NORMER & ALKOHOL. Carina Kullgren Högskolan Väst

Relevanta dokument
Personcentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Lotta Björkman: Lärare, föreläsare, författare

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Idrott, genus & jämställdhet

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Normutmanande materialgranskning

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Förklaring av olika begrepp

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Lotta Björkman: Lärare, föreläsare, författare

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Goda relationer. En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet

Friktion och fördelar

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Förvirrande begrepp?

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

Inspirationsföreläsning om normkritik

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Normkritik och karriärlärande Startsida Din presentation

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING

Identitet - vilka är du?

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Granskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Jämställdhet Genus Ledarskap

Intraservice Integration i boendemiljö

NORMKRITISKA PERSPEKTIV. För ett långsiktigt och utvecklande likabehandlingsarbete

Genusperspektiv på ANDT

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Alkohol och sexuellt risktagande

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Om makt, härskartekniker & sexuella trakasserier - kunskap för bemötande som inkluderar

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Ta del av våra spelkort!

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

samverkan motivera agerar

Bild 1 Värdegrund och likabehandling. Bild 2. Bild 3 En skola för alla

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

FOKUSOMRÅDE. Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist. 6 mars Lagar, styrdokument och överenskommelser

Transkript:

NORMER & ALKOHOL Carina Kullgren Högskolan Väst

När, var, hur, varför BÖR man (inte) dricka alkohol? Normer och värderingar kopplade till sociala kategorier t ex kön, ålder, klass Starkt socialt reglerande Normer gör att vi ofta agerar, istället för reflekterar Både stabila och mer flyktiga normer

Att vara normmedveten Öka kompetensen att förstå och problematisera de kategoriseringar av människor som leder till olika socialt begränsande normer Sträva mot jämlikhet och social rättvisa I relation till alkoholbruk: fördjupa och nyansera förståelsen av bruk, förhållningssätt och betydelse bland olika sociala grupper svar på varför?

Kategoriseringar organiserar sociala relationer Resultat av en samhällelig process, social interaktion Konstruerar kontinuerligt våra centrala sociala kategorier Speglar vårt sätt att förstå verkligheten Sociala relationer påverkas av (föreställda) skillnader mellan grupper, vi-och dom Vi positionerar oss i kontrast till andra Med de lika sociala positionerna kommer en viss uppsättning förväntningar och föreställningar Är föränderliga över tid och rum

Centrala sociala kategorier Kön Klass Etnicitet Ras Sexualitet Ålder Funktion(alitet) Religion

Normer Värdeladdade oskrivna sociala regler Ofta omedvetna Är föreskrivande, inte beskrivande Det önskvärda, inte det vanliga Skapar förväntningar Definierar rätt och fel, normalt och onormalt Måttstock / mall för jämförelse Framträder vid normbrott Internaliseras under socialisationen, genom vardagliga korrigeringar, vilket vi glömmer, blir en del av vår personlighet Anpassar vårt beteende

Reglering av social ordning INTEGRATION & BEGRIPLIGHET (likhet): Vilka personer och beteenden som är accepterade och önskvärda Redskap för integration, sammanhållning, gemenskap Vi klarar oss inte utan normer EXKLUDERING & BEGRÄNSNING (skillnad): Förutsättning för det som uppfattas som det ickenormala Redskap för att styra och kontrollera individer, grupper etc. Marginalisering, exkludering Kan begränsa oss / våra liv / våra jobb

Normativa effekter Normanpassning belönas beröm, delaktighet, bli tagen på allvar, inte ifrågasatt Normbrott sanktioneras - förlust av socialt anseende och social respekt, förlöjligande, diskriminering, exkludering, våld eller hot om våld Avgör vem som blir erkänd och igenkänd, begriplig Alla följer inte alla normer, men vi måste alla förhålla oss till dem Upprätthålls genom upprepning Normbärare har svårt att se sina egna fördelar

Stereotypisering Några få allmänt erkända karaktäristika om en grupp som medför en förenklad och fixerad bild T.ex. västerlänningar är logiska, kvinnor är gnälliga, män är starka och tåliga, arbetslösa är lata Skapar upplevd ordning i en komplicerad värld Definierar den egna gruppens gränser Rättfärdiga privilegier, sociala skillnader, ojämlik resursfördelning Dämpa känslor av maktlöshet och resignation Skapar rädsla gentemot grupper vi tror vi vet något om

Övning - Normcirkeln Identifiera Synliggöra Diskutera sociala & kulturella normer

Norm = inte reaktion Inte norm = reaktioner

Normer & alkohol Alkohol konstant närvarande i sociala livet Måste förhålla oss till alkoholnormer Reglerar vårt förhållande till alkohol, oavsett personligt bruk Normaliserat den som dricker (måttligt) behöver sällan förklara sig Del i identitetsskapande social tillhörighet - gemenskap Genus-, ålder-, klass-bundna föreställningar

Dagens drickande Delvis förändring, från torr öl & starksprit, helgberusning till våt öl & vin, vardagsdrickande, ej hög berusning (Järvinen & Room 2007) Dricka för mycket, starkt moraliserande, skam & skuld Heterogena mönster Exv. - olika dryckesnormer för kvinnor och män: mängd, typ av dryck, anledning, betydelse Även ifråga om ålder, klass, och kombinationer därav

Ungdom Måttlighet - berusning Socialt - roligt att dricka gränsöverskridande, testande, nyfikna mognad, självständighet Killar och vissa tjejer positivt med viss kontrollförlust Tjejer rädsla för kontrollförlust och andras bedömningar. Sexuell återhållsamhet Motfigur: promiskuösa/osjälvständiga flicka oroliga/rädda killen (Bernhardsson 2014)

Vuxna Måttlighet, begränsad konsumtion Smak - gott med ett glas vin Njutning, kontroll socialt umgänge belöning arbetsmoral respektabilitet, föräldraskap (samma grundideal för kvinnor och män) Motfigur: alkolisten, den måttlöse, ensamdrickaren (Bernhardsson 2014)

Könsnormer - kvinnor Kontroll & moderskap Nykterhet, ansvarstagande, trygghet, omhändertagande, för sig själv och andra, starkt normerat Kontroll & sexualitet Moral, sexuell återhållsamhet Hårda bedömningar av normbrott dålig mor, lättfotad Större risk för stigma, skuld och skam Oro för eget och andras drickande Normbrott symbol för frihet, självständighet, framgång (Bernhardsson 2014)

Könsnormer - män Kontroll & utlevelse Viss befrielse från kontroll och ansvar - egna kroppen och handlingar - reglerande av andras handlingar Kopplas inte lika tydligt till hem/faderskap, reproduktion Risk för infantilisering Pojkar/män orädda, jag-fokuserade, bryta gränser, mod Större acceptans, överseende, bekräftelse för gränsbrytande beteende, aggressivitet, sexuellt utlevande Risktagande ibland del av manlighet Normbrott avhållsamhet, risk ses som omanlig (Bernhardsson 2014)

Största tabun Kvinnor ansvarslös, pinsam, göra bort sig, tappa masken Män oro, rädsla, speciellt inför andras bedömning

Arbetarklass Traditionellt skötsamhetsideal Samtidigt större acceptans för okontrollerat drickande bland män, vid speciella tillfällen Kvinnor, större risk att ses som promiskuös

Medelklassens livsstil Socialt umgänge mat & dryck & mys Legitimerar & normerar, vardagsdrickande Dricka alkohol = social = normal Män, dricka mycket utan att förlora kontrollen Avdramatisering, neutralisering Behålla kontrollen Sköter sin hälsa Motverkande/kompensatorisk mekanism?

Stabila & flyktiga normer Måttlighet Respektabilitet, kontroll Arbete och belöning Bedömningar av kvinnor resp. mäns drickande Men tolkas och efterlevs på olika sätt av olika grupper, varierar över tid Förändringar av konsumtionsmönster, tillgänglighet, ekonomi

Normering kontra beteende Normer dikterar inte beteende Anamma, tolka om, bryta mot dem Men vi förhåller oss till andras förväntningar i vår självförståelse/presentationer och våra handlingar Skillnad mellan vad vi säger om vårt alkoholbruk, och hur vi faktiskt dricker

Nya sociala mönster Mysigt hemmaliv lite jazzmusik, lite whiskey Singelliv, på krogen Hälsotrend Pressat arbetsliv Arbetslöshet och social marginalisering Social och ekonomisk polarisering Ökad mångfald Segregation

Dagens utmaningar? Konventionell, stereotyp maskulinitet Normalisering av manligt alkoholbruk kan få skadliga konsekvenser, starkare press att dricka Män anamma kvinnligt beteende? Individualisering ansvaret för hälsa förskjutits till individen i högre grad Olika förklaringar till alkoholbeteende och -problem, förvirring

Normkritisk pedagogik

Från toleransinriktad till normkritisk förändring Tolerans - avvikande lyfts fram som något annat ( de andra ), problematiskt, i behov av tolerans från de som utgör normen upprätthåller gränsen mellan normal och avvikande Normkritisk granska normer och makt, uppfattningar och föreställningar om vad som är normalt

Privilegiestrukturer Ju närmare normen desto mer privilegier i den specifika situationen Normerad = risk för normblindhet Handlingsutrymme Tolkningsföreträde Social belöning

Normkritiskt förändringsarbete Fokuserar både struktur- och individnivå Analys av hur makt påverkar förutsättningar, möjligheter och rättigheter Identifiera hur flera normer/maktordningar påverkar varandra, samspelar Synliggör och ifrågasätter stereotypa föreställningar Fokuserar hur egna identiteter och positioner påverkar de synsätt och de normativa föreställningar vi bär med oss, och hur dessa positioner kan ge fördelar eller nackdelar (ur Konstruktiv normkritik 2012)

Process i flera steg Analys av maktrelationer och särintressen: 1. Identifiera & synliggöra 2. Utmana & motverka 3. Testa & förflytta

Ökad förståelse Människors olika bakgrunder och erfarenheter Ge röst åt marginaliserade berättelser Ställa nya frågor kring det vi tar för givet Motverka dominerande norm- och föreställningssystem Omformulera dem / utveckla nya Insikter om var gränserna för ens egna normer går

Privilegieövning

Friktion på grund av föreställningar om: Ålder Kön Sexualitet Etnicitet Hudfärg Kroppsstorlek Funktionsförmåga Religion Klass Yrke Ofta Ibland Sällan

Diskutera Hur kändes det att fylla i och få syn på resultatet i testet? Någon som är förvånad? Hur kan svaren variera beroende på olika sammanhang? Hur kan jag/vi använda dessa insikter om normer och privilegier konstruktivt? T ex i preventivt arbete?

Tack för att ni lyssnade!