Barn- och utbildningsförvaltningen Elevhälsoplan En framgångsrik skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett livsperspektiv. En elev som känner sig trygg, trivs och har god hälsa har goda förutsättningar för att lyckas med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Denna plan ska bidra till att alla elever i Krokoms kommun får möjlighet att lyckas i sitt lärande och sin utveckling. Karin Wallén, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden
Elevhälsoplan i Krokoms kommun Inledning En framgångsrik skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett livsperspektiv. God hälsa, trygghet och trivsel är en förutsättning för en elevs lärande och kunskapsutveckling, men i denna plan understryks också vikten av att å andra sidan se lärande och kunskapsutveckling som viktiga förutsättningar för en god hälsa, trygghet och trivsel. Elevhälsoarbetet måste därför vara en integrerad del av arbetet med läroplanen. Elevhälsoarbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande snarare än åtgärdande och behandlande för att stödja eleverna i arbetet mot utbildningens mål. Det innebär att det dagliga Elevhälsoarbetet ska fokusera på friskfaktorer och en tilltro till att alla elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. För att detta ska vara möjligt är det vårt uppdrag att arbeta för att alla barn och unga har en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt oavsett grundförutsättningar. Vi ska arbeta för att alla elever upplever att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Elevhälsoarbetet sker i skolans alla delar; i klassrum, i korridorer, på skolgårdar, men också i arbetslag, i ledning och organisation. Arbetet sker också i nära samarbete med elev och vårdnadshavare. Syftet med denna plan är: Att den ska bidra till en gemensam syn på och ett gemensamt förhållningssätt till elevhälsoarbete inom skolorna i Krokoms kommun Att den ska vara ett stöd för rektorer och personal i både det strategiska och det vardagliga elevhälsoarbetet Klargörande av begrepp Skola I Elevhälsoplanen används begreppet skola. Benämningen skola används som ett samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Salutogent Ett salutogent perspektiv innebär att skolan behöver söka efter det som är hälsofrämjande: de faktorer som bidrar till hälsa, lärande och utveckling.
Hälsofrämjande Hälsofrämjande insatser är generella insatser som stimulerar hälsa för en större grupp. Betonandet av ett hälsofrämjande och ett salutogent perspektiv innebär att en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer behöver ske. Förebyggande Förebyggande arbete innebär att identifiera och undanröja hinder för elevers hälsa, lärande och utveckling. För att det ska vara möjligt behöver vi regelbundet kartlägga och analysera mönster och samband i det dagliga arbetet. Åtgärdande Åtgärdande arbete på individnivå ska utgå från hur verksamheten kan undanröja hinder för individens utveckling och lärande. Relationellt perspektiv Grundskolans styrdokument och Krokoms kommuns riktlinje är att våra verksamheter ska utgå ifrån ett relationellt perspektiv där samspelet mellan individen och dess omgivning är centralt. Arbetet ska sträva efter att utgå från individens och gruppens förutsättningar där krav och förmågor behöver möta varandra för att eleverna ska utveckla sitt lärande och ha god hälsa. Vi ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med hela lärmiljön (fysisk miljö, utmaningar och förhållningssätt etc). I elevhälsoarbete är det inte ovanligt att mycket tid ägnas åt enskilda elever och problemsituationer, och tiden till det förebyggande och
hälsofrämjande arbetet försvinner. Krokoms kommuns riktlinje blir därmed att elevhälsoarbetet ska ske mer på grupp- och organisationsnivå för att på så sätt även hjälpa varje individ, genom att problem kan hindras innan de uppstått. Utmaningen i elevhälsoarbetet blir att hitta möjligheten till ett mer relationellt perspektiv, utan att för den delen sluta hjälpa de individer som just nu har det svårt. Sekretess Elever och familjer har en grundläggande rätt att känna trygghet i att elevhälsan behandlar personlig information på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt. I praktiken innebär det att känsliga uppgifter endast delas mellan de personer som behöver känna till den i syfte att försäkra en god hälsa och att barnet får det stöd som behövs. Syftet med information som samlas in av elevhälsan handlar om att hjälpa eleven i sin skolgång. Information som är irrelevant för ändamålet ska inte diskuteras eller spridas vidare. Det finns flera lagar som reglerar sekretessen inom elevhälsan. den är starkare då det gäller medicinska bedömningar av läkare och skolsköterska samt för personliga uppgifter som framkommer i psykologiska, psykosociala eller specialpedagogiska insatser. Sekretessen är svagare gällande det elevstödjande arbetet i övrigt, men information får inte lämnas ut om man kan anta att det skulle skapa lidande hos en elev eller en anhörig. Anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 I Socialtjänstlagen regleras skolans anmälningsskyldighet till socialnämnden. De myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom och anställda hos sådana myndigheter, är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det innebär att den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett pesonligt ansvar för att anmälan görs. Anmälningsskyldigheten kan alltså inte överlåtas till rektor. Vidare att anmälan ska göras genast, så att socialnämnden kan bedöma om de behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd. Ibland kan det kännas svårt som anmälare att veta om situationen är sådan att en anmälan ska göras eller inte. Anmälaren behöver dock inte vara säker på att barnet far illa, anmälningsskyldigheten gäller redan vid misstanke. Av förarbetena till bestämmelsen om anmälningsskyldighet framgår att även svårbedömda eller obestyrkta uppgifter ska anmälas om de tyder på
att ett barn kan behöva stöd eller hjälp från socialtjänsten. Det är därefter socialnämndens ansvar att utreda barnets situation och bedöma om barnet eller föräldrarna behöver stöd på något sätt. När det råder osäkerhet om förhållandena är sådana att en anmälan ska göras, kan situationen diskuteras med socialtjänsten utan att barnets identitet avslöjas. Vårdnadshavare bör informeras om att anmälan görs, förutom vid misstanke om att barnet blivit utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp. I dessa fall ska socialnämnden kontaktas samma dag, så att en skyddsbedömning kan göras innan barnet går hem från skola eller fritidshem. Den som har gjort en anmälan till socialnämnden har rätt att få veta; att anmälan tagits emot, om utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Den som arbetar inom skolan omfattas även av en uppgiftsskyldighet, vilket innebär en skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Även om en utredning pågår hos socialnämnden, är det viktigt att fortsätta anmäla om oro för barnet kvarstår. Uppdraget elevhälsoarbete Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden är skolhuvudman och ansvarig för att skolorna har ett fungerande elevhälsoarbete. Rektor Rektor har det yttersta ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. Rektor ansvarar för att elevhälsoarbetet sker utifrån styrdokument och att enskilda pedagoger, arbetslag och övriga elevhälsoarbetare har forum att mötas.
Klassrummet Elevhälsa börjar i klassrummet. Faktorer som är avgörande för elevers lärande och utveckling är också avgörande för deras hälsa och allmänna välbefinnande. Arbetslaget I arbetslaget finns en samlad kompetens där kollegialt lärande kring elevhälsa ska ske. Skolans EHT - elevhälsoteam Elevhälsoteamet arbetar med tvärprofessionella gemensamma analyser. För att utveckla de tvärprofessionella analyserna krävs struktur och dagordning som ser till att samtliga medlemmar är delaktiga i analysarbetet. Ett stödjande och utmanande förhållningssätt till varandra i teamet är grundläggande. Hälsosamt samarbete En väl fungerande elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsans personal. För att denna samverkan ska ge resultat krävs forum och tydliga rutiner. Centrala elevhälsan I syfte att skapa ett likvärdigt elevhälsoarbete för alla enheter i kommunen finns en central elevhälsofunktion med psykologisk, psykosocial, specialpedagogisk samt medicinsk kompetens. Elevhälsans arbete ska vara tvärvetenskaplig, där de olika kompetenserna belyser individens, gruppens och organisationens utmaningar från olika perspektiv. Centrala elevhälsan utgör en stödfunktion för skolornas elevhälsoarbete. Centrala elevhälsan har både en operativ och strategisk funktion. Den operativa funktionen, som består av en mängd olika insatser, innebär ett integrerat arbete i skolornas verksamhet. Den strategiska funktionen ska bidra till att utveckla samverkan och ge en överblick samt skapa likvärdighet mellan skolor när det gäller elevhälsoinsatser. Centrala elevhälsan ska också bidra till kompetensutveckling inom området elevhälsa på ett övergripande plan i kommunen. I elevhälsopersonalens arbetsuppgifter ingår att: På grupp och organisationsnivå: Vara en samverkanspartner till kommunens och regionens stödinsatser för barn och unga
Samverka med skolans pedagogiska personal samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet Ingå i skolans elevhälsoteam Bistå med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa Arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna Uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar Ta del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete Kontinuerligt och systematiskt samarbeta med pedagogisk och annan personal på skolan På individnivå: Vara delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem som uppstår i elevens lärande, utveckling och hälsa Delta i arbetet att med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov Aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd Lotsa vidare till andra insatser när behov av specialistinsatser och/eller behandlande insatser identifieras/uppmärksammas I skolpsykologens arbetsuppgifter ingår att: På grupp- och organisationsnivå: Tillföra och integrera olika perspektiv utifrån psykologkompetensen som ett stöd i det pedagogiska arbetet på skolorna samt i den övergripande planeringen och implementeringen av elevhälsoarbetet Sträva efter att arbeta med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete på grupp- och organisationsnivå och därmed även vara à jour med aktuell forskning och metoder som kan vara ett stöd i detta arbete Vara ett stöd för rektor i frågor som rör skol- samt organisationsutveckling Erbjuda handledning/konsultation samt kompetensutvecklande insatser på organisations- samt gruppnivå och bidra med olika perspektiv på skolsvårigheter, dess orsaker samt hur dessa faktorer samverkar och hur de kan bemötas och hanteras Bidra med kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevens hälsa, lärande och utveckling i olika sammanhang
På individnivå: Genomföra psykologiska bedömningar utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar samt hur dessa förutsättningar samverkar med lärande miljö och pedagogik som underlag för den fortsatta planeringen av skolgången samt för ställningstagande till eventuell fördjupad utredning eller behov av remiss till annan instans Ge handledning/konsultation till skolans personal utifrån elevers förutsättningar och behov Erbjuda tid för enstaka samtal med skolpersonal, elever och vårdnadshavare där problematiken är skolrelaterad, dvs gällande inlärning eller hög frånvaro etc. via skolans Elevhälsoteam I skolkuratorns arbetsuppgifter ingår att: På organisationsnivå: Bidra med socialt och psykosocialt perspektiv i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete samt i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten Arbeta utifrån en helhetssyn med fokus på elevers situation och relation till sin omgivning, familj och skola, för att skapa goda förutsättningar att lyckas i skolan Medverka i skolans övergripande förändrings- och utvecklingsarbete när det gäller exempelvis värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel. ingå i skolans krisgrupp Vara sakkunning inom skolan gällande socialt arbete och sociallagstiftning På gruppnivå: Inspirera och stödja skolans personal i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på gruppnivå I samarbete med skolpersonal arbeta med psykosociala frågor som rör en grupp eller en hel klass som till exempel konflikthantering, kränkningar, utanförskap och relationsfrågor etc Ge konsultation till skolpersonal i sociala frågor På individnivå: Erbjuda individuella samtal som stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal i skolrelaterade frågor Utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskild elev för att undanröja hinder för lärande
I skolsköterskans och skolläkarens arbetsuppgifter ingår att: På organisationsnivå: Medverka i skolans övergripande förändrings- och utvecklingsarbete när det gäller exempelvis värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel. ingå i skolans krisgrupp Bidra med medicinskt perspektiv i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten Bidra med medicinsk yrkesvägledning till studie- och yrkesvägledare På gruppnivå: Arbeta med medicinska och sociala frågor som rör en grupp eller en hel klass som till exempel sex och samlevnad och relationer På individnivå: Erbjuda hälsobesök för förskoleklass, åk 2, åk 4 och åk 7. Hälsobesöken har både en hälsoövervakande och hälsofrämjande funktion där eventuella avvikelser i syn, hörsel, tillväxt och andra psykosomatiska och somatiska symptom kan identifieras Hälsobesök för nyanlända elever Erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens nationella vaccinationsprogram Vaccinering av nyanlända elever Genomföra enklare sjukvårdsinsatser Uppföljning av elever med somatiska och psykosomatiska problem. skolläkarmottagning Remisser till ögonmottagning före 8 års ålder samt till öronmottagning I specialpedagogens arbetsuppgifter ingår att: På organisationsnivå: Medverka i skolans övergripande förändrings- och utvecklingsarbete när det gäller pedagogiska frågor utifrån styrdokumenten Delta i arbetet med organisationsplanering och utvecklingsplaner Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen På gruppnivå: Ge pedagogisk konsultation och handledning till personal i skolan Bidra med specialkompetens inom funktionsvariationer i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål
På individnivå: Som kontaktpersoner för grundsärskolan informera om rättigheter och skyldigheter till föräldrar vars barn blir mottagna i grundsärskolan Som kontaktpersoner för grundsärskolan genomföra pedagogiska bedömningar inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Arbetet utgår ifrån det relationella perspektivet som kännetecknas av att samspelet mellan individen och omgivningen är i fokus. Det uttrycks t.ex. som en elev i svårigheter och orsakerna kan finnas på flera olika nivåer. Det blir betydelsefullt att arbeta med hela lärmiljön (fysisk miljö, undervisning, bemötande, förhållningssätt etc.) och att arbeta förebyggande. Motsatsen är det kategoriska perspektivet som är individinriktat och svårigheterna tillskrivs eleven, det uttrycks t.ex. som en elev med svårigheter. Elevens ses som bärare av sina problem och orsaken till problemen läggs hos eleven och/eller i dennes hemmiljö. Närvaro Varje skola har rutiner för att främja närvaro samt upptäcka, utreda och åtgärda frånvaro. I kommunen finns ett centralt närvaroteam. Syftet med det centrala närvaroteamet är att stötta skolornas arbete med att komma till rätta med långvarig frånvaro. Material: Handlingsplan Närvaro Anmälan närvaroteamet Kartläggningsunderlag elev Kartläggningsunderlag vårdnadshavare Förslag på åtgärder Samverkan Elever gynnas alltid av ett positivt samarbete mellan skolan och vårdnadshavare i frågor som rör eleven. Ibland är situationen sådan att det handlar om flera delar av elevens livssituation än den del som berör skolan. Det kräver ofta fler kompetenser än vad skolan kan erbjuda, och det är då viktigt att det finns ett nära och fungerande samarbete med andra som är ett stöd för barns och ungas utveckling. Ex. Socialtjänst, BUP, BUH, och Föräldra/barnhälsan. Jämtbus är en samarbetsgrupp mellan barn- och utbildningsförvaltning/ socialförvaltning/regionförbund som träffas regelbundet för att förtydliga
förutsättningarna för samarbete. Vi har också ett samarbete med den lokala polisen. Vid samverkan kring ett enskilt ärende ansvarar rektor för tydliggöra ansvarsfrågan, utveckla rutiner för att dela information och underlätta för möten med samverkande parter. Remiss till skolpsykolog Se ärendegång Inför utredning Remiss inkl pedagogisk bedömning Länkar Skollagen (se riksdagens hemsida www.riksdagen.se) Läroplan för grundskola/fritidshem (se skolverkets hemsida www. skolverket.se) Läroplan för grundsärskola (se skolverkets hemsida www.skolverket.se) Socialtjänstlagen (se riksdagens hemsida www.riksdagen.se) Hälso- och sjukvårdslagen (se riksdagens hemsida www.riksdagen.se) Barnkonventionen (se Unicefs hemsida www.unicef.se/barnkonventionen) Kommunala planer, policydokument och kvalitetskrav (se Krokoms kommuns Intranät: regler och styrning) Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, prop 2009/2010: 165. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 skollagen Överlåtande av medicinska insatser: 23 kap. 9 skollagen Sekretess: 23 kap. 2, 25 kap. 1 och 13 a offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Krokoms kommun Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se www.krokom.se Kommuntryckeriet april 2017 Omslagsfoto: Mostphoto