Införa trepartssamtal vid sjukskrivning i psykisk ohälsa

Transkript

1 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Införa trepartssamtal vid sjukskrivning i psykisk ohälsa Namn Alexander Enström Handledare Morgan Lundell Verksamhetschef Mats Siljehult Vad är det du vill åstadkomma? Allmän beskrivning av det som du vill förbättra. Psykisk ohälsa är den vanligaste diagnosgruppen vid sjukskrivning i Sverige. Stressrelaterad psykisk ohälsa, depressivitet och ångest utgör 90 % av sjukskrivningarna på grund av psykisk diagnos. Framför allt stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat senaste åren, både bland män och kvinnor (Försäkringskassan: Sjukfrånvarons utveckling Socialförsäkringsrapport 2016:7). Stressrelaterad psykisk ohälsa, depressivitet och ångest har skiftande allvarlighetsgrader och är i de flesta fall behandlingsbara sjukdomar. Sjukskrivningar i psykiska diagnoser tenderar dock att bli långa samtidigt som sannolikheten för återgång i arbete minskar vid långa sjukskrivningar (Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess ). Många läkare tycker att det är svårt att bedöma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning vid psykisk ohälsa. Det är särskilt svårt att bedöma aktivitetsbegränsningen. Kontakt mellan arbetsgivare och sjukskrivande läkare kan underlätta denna bedömning. På Wetterhälsan, liksom de flesta ställen inom sjukvården, är kontakt mellan arbetsgivare och sjukskrivande läkare ovanlig. Detta sker vanligvis vid ett avstämningsmöte med Försäkringskassan. Avstämningsmöte brukar komma till stånd då patienten varit sjukskriven i sex månader och då arbetsförmågan ska provas mot hela arbetsmarknaden. Enligt Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess bör vården tidigt ta ställning om det kan vidtas åtgärder på till exempel arbetsplatsen i syfte att förebygga och motverka sjukskrivning och främja återgång i arbetet. Trepartssamtal är ett redskap som möjliggör att kontakt mellan sjukvården, patienten och arbetsgivare kommer till stånd mycket tidigare i sjukskrivningsfallet. Trepartssamtal är när ansvarig läkare och patient samtalar med arbetsgivaren för att förebygga eller förkorta sjukfallet. Syftet med trepartssamtalet är att i tidig fas kartlägga patientens aktuella arbetsförmåga samt föra dialog med arbetsgivaren om det finns något som kan göras för att om möjligt förkorta sjukskrivningsperioden och/eller höja arbetsförmågan. Förbättringsarbetet går således ut på att först implementera arbetssättet trepartssamtal på Wetterhälsan och därefter framför allt öka kvaliteten på trepartssamtalen.

2 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 2 Betydelsen för patienter/invånare (minska bördan av sjukdomar). Förbättra rehabiliteringen vid psykisk ohälsa. Detta kan i sin tur leda till förbättrad psykisk hälsa hos patienterna och minska sjukskrivningsgraden vid lätt till måttlig psykisk ohälsa. Arbetssättet gör också att arbetsgivaren blir mer involverade i rehabiliteringen. Detta kan leda till ändringar i arbetsmiljön som långsiktigt förbättrar det psykiska måendet hos arbetstagaren. Betydelsen för professionen (kompetens, glädje, stolthet). Att sjukskrivande läkare förbättrar sin bedömning av aktivitetsbegränsningen kopplat till nuvarande arbetsuppgifter. Betydelsen för systemet (kvalitet, säkerhet, värde). Förbättrad kvalitet på bedömningen av aktivitetsbegränsning. Tidigare kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare för utformning av rehabiliteringsplan. Närmare samarbete mellan rehabkoordinator och sjukskrivande läkare. Beskriv tydligt målet för förbättringen i konkreta termer och inom vilken tid. Utforma och implementera fungerande arbetssätt för trepartssamtal vid psykisk ohälsa på Wetterhälsan. Framför allt vill jag under förbättringsarbetet öka kvaliteten på trepartssamtalen. Med detta menar jag att sjukskrivande läkare förbättrar sin bedömning av aktivitetsbegränsningen. Trepartssamtal kan ge sjukskrivande läkare mer information om patientens funktionsnedsättning och framför allt aktivitetsbegränsning kopplat till nuvarande arbetsuppgifter samt information direkt från arbetsgivaren om möjligheten till anpassade/andra arbetsuppgifter. Litteratur som du kan använda. Försäkringskassan: Sjukfrånvarons utveckling Socialförsäkringsrapport 2016:7. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Hur vet du att en förändring är en förbättring? Vilken/vilka mått kan du agera utifrån i ditt förbättringsarbete? För att förbättra kvaliteten på trepartssamtalen kommer jag framför allt fokusera på de blanketter som patienten och arbetsgivaren uppmanas fylla i inför trepartssamtalet. Jag och rehabkoordinatorn går igenom blanketterna efter fem genomförda trepartssamtal för att se om blanketternas utformning och innehåll går att förbättra. Syftet med blanketterna är att ge ett så bra underlag som möjligt till läkaren inför arbetsförmågabedömningen. Hur speglar måttet/en ditt mål? Blir blanketterna bättre utformade erhåller sjukskrivande läkare mer information i samband med arbetsförmågabedömningen vilket i sin tur ökar kvaliteten på trepartssamtalen och rehabiliteringen vid psykisk ohälsa.

3 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 3 Vilka förändringar kan göras som kan leda till en förbättring? Vilka personer/team behöver du för att lyckas? Kontakt med rehabkoordinator för att diskutera utformning av arbetssättet trepartssamtal och blanketterna. Jag ska även prata med verksamhetschefen då det krävs längre tid avsatt i tidboken vid återbesök med trepartssamtal. Jag kommer även behöva patientens samtycke att ta kontakt med arbetsgivaren samt patientens och arbetsgivarens medverkan i att fylla i blanketterna och att genomföra trepartssamtalet. Vilka avgränsningar behöver du göra nu? Initialt avgränsar jag arbetssättet till endast en läkare (mig) på vårdcentralen. Detta för att hitta ett fungerande arbetssätt och bra utformade blanketter. I början kommer det inte röra sig om alla patienter med nyinsjuknande i psykisk ohälsa, utan detta initieras av läkaren när trepartssamtal bedöms kunna göra nytta och efter att patienten gett sitt samtycke. Om detta arbetssätt fungerar bra kan det senare breddinföras till alla läkare på vårdcentralen. Hur kommer du att fortlöpande dokumentera arbetet? Alla trepartssamtal journalförs i Cosmic och är sökbara i Diver. Dessutom kommer jag och rehabkoordinatorn gå igenom alla ifyllda blanketter från patient och arbetsgivare för att förbättra kvaliteten av den information vi får fram i blanketterna och vid trepartssamtalet. Testcykel 1 P: Vad planerar du att göra som liten test och vad är din prognos om utfall? Planera och utforma ett fungerande arbetssätt för läkaren för trepartssamtal i samband med psykisk ohälsa. Utforma blanketter till patienten och arbetsgivaren och utvärdera hur bra underlag de ger vid bedömningen av arbetsförmågan. Planerar att genomföra fem trepartsamtal i ett första skede. G: Hur gjorde du och vilket resultat gav det? Diskuterade upplägg och arbetssätt med rehabkoordinatorn som utmynnade i följande: Vilka patienter: Patienter med nyinsjuknande i psykisk ohälsa där det är indikation om arbetsplatskonflikt eller olika synsätt mellan arbetsgivaren och patient avseende dennes arbetsförmåga och vilka arbetsuppgifter som är tillgängliga. Arbetssättet: Vid första sjukskrivningsbesöket hos läkare informeras patienten att hen bedöms vara aktuell för trepartssamtal och att detta kan hjälpa i rehabiliteringen. Patienten får ge sitt samtycke. Vid första besöket får patienten med sig en blankett som hen ska fylla i själv och lämna in till vårdcentralen minst en vecka innan det planerade trepartsamtalet. Patienten får också med sig en blankett som arbetsgivaren uppmanas fylla i och lämna tillbaka till patienten. Även denna blankett ska helst vara inlämnad till vårdcentralen minst en vecka innan trepartssamtalet. Både patienten och arbetsgivaren får även ett kort informerande brev om varför vi vill att blanketten ska fyllas i och varför vi ska ha trepartssamtalet. Patienten bokas in till ett återbesök till sjukskrivande läkare efter tre till fyra veckor. Återbesöket bokas 15 minuter längre än vanligt för att hinna med trepartssamtalet samt uppföljningen av patienten. Arbetsgivaren blir

4 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 4 uppringd samtidigt som läkaren och patienten samtalar över högtalartelefon inne på läkarrummet. Trepartssamtalen tar i genomsnitt cirka 15 minuter. Blanketterna: Då det redan fanns blanketter till patienten och arbetsgivaren inför trepartssamtal på regionens intranät bestämde jag mig för att utgå från dessa. Endast små förändring gjordes, såsom tillägg av Wetterhälsans logotyp och aktuella telefonnummer till Wetterhälsan. Resultatet blev två blanketter, två informerande brev och en samtyckesblankett: Blankett om arbetsförmågan som patienten ska fylla i inför trepartssamtalet (bilaga 1). Blankett om arbetsplatsens krav och resurser som arbetsgivaren ska fylla i inför trepartssamtalet (bilaga 2). Informerande brev till patienten som är sjukskriven (bilaga 3). Informerande brev till arbetsgivaren (bilaga 4). Blankett om samtycke till kontakt med arbetsgivare eller handläggare på arbetsförmedlingen (bilaga 5). S: Vad lärde du dig och vilka slutsatser drog du? Vilka patienter: Trepartssamtal bedöms inte vara lämpligt för alla patienter med nyinsjuknande i psykisk ohälsa där sjukskrivning är aktuellt. Detta skulle bli en för stor grupp och många gånger är det uppenbart för sjukskrivande läkare vilken arbetsförmåga patienten har mot nuvarande arbetsuppgifter. Trepartssamtal ska istället användas när läkaren misstänker arbetsplatskonflikt, dålig arbetsmiljö som långsiktigt riskerar psykisk ohälsa, ej samsyn mellan arbetsgivare och patient om arbetsuppgifter och arbetsförmåga samt då läkaren upplever att det är svårt att göra en bra bedömning av aktivitetsbegränsningen och där trepartssamtal kan ge mer information. Arbetssättet: Efter att genomfört fem trepartsamtal konstaterar jag att det var bra att börja i liten skala med bara en läkare. Detta för att arbetssättet och framför allt blanketterna kan optimeras innan breddinförande. Alla utom en patient som erbjudits trepartssamtal tackade ja och gav samtycke. Det var inga problem att lämna ut blanketter och brev samt att få dessa inlämnade innan trepartssamtalet. Alla arbetsgivare var tillgängliga på den specificerade tiden och svarade då vi ringde upp. 15 minuter extra tid vid läkarbesöket var tillräcklig tid för trepartssamtalet. Ofta tog samtalet cirka 15 minuter, aldrig längre än 20 minuter. Blanketterna: Samtliga patienter och arbetsgivare hade fyllt i blanketterna. Blanketterna är inte optimerade för psykisk ohälsa som sjukskrivningsorsak. Det är för liten ruta för Vilka av dina arbetsuppgifter kan du utföra trots din sjukdom? och Skulle en anpassning av dina arbetsuppgifter kunna göra att du klarar arbetet trots besvär? Om ja vilken form av anpassning?. Alla patienter har blivit tvungna att skriva utanför rutan och väldigt kortfattat. Det är ändå dessa två frågor, tillsammans med frågan Tror du att du kommer att kunna gå tillbaka till dina nuvarande arbetsuppgifter?, som givit mest och bäst information för sjukskrivande läkare. Dessa rutor behöver således betydligt mer skrivutrymme. Frågor kring eventuella hinder utifrån sittande/stående/gående arbete och arbete med armarna bedöms inte vara aktuell för denna patientgrupp och kan tas bort från blanketten. A: Hur gör du i en ny testcykel för att komma närmare ditt mål? Vilka patienter: Gör inga ändringar. Arbetssättet: Gör inga ändringar. Blanketterna: Planerar att ändra blanketterna så att de kan ge bättre information till läkaren inför bedömningen av aktivitetsbegränsningen. Blanketterna ska bättre avspegla att patienten är sjukskriven i psykisk ohälsa.

5 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 5 Testcykel 2 P: Vad planerar du att addera/göra annorlunda nu och vad är din prognos om utfall denna gång? Blanketterna: Planerar att ändra blanketterna så att de kan ge bättre information till läkaren inför bedömningen av aktivitetsbegränsningen. Blanketterna ska bättre avspegla att patienten är sjukskriven i psykisk ohälsa. Prognosen är att dessa ändringar kommer att ge bättre beslutsunderlag till läkaren avseende aktivitetsbedömningen. G: Hur gjorde du och vilket resultat gav det? Blanketterna: Jag gjorde omfattande förändringar avseende blanketten till patienten. Alla frågor kring eventuella hinder utifrån sittande/stående/gående arbete och arbete med armarna togs bort från blanketten då det inte gav någon avgörande information avseende arbetsförmågan utifrån psykisk ohälsa. Det var för litet skrivutrymme för frågorna Vilka av dina arbetsuppgifter kan du utföra trots din sjukdom? och Skulle en anpassning av dina arbetsuppgifter kunna göra att du klarar arbetet trots besvär? Om ja vilken form av anpassning? vilket åtgärdades. Regionen har på Försäkringsmedicins hemsida en blankett som heter "Frågeformulär om patientens arbete/sysselsättning och förutsättningar - grunduppgifter" (bilaga 6) som bättre passar de frågeställningar som är aktuella vid psykisk ohälsa. Tack vare Susanne Leander på Regionen fick jag tillgång till denna blankett. Dock var det även i denna blankett för litet skrivutrymme för de flesta frågorna och en del frågor bedömdes vara onödiga. Jag utformade därför en egen variant på denna blankett som jag blev nöjd med (bilaga 7). Här finns gott om skrivutrymme och frågor där patienten ska vara konkret avseende symtom, nuvarande arbetsuppgifter, vilka arbetsuppgifter hen inte kan göra och varför. Om patienten anser sig vara helt arbetsoförmögen i nuläget uppmanas hen motivera detta. Även blanketten till arbetsgivaren ändrades betydligt. Frågor kring antalet timmar med statiskt arbete, sittande arbete etc togs helt bort. Även rutorna för buller och kemikaliehantering bedömdes som irrelevanta. Istället ökades skrivutrymmet för rutorna kring möjligheten till förändringar av arbetsuppgifter och företagshälsovård. Den nya blanketten till arbetsgivaren ses i bilaga 8. Även det informerande brevet till arbetsgivaren genomgick mindre förändringar (bilaga 9). S: Vad lärde du dig och vilka slutsatser drog du? För att blanketterna ska kunna vara bra hjälp vid arbetsförmågabedömningen bör de resultera i konkreta uppgifter på vilka arbetsuppgifter/arbetsmoment som patienten inte klarar av. Samtidigt är det lika viktigt att få fram uppgifter på vilka arbetsmoment patienten fortsatt klarar, annars ökar risken för heltidssjukskrivning. Viktigt för sjukskrivande läkare att patienten få ge sin bild om varför hen anser sig vara helt arbetsoförmögen. Beror det på sjukdomen/symtom eller har det mer att göra med brister i möjligheterna till arbetsplatsanpassning? Även viktigt att så tidigt som möjligt få en uppskattning från patienten hur länge hen själv tror hen måste vara sjukskriven. Om läkaren tror att sjukskrivningen bör kunna avslutas inom några veckor samtidigt som patienten tror att sjukskrivningen kommer behöva vara längre än 3 månader måste detta komma upp på bordet och diskuteras så snart som möjligt i rehabiliteringen. A: Hur gör du i en ny testcykel för att komma närmare ditt mål? Använder de nya blanketter på fem till tio patienter och utvärderar detta. Det övriga arbetssättet kring trepartssamtal ligger kvar från cykel 1.

6 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 6 Testcykel 3 P: Vad planerar du att addera/göra annorlunda nu och vad är din prognos om utfall denna gång? Arbetssättet i stort har fungerat mycket bra. Varje trepartsamtal har tillfört information som förbättrat arbetsförmågebedömningen hos sjukskrivande läkare. De ursprungliga blanketterna var dock inte utformade mot psykisk ohälsa. Jag har därför fokuserat förbättringsarbetet på att optimera blanketterna till den anställde och arbetsgivaren. Förhoppningen är att de uppdaterade blanketterna ger ett bättre underlag till läkare vid aktivitetsförmågabedömningen. G: Hur gjorde du och vilket resultat gav det? Blanketterna: Genomförde ytterligare en handfull trepartsamtal med patient- och arbetsgivarblanketten i bilaga 7 respektive 8. Arbetsgivarblanketten gav god information och bedöms inte behöva ändras ytterligare. Den nya patientblanketten gav mycket mer och bättre information jämfört med den första versionen (bilaga 1). Patienten hade nu mer skrivutrymme och informationen är nu tydligt fokuserad på aktuella symtom, nuvarande arbetsuppgifter, vilka arbetsuppgifter patienten anser att hen fortfarande kan genomföra och patientens syn på möjligheter till anpassade arbetsuppgifter. Intygets nuvarande utformning gjorde dock att samma uppgifter repeterades under olika frågor. S: Vad lärde du dig och vilka slutsatser drog du? Blanketterna: Arbetsgivarblanketten gav god information och bedöms inte behöva förändring. Patientblanketten behöver ytterligare mindre förändringar så att patienten inte behöver upprepa samma information på flera ställen. A: Hur gör du i en ny testcykel för att komma närmare ditt mål? Vilka patienter: Gör inga ändringar. Arbetssättet: Presentera arbetssättet för övriga läkargruppen och övriga arbetskategorier på Wetterhälsan för att diskutera eventuellt breddinförande till övriga läkargruppen. Blanketterna: Planerar gör ytterligare smärre justeringar i patientblanketten. Övriga blanketter bedöms inte behöva någon förändring. Sammanfattande lägesrapport Hur har det gått? Varför? Jag har gjort ytterligare förändring i patientblanketten och har nu kommit fram till en version som jag är nöjd med (bilaga 10). Jag har kort presenterat arbetssättet för övriga personalkategorier på Wetterhälsan, med fokus på patientblanketten. Patientblanketten tror jag inte bara passar vid trepartssamtal. Jag tror att vi på vårdcentralen kan använda den brett vid psykisk ohälsa där det är risk för sjukskrivning eller en pågående sjukskrivning. Till våren planerar Wetterhälsan ändra arbetssättet vid första kontakt till vårdcentralen vid psykisk ohälsa; bland annat ska fler få träffa PSE inom tre dagar. Som en del i detta arbetssätt planerar vi att använda patientblanketten för att få ett bättre underlag för läkaren vid sjukskrivningsbedömning.

7 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 7 Vilka sammanfattande lärdomar tar du med dig? Jag tycker att alla trepartsamtal jag har genomfört har givit mig information som förbättrat min arbetsförmågabedömning. Bra utformade patient- och arbetsgivarblanketter ger mer information inför samtalet och gör det lättare att konkret diskutera arbetsförmåga utifrån nuvarande arbetsuppgifter och eventuell möjlighet till arbetsanpassning. Min uppfattning är att det är viktigt att blanketterna och trepartssamtalet kommer så tidigt som möjligt i sjukskrivningen för att få positiv effekt på rehabiliteringen. Därför viktigt att läkaren bestämmer sig redan vid första patientbesöket om trepartssamtal skulle kunna bidra positivt i rehabiliteringen. Hur tänker du presentera arbetet? (På intranät, publicering, muntlig redovisning?) Arbetssättet och blanketterna är presenterade för alla arbetskategorier, på en av våra internutbildningar. Patientblanketten och övriga blanketter finns att tillgå för alla personalkategorier på Wetterhälsan. Detta bedöms i första hand användas av läkare, rehabkoordinator och sjuksköterska. Vi planerar att lägga upp patientblanketten på Wetterhälsans hemsida så att patienten lätt kan få tillgång till den inför läkarbesök/bedömningssamtal på PSE. Vad gör du för att befästa förbättringen i din verksamhet utanför ramen för ST-arbetet? Arbetet med psykisk ohälsa, rehabilitering och förbättrad sjukskrivningsförfarande är något som fortgår hela tiden. Arbetssättet trepartssamtal har för min del tydligt visat att det ger bättre information vid sjukskrivningsförfarande i psykisk ohälsa där sjukskrivande läkare känner osäkerhet kring arbetsförmågabedömningen. Jag tycker dock att arbetet med patientblanketten också ger indikation att det kan användas mot hela patientgruppen med psykisk ohälsa där sjukskrivning kan bli/är aktuell. Detta då funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsanpassning många gånger av läkare bedöms vara svåra att värdera och ta lång tid. Min erfarenhet är att patientblanketten underlättar denna bedömning. Vilket nya mål kan du tänka dig är möjliga att nå? Att ytterligare förbättra behandling och rehabilitering vid psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är som tidigare nämnts den vanligaste diagnosgruppen vid sjukskrivning. Sjukskrivningarna i psykisk ohälsa tenderar att bli långa. Tidig och förbättrad arbetsförmågabedömning och rehabiliteringsplan hjälper alla inblandade i sjukskrivningsprocessen, enligt min mening.

8 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 8 Bilaga 1 Frågor att besvara inför uppföljande besök där fortsatt sjukskrivning kan bli aktuell. Personuppgifter Namn Personnummer Arbetsgivare Yrke Arbetstider Tjänstgöringsgrad Skiftarbete ja nej Information Du kan få sjukpenning när din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 % på grund av sjukdom. För att ha ett bra medicinskt underlag inför försäkringskassans beslut behöver läkaren dina svar på följande frågor: Arbetsuppgifter Vilka av dina arbetsuppgifter kan du utföra trots din sjukdom? Hindrar dina besvär dig från att utföra: På vilket sätt? Sittande arbete ja nej Stående/gående arbete ja nej Arbete med armarna ja nej Arbete som kräver koncentration ja nej Arbete i relation till andra (samarbete) ja nej Arbete som kräver beslutsförmåga ja nej Skulle en anpassning av dina arbetsuppgifter kunna göra att du klarar arbetet trots besvär? Om ja, vilken form av anpassning? Frågor att fundera på Tror du att du kommer att kunna gå tillbaka till dina nuvarande arbetsuppgifter? Tror du att du kommer att kunna arbeta överhuvudtaget i framtiden? Hur trivs du med ditt arbete? Finns det konflikter på arbetsplatsen?

9 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 9 Hur ser du på att arbeta på deltid?.. att utbilda dig?.. att byta arbete? Underskrift Ort och datum Namnteckning

10 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 10 Bilaga 2 REHABILITERING AV ANSTÄLLD Den anställdes personuppgifter Namn Personnummer Befattning Arbetstider Tjänstgöringsgrad, % Skiftarbete, % Ja Nej Om ja, vilket skift Arbetsgivare Arbetsgivare, namn Telefonnummer Om arbetsplatsen Hur stor del av arbetsdagen innehåller dessa utföranden? Antal timmar Varierande Sittande Stående Statiskt arbete Ensidigt arbete Högt tempo Arbete över axelhöjd Arbete under knähöjd Arbete som kräver hög koncentration Ensamarbete Arbete som ställer krav på beslutsförmåga/initiativförmåga Tunga lyft Ange antal lyft per dag: Har arbetsplatsen störande buller? Ja Nej Ingår kemikaliehantering i arbetsuppgifterna? Ja Nej Förändring av arbetsuppgifter Finns möjlighet att påverka arbetstakten/prioritering? Ja Nej Om ja, ange möjligheterna Finns det möjlighet till förändringar av arbetsuppgifter som gör att patienten kan undvika eller förkorta sjukskrivning? Om ja, ange möjligheterna Ja Nej Företagshälsovård Kommer företagshälsovård att anlitas?

11 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 11 Ja Nej Om ja, vilken företagshälsovård anlitas? Underskrift av arbetsgivare Ort och datum Underskrift Namnförtydligande

12 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 12 Bilaga 3 Information till dig som är sjukskriven Jag jobbar som rehabiliteringssamordnare på Wetterhälsans vårdcentral. En av mina uppgifter är att stödja dig i de frågor du har gällande din sjukskrivning och rehabilitering. Det kan också handla om kontakter med arbetsgivare eller arbetsförmedlingen. Mitt arbete sker i samråd med din läkare och övriga i rehabteamet. Jag har tystnadsplikt och omfattas av sekretesslagstiftningen. Kontakta mig gärna om du har frågor kring din sjukskrivning och/eller din rehabilitering. Med vänlig hälsning Lotta Fischer Rehabsamordnare

13 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 13 Bilaga 4 Till dig som arbetsgivare/arbetsledare Landstinget i Jönköpings län strävar efter att i samarbete med arbetsgivare/ arbetsledare hjälpa personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna, att komma tillbaka till arbete, alternativt vara kvar i arbete. Du har en anställd som är eller riskerar att bli sjukskriven. Det är viktigt för behandlande läkare att få information om den anställdes arbetsuppgifter och arbetsmiljö, samt om det finns möjlighet att anpassa arbetet eller arbetsplatsen eller placera om den anställde. Var vänlig fyll i den bifogande blanketten och skicka den till Lotta Fischer, Wetterhälsans vårdcentral, Batterigatan 9, Jönköping. Det går också bra att lämna den till den anställde som kan ta med den till nästa läkarbesök. För mer information, välkommen att kontakta rehabiliteringssamordnare: Namn: Lotta Fischer Telefon: E-post: lotta.fischer@rjl.se

14 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 14 Bilaga 5 Samtycke till kontakt med arbetsgivare eller handläggare på Arbetsförmedlingen. Wetterhälsans vårdcentral vill utöka samarbetet med arbetsgivare för personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Detta vill vi göra för att underlätta för Dig att komma tillbaks till arbete eller förhindra en sjukskrivning. För att ett sådant samarbete ska kunna ske krävs att Du lämnar Ditt skriftliga samtycke till att vi kontaktar Din arbetsgivare/arbetsledare. Vid behov och efter Ditt samtycke kontaktar vårdcentralens rehabiliteringssamordnare Lotta Fischer Din arbetsgivare för att undersöka om det finns några åtgärder som kan göra att Du snabbare kan komma tillbaks i arbete. Datum.. Namn. Personnr Kontaktuppgifter till arbetsgivare/arbetsledare/handläggare på Arbetsförmedlingen:.. Namn.. Telefonnr Postadress:...

15 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 15 Frågeformulär om arbete/sysselsättning och förutsättningar Bilaga 6 Uppgifterna behövs för att utreda ditt behov av åtgärder som kan gynna din förmåga att arbeta. Uppgifterna kan också ligga till grund för ett läkarintyg vid en eventuell sjukskrivning. Datum Namn Personnummer Yrke/Befattning/Arbetssökande Tjänstgöringsgrad % Arbetstider Viss tid eller fast tjänst? Skiftarbete, % Om ja, vilket/vilka skift Ja Nej Vid arbete beskriv konkret vilka arbetsuppgifter du utför? Hur ser en vanlig arbetsdag ut (inklusive rast)? Arbetsuppgifter du kan utföra, trots besvär Arbetsuppgifter du inte kan utföra, på grund av besvär Sjukskriven Har du tidigare varit sjukskriven? Nej Ja, ange när Nej Ja, från och med För vilka besvär var du tidigare sjukskriven för?

16 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 16 Beskriv nuvarande besvär och ange när de började Har du andra sjukdomar eller besvär som du tror påverkar/kommer att påverka dina möjligheter att arbeta? Om ja, beskriv här: Trivs du med dina arbetsuppgifter? Trivs du med dina arbetskamrater? Trivs du med din arbetsledning? Finns det konflikter på arbetet? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Har du kontakt med någon annan person/profession när det gäller din behandling? Nej Ja, ange vilken/vilka Förutsättningar Arbetssökande Inskriven på Arbetsförmedling Studerande Ja Nej Ja Nej Ja Nej Sjuk-/aktivitetsersättning Föräldraledig Ja Nej Ja Nej Kontaktperson hos Försäkringskassan Telefonnummer Kontaktperson hos Arbetsförmedlingen Telefonnummer Kontaktperson hos Socialtjänst Telefonnummer Kontaktperson hos Företagshälsovård Telefonnummer Har utredning gjorts tidigare hos någon av ovanstående parter?

17 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 17 Vilken betydelse har arbetet för dig, utöver betydelse som inkomstkälla? Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse Ingen betydelse Hur ser du på din arbetssituation? Jag räknar med att kunna återgå till/fortsätta mitt nuvarande arbete och arbeta i samma utsträckning som tidigare. Jag räknar med att kunna återgå i arbete/fortsätta arbeta, men tror inte att jag kan arbeta i samma utsträckning som tidigare. Jag skulle kunna återgå i arbete/fortsätta arbeta, men för det krävs det någon form av förändring (anpassning, utbildning, annat arbete, annan arbetsplats). Jag vill återgå i arbete/fortsätta att arbeta, men tror inte att jag kan på grund av min sjukdom. Annat, nämligen Nuvarande arbetsförmåga, jämfört med när den var som bäst under livstiden. 10 poäng motsvarar din arbetsförmåga när den var som bäst och 0 betyder att du inte alls kan arbeta. Vilket poängtal har din nuvarande arbetsförmåga? Kan Arbetsförmågan inte när den är arbete som bäst Arbetsgivare Arbetsgivare, namn Telefonnummer Kontaktperson hos arbetsgivare Telefonnummer Övrigt/anteckningar

18 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 18 Bilaga 7 Frågor inför läkarbesök där sjukskrivning kan bli aktuell Uppgifterna behövs för att utreda ditt behov av åtgärder som kan gynna din förmåga att arbeta. Uppgifterna kan också ligga till grund för ett läkarintyg vid en eventuell sjukskrivning. Datum Namn Personnummer Yrke/Befattning/Arbetssökande Tjänstgöringsgrad % Arbetstider Skiftarbete Viss tid eller fast tjänst? Ja Nej Beskriv dina symtom/besvär som har relevans för din arbetsförmåga (t ex trötthet, koncentrationssvårighet, försämrat minne, värkproblematik, sömnstörning, kan inte sköta hushållsuppgifter eller specifika arbetsuppgifter etc). Beskriv vilka arbetsuppgifter/arbetsmoment du har. Var konkret och detaljerad. Vilka arbetsuppgifter kan du utföra trots din sjukdom/symtombild? Var konkret och detaljerad.

19 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 19 Vilka arbetsuppgifter kan du inte utföra på grund av din sjukdom/symtombild? Var konkret och detaljerad. Varför klarar du inte dessa arbetsuppgifter? Skulle anpassning av dina arbetsuppgifter kunna göra att du klarar arbetet trots besvär? Om ja, vilken form av anpassning behövs? Anser du dig i nuläget vara helt arbetsoförmögen, kan inte arbeta ens två timmar/dag (25%)? Nej, jag kan arbeta åtminstone deltid. Ja, jag är helt arbetsoförmögen. Motivera varför nedan!

20 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 20 Hur många procent (%) av ditt nuvarande arbete tror du att du skulle klara om 2 veckor? 0% (=helt arbetsoförmögen) 25% 50% 75% 100% men med anpassning 100% Hur många procent (%) av ditt nuvarande arbete tror du att du skulle klara om 4 veckor? 0% (=helt arbetsoförmögen) 25% 50% 75% 100% men med anpassning 100% Trivs du med dina arbetsuppgifter? Trivs du med dina arbetskamrater? Trivs du med din arbetsledning? Finns det konflikter på arbetet? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nuvarande arbetsförmåga, jämfört med när den var som bäst under livstiden. 10 poäng motsvarar din arbetsförmåga när den var som bäst och 0 betyder att du inte alls kan arbeta. Vilket poängtal har din nuvarande arbetsförmåga? Kan Arbetsförmågan inte när den är arbete som bäst Från idag, hur länge tror du själv att du kommer behöva vara sjukskriven? Upp till 2 veckor Upp till 1 månad 1-3 månader Längre än 3 månader. Motivera!

21 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 21 Hur ser du på din arbetssituation? Jag räknar med att kunna återgå till/fortsätta mitt nuvarande arbete och arbeta i samma utsträckning som tidigare. Jag räknar med att kunna återgå i arbete/fortsätta arbeta, men tror inte att jag kan arbeta i samma utsträckning som tidigare. Jag skulle kunna återgå i arbete/fortsätta arbeta, men för det krävs det någon form av förändring (anpassning, utbildning, annat arbete, annan arbetsplats). Jag vill återgå i arbete/fortsätta att arbeta, men tror inte att jag kan på grund av min sjukdom. Markera var du befinner dig med ett kryss på linjen mellan Mycket bra till Mycket dålig Mycket bra Mycket dålig Min arbetssituation är: Trivseln på arbetet är: Min ekonomi är: Min fritidssituation är: Mitt äktenskap/förhållande är: Mina kontakter med vänner och bekanta är: Min sömn just nu är: Mitt hälsotillstånd upplever jag som: Markera var du befinner dig med ett kryss på linjen mellan Låg nivå till Hög nivå. Låg nivå Hög nivå Hur är din smärta just nu? Känner du dig nedstämd? Känner du oro och ångest? Hur känslig är du för stress?

22 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 22 Bilaga 8 REHABILITERING AV ANSTÄLLD Den anställdes personuppgifter Namn Befattning/Yrke/Arbetsuppgifter Skiftarbete Om ja, vilket skift Arbetstider Tjänstgöringsgrad, % Ja Nej Arbetsgivare Namn på företaget och namn på ansvarig chef Telefonnummer till ansvarig chef Förändring av arbetsuppgifter Finns möjlighet att påverka arbetstakten/prioritering? Om ja, ange möjligheterna. Om nej, ange varför det inte är möjligt. Ja Nej Finns det möjlighet till förändringar av arbetsuppgifter som gör att patienten kan undvika eller förkorta sjukskrivning? Om ja, ange möjligheterna. Om nej, ange varför det inte är möjligt. Ja Nej Företagshälsovård Kommer företagshälsovård att anlitas? Om ja, vilken företagshälsovård anlitas? Om nej, varför kommer inte företagshälsovården att anlitas? Ja Nej Underskrift av arbetsgivare Ort och datum Telefonnummer Underskrift Namnförtydligande

23 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 23 Bilaga 9 Till dig som arbetsgivare/arbetsledare Region Jönköpings län strävar efter att i samarbete med arbetsgivare/ arbetsledare hjälpa personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna, att komma tillbaka till arbete, alternativt vara kvar i arbete. Du har en anställd som är eller riskerar att bli sjukskriven. Det är viktigt för behandlande läkare att få information om den anställdes arbetsuppgifter och arbetsmiljö, samt om det finns möjlighet att anpassa arbetet eller arbetsplatsen eller placera om den anställde. Var vänlig fyll i den bifogande blanketten och skicka den till Rehabkoordinator, Wetterhälsans vårdcentral, Batterigatan 9, Jönköping. Det går också bra att lämna den till den anställde som kan ta med den till nästa läkarbesök. För mer information, välkommen att kontakta rehabkoordinator: Telefon:

24 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 24 Frågor inför en eventuell sjukskrivning Uppgifterna behövs för att utreda ditt behov av åtgärder som kan gynna din förmåga att arbeta. Uppgifterna kan också ligga till grund för ett läkarintyg vid en eventuell sjukskrivning. Datum Namn Personnummer Bilaga 10 Yrke / Befattning / Arbetssökande Tjänstgöringsgrad % Anställningsår Anställd Skiftarbete Tillsvidareanställning / Fast tjänst Egenföretagare Ja Nej Visstidsanställning / Vikariat 1. Beskriv dina symtom/besvär som har relevans för din arbetsförmåga (t ex trötthet, koncentrationssvårigheter, försämrat minne, värkproblematik, sömnstörning etc). Var konkret och detaljerad.

25 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig? Beskriv vilka arbetsuppgifter/arbetsmoment du har. Var konkret och detaljerad. Sätt ett kryss (x) vid de arbetsuppgifter/arbetsmoment du i nuläget INTE klarar av att göra. Om det inte framgår i fråga 1, förklara varför du inte klarar arbetsuppgiften. 3. Har dina symtom haft negativ påverkan avseende dagliga rutiner (t ex laga mat, handla, tvätta, barnskötsel, läsa böcker, följa TV-program, mer isolerad hemma, färre fritidsaktiviteter) som du inte beskrivit i fråga 1? Var konkret och detaljerad.

26 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs Skulle anpassning av dina arbetsuppgifter kunna göra att du klarar arbetet trots besvär? Ja. Vilken form av anpassning behövs? (t ex andra arbetsuppgifter, mer tid för vissa arbetsuppgifter) Nej. Motivera varför nedan. 5. Anser du dig i nuläget vara helt arbetsoförmögen, det vill säga att du behöver vara heltidssjukskriven? Ja, jag är helt arbetsoförmögen. Motivera varför nedan. Nej, jag kan arbeta åtminstone deltid. 6. Finns det andra faktorer än sjukdomstillståndet och arbetssituationen som tydligt negativt påverkar din arbetsförmåga? (t ex ohälsa hos familjemedlem/släkting, belastande social situation/familjesituation) Ja, till stor del. Beskriv kortfattat, alternativt närmare diskussion i samband med läkarbesöket. Ja, till viss del. Nej.

27 ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 27 7a. Trivs du med dina arbetsuppgifter? 7b. Trivs du med dina arbetskamrater? 7c. Trivs du med din arbetsledning? 7d. Finns det konflikter på arbetet? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 8. Från idag, hur länge tror du själv att du kommer behöva vara sjukskriven? Behöver ingen (ytterligare) sjukskrivning. Upp till 2 veckor Upp till 1 månad 1-3 månader. Motivera. Längre än 3 månader. Motivera. 9. Hur ser du på din arbetssituation långsiktigt? Jag räknar med att kunna återgå till/fortsätta mitt nuvarande arbete och arbeta i samma utsträckning som tidigare. Jag räknar med att kunna återgå i arbete/fortsätta arbeta, men tror inte att jag långsiktigt kan arbeta i samma utsträckning som tidigare. Jag skulle kunna återgå i arbete/fortsätta arbeta, men för det krävs det någon form av förändring (anpassning, utbildning, annat arbete, annan arbetsplats). Jag vill återgå i arbete/fortsätta att arbeta, men tror inte att jag långsiktigt kan på grund av min sjukdom. 10. Markera var du befinner dig med ett kryss på linjen mellan Låg nivå till Hög nivå. Låg nivå (inga besvär) Hög nivå (stora besvär) Hur är din smärta just nu? Känner du dig nedstämd? Känner du oro och ångest? Hur känslig är du för stress? Hur trött är du dagtid? Hur påverkad är din koncentration? Hur påverkat är ditt minne?