Grundskolenämndens årsplan 2018

Dnr GSN 2016/03723 Grundskolenämndens årsplan 2018 Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Cecilia Wästborn cecilia.wastborn@vasteras.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare... 6 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat... 9 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens (huvudmannen)... 15 Ekonomiperspektiv: Vi har ekonomi i balans... 17 Budget 2018... 19 Bilaga 1 Tabeller grundskolenämnden 2018... 30 Bilaga 2 Finansiering av central förvaltning... 39 Bilaga 3 Kostnadsberäkning - utökad tid i fritidshem... 45 Bilaga 4 Investeringsplan 2018-2021... 46 Bilaga 5 Internkontrollplan grundskolenämnden... 48 2

Sammanfattning Den kommunala grundskolan i Västerås ska vara likvärdig och tillgänglig för alla. Att eleverna når bättre resultat och högre betyg är ett centralt mål för nämnden. För att nå detta krävs att skolan arbetar för inkluderande lärmiljöer och att undervisningen stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära. Rätt kvalitet och rätt resultat innebär i grundskolan att uppfylla nationella mål, svara mot nationella krav och riktlinjer och sträva mot förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Kvalitativt god undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En kvalitativ god undervisning stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära, innefattar undervisning i framkant, där läraren tydligt och strukturerat leder lärandet, varierar arbetsformerna med reellt elevinflytande och bygger på vetenskaplig grund. Detta skapar både trygghet i klassrummet och studiero. Grundskolan i Västerås och i Sverige brottas för närvarande med att se till att alla elever undervisas av legitimerade och behöriga lärare. Grundskolenämndens ambition är att andelen legitimerade och behöriga lärare ska öka i de kommunala skolorna under 2018, för detta krävs stora insatser för att trygga kompetensförsörjningen. För att behålla chefer och medarbetare behövs även satsningar på arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Nämndens vidare uppdrag behöver fortsätta utvecklas. Relationerna med all verksamhet i kommunen som finansierad av nämnden ska vara god. Under året kommer ett arbete med definition av insynsrätten i de fristående verksamheterna att genomföras. Fritidsaktiviteter ska vara tillgängliga för barn och ungdomar oberoende av kön eller funktionsvariation. Resurstilldelningen ska främja likvärdighet, och de resurser som fördelas efter den sociala vikten ska göra nytta för eleverna. 3

Inledning Västerås stad har gjort en översyn av koncernens styrsystem och beslut om nytt styrsystem har fattats under bland annat 2015 och 2016. Nämnden arbetar med årsplaneringen 2018 utifrån kommunfullmäktiges beslut och de anvisningar som tillsänts barn- och utbildningsförvaltningen från stadsledningskontoret. Anvisningarna gör att nämndens årsplan är fokuserad på styrkort, följekort, intern kontroll och budget. Dessutom har arbetssättet utvecklats inom förvaltningen. Helheten ligger dock väl i linje med nämndens styrmodell, som beslutades vintern 2016 och reviderades våren 2017. Årsplanen är uppdelad i kommunfullmäktiges olika perspektiv: kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Innehållet baseras på det planeringsunderlag som nämnden fastställde i mars 2017 och på de förändringsbehov som identifierats i verksamheten. Höstens arbete med årsplan 2018 innehåller två steg. I det första steget beslutar nämnden om styrkort, följekort, internkontrollplan och tilldelningsbudget på övergripande nivå. Årsplanen är en styrning av verksamhetens årsplanering, som blir det andra steget. Det är innehållet i årsplanen som kommer att följas upp i nämndens delårsrapporter och verksamhetsberättelse (tillsammans med verksamhetsekonomin). I nämndens styrkort formuleras de framgångsfaktorer inom respektive perspektiv, kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi som verksamhetsområdet ska beakta i sin planering av 2018. Dessa framgångsfaktorer ska bidra till att nämndens verksamheter närmar sig de övergripande mål kommunfullmäktige har satt upp. Dessutom innefattar nämndens styrkort också indikatorer och styrtal. Till styrkortet kommer ett följekort, som visar utvecklingen av viktiga nyckeltal. Kommunstyrelsen har i riktlinje för intern kontroll fastställt att nämnder och styrelser i samband med sin årsplanering ska fastställa en internkontrollplan. I samband med årsplan 2018 fastställer nämnden ett antal riskområden som verksamheten särskilt ska beakta i det fortsatta planeringsarbetet, vilket innebär en styrning av några särskilt prioriterade områden och mer specificerade uppdrag till verksamheten. Dessa områden har identifierats genom att verksamheten uttryckt oro i riskanalysen, tillsynsmyndigheten har påpekat brister eller förbättringsbehov har framkommit i annan uppföljning. I tilldelningsbudgeten utläses de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens fortsatta planering av 2018, såsom den totala budgetramens fördelning och prislistor för fristående aktörer. Verksamhetens årsplanering innehåller verksamhetens budget och verksamhetsplan. Verksamhetsbudgeten beslutas av nämnden i januari 2018. Verksamhetsplanen består av styrkort och följekort, där nämndens kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och nyckeltal ingår. Dessa omfattar alla 4

skolformer såsom grundskola, grundsärskola och förskoleklass samt fritidshemmet som kompletterar nämnda skolformer. Dessutom tar verksamheten fram aktiviteter som ska stödja att styrtalen uppnås och att nämnden bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa aktiviteter planeras och revideras flera gånger per år, utifrån behov av ytterligare åtgärder. Nämnden får i januari information om såväl grundskoleverksamhetens som beställarverksamhetens verksamhetsplaner med aktiviteter, men planeringen sker löpande under året. På motsvarande sätt tar enheter både i centrala förvaltningen och i verksamheten fram enhetsplaner med styrkort och följekort. Utifrån nämndens utpekade riskområden kommer förvaltningen att ta fram förslag till riskhanteringsplan. I den är det tydligare beskrivet vilka åtgärder som ska vidtas för att minska riskerna. Nämnden kommer att fatta beslut om riskhanteringsplan i januari 2018. 5

Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Önskan om alltid bästa möjliga möte är en tanke som präglar hela Västerås stad. Både i det interna och i det externa mötet. Ett gott bemötande är inte en förmån, utan en självklarhet. Inom grundskolan är den primära kundgruppen elever och vårdnadshavare. Nöjda kunder nås genom att bedriva en kvalitativ god skola som utvecklar alla elevers kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö. Det handlar om både kunskapsmål och sociala mål, utifrån en inkluderande lärmiljö. Varje skola/enhet behöver medvetet arbeta för att enas kring gemensamma framgångsfaktorer i syfte att nå skolans sociala mål. Med detta avses arbetet med skolans värdegrund så som den kommer till uttryck i läroplanen för grundskolan, LGR 11. Detta arbete ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att nämnden i sitt vidare uppdrag ska ha goda relationer med all verksamhet som är finansierad av nämnden, krävs löpande dialoger med externa utförare. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Väl fungerande elevhälsa (huvudmannen) Indikator Enheters resultat gällande hur elevhälsa stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål (Skolverkets självskattningsverktyg BRUK 1.3) Styrtal Alla enheter ska ha uppnått minst godtagbar nivå för kriterierna måluppfyllelse och genomförande Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen) Elevers närvaro Elevers upplevelse av bemötande i skolan (Skolenkät 2018 åk 5, åk 9, index på frågor under grundläggande värden på skolan) 95 % närvaro Åk 5 medelvärde index 8,0 Åk 9 medelvärde index 7,0 6

Trygghet i skolan (huvudmannen) Alltid bästa möjliga möte (det vidare uppdraget) Elevers upplevelse av trygghet i skolan (Skolenkät 2018, åk 5 och åk 9, fråga jag känner mig trygg i skolan ) Fristående verksamheters upplevelse av god relation i förhållande till policyn relationen fristående skolor Barn och ungdomars upplevelse av bemötande i fritidsaktiviteter (brukarenkät) Åk 5 medelvärde 8,6 Åk 9 medelvärde 7,8 Fortsatt upplevd nöjdhet avseende god relation Medelvärde 5,2 Trygghet i fritidsaktiviteter (det vidare uppdraget) Barn och ungdomars upplevelse av trygghet i fritidsaktiviteter (brukarenkät) Medelvärde 5,2 Följekort Perspektiv Kund (kommunala skolor) Nyckeltal (medelvärde på skala 0-10) Upplevd trygghet, åk 9 (Index Trygghet) 2013 2014 2015 2016 2017 8,4 8,0 8,1 Upplevd lust att lära, åk 9 5,8 5,5 5,5 (Index Stimulans) Upplevda höga förväntningar, 8,0 7,6 7,8 åk 9 (Index Tillit till elevens förmåga) Upplevd nöjdhet, åk 9 6,8 6,5 Upplevd nöjdhet, föräldrar i 8,3 8,2 förskoleklass Upplevd nöjdhet, föräldrar i 7,7 7,6 grundskola Upplevd nöjdhet, föräldrar i särskola 7,9 8,1 7

Internkontroll Riskområden Klagomål omhändertas och analyseras inte på ett effektivt och säkert sätt Relativ närhet och önska skola tillämpas inte rättssäkert Beskrivning Flera åtgärder har genomförts i syfte att säkerställa att det finns tydliga rutiner för att rapportera, sammanställa och analysera inkomna klagomål. Under 2018 avser nämnden att följa upp och utvärdera om tidigare utlovade åtgärder fått avsedd effekt. Insatser och tidplan för återrapport kommer att beskrivas i handlingsplaner för intern kontroll. Det finns i dagsläget stor osäkerhet i genomförandet. Risk för otydlig kommunikation med vårdnadshavare i frågor som för många vårdnadshavare är avgörande viktiga. Placera i skola innebär myndighetsutövning som ska ske på säker grund. 8

Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Den kommunala grundskolan i Västerås ska vara likvärdig och tillgänglig för alla. Ett centralt mål för nämnden är att eleverna når bättre resultat och högre betyg. För att nå detta krävs att skolan arbetar för en kvalitativt god undervisning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ god undervisning stimulerar elever till att känna motivation och lust att lära, innefattar undervisning i framkant samt där läraren tydligt och strukturerat leder lärandet, varierar arbetsformerna med reellt elevinflytande. Undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och medarbetare som har ett vetenskapligt förhållningssätt till sin egen praktik. Detta skapar både trygghet i klassrummet och studiero. Nya skrivningar och tillägg i läroplanen för grundskolan gällande digitalisering ställer krav att på kort och lång sikt stärka tillgången till moderna läromedel och digital utrustning samt utveckla undervisningen utifrån teknikens möjligheter och begränsningar. Under året kommer arbetet med fritidshemslyftet fortsätta bland annat genom uppföljning av exempelfritidshem för att belysa, jämföra och skapa bra beslutsunderlag. I det vidare uppdraget ska nämnden utveckla fritidsaktiviteter genom att följa effekten av de fördjupade uppföljningar som genomfördes 2017. Naturskolan ska fortsätta arbetet med att stödja de enheter som har möjlighet att arbeta med utmärkelsen Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling, i syfte att långsiktigt öka andelen enheter med utmärkelsen. Stödet ska riktas till både kommunala och fristående enheter, och arbetet ska inte ta tid från enheternas arbete med kunskapsuppdraget. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Undervisning i framkant (kvalitativ god undervisning) (huvudmannen) Indikator Måluppfyllelse åk 3 i matematik och svenska (Vklass) Styrtal Årskurs 3 90 % av eleverna når godkänt-nivån i matematik VT 2018 9

90 % av eleverna når godkänt-nivån i svenska VT 2018 Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete (huvudmannen) Grundskola på vetenskaplig grund, (huvudmannen) Rätt kompetens (huvudmannen) Utveckling av fritidsaktiviteter (det vidare uppdraget) Måluppfyllelse åk 9 (SIRIS) Enheters resultat gällande hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på enheten (Webbförmulär med frågor från skolverkets självskattningsverktyg BRUK 1.1) Bedömt fungerande former för kollegialt lärande för att stödja elevers mångsidiga utveckling och lärande (webbenkät till rektorer) Andel lärare med legitimation och behörighet (årsarbetare), (SIRIS) Barn och ungdomars upplevelse av att vara delaktiga i fritidsaktiviteter (brukarenkät) Tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och ungdom oberoende av kön (statistik) Högre meritvärde än VT 2017 åk 9, inklusive och exklusive nyanlända vårtermin 2018 100% av enheterna har resultat på enkäten till stor del eller bättre på alla frågor 20 % av förbättring i genomsnitt för alla grundskolor mellan mättillfälle jan 2018 och jan 2019 73,4 % läsåret 2017/2018 74 % läsåret 2018/2019 Medelvärde 5,2 En jämnare könsfördelning på deltagande i fritidsaktiviteter 10

Tillgängliga fritidsaktiviteter för unga med funktionsvariationer Bedömda effekter av den fördjupade uppföljningen av fritidsgårdar och förbyggarcentrum Rapportering av antal insatser med analys Rapportering av antal effekter med analys Minskad miljöpåverkan (det vidare uppdraget) Andel skolor som har någon av utmärkelserna Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling 24 % i december 2018 (bibehålla eller öka nuläge) Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitet Genomsnittligt 227,6 231,0 228,6 (Västerås totalt) meritvärde, åk 9, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (17 ämnen) Andel godkända i alla 76,6 76,8 75,7 66,1 68,0 ämnen, åk 9 Andel godkända i alla 79,1 75,0 72,5 ämnen, åk 9, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund Pojkars meritvärde (17 212,7 211,5 202,5 ämnen, samtliga elever) Flickors meritvärde (17 231,2 238,3 234,6 ämnen, samtliga elever) Pojkars meritvärde (17 216,5 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) Flickors meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) 241,3 11

Kvalitet (kommunala skolor) Andel lärare med legitimation och behörighet (grundskola) Elever per lärare (grundskola) Elever per årsarbetare (fritidshem) Genomsnittligt meritvärde, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (17 ämnen) Andel godkända i alla ämnen, åk 9 Andel godkända i alla ämnen åk 9, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund Pojkars meritvärde (17 ämnen, samtliga elever) Flickors meritvärde (17 ämnen, samtliga elever) Pojkars meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) Flickors meritvärde (17 ämnen, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund) Andel lärare med legitimation och behörighet (grundskola) - 67,9 69,7 69,7 12,8 13,1 13,1 13,1 13,1 22,7 22,8 22,6 20,8 219,7 224,2 218,1 75,4 73,6 70,9 60,8 62,6 75,7 72,3 68,8 205,3 177,8 190,0 219,2 227,4 220,2 208,5 230,0-69,9 71,4 71,7 12

Elever per lärare (grundskola) Elever per årsarbetare (fritidshem) Elever per årsarbetare (grundsärskola) 12,5 12,9 12,8 12,6 12,6 21,7 21,6 20,6 18,9 4,6 4,1 4,6 4,8 Internkontroll Riskområden Det är stora skillnader i skolornas bedömning avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Brister i återrapportering av delegationsbeslut Risk för ytterligare ojämn könsfördelning på många skolor Kapacitetbrister inom IT Brister i skolpliktsbevakningen Beskrivning Riskområdet har funnits med tidigare år. Fokus under 2018 är att följa upp att riskområdet är omhändertaget. Finns stödmaterial och rutinbeskrivning på insidan? Har dessa förankrats på rektoreras ledarforum? Erbjuds utbildning? Finns sammanställd statistik? Delegater har utbildats i delegationsordningen men det återstår att tydliggöra och kommunicera rutiner. Under 2018 följs upp att rutinbeskrivning finns på plats och att den är känd av delegater. Några insatser är genomförda. Uppföljning per skola fortsätter. Processrisk som formuleras tillsammans med IKT-enheten En fullgod skolpliktsbevakning förutsätter att föräldrar, skolor och central förvaltning samverkar. Det finns ingen tydlig och gemensam bild över hur denna samverkan går till. Det är otydligt vem inom förvaltningen som ansvar för vad och när och hur kommunikationen med vårdnadshavarna sker. 13

Risk för platsbrist i förskoleklass och grundskola Under de senaste åren har vi gått från att ha marginal mellan behov och platser till att nu ha en situation där allt fler skolor inte kan erbjuda alla plats utifrån önskemål 14

Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens (huvudmannen) Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt Sveriges kommuner och landsting (SKL) lyfte i sin studie av framgångsrika skolkommuner i Öppna jämförelser betydelsen av ledarskapet som främsta faktor. I begreppet hållbart ledarskap inryms många olika delar. Hållbart ledarskap handlar om att klara sitt uppdrag över tid och att ha förutsättningar att kunna utveckla arbetet. Det handlar om att kunna kombinera ett viktigt och ansvarfullt uppdrag utan att det påverkar hälsa, privatliv och fritid negativt. Det handlar också om att kunna gå i och ur chefsuppdrag beroende på situation i livet. Hållbart ledarskap handlar naturligtvis också om återväxten och kompetensförsörjning. Att vi kan stötta potentiella ledare i vår organisation att kliva fram och in i ledarrollen. Det handlar om att få prova på, få stöd, utbildning och mentorskap. Det handlar också om att kunna rekrytera chefer utifrån. Grundskolan behöver engagerade medarbetare med rätt kompetens - medarbetare som drivs av att utveckla elevernas kunskap, kompetens, mod och självförtroende i en trygg miljö så att de kan nå sina drömmars mål. Det kräver bästa möjliga förutsättningar för god arbetsmiljö där medarbetare känner sig uppskattade och delaktiga, kompetensutveckling med elevers behov som utgångspunkt och en förankring i styrdokument och stadens värdegrund. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Hållbart ledarskap God arbetsmiljö Indikator Antal medarbetare per chef/rektor SKL:s HME mätning avseende styrning, ledarskap och motivation Medarbetares sjukfrånvaro Styrtal Antalet enheter som ligger utanför spannet min 8 max 35 ska minska med 20% perioden dec 2017 och dec 2018 Måltal HME index 79 Sjukfrånvaro 5 % 2018 15

Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Medarbetare Sjukfrånvaro, procent 4,45 4,52 5,27 5,40 4,97* (kommunala skolor) HME index 79 Motivationsindex 80 Ledarskapsindex 78 Styrningsindex 81 Antal medarbetare per chef (utvecklingsnyckeltal) - - - - *Sjukfrånvarosiffrorna är per årsbokslut varje år. Sjukfrånvaro per 170831 (delårsbokslut 2) var 4,97 %. Internkontroll Riskområden Risk att inte medarbetare med rätt kompetens rekryteras Beskrivning Risk att vi inte lyckas rekrytera medarbetare med rätt kompetens. 16

Ekonomiperspektiv: Vi har ekonomi i balans Planerad verksamhet 2018 och utveckling på längre sikt En ekonomi i balans är värd att sträva efter enkom för saken i sig. Det finns något gott i en ordnad ekonomi. Men med en ekonomi i balans följer så mycket mer. När ekonomin är i balans finns friheten att göra medvetna val och möjlighet att lägga tid och kraft på verksamhetsutveckling och pedagogiska insatser. För att ha en ekonomi i balans i bemärkelsen att resurser fördelas på ett likvärdigt sätt, krävs löpande dialoger kring och analys av resursfördelningsmodellen. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Ekonomi i balans Ekonomiskt resultat 0 på resultatkrav 2018 (huvudmannen) En resursfördelning som främjar likvärdighet (det vidare uppdraget) Ökad jämlikhet mellan skolors kunskapsresultat Skolor med svårast socioekonomiska förutsättningar höjer sina kunskapsresultat Följekort Perspektiv Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 Ekonomi Utfall jmf budget 8,9-13,7-19,1 16,9 0,0 (tilldelningsekonomi) Andel OH (utvecklings nyckeltal) Ekonomi Utfall jmf budget -0,6-23,8-19,6 0,0 0,0 (verksamhetsekonomi) Andel 3,7% 3,7% 3,7% täckningsbidrag Kostnad per elev (grundskola) 86 391 86 347 87 213 92 420 Internkontroll Riskområden Brister i samordning av byggprocessen gäller samverkan mellan förvaltningar Beskrivning Hur säkerställer GSN att grundskolelokaler får rätt prioritet i de förvaltningar och nämnder som fattar 17

avgörande beslut? Finns ytterligare möjlighet att förbättra BUF-interna arbete i framtagande av behovsunderlag? 18

Grundskolenämnden Budget 2018 19

Inledning Utgångspunkten för budgetarbetet är senaste prognosen för innevarande verksamhetsår, 2017. Grundskolenämnden prognostiserar ett underskott mot budget med - 4,8 Mkr (-0,2 % av omslutningen). Nollresultat hos nämnden i tilldelningsekonomin. Kommunala utförarna beräknas göra ett underskott med -4,8 Mkr. Underskottet uppkommer i de högre åldrarna i grundskolan. I denna budgethandling redovisas detaljbudget 2018 för tilldelningsekonomin. Verksamhetsekonomins detaljbudget utarbetas under hösten med planerat beslut i nämnden i januari.. 20

Sammanfattning av förslag till beslut Budgeten bygger på samma fördelning och på samma totala antal barn och elever som den budgetram som beslutats i kommunfullmäktige. Ramen från kommunfullmäktige innehåller följande satsningar: Lokal lärarlönesatsning, 3 Mkr Omfördelning till Barn i behov av särskilt stöd med 50 Mkr hos den kommunala utföraren. Motsvarande belopp, 13 Mkr budgeteras som sökbart tilläggsbelopp för fristående utförare. Driftbidragen höjs med o 1,9% för Fritidshem o 2,2% för F-6 o 2,2% för år 7-9 och särskola o 1,8% för Fritid och förebyggande o 1,8% för huvuddelen av övriga poster Förändring av modellen för ersättning till nyanlända, efter beslut i nämnden. Högre ersättning för de elever som är äldre vid ankomst och lägre ersättning till de elever som är yngre vid ankomst. Hyresersättningen till fristående utförare är justerad utifrån den kommunala utförarens hyreskostnad. Utvecklingsmedel avsätts för Samverkan med Mälardalens högskola, Expectrum Learning (Komtek, NTA-lådor mm) och flera mindre satsningar. Driftbidrag, lokalbidrag och övriga ersättningar framgår av bilagda tabeller. 21

Budgetprocessen Budgetprocessen inför år 2018 är uppdelad i följande moment: Fullmäktigebeslut om rambudget den 21 juni. I oktober beslutar nämnden om detaljbudget för tilldelningsekonomin vilket ger budgetförutsättningar för verksamhetsekonomin. I oktober lämnar nämnden rapport till kommunstyrelsen; Komplettering av årsplan. Där beskriver nämnden hur budgetramen fördelas och större problemområden i budgeten. I januari fastställer nämnden verksamhetsekonomins detaljbudget. Budgetförutsättningar Budgetram Den i kommunfullmäktige beslutade budgetramen för 2018 har justerats för volymförändringar. Budgetramen 2018 för grundskolenämnden innehåller följande justeringar: Ingående budgetram från 2017 Uppräkning för pris och löneökningar Rationaliseringskrav 0,3 % 1709,8 Mkr 31,4 Mkr -5,1 Mkr Tillskott och förändringar i budgetramen 2018 Ökat elevantal Lärarlönesatsning Summa 41,9 Mkr 3,0 Mkr 1781,0 Mkr 22

Antal barn/elever i budgetram 2018 Antal barn/elever i budget 2018 Fritidshem 6 487 6 487 Förskoleklass 1 687 1 687 Skola årskurs 1-9 15 166 15 166 Grundsärskola 226 226 Finansiering av central förvaltning För att säkerställa transparensen i förvaltningen, görs en genomgång av kostnader och finansiering av central förvaltning inom barn- och utbildningsförvaltningen i BILAGA 2. Fullmäktiges uppdrag RATIONALISERINGSKRAV Fullmäktige har ålagt nämnderna ett rationaliseringskrav på 0,3 %, vilket för grundskolenämnden innebär ett uppdrag att minska kostnader med -5,1 Mkr. Grundskolenämnden hanterar sparkravet via effektivisering i gemensam administration, i samband med volymökning av elever, planerad minskning av utvecklingsmedel och effektiviseringar i skolstrukturen via redan beslutade åtgärder. KOSTNADSBERÄKNING OCH GENOMFÖRANDEPLAN FÖR ATT GENOMFÖRA EN UTÖKAD VISTELSETID PÅ FRITIDSHEM FÖR BARN TILL FÖRÄLDRALEDIGA OCH ARBETSLÖSA Nämnden har beräknat kostnaden för att utökad tiden till 15 timmar på fritidshem för alla barn till föräldralediga och arbetslösa från förskoleklass till år 3. Tre timmar per dag ger barnen tillgång till den tid då den pedagogiska verksamheten huvudsakligen bedrivs. Barn från år 4 till år 6 hänvisas till den öppna fritids-verksamheten. 23

Förslaget innebär att en helt ny grupp får tillgång till fritidshem, barn till föräldralediga i år 1 till år 3. Befintligt regelverk medger ingen rätt till fritidshem för dessa barn. Förslaget tar hänsyn hur stor del av utökningen som kan inrymmas inom befintlig kapacitet och hur stor del som kräver tillskott av resurser. Beslut om en utökning som ovan fordrar en RAMÖKNING MED 5,3 MNKR. Detaljerad beräkning i BILAGA 3. Förvaltningen har beredskap att omgående planera för behovet av personal- och lokalökningar under förutsättning att rammedel tillförs. Verksamhetschefen tillsammans med lokalplaneringsgruppen ansvarar för planering och genomförande för den del som avser den kommunalt drivna verksamheten. TILLKOMMANDE INSATSER OCH KOSTNADER KOPPLADE TILL FLYKTINGMOTTAGNINGEN Under 2018 beräknas 75 asylsökande årselever i grundskolan. Förväntad merkostnad per individ, utöver schablonersättning från Migrationsverket, uppgår till 2,5 Mkr, samordnare av etableringsuppdraget till 0,2 Mkr och elevhälsa till 0,7 Mkr. Total merkostnad som äskas från det extra statsbidraget: Grundskola, 3,4 Mkr 24

Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering Barn- och eleversättning 2017 Generell ökning av ersättningarna till Fritid och förebyggande och övriga verksamhet med 1,8 %, vilket täcker förväntade löne- och prisökningar. Generell ökning av ersättningarna inom fritidshem med 1,9% och grundskola och särskola med 2,2 %. Detaljredovisning av ersättningsbeloppen i BILAGA 1. JUSTERINGAR AV LOKALERSÄTTNINGAR Ersättning för budgeterad faktisk hyra för kommunala utförarna. Justeringar av lokalersättningsbeloppen till fristående, så att de motsvarar kommunala utförarens kostnader. Förskoleklass, -6,9 % År 1-3, +1,9 % År 4-6, -4,1 % År 7-9, -1,5 % Särskola, +4,1 % BIBASS+ OCH TILLÄGGSBELOPP Omfördelningsbehoven inom den kommunala grundskolan har beslutats av nämnden efter förslag från kommunala utföraren. För 2018 omfördelas i de kommunala verksamheterna 50 Mkr i grundskolan, vilket innebär oförändrad nivå jämfört med föregående år. Nivån är tidigare beslutad i barn- och ungdomsnämnden efter förslag från den kommunala verksamheten. Motsvarande belopp (13 Mkr) budgeteras för fristående verksamheter. 25

INKLUDERINGSARBETE/SOCIAL VIKT De tidigare medlen till IDA har samordnats med elevhälsoarbetet. I enlighet med bidrag på lika villkor har de fristående skolorna givits samma ekonomiska möjlighet att ge motsvarande stöd. Samma fördelningsgrund social vikt har tillämpats för alla grundskolor. SOCIAL VIKT/STÖD TILL NYANLÄNDA Fördelningen av social vikt är gjord på individnivå, det vill säga resurserna fördelas efter det faktiska elevunderlaget som finns på enheten. Den sociala vikten är en fast ersättning som räknas fram en gång per år utifrån de elever som fanns på enheten den 15 mars året då budgeten beräknas. I beräkningen tas ett index fram för den socioekonomiska strukturen på enheten utifrån den så kallade sociala vikten. Antal barn på enheten påverkar också den totala resurstilldelningen. Sociala vikten fördelas huvudsakligen utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. Utgår som en fast ersättning till kommunala och fristående skolor. Social vikt beräknas även för fritidshem enligt samma grunder som tidigare. Stöd till nyanlända utgår som en ersättning per nyanländ elev. Avtrappande ersättning under elevens fyra första år i Sverige. Ersättningen har differentierats så att högre ersättning utgår för elev som är äldre vid ankomst och lägre ersättning utgår till elev som är yngre vid ankomst. De fristående skolorna ges samma möjlighet att söka medel för nyanlända. SAMVERKAN MED MÄLARDALENS HÖGSKOLA Samverkan med Mälardalens högskola har som syfte att bidra till kommunens utvecklingsarbete för skola och förskola så att alla barn får förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. För Västerås är matematikdidaktik en central utgångspunkt och det primära erbjudandet till Västerås skolor. Innehållet i MKLs verksamhet är dock bredare och anknyter till fler centrala kunskapsområden och ämnen för lärarutbildning och pedagogisk 26

verksamhet, som t ex tidig språk-, läs- och skrivutveckling och förskolepedagogik. Dessa är likaså förutsättningar för att Västerås skolor skall kunna erbjudas vetenskapligt förankrad utveckling inom större delar av skolväsendet. Genom detta fås en kraftsamling som gör MKL till en tydlig regional resurs. MKL omfattar i denna form fler kommuner än Västerås, och det föreslås få formen av ett långsiktigt program med tydliga utvärderingspunkter. Total kostnad för samverkan med Mälardalens högskokla 1,6 Mkr. EXPECTRUM LEARNING Komtek finansieras med 2,2 Mkr. Vidare ersätts NTA lådor med 0,8 Mkr. LÄSA-SKRIVA-RÄKNA-GARANTIN Läsa-skriva-räkna-garantin 2018, föreslås uppgå till 31,0 Mkr till fristående och kommunala skolor. Den fördelas på en rörlig del (25,5 Mkr), där 2018 års riktade statsbidrag för undervisning i matematik år 4-6 ingår, och en fast del (5,5 Mkr). LANDSBYGDSSTÖD En modell för landsbygdsstödet infördes 2014, som harmonierar med lagstiftningen i bidrag på lika villkor. Modellen tillämpas lika, oavsett utförare. Kriterier för landsbygdsstöd: Skola med färre än 100 elever eller färre än 20 elever i genomsnitt per årskurs Belägen utanför Västerås tätort Enda skolan i byn/orten Stödbelopp fastställs årligen i samband med budget. För 2018 utgår landsbygdsstöd med 131,8 tkr per årskurs. Budgeterad kostnad 2018 är 1,6 Mkr. 27

MINDRE BESLUT SOM FÖRESLÅS LIGGA I BUDGET Löpande under året tas ett antal beslut av mindre karaktär. Vissa av dessa återkommande beslut föreslås ligga i budgetbeslutet. Dessa ryms inom ramen för utvecklingsmedel. Trampolinen 50 tkr, Västerås Astronomiska och Rymdförening 50 tkr, Arbetsmarknadskunskap 300 tkr, Pedagogiska skolgårdar 1.000 tkr, lovskola 600 tkr, Arenan 500 tkr, Kultur i skolan 750 tkr. SKOLSKJUTSAR OCH ELEVTRANSPORTER Kostnadsutvecklingen för skolskjutsar och elevtransporter har under de senare åren överskridit budget och prognoser. Nämnderna har gjort omfattande översyner av verksamheten och fastställt nya riktlinjer för skolskjutsar enligt skollag. Samtidigt har kommunens frivilliga åtaganden synliggjorts. Förvaltningens bedömning är att kostnadsnivån har stabiliserats. INVESTERINGSPLAN Redovisning av planering för användning av beslutad investeringsram i BILAGA 4. Justeringar i tidplaner utifrån nu kända förutsättningar. 28

Budgetförutsättningar 2018 Kommunala utföraren Resultatkrav Nämndens förväntan är att nya lokalersättningsmodellen och förstärkt elevpeng skall ge enheterna bättre förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För 2018 förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans, men möjlighet finns för kommunala utföraren att balansera helheten via resultatkrav på enheterna. Investeringar Investeringsramen för inventarier i grundskolan uppgår till 13,3 Mkr för 2018, varav 1,0 Mkr avser inventarier i kök, som tidigare budgeterades hos fastighetskontoret. Avser både grundskolans verksamhetsområden och beställarverksamheten. Löneökningar, PO-pålägg, Internränta Löneökningar, 2,4 % från 1/4 (tillsammans med erhållet utrymme för 2017, 3,0%, utrymme för ökade lönekostnader med 5,4% för 2017 och 2018) PO-pålägg: Differentierat PO-pålägg utifrån lönenivå, o Uppgift på %-satser från Servicepartner Internränta, 2,5 % Prisökningar, 1,5 % OH-kostnader Nämnden förväntar att gemensam administration inte utökas, så att elevpengen kommer enheterna till del med full uppräkning för löner och priser. Direktiv från nämnden till verksamhetsekonomin Förstärkning Grundskola: Lokal lärarlönesatsning, som komplement till statliga lärarlönesatsningen 2016, +2,2 Mkr till kommunala utföraren. Beloppen ingår i driftersättningarna per elev. 29

Bilaga 1 Tabeller grundskolenämnden 2018 1.1. FÖRESLAGNA RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR 2018 JÄMFÖRT MED 2017, KR/ÅR... 31 1.2. ANTAL BARN OCH ELEVER... 33 1.3. FÖRDELNING PÅ INTERNKONTRAKT/BUDGETPOSTER, MNKR... 34 1.4. FÖRDELNING PER VERKSAMHET, MNKR... 35 1.5. RESULTATRÄKNING, MNKR... 35 1.6. DIREKTBESTÄLLD VERKSAMHET, KR/ÅR... 35 1.7. SOCIAL VIKT GRUNDSKOLA, ANTAL BARN OCH INDEX... 36 1.8. SOCIAL VIKT GRUNDSKOLA, ERSÄTTNING (EXKLUSIVE SOCIAL VIKT INKLUDERING) I KR/ÅR... 36 1.9. SOCIAL VIKT 2018 FRISTÅENDE SKOLA ( INKLUSIVE SOCIAL VIKT INKLUDERING), ERSÄTTNING PER ENHET I KR/ÅR... 36 1.10. SOCIAL VIKT FRITIDSHEM, ANTAL BARN, INDEX OCH ERSÄTTNING, KR/ÅR... 37 1.11. SOCIAL VIKT 2018 FRISTÅENDE FRITIDSHEM PER ENHET, KR/ÅR... 37 1.12. NYANLÄNDA, KR/ÅR... 37 1.13. FÖREBYGGANDE ARBETE GRUNDSKOLENÄMNDEN, KR/ÅR... 38 1.14. ÖPPEN FRITIDS, KR/ÅR... 38 1.15. FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET, KR/ÅR... 38 1.16. KOLONIER, KR/ÅR... 38 30

1.1. Föreslagna rörliga ersättningar 2018 jämfört med 2017, kr/år Fritidshem Begrepp i Extens Ersättningstyp 2017 2018 Basbidrag Driftsbidrag 6-9 år* 30 650 31 230 Driftsbidrag 10-12 år 19 720 20 090 Driftsbidrag, F-klass, 10 tim/vecka 21 510 21 920 Driftsbidrag, år 1-3, 6 tim/vecka 9 620 9 800 Lokalersättning Lokalersättning schablon (endast fristående ) 5 250 5 400 Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i drifts- Ingår i driftsdriftsbidrag och lokalschablon till bidrag och lo- bidrag och loall fritidshemsverkasamhet kalschablon kalschablon Moms Momsersättning (endast fristående) 6% 6% Övriga tillägg Tilläggsbelopp (endast fristående)* * * Social vikt fast fast * Samlas i pott för fristående fritidshem att användas under mycket speciella omständigheter Pedagogisk omsorg (familjedaghem ) Begrepp i Extens Ersättningstyp 2017 2018 Basbidrag Driftsbidrag 6-9 år* 38 860 39 600 Driftsbidrag 10-12 år 27 810 28 340 Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i drifts- Ingår i driftsdriftsbidraget till all familjedaghemsverksamhet bidrag bidrag Moms Momsersättning (endast fristående) 6% 6% * Ersättning utgår från och med 1 augusti det år barnet börjar förskoleklass 31

Grundskola Begrepp i Extens Ersättningstyp 2017 2018 Basbidrag Driftsbidrag, F-klass 22 620 24 220 Driftsbidrag, år 1-3 49 670 51 880 Driftsbidrag, år 4-6 49 290 51 490 Driftsbidrag, år 7-9 60 970 63 430 Särskilt stöd, år F-9** 1 100 Läsa-skriva räkna, år 1-3 (ingår mattesatsning) 3 080 3 080 Läsa-skriva räkna, år 4 (ingår mattesatsning 2017) 2 970 2 970 Läsa-skriva räkna, år 5-6 (ingår mattesatsning 2017 ) 1 450 1 450 Lokalersättning Schablon skola F-klass (endast fristående) 8 700 8 100 Schablon år 1-3 (endast fristående) 10 500 10 700 Schablon år 4-6 (endast fristående) 14 800 14 200 Schablon år 7-9 (endast fristående) 19 700 19 400 Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i drifts- Ingår i driftsdriftsbidrag och lokalschablon till bidrag och lo- bidrag och loall skolverksamhet kalschablon kalschablon Moms Momsersättning (end fristående) 6% 6% Övriga tillägg Tilläggsbelopp (endast fristående) * * Modersmål (registrerade), år F-9 6 700 6 700 Social vikt fast fast * Samlas i pott för fristående skola att användas under mycket speciella omständigheter ** särskilt stöd 1 100kr ingår i all driftsbidrag 2018 Grundsärskola Begrepp i Extens Ersättningstyp 2017 2018 Basbidrag Driftsbidrag, grundsär 240 000 245 400 Driftsbidrag, träningsär 345 100 352 800 Driftsbidrag, träningsär spec. 464 700 475 100 Lokalersättning Schablon grundsärskola (endast fristående) 59 200 61 600 Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i drifts- Ingår i driftsdriftsbidrag och lokalschablon till bidrag och lo- bidrag och loall grundsärskoleverksamhet kalschablon kalschablon Moms Momsersättning (endast fristående) 6% 6% 32

1.2. Antal barn och elever Budget 2017 Budget 2018 Andra Ej bestämd Andra Ej bestämd Verksamhet Kommunal Fristående kommuner Utförare Summa Kommunal Fristående kommuner Utförare Summa Förändring Fritidshem 5 165 1141 75 6 381 5 217 1180 90 6 487 106 Förskoleklass 1 378 270 24 1 672 1 402 267 18 1 687 15 Grundskola 10 455 4 015 259 14 729 10 789 4 159 218 15 166 437 Särskola 216 2 2 0 220 218 4 4 0 226 6 33

1.3. Fördelning på internkontrakt/budgetposter, mnkr Budget Budget GRUNDSKOLENÄMNDEN 2017 2018 Kommunal fritidshem -182,5-187,7 Kommunal skola -826,1-896,9 BIBASS-plus -50,0-50,0 Elever från andra kommuner i kommunal skola -6,5-6,0 Från annan kommun 6,5 6,0 Inkluderingsenheten socialvikt kommunal -18,8-19,1 Nyanlända elever kommunal -20,1-19,2 Läsa-skriva-räkna fast kommunal -4,4-4,5 Skultuna 0,3 0,3 Läsa-skriva-räkna rörligt -19,9-20,2 Kommunal grundsärskola -83,2-84,9 Central elevhälsa mm (särskola m,m) -9,8-10,0 Fristående fritidshem -42,5-45,0 Momsbidrag fritidshem 3,1 3,0 Fristående skolor -333,0-356,7 Fristående grundsärskola -0,6-1,3 Momsbidrag fristående skola 26,1 25,7 Tilläggsbelopp -14,0-13,0 Socialvikt inkludering fristående -3,7-5,0 Nyanlända elever fristående -2,3-1,6 Läsa-skriva-räkna fast fristående -0,9-1,0 Läsa-skriva-räkna rörlig -5,0-5,3 Fritidshem annan kommun -2,4-3,0 Skola annan kommun -19,6-20,6 Särskola annan kommun -0,8-0,8 Fritid o förebyggande -47,9-49,3 Förebyggande arbete -3,7-3,7 Utvecklingsmedel, fritidsgårdar -0,1-0,1 Barn i utsatta familjer 0,0-1,0 Fristående fritidsgårdsverksamhet -7,7-7,8 Skolskjutsar, skola -22,6-30,1 Skolskjutsar, särskola -16,5-10,1 Utvecklingsmedel, fritidshem -0,1-0,1 Utvecklingsmedel, skola -0,5-0,5 Utvecklingsmedel, särskola -0,3-0,3 Kultur i skolan -0,7-0,8 Samverkan Mälardalens Högskola** -3,7-1,6 Komtek -2,2-2,2 NTA -0,8-0,8 Lovskola -0,6-0,6 Pedagogiska skolgårdar -1,0-1,0 Barn i utsatta familjer 0,0-1,0 Kartläggning och bedömning av nyanlända elever -2,1-2,1 Arenan -0,5-0,5 Nämnden skola -1,3-1,3 Förvaltningsenheterna -7,4-7,5 Fritidshem(fakturor mm)* -2,6-0,9 Extens systemförvaltning -1,6-1,7 Kvalitetssäkring fritids, kostnader -0,8-0,8 Kvalitetssäkring fritids, statsbidrag 0,8 0,8 Statlig kompensation maxtaxa 11,9 11,2 Statlig schablon nyanlända 0,0 3,0 Föräldraavgifter 43,6 46,7 Förväntad ramjustering*** -31,2 Summa Grundskolenämnden -1709,8-1781,0 *Del i tidigare Kontaktcenter. Ram för Kontaktcenter skiftat till Servicepartner med 2,5 mnkr 2017 ** 2017 MKL * **Ramjustering december 34

1.4. Fördelning per verksamhet, mnkr Budget 2017 Budget 2018 Förebyggande arbete 3,7 3,7 Fritidsgårdsverksamhet 42,1 44,4 Fritidshem och pedagogisk omso 182,5 189,8 Förskoleklass och grundskola 1 363,1 1 428,3 Grundsärskola 108,2 104,3 Förvaltning och nämnd 10,2 10,5 Summa 1 709,8 1 781,0 1.5. Resultaträkning, mnkr Bokslut Budget Prognos Budget 2016 2017 2017 2018 Intäkter 133,4 96,6 125,6 96,7 Kostnader - 1 729,0-1 806,4-1 835,4-1 877,7 Nettokostnader - 1 595,6-1 709,8-1 709,8-1 781,0 Skattemedel 1 607,0 1 709,8 1 709,8 1 781,0 Årets resultat 11,4 0,0 0,0-0,0 1.6. Direktbeställd verksamhet, kr/år 35

1.7. Social vikt grundskola, antal barn och index Grundskola Antal Antal Index Index elever 2016* elever 2017* 2016 2017 Fristående 3 653 4 140 69 71 Kommunal skola 11 558 11 604 109 109 Självstyrande enheter 192 197 56 54 Skultuna 521 526 151 143 Totalt* 15 403 15 941 100 100 * Exkluderat Skultuna 1.8. Social vikt grundskola, ersättning (exklusive social vikt inkludering) i kr/år Grundskola Budget 2017 ** Budget 2018 Förändring Fristående 17 085 900 19 800 892 2 714 992 Kommunal* 85 968 900 85 543 771-425 129 Totalt 103 054 800 105 344 663 2 289 863 * Inklusive självstyrande enheter **Inklusive tillskott i tilläggsbudget december 2017, 30,2 mnkr 1.9. Social vikt 2018 fristående skola ( inklusive social vikt inkludering), ersättning per enhet i kr/år Skola Ersättning 2017 Ersättning 2018 Centuriaskolan 806 400 672 900 Entréskolan 871 800 1 125 300 Fryxellska skolan 2 288 700 2 909 900 Hagabergskolan 1 259 900 1 130 100 Internationella Engelska skolan 3 451 900 3 429 200 Västerås internationella skola 761 300 709 200 Jensen grundskola i Västerås 1 072 200 1 273 700 Kunskapsskolan i Västerås 1 103 500 1 343 500 Magelungens grundskola Västerås 38 400 33 400 Mistelskolan 25 600 20 000 Västerås Montessoriskola 409 200 614 100 Pilträdsskolan 2 282 700 2 467 900 Iqraskolan 2 195 500 3 741 200 Rotundaskolan 1 826 300 1 601 800 Skälbyskolan 1 548 000 2 274 400 Waldorfskolan 663 800 929 600 Grundskolan Äventyret 420 500 497 100 36

1.10. Social vikt fritidshem, antal barn, index och ersättning, kr/år Fritidshem Antal Antal Index Index Budget Budget Förändring barn 2016 barn 2017 2016 2017 2017 2018 Fristående 953 1 083 82 90 1 175 605 1 469 184 293 579 Kommunal skola 5 067 5 020 103 101 7 802 872 7 585 643-217 229 Självstyrande enheter 110 108 32 55 53 587 89 216 35 629 Totalt 6 130 6 211 100 100 9 032 064 9 144 043 111 979 1.11. Social vikt 2018 fristående fritidshem per enhet, kr/år Fritidshem Ersättning 2017 Ersättning 2018 Ansgars fritidshem 43 400 42 700 Hagabergskolan 157 300 167 200 Västerås internationella skola 83 400 82 200 Mistelskolan 4 000 3 100 Västerås Montessoriskola 90 900 80 000 Familjedaghemmet Musikliv 3 100 Pilträdsskolan 185 100 122 300 Iqraskolan 240 400 519 100 Rotundaskolan 94 700 64 100 Skälbyskolan 88 200 199 400 Tillberga Grannskapsservice 82 700 92 700 Västerås Waldorfskolas eftermiddagshem 48 700 69 900 Grundskolan Äventyret 56 700 23 400 1.12. Nyanlända, kr/år Nivå Nivå år * index Ersättning 20017 Ersättning 2018 1 Nyanlända år 1 F-3 100 50 000 32 000 1 Nyanlända år 1 4-6 160 50 000 51 200 1 Nyanlända år 1 7-9 220 50 000 70 400 2 Nyanlända år 2 F-3 100 35 000 22 200 2 Nyanlända år 2 4-6 160 35 000 35 520 2 Nyanlända år 2 7-9 220 35 000 48 840 3 Nyanlända år 3 F-3 100 16 000 9 500 3 Nyanlända år 3 4-6 160 16 000 15 200 3 Nyanlända år 3 7-9 220 16 000 20 900 4 Nyanlända år 4 F-3 100 10 000 6 000 4 Nyanlända år 4 4-6 160 10 000 9 600 4 Nyanlända år 4 7-9 220 10 000 13 200 *Ersätts folkbokförda elever utifrån första ankomstdatum till Sverige. För att erhålla nyanlädersättning krävs att ankomstadum till Sverige meddelas grundskolenämnden. 37

1.13. Förebyggande arbete grundskolenämnden, kr/år Verksamhet Enhet Beställning Ersättning 17 Ersättning 18 Förebyggande Förebyggarcentrum Stadsdelssamordnare 282 000 287 200 Förebyggande Familjecentrum Samordning mm 683 600 696 200 Förebyggande Förebyggarcentrum Drogsamordnare 499 600 508 800 Förebyggande Förebyggarcentrum Barnpiloter 154 600 157 400 Förebyggande Förebyggarcentrum Barnombudet 666 100 678 300 Förebyggande Förebyggarcentrum Here4U 320 100 326 000 Förebyggande Beställarverksamheten Beställarverksamhet 1 048 100 1 067 300 Summa 3 654 100 3 721 200 1.14. Öppen fritids, kr/år Ersättning 17 Ersättning 18 Kommunal öppen fritids 13 484 500 13 833 400 Fristående öppen fritids 861 500 776 600 Summa 14 346 000 14 610 000 1.15. Fritidsgårdsverksamhet, kr/år Ersättning 17 Ersättning 18 Kommunal fritidsgård 34 368 123 33 198 000 Fristående fritidsgård 3 562 765 3 356 000 Summa 37 930 889 36 554 000 1.16. Kolonier, kr/år Ersättning 17 Ersättning 18 Kollonier 3 991 299 3 899 900 Kolonier samordning/utökning platser 390 000 Utvecklingsmedel 100 000 100 000 Summa 4 091 299 4 389 900 38

BILAGA 2 Finansiering av central förvaltning Beskrivning av den centrala förvaltningen Den centrala förvaltningen består av följande enheter: Utbildningsdirektör som är huvudansvarig för skolorganisationens drift och förvaltningsorganisationens ändamålsenlighet. Enheten för styrningsstöd utgör främst ett stöd åt de pedagogiska nämnderna och direktören för barn- och utbildningsförvaltningen. Enheten bevakar organisationens regelefterlevnad, ändamålsenlighet och effektivitet genom riskanalys, bedömning och uppföljning. Nämndenheten är en kommunikationscentral för relationen verksamhet och politik och nämndenheten samordnar det stöd som ges till de pedagogiska nämnderna i form av information och underlag för beslut. Enheten ansvarar för förslag till övergripande resursfördelning och uppföljning, processägarskapet för det systematiska kvalitetsarbetet samt samordningsansvar för hantering av allmänna handlingar och diarieföring. IKT-enheten har till uppdrag att stödja det pedagogiska och administrativa arbetet med adekvat IT-stöd och utrustning som motsvarar verksamheternas behov. Enheten arbetar med utveckling av processer och arbetssätt samt med operativt stöd till verksamheten. Ekonomi- och planeringsenheten driver ekonomiprocessen för verksamhetsekonomin samt svarar för ekonomisk planering, uppföljning och analys. Enheten tar även fram underlag för strategier och riktlinjer för att säkra långsiktig lokalplanering utifrån stadens behov och demografiska förändring. HR-enheten bidrar till att förvaltningens vision och mål uppnås genom att initiera, analysera, driva och följa upp strategiska och operativa HR-processer. Beställarverksamheten hanterar de delar som utgör stöd och komplettering till den linjelagda pedagogiska verksamheten. Verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan F-6, grundskolan 7-9 och gymnasie- och vuxenutbildning har varsin stab som bland annat består av utvecklingsledare, projektledare och informatörer. Verksamhetscheferna har ett gemensamt ansvar för verksamheten enligt skollag, läroplaner och utbildningsplaner. Gemensamt för utbildningsdirektören, enheten för styrningsstöd och nämndenheten är att de inte ska bli för involverad i den löpande förvaltningen utan de har ett uppdrag att se 39

till att en rättvisande bild förmedlas till nämnden. Övriga enheter har det huvudsakliga uppdraget att stödja verksamheten. Finansiering av den centrala förvaltningen Enheterna i den centrala förvaltningen finansieras på olika sätt eller en kombination av olika sätt. Budgetmedel från nämnd Direktbeställningar från nämnd Extern finansiering Täckningsbidrag från verksamheten Med budgetmedel finansieras den centrala förvaltningen som är övergripande och avser det vidare uppdraget, d v s både relationen med fristående förskolor och skolor och den kommunala verksamheten. Med direktbeställningar från nämnd avses medel där nämnden gör särskilda satsningar inom specifika områden och kräver en finansiering som inte täcks av barn- och elevpeng. Det är till exempel stöd för barn- och elever med särskilt stöd (bibass+), läs- och skrivmentorer, matematikutvecklare med mera. En viss finansiering sker också externt via statsbidrag och EU-bidrag. De gemensamma resurser som ska täckas av den kommunala skolverksamheten fördelas till förskolor och skolor via täckningsbidrag. Antalet tjänster inom den centrala förvaltningen Antalet tjänster i den centrala förvaltningen omräknat till heltidstjänster uppgår till 84 i budget 2017. Antalet har ökat med några tjänster sedan omorganisationen till den nya barn- och utbildningsförvaltningen med start 1/1 2013. Antalet tjänster i budget 2013 var 78, 2014: 81 tjänster, 2015: 80 tjänster och 2016 78 tjänster. Antalet medarbetare på förvaltningen har dock ökat med över 700 personer mellan åren och uppgick till drygt 4 350 vid 2017 års början. Det är en ökning med cirka 20 % av förvaltningens medarbetare som skett. Om den centrala administrationen vuxit i motsvarande grad skulle antalet tjänster vara 10 fler, det vill säga 94. Den centrala administrationen per enhet i budget 2017 framgår nedan. Det är cirka 34 tjänster som finansieras av de pedagogiska nämnderna (tilldelningsekonomin), vilket innebär en ökning med 4 tjänster i jämförelse med 2016 års budget. De övriga 50 tjänster finansieras via täckningsbidrag från förskolor och skolor (verksamhetsekonomin). Inom verksamhetsekonomin har antalet tjänster ökat med 2 tjänster sedan 2016. 40

Antal tjänster Skillnad Enhet Tilldelning Verksamhet Summa mot 2016 Direktör 1,5 1,5 Enheten för styrningstöd 3,0 3,0 Nämndenheten 17,0 3,0 20,0 3,0 Ekonomi och planeringsenheten 2,0 16,8 18,8 IKT-enheten 3,6 5,4 9,0 1,0 HR-enheten 0,3 8,9 9,2 0,2 Beställarenheten 7,0 1,0 8,0 0,1 VC-stab förskola 3,4 3,4 0,1 VC-stab grundskola F-5 3,4 3,4 0,7 VC-stab grundskola 6-9 3,3 3,3 0,6 VC-stab gymnasium o vux 4,6 4,6 0,7 Summa 34,4 49,8 84,2 6,4 De tjänster som tillkommit sedan 2016 är; En strateg på nämndenheten som finansieras genom indragning av en tjänst på INT (Inkluderingsteam). Strategen ska arbeta med utredningar och beslutsunderlag till nämnderna. Placering på Nämndenheten. En ekonom på Beställarverksamheten som finansierats inom Arenans budget. Placering på Nämndenheten. En handläggare för avgiftskontroll. Finansieras genom ökade intäkter av avgifter. Placering på Nämndenheten. En projektledare på IKT-relaterade projekt som finansieras genom minskad kostnad för externt köp av projektledare. Placering på IKT-enheten. En kvalitetscontroller på VC-stab grundskolan som finansieras genom indragning av en tjänst på INT. Placering hos VC grundskolan. En informatör med inriktning på hela förvaltningens information- och kommunikationsarbete. Behov har uppstått på grund av att förvaltningen minskat antalet informatörer tidigare år. Resursen fördelas 50% tilldelningsekonomi och 50% verksamhetsekonomi. Från och med 2016 är Enheten för didaktik och ämnesutveckling organiserad inom grundskolan. Enheten består av utvecklingsinriktade tjänster för skolverksamheten som matematikutvecklare, läs- och skrivmentorer, EU-samordnare, idrottskonsulent, skolbibliotek, VFU med mera och dessa tjänster är inte klassificerade som central administration. Likaså finns vissa tjänster såsom IKT-mentorer och vissa utvecklingsinriktade tjänster som är placerade i VC-staberna som inte heller klassificerats som central administration. Dessa tjänster är placerade centralt för att underlätta 41

samordning samt fördelning av resurserna mellan förskole- och skolenheter. Enheten för didaktik och ämnesutveckling har i budgeten 2017 13 tjänster varav 6 finansieras av nämndernas direktbeställningar och 7 tjänster av täckningsbidrag från verksamheten. I VC-staberna finns omräknat till heltidstjänster 13 tjänster, förutom de i tabellen ovan, som finansieras via täckningsbidrag. Det är en ökning med 3 tjänster jämfört med budget 2016 och ökning avser en satsning på utvecklare och pedagogista inom förskolan. Gemensam administration som köps från Servicepartner Under 2016 fördelades kostnader och köptes tjänster från Servicepartner och Stadsledningskontoret till Barn- och utbildningsförvaltningen om cirka 105 mnkr. Beloppet bedöms bli relativt oförändrat för 2017. Av detta belopp finansierar verksamheten, d v s förskolor, skolor och gymnasium cirka 86 mnkr (se tabell nedan) och resterande belopp om 19 mnkr köper förvaltningsenheterna, beställarverksamheten och de pedagogiska nämnderna. De gemensamma resurserna som fördelas eller köps av Servicepartner och Stadsledningskontoret består till cirka 60 % av IT-kostnader såsom hyra av datorer och ITtjänster. Övriga kostnader handlar om ersättning för central ekonomihantering, HRresurser i form av rekrytering, rehabilitering, chefsstöd m m, lönehantering, antagning och placering, vaktmästeri, upphandling, säkerhet med mera. Beloppen per tjänst framgår i tabellen. För ett flertal tjänster inom framför allt HR går det också att komplettera de fasta årsavtalen med tilläggstjänster som är prissatta per timme eller tjänst. Sedan tillkommer kostnader från Servicepartner som är mer direkt påverkbara för enheterna såsom hyra av datorer, IT-tjänster och hyra av övriga utrustningar. Detta belopp uppgår till cirka 59 mnkr och varierar givetvis mellan förskolor och skolor beroende på deras behov. Gemensamma kostnader som finansieras av verksamheten 2017 De kostnader som finansieras av verksamheten, d v s förskolor och skolor, och som fördelas via täckningsbidrag består av gemensamma kostnader inom Barn- och utbildningsförvaltningen om 84,9 mnkr samt kostnader från Servicepartner om 26,8 mnkr. Dessa kostnader bygger normalt på årsavtal och årsöverenskommelser och enheterna kan inte direkt påverka dem och de fördelas därför via täckningsbidrag utifrån enheternas storlek och nyttjande. Den genomsnittliga kostnaden är cirka 27 tkr per medarbetare och år om kostnaden fördelas på antalet medarbetare inom verksamheten förskola, grundskola och gymnasium. Dessa gemensamma kostnader uppgår sammanlagt till cirka 4 % av verksamhetens totala kostnader. 42

De gemensamma kostnaderna som fördelas med täckningsbidraget om 4% till enheterna kan delas upp i köp från Servicepartner och Stadsledning, Bufs centrala förvaltning och gemensamma resurser. Specifikation av dessa poster redovisas i bifogad tabell. Beloppen är exklusive de köp som förvaltningsenheterna och beställarverksamhten köper. 43

Gemensamma resurser från Servicepartner och Stadsledningskontoret Fördelning till enheter via täckningsbidrag 2017 Ekonomi, ekonomisystem 4 150 HR 5 475 Löner och HR-system 8 965 Upphandling 1 100 Intranät, diarehantering 1 170 Försäkringar 2 200 Porto och posthantering 200 Antagning och praktiksamordning 772 Säkerhet och brandskyddsutbildning 810 Växel 1 600 Övrigt 380 Summa 26 822 Fördelning direkt till enheter Hyra av inventarier 7 000 Hyra av datorer 32 000 IT-tjänster SLA 20 000 Summa 59 000 Summa från Servicepartner och Stadsledningskontoret 85 822 Resurser från BUF som fördelas via TB Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare, strateg, 11 420 Ekonomi 10 100 IKT - övergripande 859 Planering 2 559 Stöd från Beställarverksamheten 1 120 HR-stöd 7 797 Informatörer 3 310 Placeringsenheten 4 085 Registratur 1 277 Summa 42 527 Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader som fördelas via TB Enheten för didaktik och ämnesutveckling (EDÄU) 6 360 Gemensamma resurser, IKT-mentorer, ledningsstöd m m 11 797 IT-system skola i verksamheten 14 950 Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m 9 315 Summa 42 422 Summa fördelning från Buf 84 949 44

BILAGA 3 45

Bilaga 4 Investeringsplan 2018-2021 I samband med att nämnden i mars beslutade om planeringsunderlag för 2018-2021, fattade nämnden även beslut om investeringsbehov och prioriteringar för samma period. Investeringarna behandlades sedan i kommunfullmäktige i juni. Befolkningsökningen i staden innebär att den planerade skolan på Öster Mälarstrand (Mälarparksskolan) behövs, men är något fördröj på grund av ett överklagande av detaljplanen. En ytterligare skola längre i sydöst finns också med i den långsiktiga planeringen. Idag täcks delar av detta behov genom paviljonger vid Hamreskolan. Ombyggnaden av Irstaskolan planeras och nuvarande medel räcker för en låg- och mellanstadiedel av skolan. Högstadiedelen av skolan finns med i nedanstående underlag. Återflytten av årskurs 6 till ett sammanhållet mellanstadium har genomförts på några områden. Återstående flyttar kräver omeller tillbyggnationer vilket kan innebära förändringar i detaljplaner och medel i investeringsbudgeten. Flera av dessa förändringar är även åtgärder för att klara förtätningar i vissa områden. Grundskolor (Grön färg finns i investeringsbudgeten, blå färg inhyrningar, gul färg - önskemål) (ytans utbredning är beräknad byggtid) Fas 2022 2017 Önstahallen 2019 2018 Irstaskolan Malmen Hökåsen Rönnby Mälarsparksskolan 3 parallell Norra Vallby efter paviljongen Blåsbo Piltorp Skiljebo Skallberget Brandthovda Apalby Ekberga 2021 2020 Irstaskolan hst Nybygge Vetterstorp Högstadie skola Kungsängen- Ängsgärdet- Kopparlunde n Ny skola Eskadergatan F-6 2parallell Gustavsvik- Fridnäs efter paviljongen 2-parallell Malmaberg Bilden visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras, en del justeringar har skett efter nämndens beslut i mars. 46

Tabell - Investeringar Grundskola Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr. x är inhyrning som innebär att staden inte behöver använda egna investeringsmedel. Objekt Prio 2018 2019 2020 2021 Önstahallen 2 17 Irstaskolan LM 2 100 65 Irstaskolan H 2 30 60 30 Malmen, Gäddeholm 2 15 15 Nybyggeskolan Vetterstorp M 2 28 28 Blåsboskolan 2 10 Hökåsenskolan 3 13 Rönnbyskolan 3 50 Eskadergatan F-6 (2para) 2 80 40 Högstadieskola Kungsängen/Ängsgärdet 2 70 81 Norra Vallby efter paviljong 2 32 24 Piltorp, Skallberget, Brandthovda, Malmaberg 2 4 15 Fridnäs efter paviljong (inhyrning) 2 x Apalbyskolan 3 8 Ekbergaskolan 2 2 Mälarparksskolan 2 75 75 Övriga omställningar 3 5,0 5,0 5,0 5,0 Total 246 347 278 116 Inventarieinvesteringar 12,3 13,9 15 13,1 Restauranginvesteringar 1 6,3 7,9 2,5 Investeringsbehovet i lokal är en upplysningspost i nämndens budgethandling. Beviljade lokalinvesteringsmedel hanteras via Fastighetskontoret. Medel för inventarieinvesteringar innehåller dels normala ersättningsinvesteringar, dels nyanskaffningar vid start av ny verksamhet. 47

Bilaga 5 Internkontrollplan - grundskolenämnden Introduktion Strukturen för intern kontroll i grundskolenämnden har anpassats till stadens nya styrmodell. Grundskolenämnden har uppdaterat sitt övergripande styrdokument och där framgår att styrnings- planerings- och uppföljningsarbetet följer kommunfullmäktiges övergripande beslut. Nämndens internkontrollarbete innehåller följande huvudmoment: 1 Riskanalys Riskanalysarbetet sker i kärnverksamheten enligt två logiker. Identifiering och analys av risker i huvudmannauppdraget och i nämndens vidare uppdrag Risker identifieras löpande och i årsplaneringsarbetet görs en riskanalys enligt den värderingsmodell som beslutats i staden. Det upprättas två dokument som sedan delges grundskolenämndens presidium. Riskerna kategoriseras utifrån styrkortens perspektiv. Internkontrollarbetet blir därmed ett tydligt instrument för nämndens verksamhetsstyrning. Redovisning av kontrollinsatser i kärnverksamheten görs i anknytning till ordinarie tertialrapportering och i verksamhetsberättelsen. Det finns ett stadsgemensamt arbete för att säkra effektivitet och regelefterlevnad i de stadsgemensamma processerna. Ibland blir det diskussion om var gränsen ska dras mellan kärnverksamhet och stadsgemensam process. Grundskolenämnden utgår från att riskindentifiering och rutinkontroller som ska säkra regelefterlevnad och effektivitet i de huvudprocesser som pekas ut i stadens styrmodell till största del hanteras inom respektive process under ledning av stadens processägare. Verksamhetsspecifika processrisker hanteras inom barn- och utbildningsförvaltningen under ledning av respektive processansvarig. Särskilt kritiska riskområden ingår som underlag till nämndens internkontrollplan. 2 Den politiska beredningen Grundskolans presidium tar del av riskanalyser utifrån huvudmannauppdraget, myndighetsuppdraget och processansvar och kompletterar ev med ytterligare riskområden utifrån nämndens perspektiv. I samband med årsplaneringen och framtagande av internkontrollplan för nästkommande år värderas det innevarande årets internkontrollarbete. De riskområden som inte bedöms vara genomarbetade innevarande år flyttas med till nästkommande års internkontrollplan. 48

3 Internkontrollplan Presidiet, med stöd av direktören och enheten för styrningsstöd, föreslår riskområden för beslut i nämnden. 4 Riskhanteringsplan Nämnden uppdrar till direktören att återkomma till nämnden med en riskhanteringsplan. 5 Kontrollinsatser Förslagen på aktiviteter och kontrollinsatser bereds av respektive riskägare. Aktiviteter och/ eller kontrollinsatser fastställs av nämnden i nämndens riskhanteringsplan 6 Uppföljning Internkontrollarbetet följs upp i nämnden i samband med tertialrapporteringen och i verksamhetsberättelsen 49

De allvarligaste riskerna Totalt 10 st. risker varav 10 st. att behandla 0 st. under behandling 0 st. att acceptera 0 st. accepterad 50