Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Relevanta dokument
2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Kraftsamling fullföljda studier

Det är i det lokala man finner komplexiteten Betydelsen av migrationsbakgrund, socioekonomiska och strukturella faktorer för skolmisslyckanden

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Kraftsamling fullföljda studier

Att motverka skolmisslyckanden

Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå

B6: Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Att motverka skolmisslyckanden

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Behovsanalys- och konsekvensanalys - Vuxenutbildning 2017

AlLA skolor ska vara bra skolor

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004

Investeringar i skolan för mer kunskap

Inkvarteringsstatistik juli 2009

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier

Hur kan vi minska och motverka segregation

Lägre andel behöriga på skolor med stora utmaningar

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Folkhälsorådet

Fordonsindustri

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Göteborgsregionen

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Till Västra Götaland, men sedan?

Vad är En skola för alla?

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

God elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

Estetiska programmet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Samhällsvetenskapsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Fotograf: Lars Ardarve. Fordonssektorn i Västra Götaland

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Utbildning. Underlagsrapport till Regionrapport 2018/19 (VGR Analys 2018:32) VGR Analys 2019:11

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildningen i Västsverige

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Öppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun

Kommun- och landstingsdatabasen

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Svar på remiss SOU 2019:4

Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,

Ekonomiprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Gymnasiebehörighet 2018

Integrationsutskottet

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen

bengtsfors åmål strömstad dals-ed gullspång tanum mellerud töreboda färgelanda mariestad munkedal karlsborg götene sotenäs lidköping

Gymnasiebehörighet 2017

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

INVÅNARNA TYCKER TILL OM VÄGAR OCH SPÅR

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

Valberedningen föreslår att årsstämman beslutar att bifalla styrelsens förslag till stadgeändring enligt nedan.

Kommun- och landstingsdatabasen

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Företagsamheten Västra Götalands län

Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Fotograf: Göran Assner. Transport och logistiksektorn i Västra Götaland

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript:

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan? Trollhättan 27 november 2017 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen

Andelen avgångselever åk 9 med gymnasiebehörighet 2017 100% GR Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Andelen avgångselever åk 9 med gymnasiebehörighet 2017 100% Samtliga elever Ej nyanlända 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antal och andel ej behöriga till gymnasieskolan 2017 fördelat på nyanlända och övriga Ej behöriga Antal elever Andel ej behöriga elever Ej nyanlända 1 969 16 137 12,2% Nyanlända 1 504 1 860 80,9% Samtliga 3 473 17 997 19,3%

Antalet nyanlända avgångselever från grundskolan 2012 2017 i Västra Götaland 2000 1800 1600 1400 Behöriga Ej behöriga 1200 1000 800 1430 1504 600 400 200 0 691 442 297 358 285 356 125 108 131 186 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Andelen avgångselever utan gymnasiebehörighet 2015, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund

Schematisk bild av samhällsnivåer med exempel på kontexter som påverkar skolresultat Land Region Stad Närområde Arbetsplats Skola Näringslivs utveckling Lokala arbetsmarknader Social stratifiering Boendesegregation Fysisk och social miljö Individ Social och ekonomisk position; Migrationsbakgrund Skolresultat Fritt efter Kölegård, M. (2012). Boendesegregation, grannskap och hälsa. Ur Rostila & Toivanen: Den orättvisa hälsan

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG kommunnivå individnivå Andelen ej gymnasiebehöriga = migrationsbakgrund + föräldrars utb + kommunal skattekraft + kommungenomsnitt fixed part random part 1. Näringslivsstruktur 2. Lokala arbetsmarknaden 3. Demografi

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Dvs återstår att förklara 55 % av den totala variationen mellan kommunerna!

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21 Basmodellen + migrationsbakgrund + föräldrars utbildningsnivå 0,047 0,62

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21 Basmodellen + migrationsbakgrund + föräldrars utbildningsnivå 0,047 0,62 Basmodellen + kommunens skattekraft 0,057 0,54 Dvs skattekraft på kommunnivå har ett större förklaringsvärde än elevens migrationsbakgrund!

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Varians "Förklarad" varians Basmodellen 0,123 Basmodellen + migrationsbakgrund 0,068 0,45 Basmodellen + föräldrars utbildningsnivå 0,097 0,21 Basmodellen + migrationsbakgrund + föräldrars utbildningsnivå 0,047 0,62 Basmodellen + kommunens skattekraft 0,057 0,54 Samtliga variabler 0,023 0,81

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Andelen ej gymnasiebehöriga avgångselever 2015, efter utländsk bakgrund

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland 2016. Källa: SCB. 35,00 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 75 80 85 90 95 100 105 110 115

Så vad är det då vi bör göra?

Insatser inom skolans värld Nyanlända Hög skolfrånvaro Ohälsa och funktionsvariationer Så vad är det då vi bör göra? Tidiga insatser Utökade hembesök BVC + social tjänst (à la Rinkeby) Satsningar på att stödja kognitiv utveckling t.ex. läsa och räkna En väl utbyggd förskola av hög kvalitet Konsekvensanalyser Överväg hur näringslivs- och arbetsmarknadspolitiska beslut påverkar risken för skolmisslyckanden