Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Relevanta dokument
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

Floda och Gråbo vårdcentraler

Lerums vårdcentral

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Projekt Tidig Samverkan

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Rehabkoordinator förebygger och förkortar sjukskrivningar

Sjukskrivningskollen Metodbok

Rehabiliteringsgarantin

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Konsten att vara koordinator i samverkan

Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Kommunikation med arbetsgivare/af

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY

Projekt Rehabkoordinator. Flens vårdcentral. Slutrapport. Carina Gerhardsson Projektledare

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

Skapa förutsättningar för ditt uppdrag

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Vem är kunden? vi möter Anna

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

Guide för Tidig samverkan

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Rehabiliteringsgarantin 2013

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Rapport. Rapport av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

KARTLÄGGNING OCH BEHOVSANALYS FÖR MÅLGRUPPEN LÅNGTIDSSJUKA I SÖRMLANDS LÄN

REHABILITERINGS- POLICY

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Samverkan i rehabilitering

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Utvecklingsdag för rehabkoordinatorer i Västra Götalandsregionen

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Uppföljning Vårdcentralen Åsidan Nyköping

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

Sjukskrivningsprocessen

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Förslag till sjukskrivningspolicy

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Allmänläkaren och sjukskrivningen

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

LATHUND Sjukskrivningsstatistik från Inera för Landstinget i Kalmar län

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Slutrapport 1 (10) Projektnamn. Datum. Projektledare. Beställare. Styrgrupp. Beskrivning av projekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Införa trepartssamtal vid sjukskrivning i psykisk ohälsa

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Lifecare SIP i hemmet in- och utskrivning hemsjukvård Manual för kommun

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Vägledning för sjukskrivning

Implementering av verksamhet 3.4.4

Transkript:

Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland 2016-2017 Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral, Trollhättan - Verksamhetschef Ida Larsson - Rehabkoordinator Åsa Berner - Sjuksköterskor, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator Syfte med förbättringsarbetet på testenheten: Minska antalet sjukskrivningsdagar för patienter som faller inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Att sjukskrivningar skulle kunna förhindras genom initiala behovsbedömningar redan vid första kontakten med patient. Att etablera hänvisningsrekommendationer som förhoppningsvis leder till att patient hamnar hos rätt kompetens. Att rehabkoordinator gör en kartläggning för att identifiera orsaken till upplevd hälsa. Att få en snabb kontakt med den sjukes arbetsgivare. Genomförande: Patienter söker vård via telefon eller öppen mottagning och efterfrågar sjukskrivning. Sjuksköterska identifierar en arbetsrelaterad ohälsa och patienterna erbjuds tid hos rehabkoordinator istället för till läkaren. Patienterna får en bokad tid med rehabkoordinatorn. Rehabkoordinator gör en kartläggning för att identifiera faktorer som påverkar patientens psykiska hälsa och vilka insatser som behöver göras. Vid kartläggningen används WHO(FEM), välbefinnande index, ADA-formulär och HAD. Tillsammans med patienten görs en planering gällande aktuella insatser

som t.ex. kontakt med arbetsgivare, kontakt med kurator, sjukgymnast/ fysioterapeut eller arbetsterapeut. Rehabkoordinatorn tar kontakt med arbetsgivaren när patienterna ger sitt godkännande via ett skriftligt samtycke. Syftet med att ta kontakt med arbetsgivaren i tidigt skede är att ta reda på vilka möjligheter arbetsgivaren har att anpassa arbetssituationen för patienten för att undvik sjukskrivning eller få partiell sjukskrivning. Kommunikationen med arbetsgivare sker via telefon och/eller vid ett möte. Vid mötena deltar också patienten. Vid dialogen med arbetsgivaren används ADA-formuläret och en plan läggs för patienterna ska kunna vara kvar i arbete eller återgå i arbete. Rehabkoordinatorn har ständig dialog med patientansvarig läkare för bedömning sjukskrivning eller inte. Resultat: Mobiliseringsinitiativsarbetet påbörjades under juni 2016 med planering inför projektarbetet. Projektarbetet utfördes under perioden 2017-09-19-2017-11-30. Cirka 20 patienter deltog i projektet som fick samordnade rehabiliterande insatser (UV021) och rådgivning vid arbete och sysselsättning, samt vägledning utifrån medicinska förutsättningar (QR002). Det togs cirka 37 kontakter. Under perioden registrerades även rehabkoordineringskoden, UV 117, för 59 patienter och 146 kontakter togs. Anledningen till att projektet endast pågick under två månader var att projektarbetet hade lagts in i det ordinarie arbetet och att rehabkoordinatorn fick driva projektet framåt utan stöd. Belastningen blev för hög för rehabkoordinatorn vilket ledde till att projektet pausades. Det gjorde att det blev svårt att följa upp och slutföra projektet. Trots att projektarbetet avslutades innan avsatt tid har vårdcentralen kunnat fortsätta att arbeta efter metoden. Patienterna har hamnat hos rätt kompetens. I enstaka fall har sjukrivning kunnat undvikas och/eller förkortats. Ett mervärde för patienterna har varit att de upplevt en trygghet i att få information gällande sin rehabilitering och vilka insatser som finns att tillgå samt stöd i kontakt med sin arbetsgivare.

Arbetsgivarna har varit positiva till att rehabkoordinatorn har tagit kontakt med dem. I vissa fall har patienterna själva kunnat kontakta sin arbetsgivare med hjälp av vägledning från rehabkoordinatorn. En snabbare kontakt har kunnat tas med Företagshälsovården. Relationen med Försäkringskassan har inte förändrats under projekttiden utan var god även före projektets start. Patienter som tar ny kontakt med vårdcentralen som är i behov av läkartid och som tidigare har haft kontakt med rehabkoordinator behöver inte komma på öppen mottagning utan får direkt en bokad läkartid. Rehabkoordinatorns roll har blivit mer tydlig och mer uppskattad både bland vårdcentralens personal och bland patienter. Arbetssättet har visat att rehabkoordinatorn är en tillgång i triageringen både i telefon och på öppen mottagning. Rehabkoordinatorsresursen har inte räckt till för att möta upp behovet. Ytterligare resurser bör tillföras alternativt att aktuella rutiner ses över och anpassas efter rådande resursfördelning. Lokal sjukskrivningsstatistik Fördelning mellan kön Största delen som har varit sjukskrivna har varit kvinnor, 66-71%. Fördelning diagnosgrupper Den största diagnosgruppen har varit psykisk ohälsa. Fördelning åldersgrupper I början av projektet var största enskilda gruppen sjukskrivna i åldern mellan 51-55 år och slutet av perioden mellan 41-45 år. Den vanligaste åldern för sjukskrivna personer har varit under 40 år. Fördelning sjukskrivningslängd Den vanligaste sjukskrivningslängden är under 15 dagar. Under projekttiden ökade bl. a de sjukfall som var längre än 365 dagar. Fördelning sjukskrivningsgrad Den vanligaste sjukskrivningsgraden är 100 % som minskade under projekttiden.