen. Bland övriga inkomstskatteslag ökade utfallet för förskottskomplettering 207 miljoner euro (+40 %) och kvarskatt 37 miljoner euro (+3,7 %). Däremot sjönk utfallet för förskottsskatt med 18 miljoner euro ( 1,1 %). Förskottsinnehållningarna och förskottsskatterna hänförde sig i huvudsak till skatteåret 2014, medan förskottskompletteringarna särskilt avspeglar skatteåret 2013, då kapitalinkomsterna ökade. På motsvarande sätt förföll kvarskatt från två olika skatteår till betalning år 2014. Den andra förfallodagen för kvarskatt för skatteåret 2012 inföll i februari och den första förfallodagen för kvarskatt för skatteåret 2013 ägde rum i december. Bruttoskatteutfallet för den förfallodag som gäller skatteåret 2012 sjönk, men bruttofallet för den förfallodag som gäller skatteåret 2013 steg på grund av ökade kapitalinkomstskatter. NEDGÅNGEN I DEN FINLÄNDSKA EFTERFRÅGAN PÅVERKADE UTFALLET FÖR MERVÄRDESSKATTEN Bruttoutfallet för mervärdesskatt steg med 284 miljoner euro från året innan (+1,1 %) och uppgick till sammanlagt 25,1 miljarder euro. Eftersom beloppet på återbäring av mervärdesskatt samtidigt ökade med 176 miljoner euro (+1,6 %), landade uppgången i nettoutfallet på 108 miljoner euro (+0,8 %). Detta visar att den fi nländska efterfrågan varit låg. DEN SÄNKTA SAMFUNDSSKATTEPROCENTEN SYNTES I INKOMSTSKATTEBELOPPET Bruttoutfallet för inkomstskatten för samfund sjönk med 786 miljoner euro ( 13 %) och uppgick till 5,1 miljarder euro. Detta berodde på att samfundsskatteprocenten sänktes från 24,5 procent till 20 procent. Bland de delfaktorer som påverkar samfundsskatten minskade bruttofallet för förskottsskatter med 778 miljoner euro ( 17 %). Beloppet på förskottskompletteringar minskade en aning ( 5,2 %),

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 29 men översteg än en gång en miljard euro. Däremot ökade kvarskatterna (+12 %). Vad gäller såväl förskottskomplettering som kvarskatt handlade det i huvudsak om skatter som hänför sig till skatteåret 2013. MER SOCIALSKYDDSAVGIFTER TILL FPA De socialskyddsavgifter som redovisas till FPA uppgick till knappt 1,7 miljarder euro, vilket var 74 miljoner euro (+4,6 %) mer än året innan. Uppgången var en följd av ändringen av skattegrunden: betalningsprocenten steg till 2,14 procent av de utbetalade lönerna, då den låg på 2,04 procent år 2013. SKÄRPTA BESKATTNINGSGRUNDER HÖJDE UTFALLET FÖR FASTIGHETSSKATT MED 12 PROCENT Bruttoutfallet för den fastighetsskatt som redovisas enbart till kommunerna översteg för första gången 1,5 miljarder euro. Uppgången från året innan uppgick till 168 miljoner euro (+12 %). Uppgången låg i linje med prognoserna, eftersom de beskattningsvärden för byggnader som användes i fastighetsbeskattningen för skatteåret 2014 steg med närmare 10 procent från föregående år. Beskattningsvärdena för mark steg med drygt åtta procent. Därtill höjde sammanlagt 90 kommuner den allmänna fastighetsskatteprocenten, medan 87 kommuner höjde fastighetsskatteprocenten för byggnader som används för stadigvarande boende. ÖKAD ÖVERLÅTELSESKATT TROTS DET RÅDANDE LÄGET I BOSTADSHANDELN Bruttoutfallet för överlåtelseskatt var 708 miljoner euro. Jämfört med året innan var uppgången överraskande stor, sammanlagt 113 miljoner euro (+19 %). Det går dock inte att förutse ett uppsving i bostadshandeln utifrån dessa siffror eftersom några stora enskilda fall förklarar största delen av uppgången. Därtill var nivån på överlåtelsebeskattningen en aning lägre än för närvarande i januari-februari 2013, eftersom skatten höjdes i början av mars 2013 från 1,6 procent till 2,0 procent vad gäller bostads- och fastighetsaktier och därtill inkluderades skuldandelen i skattegrunden. EN FÖRORDNINGSÄNDRING TIDIGARELADE INFLÖDET AV SKATTEINTÄKTER AV VINSTUTDELNING FRÅN ONOTERADE FÖRETAG Bruttoutfallet för förskottsinnehållning på vinstutdelning uppgick till 499 miljoner euro, vilket är hela 291 miljoner euro (+140 %) mer än året innan. Den huvudsakliga orsaken till detta är den ändring av förordningen om förskottsuppbörd vilken trädde i kraft år 2013, enligt vilken också onoterade företag ska verkställa förskottsinnehållning på vinstutdelning till personkunder. Förutom att förfarandet ändrades gjorde år 2014 också börsbolag stora vinstutdelningar som ska tolkas som vinstutdelningar av engångskaraktär. Därtill skärptes beskattningen av vinstutdelningar en aning. Börsbolagens andel av de förskottsinnehållningar som betalades år 2014 var 55 procent, medan de onoterade företagens andel var 45 procent. Den stora uppgången i utfallet för källskatt som betalats av begränsat skattskyldiga (+72 %) hänförde sig också till ovan nämnda extra vinstutdelningar av engångskaraktär. Sammanlagt uppgick bruttoutfallet för källskatt till 475 miljoner euro. SISTA ÅRET FÖR BANKSKATTEN Bankskatten togs i bruk år 2013, men den blev kortlivad. Under det andra och samtidigt sista året (år 2014) genererade bankskatten sammanlagt 138 miljoner euro, det vill säga 4 miljoner euro (+2,8 %) mer än år 2013. I fortsättningen betalar depositionsbanker och andra institut stabilitetsavgifter till en stabilitetsfond i stället för bankskatt. Bland övriga skatteslag ökade utfallet en aning också för lotteriskatt (+1,6 %), förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning (+8,9 %) och försäkringspremieskatt (+5,2 %). Bruttoutfallet för arvs- och gåvoskatt sjönk med hela 146 miljoner euro ( 22 %). År 2014 uppgick utfallet till 508 miljoner euro. Inga nämnvärda förändringar skedde i snittalen för beskattningsbeslut och nedgången förklaras med situationen i Skatteförvaltningens arbetskö. År 2014 behandlade vi cirka en femtedel färre arvs- och gåvobeskattningsfall än året innan. Också utfallet för källskatt på ränteinkomster minskade ( 32 %). Utfallet minskades av räntenedgången år 2013.

30 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING ÅTERBÄRINGSBELOPPET LÅG KVAR PÅ EN STABIL NIVÅ Under 2014 returnerade Skatteförvaltningen sammanlagt 14,6 miljarder euro till kunderna med anledning av överbetalda skatter. Skatteåterbäringsbeloppet ökade med 90 miljoner euro (+0,6 %) från året innan på grund av uppgången i återbäring av mervärdesskatt (+1,6 %). I euro återbars mest mervärdesskatt, knappt 11,0 miljarder euro. Beloppet står för tre fjärdedelar av all skatt som Skatteförvaltningen återbar. De största återbäringarna av mervärdesskatt hänför sig typiskt till stora investeringar och till exporten där företag i och med 0-skattesatsen slipper betala mervärdesskatt. Också förskottsskatter för samfund (+5,7 %) och källskatter (+51 %) återbars i större utsträckning än under året innan. Däremot minskade återbäringen inom övriga stora skatteslag. Beloppet på förskottsåterbäring till personkunder backade en aning ( 5,2 %) efter en upptrend som varat i fl era år. Under året betalades sammanlagt 2,3 miljarder euro i förskottsåterbäring till sammanlagt 3,5 miljoner personkunder. Den bakomliggande orsaken till nedgången i förskottsåterbäringen är uppgången i beloppet på kapitalinkomstskatten, eftersom särskilt överlåtelsevinster i de fl esta fall inte beaktas i förskottsinnehållningen, utan skatterna i fråga betalas i efterskott antingen som förskottskomplettering eller först som kvarskatt. Uppgången i kapitalinkomstskatterna är följaktligen också en bidragande faktor till nedgången i beloppet på förskottsåterbäringen. Hos personkunder är andra återbäringar än förskottsåterbäringar ringa. Beloppet på förskottsåterbäringen till samfund sjönk ( 5,6 %), trots att förskottsåterbäringen för skatteåret 2013 var högre än året innan. Orsaken till detta var de högre beloppen på återbäringar av samfundsskatt från tidigare skatteår vilka gjordes år 2013. 5 I TOPP SKATTEAVDRAG FÖR PERSONKUNDER 1 2 3 4 5 Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Hushållsavdrag Kostnader för att förvärva inkomst (avdrag från förvärvsinkomster) Utgifter som hänför sig till hyresinkomster Kostnader för att förvärva inkomst (avdrag från kapitalinkomster) BRUTTOUTFALL FÖR SKATTEINTÄKTER OCH ÅTERBÄRINGAR 2004 2014 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bruttoutfall Återbäring Mn euro 49 884 9 754 52 404 10 486 55 627 11 888 59 917 12 993 63 630 15 241 57 491 13 047 58 513 13 128 63 040 14 547 64 817 15 055 67 152 14 471 68 539 14 560

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 31 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 54 MILJARDER EURO FÖR SAMHÄLLETS TJÄNSTER Skatteförvaltningen förmedlar månatligen de skatter som flutit in till Skatteförvaltningens konton till de skattetagare som tillhandahåller samhällstjänster: staten, kommunerna, Folkpensionsanstalten, församlingarna och skogsvårdsföreningarna. År 2014 redovisades 54 miljarder euro i skatter till skattetagarna. Beloppet ökade med 800 miljoner euro (+1,5 %) jämfört med föregående år. REDOVISNINGEN AV FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTSKATTER ÖKADE, REDOVISNINGEN AV SAMFUNDSSKATTER BACKADE Redovisningarna av förvärvs- och kapitalinkomstskatter fortsatte att öka och växte med drygt en miljard euro (3,7 %) från året innan. Uppgången förklaras av flera skattegrundsändringar, såsom höjningen av den genomsnittliga kommunalskatte procenten och reformen av beskattningen av utdelning. Uppgången i redovisningarna berodde också på att de inkomster som ligger till grund för förskottsinnehållningen steg med cirka 2 procent från föregående år. Redovisningarna av samfundsskatt sjönk med 418 miljoner euro ( 9,4 %). Förändringen beror i huvudsak på sänkningen av samfundsskatteprocenten från 24,5 procent till 20 procent. Redovisningarna av mervärdesskatt låg på så gott som samma nivå som under året innan, de ökade med måttliga 71 miljoner euro (+0,5 %) från föregående år. Under året redovisades skogsvårdsavgifter i en avsevärt mindre omfattning ( 42,7 %) på grund av ändringen av intagsperioden under det föregående året. Förändringen ledde till att redovisningen av skogsvårdsavgifter år 2013 undantagsvis gällde två år. UPPGÅNG I REDOVISNINGARNA TILL STATEN OCH KOMMUNERNA Sammanlagt redovisades 28 miljarder euro i skattemedel till staten, vilket är en aning mer än under föregående år (+0,6 %). Ökningen berodde på utfallet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomster, vilket steg med 789 miljoner euro från året innan (+9,9 %). Uppgången förklaras delvis av att utdelningen för olika skatteår preciserades, vilket ökade det belopp som ska redovisas till staten med cirka 300 miljoner euro. Det belopp som redovisades till övriga skattetagare år 2014 minskade med motsvarande belopp. Statens andel av samfundsskatteutfallet var 2,4 miljarder euro, dvs. nästan en femtedel lägre än under året innan, dels för att samfundsskattebasen sänkts, dels för att statens andel REDOVISNINGAR TILL SKATTETAGARNA 2014 Skattetagare Mn euro Ändring (%) Staten 28 172 0.6 förvärvs- och kapitalinkomstskatt + källskatt 8 744 9,9 samfundsskatt 2 433 19,3 moms 14 099 0,5 övriga statliga skatter 2 896 3,5 Kommuner 21 168 2,6 kommunalskatt 18 193 1,3 samfundsskatt 1 463 11,5 fastighetsskatt 1 512 10,9 FPA 3 643 4,4 avgifter för försäkrade 1 953 4,2 socialskyddsavgifter för arbetsgivare 1 690 4,6 Församlingar 1 027 1 kyrkoskatt 912 2,2 samfundsskatt 116 10,3 Skogsvårdsavgifter 27 42,7 Skatter och avgifter sammanlagt 54 037 1,5

32 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING av utdelningen av samfundsskatten minskat från 68 till under 63 procent. Bland de övriga skatterna ökade redovisningarna av överlåtelseskatt mest, de ökade med 116 miljoner euro (+19,7 %). Under det andra och samtidigt sista året genererade bankskatten sammanlagt 138 miljoner euro, det vill säga 4 miljoner euro (+2,8 %) mer än under år 2013. Redovisningarna till kommunerna fortsatte att öka och steg med 527 miljoner euro (+2,6 %) från året innan. Det belopp som ska redovisas till kommunerna ökade till 21,2 miljarder euro. I euro står kommunalskatten för största delen av tillväxten i redovisningen, då ökningen var 227 miljoner euro (+1,3 %). Också beloppet på samfundsskatter (+11,5 %) och fastighetsskatter (+10,9 %) som ska redovisas till kommunerna ökade med sammanlagt cirka 300 miljoner euro. Trots den sänkta skattebasen ökade beloppet på den samfundsskatt som ska redovisas till kommunerna, eftersom kommunernas relativa andel av samfundsskatten under skatteåret ökade från 29,5 procent till 35,6 procent. Fastighetsskatternas tillväxt förklaras av höjningen av de beskattningsvärden som ligger till grund för skatten och därtill av att fl era kommuner höjde fastighetsskatteprocenten. HÖGRE FÖRVÄRVSINKOMSTER ÖKADE REDOVISNINGARNA TILL FOLKPENSIONSANSTALTEN De avgifter av skattenatur som redovisades till Folkpensions anstalten ökade med 4,4 procent till 3,6 miljarder euro. Uppgången fördelas jämnt mellan sjukförsäkringspremier för försäkrade och socialskyddsavgifter, som ökade med 78 miljoner euro från året innan. Den positiva utvecklingen för socialskyddsavgifter uppbackades av uppgången i skattepliktiga förvärvsinkomster och därtill av en liten höjning av bägge betalningsprocenterna jämfört med föregående år. Redovisningarna till församlingarna krympte från året innan ( 1,0 %). Totalt 1 027 miljoner euro redovisades till församlingarna. Orsaken till den lilla tillbakagången var redovisningarna av kyrkoskatt, som minskade med 21 miljoner euro ( 2,2 %). Ökningen av samfundsskatten med 11 miljoner euro (+10,3 %) räckte inte riktigt till för att täcka det underskott som uppkom på grund av kyrkoskatten. INFLÖDE AV SKATTEINTÄKTER FRÅN OLIKA SKATTESLAG 2010 2011 2012 2013 2014 FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTBESKATTNING 53,7 % REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER 2010 2014 MOMS 26,2 % Mn euro Ändring (%) 45 463 48 998 50 261 53 213 54 037 0,7 7,8 2,6 5,9 1,5 SKATTEINFLÖDE FRÅN FÖRETAG 7,4 % FASTIGHETSBESKATTNING 2,8 % SKATTETAGARNAS ANDELAR AV NETTOUTFALLET 2014 Staten 28 172 Kommuner 21 168 FPA 3 643 Församlingar 1 027 Skogsvårdsföreningar 27 ÖVRIGA SKATTER 9,9 % Mn euro % 52,1 39,2 6,7 1,9 0,1

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING 33 ARBETE FÖR EN FRAMGÅNGSRIK BESKATTNING OBETALDA SKATTER PÅ 4 MILJARDER EURO Beloppet på obetalda skatter uppgick till 4,066 miljarder euro i slutet av 2014. Skatterester (3,865 miljarder) och ett skattekontounderskott på 191 miljoner euro ingår i beloppet. Beloppet på skatteresterna ökade med 135 miljoner euro (3,6 %), men beloppet på skattekontounderskottet ligger på samma nivå som föregående år. 715 miljoner euro. Beloppet har minskat med 82 miljoner euro (11,4 %) från föregående år. UTFALLET FÖR SKATTEKONTOANMÄRKNINGAR OCH -BETALNINGSPÅMINNELSER Med betalningsanmärkningar som gällde skattekontot infl öt sammanlagt 1,327 miljarder euro ( 72 miljoner euro jämfört med året innan). Indrivningsåtgärderna genererade 1,737 miljarder euro (+155 miljoner euro). Det utfall som räknades på detta sätt uppgick till sammanlagt 3,064 miljarder euro. POLISANMÄLNINGAR Skatteförvaltningen ger polisen information som hänför sig till polisanmälningar, utredningar och rättegångar. Skatteförvaltningen gör även polisanmälningar som en del av bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. År 2014 registrerade Skatteförvaltningen sammanlagt 520 polisanmälningar, vilket är 7 anmälningar mindre än året innan. Av skatteresterna var 1 454 miljoner euro (37 %) mervärdesskatter, 721 miljoner euro (18 %) förskottsinnehållningar och socialskyddsavgifter och sammanlagt 1 577 miljoner euro (41 %) förskottsskatter och kvarskatter. Beloppet på kvarskatterna ökade med 170 miljoner euro. Skatteresterna för övriga huvudskatteslag ändrades inte avsevärt. Andelen för ovan nämnda huvudskatteslag av skatteresterna var sammanlagt 97 %. Av skatteresterna hörde 1,17 miljarder euro (30 %) till personkunder och 2,5 miljarder euro (65 %) till företags- och samfundskunder. Övriga gruppers andel var 5 %. Beloppet på preskriberade skatter som kan allokeras och ingår i det sammanlagda beloppet på skatteresterna uppgick till UTFALLET FÖR KUNDSPECIFIKA INDRIVNINGSÅTGÄRDER Utfallet för kundspecifika indrivningsåtgärder var 426 miljoner euro, vilket var en uppgång på 44 miljoner euro från året innan. Utfallsprocenten för kundspecifi ka indrivningsåtgärder låg på 54,31 %. Utfallet steg med cirka 4 % från föregående år. INDRIVNING AV SKATTER GENOM UTSÖKNING Om en kund inte betalar skatt efter en betalningsanmärkning, skickar Skatteförvaltningen i allmänhet skatten till utsökning. Sammanlagt 341 miljoner euro fl öt in via utsökningsverket, vilket är en ökning med 22 miljoner. Skatteförvaltningen för ett regelbundet samarbete med Riksfogdeämbetet, vilket tryggar kompatibiliteten mellan Skatteförvaltningens och utsökningsverkets funktioner. SKATTERESTER OCH SKATTEKONTOUNDERSKOTT 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Skatterester Skattekontounderskott Mn euro 3 627-3 898-4 084-3 730 191 3 865 191 Statistikföringen av skattekontounderskottet inleddes år 2013.

34 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 BELOPPET PÅ SKATTEFELET BESKRIVER SAMHÄLLETS TILLSTÅND CASE BELOPPET PÅ SKATTEFELET BESKRIVER SAMHÄLLETS TILLSTÅND Med skattefel avses differensen mellan det lagenliga skatteinflödet och det faktiska skatteinflödet, det vill säga beloppet på den obetalda skatten per år. Skattefel uppstår till följd av bristande kunskap, slarv, avsiktlighet och betalningsoförmåga. Vid avsiktliga felaktiga och bristfälliga deklarationer eller uteblivna betalningar av påförda skatter talar man vanligen om grå ekonomi. År 2013 fick en arbetsgrupp vid Skatteförvaltningen till uppgift att definiera skattefelet och utveckla nya mätningsmetoder för en årlig beräkning. Målet är att utveckla en bedömningsmetod som är realistisk, kan upprepas och användas i internationell vetenskaplig bedömning. Arbetet fortsätter och det har nu börjat ge mätningsresultat. Utifrån utvecklingen för skattefelet är det möjligt att utvärdera Skatteförvaltningens verksamhet och skattesystemet, berättar chefsanalytiker Aki Savolainen från Enheten för hantering av skatterisker. Vi kan till exempel bedöma beloppet på de skatteintäkter som inte uppbärs, orsakerna till att skattefel uppkommer och hur effektivt det är möjligt att vidta åtgärder mot skattefelet med kontroll. Utifrån beräkningarna av skattefelet är det möjligt att till exempel inrikta handledningen och kontrollen. Beräkningar av skattefelet kan också användas i bedömningen av behoven av att ändra lagstiftningen och ändringarnas effekt. Savolainen anser att beräkningarnas pålitlighet är av yttersta vikt. Den nytta som fås av beräkningarna är helt beroende av beräkningarnas pålitlighet. Användning av diffusa beräkningar leder i värsta fall till en felaktig lägesbedömning och då kan resurser och lagstiftningsändringar inriktas fel. Beräkningar som är allmänt kända som svaga försämrar också Skatteförvaltningens trovärdighet, säger Savolainen. I Europa publicerar endast Estland och Storbritannien årligen omfattande beräkningar av skattefelet. Danmark ger ut beräkningar av skattefelet vartannat år. År 2014 gjordes de första beräkningarna av skattefelet i Finland. Enligt våra beräkningar insamlades inte cirka 1,2 miljarder euro mervärdesskatt år 2010 på grund av deklarationsfel- och brister och cirka 200 miljoner euro på grund av skatterester, säger Savolainen. EU publicerade egna beräkningar av mervärdesskattefelet i EU-länderna på hösten 2014. Resultaten för Finland låg i linje med våra beräkningar. EU:s undersökning visade också att mervärdesskattefelet i Finland, Sverige och Danmark är bland det lägsta i Europa. Vad gäller mervärdesskatt samarbetar vi med Internationella valutafonden IMF. Som ett resultat av samarbetet slutförs på hösten 2015 en beräkning av mervärdesskattefelet under åren 2008 2013. Skatteförvaltningen fortsätter också att utveckla beräkningen av skattefelet i andra skatter. Utvecklingsarbetet för flera skatteslag begränsas av att det inte fi nns användbart material, utifrån vilket det vore möjligt att utarbeta trovärdiga beräkningar av skattefelet. Flera andra skatteförvaltningar har också stött på samma hinder. Naturligtvis deltar vi också i det arbete för att utveckla beräkningen av skattefelet vilket görs inom ramen för EU. Vi undersöker särskilt hur metoderna för att beräkna skattefelet i Danmark och Storbritannien kan tillämpas i Finland. Dessa länders beräkningar av skattefelet anses vara bland de bästa i världen. I bägge länder väljs de företag som är föremål för skatterevision slumpmässigt, vilket ökar trovärdigheten för beräkningarna av skattefelet. I Finland är inte skatterevisionerna slumpmässiga, utan de grundar sig på en riskbedömning och följaktligen är det inte möjligt att mäta skattefelet med revisionsresultaten. ÅR 2010 UTEBLEV MERVÄRDESSKATT ENLIGT FÖLJANDE: deklarerade skatter på 200 miljoner euro icke-deklarerade skatter på 1,2 miljarder euro

Utifrån utvecklingen för skattefelet är det möjligt att utvärdera Skatteförvaltningens verksamhet och skattesystemet. AKI SAVOLAINEN chefsanalytiker Enheten för hantering av skatterisker SE VIDEO

36 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA KUNDNÖJDHET OCH RESULTAT MED HANDLEDNING OCH RÅDGIVNING Den föregripande handledningen av kunder ökade 2014 och fortsätter att öka. Syftet är att handleda kunderna så att de kan sköta sina skatteärenden på rätt sätt. En kund som från första början förfar på rätt sätt underlättar skötseln av sina egna ärenden och samtidigt fl yter skatteintäkter in med lägre administrativa kostnader. OMFATTANDE UTBILDNING PÅ NÄTET Skatteförvaltningen turnerade i stor utsträckning och föreläste på evenemang som ordnades av intressentgrupper. Kundevenemang ordnades också som webbsändningar, till exempel om de nya skyldigheterna som gäller byggande, generationsväxlingar och teman som intresserar nya företagare. Webbsändningar är ett kostnadseffektivt sätt att nå ett stort antal kunder. Evenemangen var också interaktiva och kunderna kunde ställa frågor i realtid i chatten. Evenemangen var populära och hade 500 1 600 deltagare. Inspelningarna av evenemangen lades också ut på skatt.fi för att kunna ses av kunderna. KUNDUTBILDNING DIREKT TILL SPECIALGRUPPER På våren 2014 inledde Skatteförvaltningen ett samarbete med Marthaförbundet. Vi ordnade handledning i skattedeklaration på nätet för seniorer runt om i Finland. Syftet med samarbetet är att uppmuntra och handleda personer över 65 år att komplettera sin skattedeklaration på nätet. Garnisonssamarbetet fortsattes. Företrädare för Skatteförvaltningen gav information till beväringar som hemförlovades i juni och december om skatteteman som särskilt berör dem. Samarbetet med armén utvidgas att omfatta marinen och fl ygvapnet från och med nästa år. Skoldagen hölls i november och i år valde vi studeranden i den andra och tredje årskursen vid yrkesläroanstalter som målgrupp. Arbetstagare vid Skatteförvaltningen turnerade i hela Finland och berättade om aktuella skatteärenden och gav studeranden handledning i skötsel av skatteärenden. Föreläsningarna handlade bland annat om varifrån en ny företagare får hjälp och hur en löntagare enklast sköter sina skatteärenden. Skatteförvaltningen vill nå unga kunder på sätt som är lämpliga för dem. Vi planerar webbsändningar för unga: bland annat ordnar vi en egen sändning om beskattning för niondeklassister och vi ger information om skattekort och ansökan av skattekort på våren före skattekortssäsongen. Skolturnén Grå ekonomi svart framtid fortsattes i samarbete med polisen och Tullen. Turnén, som fi ck positiv respons i stora mängder, nådde fl era tusentals studeranden. Projektet fortsätter även under 2015. SMS ÄR EN DEL AV SKATTEFÖRVALTNINGENS INFORMATION I Skatteförvaltningens kundundersökningar har upp till 70 procent uppgett att de vill få påminnelser av Skatteförvaltningen per SMS. Med tanke på det kommande året planerar vi att ta i bruk SMS som en metod inom den föregripande handledningen. Vi planerar också att effektivisera användningen av mobiltjänster och sociala medier som en del av handledningen. SAMFUNDENS SKATTEDEKLARATIONSTJÄNST OCH FODS FÖRNYADES År 2014 var Samfundens skattedeklarationstjänst för första gången i bruk under ett helt år och långt över 30 000 deklarationer inlämnades elektroniskt. Kunderna hittade tjänsten och de har varit nöjda med den. Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) är en samtjänst för Patent- och registerstyrelsen och Skatteförvaltningen. År 2014 utvidgades tjänsten. Kunderna kan nu elektroniskt göra ändringar som gäller adress- och företagsuppgifter och därtill styrelsen, verkställande direktören, disponenten, prokurister, personer med rätt att företräda företaget och revisorer i handelsregistret. Därtill är det möjligt att elektroniskt göra ändringar i Skatteförvaltningens register över mervärdesskattskyldiga, förskottsuppbördsregister och arbetsgivarregister. Under året gjordes sammanlagt nästan 20 miljoner sökningar i informationstjänsterna av sammanlagt över 3 miljoner personer.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 37 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA KONTROLL OCH SKATTEREVISIONER År 2014 genomfördes ett stort antal reformer som förbättrar kontrollarbetet. Reform av skattrevisionsprocessen. Hörandeförfarandet för skatterevisionsberättelser förnyades 1.7.2014. Vi slopade den preliminära skatterevisionsberättelsen och slutade höra kunderna två gånger. Numera hörs kunden först efter att den slutliga skatterevisionsberättelsen färdigställts. Reformen påskyndar revisionsprocessen och förbättrar kundservicen, då den enhet som utfört skatterevisionen också ansvarar för det slutliga hörandet för skatterevisionsberättelsen. År 2014 har vi utvecklat och testat ett handledande skatterevisionsförfarande. Målet är att åtgärda fel redan under revisionen och förebygga att motsvarande fel upprepas i framtiden. Erfarenheterna har varit positiva och det handledande förfarandet utvidgas år 2015. Skyldigheten att lämna kvitto vid kontanthandel trädde i kraft år 2014. Skatteförvaltningen övervakar att skyldigheten att lämna kvitto iakttas tillsammans med polisen och regionförvaltningsverken. Under år 2014 gjordes handledningsbesök och inspektioner vid 1 820 företag. En försummelseavgift som påförs för företag effektiviserar fullföljandet av plikterna. Skyldigheten att lämna uppgifter inom byggbranschen trädde i kraft 1.7.2014. Utifrån anmälningsuppgifterna har skatterevisioner riktats till kunder som behöver handledning om anmälning eller som försummat skyldigheten att lämna uppgifter. Projektet för skattekontroll av utländska transaktioner inrättades i början av år 2014 som en del av Skatteförvaltningens projekt kring riskfenomen inom internationell beskattning. Projektet fokuserar särskilt på aktörer som drar nytta av stater med låg skattebelastning. Ett annat prioriterat område är utländsk placeringsverksamhet som bedrivs av privatpersoner och identifi ering, handledning och kontroll vad gäller överföring av förmögenhet. Bekämpningen av internationellt skattebedrägeri har ytterligare effektiviserats för att svara på de utmaningar som grå ekonomi medför. Statsgränsöverskridande grå ekonomi leder också till ett avsevärt skattebortfall för Finland. Skattebedrägerier är allt mer mångfacetterade och begås i allt högre tempo. Likväl har också aktörsfältet i hög grad internationaliserats och professionaliserats. Också effektiv bekämpning av skattebedrägeri kräver aktiv verksamhet mellan EU-medlemsstaterna och särskilt ett aktivt samarbete i närregionen. Eurofi sc-nätverket för bekämpning av bedrägeri, det vill säga systemet för tidig varning inom EU, är en metod för att identifi era och bekämpa bedrägerier och bedrägliga aktörer. ANTAL KONTROLLÅTGÄRDER 2012 2014 Antal 2012 2013 2014 Skatterevisioner 3 151 3 362 4 666 Inspektioner 538 491 2 021 Granskningar av jämförelseuppgifter 267 444 406 Totalt 3 956 4 297 7 093 DEBITERADE SKATTER UTIFRÅN SKATTEREVISIONER 2012 2014 Mn euro 2012 2013 2014 Direkt beskattning 146 428 331 Indirekt beskattning 43 54 38 Förskottsuppbörd 39 28 36 Totalt 228 510 405

38 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA Impulsgruppen inledde sin verksamhet vid Skatterevisionsenheten 1.2.2014. Gruppen behandlar koncentrerat alla tips om företagsverksamhet som kommer in till Skatterevisionsenheten och skatterevisionsinitiativ som tagits i samband med beskattningen. Målet med koncentreringen är en harmoniserad och effektiv verksamhet. Som ett resultat av arbetet skapade vi i början av år 2015 en anmälningsblankett med vilken medborgarna kan rapportera misstankar om kringgående av skatt på webbsidan skatt.fi. E-handelsprojektet inleddes 7.1.2014 som en del av projektet kring riskfenomen inom internationell beskattning. Projektet har till uppgift att etablera kontrollen av e-handel och behandlingen av fall vid Skatteförvaltningen. Målet är att stärka och inrikta kontrollen samt att påverka kundernas agerande med föregripande handledning. Det internationella informationsutbytet. Möjligheterna att inhämta uppgifter och föra internationellt samarbete är bättre än någonsin tidigare. De nya möjligheterna att inhämta uppgifter gäller framför allt länder med låg beskattning eller nollbeskattning. Sedan år 2007 har Finland ingått avtal som möjliggör utbyte av beskattningsuppgifter med sammanlagt 44 sådana länder. Det omfattande och fungerande världsomspännande informationsutbytet möjliggör att vi effektivt kan skydda oss mot internationella skatterisker. År 2014 skickade Skatterevisionen begäran om internationell handräckning som gällde cirka 700 enskilda fall. Skatterevisionens organisation förnyas. År 2014 utredde vi möjligheterna att organisera skatterevisionsverksamheten med ett separat projekt. Utifrån utredningen beslöt vi att fusionera Skatterevisionsenheten med Företagsbeskattningsenheten och bilda en ny Företagsbeskattningsenhet. Den nya Företagsbeskattningsenheten inledde sin verksamhet 1.1.2015. Den nya enheten ger möjlighet till ännu mer ändamålsenlig inriktning av skattekontrollen av företagskunder. ÄNDRINGAR I INKOMSTBESKATTNINGEN VID SKATTEREVISIONEN (GRUNDKONTROLLEN) SKATTEÅREN 2011 2013 SKATTEÅRET 2011 SKATTEÅRET 2012 SKATTEÅRET 2013 ÄNDRINGAR VID BESKATTNINGEN M Antal M Antal M Antal Samfund tillägg i inkomsterna avdrag från inkomsterna Näringssammanslutningar tillägg i inkomsterna avdrag från inkomsterna Näringsidkare tillägg i inkomsterna avdrag från inkomsterna Jordbruksidkare tillägg i inkomsterna avdrag från inkomsterna Lön- och pensionstagare tillägg i inkomsterna avdrag från inkomsterna Värdepappershandel (fysiska personer) tillägg i överlåtelsevinsterna avdrag från överlåtelsevinsterna 1 041 99 16 2 65 6 37 6 283 18 50 8 8 609 3 301 860 69 9 870 945 7 420 1 688 71 497 4 206 8 063 1 044 947 194* 10 2 78 8 33 5 267 17 41 6 14 121 5 208 731 97 9 612 1 072 7 090 964 62 328 4 003 6 837 1 090 1 157 383 67 2 135 11 36 4 276 19 96 15 12 748 3 979 1 030 130 10 136 1 200 6 562 816 52 631 3 549 9 892 1 508 * Behandlingen av handavtrycket för skatteåret 2012 ändrades vad gäller samfundsbeskattningen och därför är sifforna för år 2012 inte helt jämförbara med siffrorna från föregående år.

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 39 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI Bekämpningen av grå ekonomi omfattar föregripande åtgärder, avslöjande och utredning av missbruk samt indrivning av olaglig ekonomisk nytta. Bekämpning av grå ekonomi är en viktig utmaning för Skatteförvaltningen för att kunna verkställa beskattningen till rätt belopp. Undersökning av grå ekonomi bidrar till att hitta de bästa konkreta motåtgärderna. Rätt information om läget för den grå ekonomin är av central vikt för att inrikta kontrollen och ligger också till grund för nödvändiga ändringar av lagstiftningen. Enheten för utredning av grå ekonomi inrättades år 2011 för att bekämpa grå ekonomi och dess negativa följder. Lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi reglerar enhetens verksamhet. Den lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är att främja bekämpningen av grå ekonomi genom att producera och sprida information om grå ekonomi och bekämpningen av den. ÅR 2014 PUBLICERADE ENHETEN FÖR UTREDNING AV GRÅ EKONOMI 2 periodiska publikationer 13 sakkunnigartiklar INFORMATION TILL MEDBORGARE OCH MYNDIGHETER Utredningsenheten uppnår det fastställda målet att producera och sprida information på två sätt. Information produceras och sprids till en bred målgrupp med utredningar, publikationer och olika webbsidor. Därtill producerar enheten fullgöranderapporter om enskilda fall för vissa myndigheter som fastställs i lagen. Enheten har två aktionsgrupper: gruppen för informationsproduktion och gruppen för fullgöranderapporter. 61 utredningar eller utlåtanden MER INFORMATION

40 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA MED UPPGIFT ATT PRODUCERA OCH SPRIDA INFORMATION Utredningsenheten har en skyldighet att aktivt producera och sprida information om grå ekonomi. Till stöd för informationsproduktionen utarbetar utredningsenheten så kallade fenomenutredningar om olika delområden inom grå ekonomi. Utredningarna beskriver olika sätt att undvika skatt och offentligrättsliga avgifter vilka förekommer i samhället, deras omfattning och deras effekter. Förutom utredningar och undersökningar producerar enheten artiklar och skrifter om grå ekonomi och bekämpningsarbetet. På begäran ger enheten därtill utlåtanden om till exempel lagstiftningsförslag. Enheten för utredning av grå ekonomi producerar fullgöranderapporter till stöd för olika myndigheters uppgifter. UTREDNINGAR OM FULLFÖLJANDET AV PLIKTER INOM FÖRETAGSVERKSAMHET Den andra lagstadgade uppgiften för utredningsenheten är att utarbeta fullgöranderapporter på begäran av myndigheterna. Enheten för utredning av grå ekonomi verkar som en stödenhet för övriga myndigheter genom att producera fullgöranderapporter som en informationstjänst bland annat för Skatteförvaltningens, Tullens, polisens, Pensionsskyddscentralens, utsökningsverkets och Regionförvaltningsverkets uppgifter. Kunderna omfattar också Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, statsbidragsmyndigheterna, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Konkursombudsmannen och Närings-, trafi k- och miljöcentralen i Södra Österbotten. År 2014 utarbetades drygt 100 000 fullgöranderapporter. Fullgöranderapporterna ger myndigheterna information om organisationernas och de anknutna personernas verksamhet på ett samlat och effektivt sätt. FLEXIBLARE INFORMATIONSUTBYTE MELLAN MYNDIGHETER Informationsutbyte mellan myndigheter är en av de viktigaste metoderna för att bekämpa grå ekonomi. Under 2014 fortsatte Skatteförvaltningen projektet för ett servicegränssnitt för myndighetsuppgifter (VTPR-projektet). Projektets mål är ett flexibelt informationsutbyte mellan myndigheterna: övriga myndigheter får ännu lättare tillgång till uppgifter om företag av Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi. GRANSKNINGAR AV GRÅ EKONOMI 2012 2014 2012 2013 2014 Skatterevisioner, antal 3 151 3 362 4 666 antal gråa företag av de kontrollerade företagen 725 688 713 Granskningar av skyldigheten att lämna uppgifter inom byggbranschen, st. 76 Granskningar av jämförelseuppgifter inom byggbranschen, st. 267 290 320 Avslöjad grå ekonomi miljoner euro svarta löner 48 51 89 ej redovisad försäljning (inkl. moms) 55 64 68 förtäckt utdelning till bolag 7 8 5 förtäckt utdelning till delägare 28 27 36 Debiteringsförslag skatt miljoner euro förskottsuppbörd 17 17 12 moms 14 20 13 direkta skatter 26 29 31 Totalt 61 66 56 Verifi kat med felaktigt innehåll i bokföringen antal verifi kat, st. 5 902 11 486 4 052 verifi katens värde miljoner euro 40 81 38

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 41 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA BEHÄNDIGA TJÄNSTER Syftet med Skatteförvaltningens nya e-tjänster och andra reformer är att varje kund behändigt kan sköta sina skatteärenden. Merparten av våra person- och företagskunder har redan upptäckt möjligheten att sköta sina ärenden i våra e-tjänster. Många lämnar dock fortfarande sin deklaration på papper eller ringer vår telefontjänst för att ändra sitt skattekort. Oberoende av om kunderna sköter ärenden på nätet eller på annat sätt vill vi att de sköter sina ärenden till och med enklare och snabbare än de förväntat sig. Vi har också delvis nått detta mål: enligt våra kundundersökningar får vår verksamhet de bästa betygen av just de kunder som personligen skött ärenden med oss. ÖVRIGA SERVICEKANALER BEVARAS PARALLELLT MED E-TJÄNSTERNA De som redan upptäckt e-tjänsterna är de som från tidigare navigerar smidigt på Internet. Det fi nns dock ännu ett stort antal kunder som antingen inte ännu hittat webbtjänsterna eller inte kan eller vill använda dem. SKATT.FI ÅR 2014 SKATT.FI Finlands 7:E MEST UPPSKATTADE webbsida den POPULÄRASTE kanalen för att sköta skatteärenden 14 000 000 besökare 7 280 000 nerladdade dokument i snitt 38 350 besökare per dag

42 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA Vi betjänar fortfarande cirka 4 miljoner kunder per år antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Kunderna är alltid lika välkomna att sköta ärenden med oss och vi tvingar inte någon att till exempel använda Internet mot sin vilja. Däremot har vi som mål att locka kunder att börja använda nya servicekanaler genom att erbjuda lättanvända tjänster som är oberoende av tid. Vissa upplever att det är skrämmande eller obekvämt att använda e-tjänster. Enligt kundundersökningen är ett av de största hindren för att sköta ärenden elektroniskt en rädsla för att göra saker på fel sätt eller på så sätt att det som ska skötas misslyckas. Vi kan undanröja dessa förutfattade meningar med bra serviceupplevelser. Alltid då vi har att göra med en kund, för vi också e-tjänster på tal. Vid behov ger vi också personlig handledning om hur kunden kan sköta ärenden på egen hand. Skatteförvaltningens servicemodell för kundmöten, som utvecklats bland annat för att handleda och locka alla typer av kunder att använda e-tjänster, är till hjälp i detta arbete. ANDELEN E-DEKLARATIONER AV ALLA DEKLARATIONER 2010 2014 5 I TOPP POPULÄRASTE SIDOR PÅ SKATT.FI 2010 2011 2012 2013 2014 Personkunder och företagare Månatlig deklaration av moms 72 % 76 % 76 % 81 % 83 % Arbetsgivarprestationer 68 % 70 % 66 % 65 % 68 % Inkomstskattedeklarationer för rörelseidkare och yrkesutövare 19 % 26 % 26 % 43 % 46 % Ändring av skattekort 33 % 37 % 37 % 44 % 48 % Ändring av skattedeklaration 29 % 33 % 41 % 45 % 46 % Ändring av bankkonto 27 % 32 % 53 % 56 % 53 % Ändring av fastighetsskattedeklaration - - - - 28 % Anmälningar om byggande som lämnats av hushåll - - - - 78 % Aktiebolag och andra samfund Månatlig deklaration av moms 84 % 85 % 87 % 89 % 90 % Arbetsgivarprestationer 76 % 78 % 81 % 82 % 84 % Inkomstskattedekarationer för samfund - - 52 % 58 % 67 % Beställda skattekontoutdrag - 48 % 72 % 72 % 72 % 1 2 3 4 5 SKATTEKONTO Besök i webbtjänsten och utförda ändringar BLANKETTER Läsning, hämtning och nedladdning av blanketter SKATTEKORT PÅ NÄTET Besök i webbtjänsten och ändringar i skattekort KONTAKTUPPGIFTER Besök t.ex. på sidor med servicenummer och skattebyråers kontaktuppgifter SKATTEDEKLARATION PÅ NÄTET Besök i webbtjänsten och utförda ändringar

SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA 43 VI ARBETAR FÖR KUNDENS BÄSTA VI UTVECKLAS MED VÄRLDEN SERVICEKANALEN FÖRNYAR DET ELEKTRONISKA INFORMATIONSUTBYTET MELLAN SKATTEFÖRVALTNINGEN OCH KUNDEN Finland håller på att skapa en gemensam infrastruktur för digitala tjänster. Den nya infrastrukturen medför genuin nytta också för Skatteförvaltningens kunder. Den nationella servicekanalen harmoniserar företagens och samfundens sätt att hämta och lämna information till och från olika myndigheter. Harmoniseringen sänker kostnaderna för att sprida och skaffa information för Skatteförvaltningen och dess kunder. Skatteförvaltningen kan till exempel enklare dra nytta av den övriga offentliga förvaltningens datalager och tjänster. Skatteförvaltningen deltar i tjänsten Serviceutsikter, som tillhandahåller olika tjänster för medborgare, företag och myndigheter. Identifi eringen av kunder och hanteringen av behörigheter för e-kommunikation harmoniseras vad gäller olika myndigheters tjänster. Konton för att sköta ärenden är å sin sida en efterlängtad lösning för säkert elektroniskt informationsutbyte mellan Skatteförvaltningen och kunderna. Skatteförvaltningen för sina första tjänster till den nationella servicearkitekturen antingen år 2015 eller år 2016 beroende på tidtabellen för Nationella servicearkitekturen. NYTT BESKATTNINGSPROGRAM ERSÄTTER TIOTALS GAMLA PROGRAM En förutsättning för att verkställa beskattningen är att den stöds av datasystem som fungerar med hundra procents säkerhet och som kan utvecklas flexibelt. För närvarande fungerar beskattningen bra, men den datasystemshelhet som vi använder och som uppbyggts i fl era decennier är dyr att administrera och utveckla och det är inte lätt att anpassa den till ändringar. Därtill har en del av programmen nått slutet av sin livslängd. I syfte att förnya datasystemen har Skatteförvaltningen startat Valmis-projektet, som under åren 2014 2018 ersätter de nuvarande beskattningsprogramvarorna, som är fl era tiotal till antalet, med standardprogramvaran GenTax. På så sätt säkerställer vi att beskattningen fungerar utan störningar även under kommande år. På samma gång strömlinjeformar vi arbetsprocesserna för beskattningen. Under arbetets gång genomförs lagändringar som förenklar och harmoniserar beskattningsförfarandet. Det nya programmet ger en heltäckande bild av kundens situation. Därför är den nya programvaran ett bättre verktyg än tjänstemännens nuvarande verktyg såväl för skattekontrollen som för kundhandledningen och -rådgivningen. GENOMFÖRANDET AV INKOMSTREGISTRET BÖRJADE Finansministeriet inrättade ett projekt för att grunda ett nationellt inkomstregister i november 2014. Syftet med projektet är att planera och genomföra ett nationellt centralregister som innehåller detaljerade inkomstuppgifter om medborgarna. I framtiden utnyttjas registret av alla myndigheter som behöver uppgifter om medborgarnas uppgifter i sin verksamhet. Skatteförvaltningen tog ansvaret för det tekniska genomförandet av registret och ansvarar också för administreringen av det register håller på att skapas. Arbetet för att specifi cera inkomstregistret inleds i januari 2015.

44 SKATTEFÖRVALTNINGEN 2014 TEAM FÖR FÖREGRIPANDE HANDLEDNING PLANERAR FRAMTIDENS KUNDSERVICE CASE TEAM FÖR FÖREGRIPANDE HANDLEDNING PLANERAR FRAMTIDENS KUNDSERVICE Vi är här för kunderna!, säger Anne-Mari Järvenpää, som är byråchef och medlem av ett EON-team. Skatteförvaltningens kundbetjäning har på riksomfattande nivå koncentrerats till team för föregripande handledning och rådgivning (EON-team). Vi hjälper våra kunder att förutse slutresultatet av beskattningen och minska de fel som kunderna begår. Anne-Mari Järvenpää har varit med i EON-teamet i Seinäjoki sedan det inrättades, det vill säga nästan hela år 2014. Jag ville vara med och skapa nytt och utveckla Skatteförvaltningens föregripande handledning. I framtiden är vi ännu aktivare också på kanaler inom sociala medier vid sidan om de traditionella telefon tjänsterna och kontorsbesöken för att sköta ärenden, berättar Järvenpää ivrigt. Hon har arbetat vid Skatteförvaltningen sedan år 1993 och utvecklat sitt kunnande i nya uppgifter alltid då en möjlighet öppnat sig. Vid slutet av år 2014 verkade sammanlagt fem team för föregripande handledning och rådgivning vid Personbeskattningsenheten. Teamen är placerade på fyra orter: Kuopio, Villmanstrand, Uleåborg och Seinäjoki. Största delen av personalen i EON-teamen är yrkespersoner inom kundbetjäning vilka rekryterats utanför Skatteförvaltningen. Teamen ansvarar för en stor del av Skatteförvaltningens telefontjänster. Teamen med fokus på personbeskattning ger kundbetjäning i huvudsak för lön- och pensionstagares behov. Teamen med fokus på företag betjänar å sin sida personföretag och ger råd om ärenden som gäller bland annat skattenummer och anmälning inom byggbranschen. EON-teamen ger handledning på allmän nivå och skatteexperter stöder teamen. Detta är vardagsarbete, men med ett nytt grepp, berättar Järvenpää. I målbilden kan EON-teamen behandla 80 procent av de besvarade samtalen. Teamen betjänar via telefontjänsten och därtill besvarar de också frågor som kunderna skickat via webbplatsen skatt.fi. Dessutom föreläser teamen på olika evenemang som ordnas av intressentgrupper. Vår föregripande handledning är effektiv och sakkunnig, berättar Järvenpää. Vi säkerställer detta med kontinuerlig utbildning. Vi hjälper våra kunder att förutse slutresultatet av beskattningen och minska de fel som kunderna begår. EON-teamen ansvarar också för den framtida kundbetjäningen på de platser där kunderna redan fi nns. Vi fi nns också på sociala medier, mässor eller till exempel på skolor på handledningsbesök.

Vi fi nns också på sociala medier, mässor eller till exempel på skolor på handledningsbesök. ANNE-MARI JÄRVENPÄÄ Byråchef EON-teammedlem SE VIDEO

MED POSITIV INSTÄLLNING TILL SKATTEBETALNING SOM MÅL Med positiv inställning till skattebetalning avses kundens förståelse för vikten av att betala skatt och vilja att agera på rätt sätt vad gäller skatteärenden. Positiv inställning till skattebetalning är den svenska motsvarigheten till tax compliance. Tax compliance understryker vikten av laglydighet hos skattebetalaren. På svenska betonar vi också individens motivation att betala sin skatt. FÖRSTÅELSE FÖR ANVÄNDNINGEN AV SKATTER ÖKAR DEN POSITIVA INSTÄLLNINGEN SKATTEFÖRVALTNINGEN GÖR DET LÄTT ATT AGERA PÅ RÄTT SÄTT FRIVILLIGT POSITIVT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Positiv inställning till beskattningen Förstår beskattningens samhälleliga och ekonomiska betydelse Vilja att dra sitt strå till stacken KUNDEN Vill agera på rätt sätt SKATTEFÖRVALTNINGEN GÖR SAKER ENKLA FÖR KUNDEN NEUTRALT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Neutral inställning till beskattningen Grundläggande förståelse för beskattningens betydelse Vilja att sköta sig Beskattningen intresserar inte NEGATIVT INSTÄLLD TILL SKATTEBETALNING Negativ inställning till beskattningen Upplever att samhällets förmåner inte är till fördel för honom eller henne Upplever att skattemedlen används fel Upplever att beskattningen inte är rättvis Vill agera på rätt sätt, men kan inte Vill inte agera på rätt sätt, men agerar på rätt sätt Vill inte agera på rätt sätt, agerar inte på rätt sätt HANDLEDER OCH GER RÅD BERÄTTAR OM RISKERNA MED ATT ÅKA FAST, HAND- LEDER OCH UPPMUNTRAR KONTROLLERAR