Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält



Relevanta dokument
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp

Barn och unga i palliativ vård

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

A" anpassa och implementera e" föräldrastödsprogram 6ll somaliska föräldrar

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior Föreläsningens fyra teman

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Om autism information för föräldrar

Kan man utvärdera Socialt arbete? Vad kan man utvärdera och vilka krav ställ för a: det ska vara en utvärdering?

MST Vetenskapsteori och etik

Hultgren, G; (2007) etjänster som social interak<on via användning av IT- system en prak<sk teori, sid , Doktorsavhandling, IEI, LiU

SKAPA VÄRDE MED ÖPPNA DATA - ETT TJÄNSTE- PERSPEKTIV. Glenn Eriksson, Daniel Rudmark

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Socialt arbete AV, Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården, 7,5 hp

Stöd för barn och familjen

Ett färgstarkt känsloliv hör till det goda livet. Alla känslor är värdefulla och man kan lära sig att uttrycka dem. Barnet behöver hjälp med att möta

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi?

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Barn som separeras från

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

Bemötande aspekter för nyanlända.

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Ungdomarnas IKT användning (IKT=Informa4on och kommunika4onsteknologi) Delak4ghet på olika virtuella forum samt användning av nätbaserad service

13 nov -12 Shane MacDonald

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

VARFÖR? OFFERT- UNDERLAG FÖRSTA KONTAKT MED ARKITEKT KONTRAKT FAKTISK SLUTBESIKTNING BYGG- START PLANERAD SLUTBESIKTNING ÄTA- ARBETEN

Adolescents selling sex and sex as self injury

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Bedre kundebehandling större arbeidsglede! Bergen 24 oktober 2013

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Bilaga 7 till rapport. Bilaga 7 Praxisenkäter 1 (5) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, rapport 280 (2018)

Syskons upplevelser och egna strategier

Livet är enkelt att leva

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving socarb.su.se

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Med utgångspunkt i barnkonventionen

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 16

Hinder och möjligheter

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Rusmedel ur barnets synvinkel

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Guide för referenshantering

Susanne Johansson, doktorand. Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) Centrum för idrottsforskning (CIF)

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children

Breaking the vicious circle

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Transkript:

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält Pia K Eriksson doktorand i socialt arbete Helsingfors universitet pia.k.eriksson@helsinki.fi

Kontext 1/2 Doktorsavhandling under arbete Empiriska kontext adop?onsrådgivning, dvs. utvärdering och förberedelse inför adop?vföräldraskap AE utvärderas som förälder performance AE utvärderas som adop?vförälder poten?al Adop?onslag 24 3) hjälpa sökandena ae bedöma sina färdigheter som adop?vföräldrar och förbereda sig för uppgimen som adop?vföräldrar, 4) utreda och bedöma om det finns förutsäeningar för adop?on Maktens spänningsfält ur föräldrarnas synvinkel som klienter Stark klient grupp sårbar i situa?onen Välfärdsstatens kontroll för barnets bästa makt obalans känslor- möten med professionella samarbete som utgångspunkt

Kontext 2/2 Klientskap, privat blir offentligt maktobalans Kontroll Barnets bästa Stöd, samarbete, reflek?on, insikt Samarbete en förutsäening i ekva?onen

Varför Betydelsen av klienternas känslor i socialt arbete har förbisees Det talas om maktobalans, men få empiriska studier Känslor och makt är två av de sammanlänkande faktorerna mellan micro och macro (t.ex. D. Layder) Vem har räe ae få barn? Vem är en?llräckligt bra (adop?v)förälder? Vem har räe ae utvärdera det? Vem är inte?llräckligt bra på ae?llgodose barnets behov? Stora frågor = mycket känslor

Empiri 19 narra?va intervjuer med kvinnor och män som påbörjat en adop?onsprocess 7 adop?vpappor, 6 adop?vmammor, 6 kvinnor med avbruten process olika mo?v, olika processer (?d, hinder), olika slutresultat För ae förstå prospek?va adop?vföräldrars upplevelser måste vi ta i beaktande alla nivåer av den sociala verkligheten (psykobiografi, den sociala situa?onen och den kontextuella resurserna) som möts och påverkar mötena med de professionella (situated ac?vity). (Layder, 2004).

Emotioner Känslornas spektrum: Lycka, glädje, tacksamhet, läenad, sårbarhet, besvikelse, frustra?on, sorg, avund, ilska och rädsla Alla ueryckte rädsla på något plan: För ae inte bli godkända För ae inte få bli föräldrar För ae inte få ee önskat barn Rädsla för ae processen inte slubörs I kombina?on med brist på kontroll Osäkerhet, ångest sårbarhet

Emotionella möten Mycket av känslorna utlöses av det ins?tu?onella kontextet men tar sig ueryck och formas i mötena med professionella (och andra) under adop?onsprocessen - Vilka följder har dessa känslor på interak?onen med professionella i möten? - Rädsla normalitet, defens - Skam går hand i hand med rädsla- utlöses i rela?on?ll andra - Rädsla tar sig oma ueyck i andra former

Dämpade möten Vad händer med känslorna? Rädsla för ae uerycka avvikande åsikt eller missnöje (Möjlig) följder av ueryckande av nega?va känslor Reflek?on, öppenhet och samarbete med den part som kontrollerar är en krävande ekva?on

So what? Hur dämpade möten påverkar interak?onen Rela?onen mellan professionell och klient bygger på samarbete som skall bygga på?llit (trust, luoeamus) Som professionell är det läe ae invaggas i en känsla av partnerskap/ samarbete då nega?va känslor dämpas och maktobalansen inte uealas

And then? Rela?onen kommer all?d ae vara ledd och kontrollerad av de professionella partnerskap kan inte grunda sig på system som är fundamentalt ojämnlika (Ryburn, M. 1997) Vägen?ll samarbete på lika villkor ligger inte i goda inten?oner (Ryburn 1997) Ärlighet och reflek?on kring maktobalans Emo?onella aspekter av existen?ella frågor Andra kanaler för emo?oner, andra rum för reflek?on

Litteratur Dumbrill, G. (2006) Parental experience of child protec?on interven?on: A qualita?ve study. Child Abuse and Neglect 30, pp. 27-37. Holland, S. (2000) The Assessment rela?onship: Interac?ons between Social Workers and Parents in Child Protec?on Assessments. Bri?sh Journal of Social Work 30, pp. 149-163. Layder, D. (2004) Emo?on is Social Life. London: Sage. Layder D. (1997) Modern Social Theory: Key Debates and New Direc?ons. London: Routledge. Noordegraaf, M., van NijnaEen, C. & Elbers, E. (2009) Assessing candidates for adop?ve parenthood. Ins?tu?onal re- formula?ons of biographical notes. Children and Youth Services Review, 31, issue 1, pp. 89-96 Ryburn, M. (1997) Dilemmas in Working in Partership with the Parents and Rela?ves of Children Involved in Child Protec?on Planning Van NijnaEen, C. (2010) Deadlock Dialogues in Child welfare. Bri?sh Journal of Social Work 40 (3) pp. 826-840.