med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 14 FEBRUARI 2009 Var med och bidra till en hållbar utveckling! Ludvika är en Fair Trade City Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. För att bli diplomerad som Fair Trade City krävs: Att kommunen skall kunna erbjuda Rättvisemärkt produkter eller motsvarande inom kommunens avtal En styrgrupp representerad av aktörer från hela samhället, t.ex. näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och politiker Beroende på kommunens invånarantal, ska dagligvaruhandeln kunna erbjuda ett visst sortiment av etiskt märkta produkter Ett visst antal lokala arbetsplatser ska servera etiskt märkta produkter Styrgruppens främsta uppdrag är att arbeta aktivt med lokalt informationsarbete om etisk handel Diplomeringen Fairtrade City önskar motivera till ständig vidareutveckling för etisk konsumtion, därför krävs en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt producerade produkter. Ludvika är också en Ekokommun Ludvika kommun har ambitionen att nå upp till regeringens mål att 25 % av livsmedlen inom offentlig förvaltning ska vara ekologiska år 2010. Att vara både Ekokommun och Fair Trade City innebär en politisk ambition att bidra till en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Hjälp till du också! Beställ KRAV- och Rättvisemärkt kaffe, te och choklad till fikarummet! Och när ni ordnar möten beställ KRAV- och Rättvisemärkt fika! Ekomålets redaktion kommer att gå ut med en enkät för att se hur många arbetsplatser som är med på tåget.
Matens Värstingar Matens Värstingar är ett projekt inom Naturskyddsföreningen som vill påvisa hur man kan bidra till ett mer miljövänligt jordbruk. Några av värstingarna: Tomaten värsting 2007, miljöseger 2008 Tomaten är, tillsammans med moroten, den grönsak vi äter mest av i Sverige. Moroten trivs bra i vårt klimat och odlas på många håll i landet. Tomaten däremot kräver mer värme och i vårt kalla klimat odlas de flesta tomater för kommersiellt bruk i växthus. Svenska växthusodlade tomater har länge varit fossilt beroende, men nu har en stor förändring skett. Detta har lett till att våra svenska tomater har blivit mer klimatvänliga än tidigare! Potatis och bekämpningsmedel Potatisen är den mest besprutade grödan i Sverige. Hela 40 procent av den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel för svampsjukdomar används i potatisodlingarna. Detta trots att potatis endast odlas på en procent av den svenska åkermarken. Potatis är i sig ett hälsosamt livsmedel som kan odlas utan användning av kemiska bekämpningsmedel. Om vi skulle välja obesprutad, svensk ekologisk potatis skulle 95 ton bekämpningsmedel aldrig komma ut i miljön eller påverka vår hälsa Kött - övergödning och klimat För att minska köttproduktionens klimatpåverkan måste vi äta mindre kött. Men en viss köttkonsumtion är både önskvärd och nödvändig. I ett framtida hållbart jordbruk har särskilt betande djur en given plats av många skäl. Med kännedom om de betande djurens fördelar bör man titta närmare på miljöpåverkan från andra djurproduktioner, exempelvis gris. Jordgubbar och bekämpningsmedel Svenskar äter årligen ca 15 000 ton jordgubbar tillsammans. Jordgubbar är svåra att odla, eftersom de lätt angrips av gråmögel och skadedjur. Därför besprutas de ca 8 gånger under växtsäsongen. När man odlar ekologiska jordgubbar används inga kemiska bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningen vill därför mana till en omställning av jordgubbsproduktionen. En ökad konsumtion av ekologiskt framställda frukter och bär bidrar stort till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Besprutade druvor Rapporter visar att vindruvorna är det livsmedel som oftast innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. Hela 72 procent av vindruvsproverna innehöll bekämpningsmedelsrester, 4,5 procent översteg gränsvärdena. Vissa bekämpningsmedel som anses extra skadliga har en så att kallad akut referensdos, det vill säga, en sådan dos som vid ett tillfälle kan ha effekt på hälsan. Nyttigt godis? Av all frukt som odlas i världen står vindruvorna för cirka 45 procent, 10 procent är bordsdruvor, 5 procent torkas till russin och resten blir vin. Stora mängder kemiska bekämpningsmedel används vid all odling av vindruvor. Närmare bestämt 15 procent av alla kemiska bekämpningsmedel i Europa, och det finns goda skäl att tro att det vid odling av bordsdruvor används ännu mer är vid odling av druvor som ska användas till vin eller russin. Det tål att tänka på eftersom vi ofta ger våra barn druvor och russin som ett nyttigare alternativ till godis. Förebyggande besprutning Vindruvsodling har stora problem med skadegörare, t ex olika former av mögel. Det innebär att vindruvsodlarna också använder sig av förebyggande kemisk bekämpning, de sprutar alltså redan innan de har sett ett angrepp på grödan. Varje år sprids 220 000 ton kemiska bekämpningsmedel i det europeiska jordbruket. Det blir ungefär ett halvt kilo aktiva ämnen per invånare och år i EU. Rester av dessa kommer hem till oss konsumenter med maten. En viss del får förekomma men det finns gränsvärden och när de överstigs anses det vara en direkt risk för människors hälsa. Ekologiska bordsdruvor Både Ica och Coop säljer ekologiska vindruvor i sina butiker men det är bara cirka 3-5 procent av den totala mängden druvor som säljs. Mängden beror på säsong och vad som finns att köpa. De flesta ekologiska vindruvorna kommer idag från Italien, Sydamerika och Sydafrika. Läs mer på www.naturskyddsforeningen.se
Ett boktips Mat & klimat Författare: Susanne Johansson Författare: Pär Holmgren Författare: Johanna Björklund Förlag: Medströms Bokförlag En klimatbok med tonvikt på vad vi odlar och äter. På vilka sätt påverkar vi, var och en, klimatet med vår livsmedelskonsumtion? Hur mycket betyder våra olika val egentligen? Boken visar också konkret vilka arealer vi tar i anspråk när vi äter - hur stora är arealerna, var ligger de egentligen? Mat & klimat är också historien om våra matvanor. Hur har odlingslandskapet och våra butiksutbud förändrats under de senaste 100 åren? Hur kommer de att se ut om 50 år? Boken presenterar och analyserar olika livsmedel. Maten står för en tredjedel av vår klimatpåverkan och om vi vill göra något åt klimatet är den enklast att börja med maten. Boken Mat & klimat förklarar hur vi kan välja att äta, handla och odla på ett sätt som är bättre för klimatet.
å ett te Äkta vara Guiden till oförfalskad mat Författare:Mats-Eric Nilsson Ordfront Förlag Vad är det egentligen vi stoppar i oss? Frågan släpper inte taget om de tiotusentals svenskar som läst boken "Den Hemlige kocken - det okända fusket med maten på din tallrik" Äkta vara är en detaljerad genomgång av 150 livsmedel. Dessutom innehåller boken: De vanligaste tillsatserna Allt står inte på förpackningen Guide till märkesdjungeln Genomskåda matreklamen Så styr butiken dina inköp Användbara webbadresser
I -certifieringen för våra skolkök har det lagts till ytterligare en produkt Vi handlar nu dessa KRAV-varor: Vetemjöl Inlagd Gurka Müsli Havregryn Mjölk Filmjölk Vitkål Morötter Hällbröd Penne Rigate Inlagd Rödbeta Rapsolja Tävling i minsta matsvinn på Lorensberga Årskurs två och tre bestämde, tillsammans med sina lärare, att göra en tävling mot varandra för att minska matsvinnet. Under några veckor på höstterminen tävlade de mot varandra. Klasserna fick ha varsin avfallsskål där köket satte upp en skylt för respektive klass. Lärarna pratade extra mycket med eleverna under dessa veckor om vilken miljöpåverkan det innebär med produktion av mat, transport, tillagning och avfallshantering. I årskurs två och tre går det ca 75 elever. Den mängd som slängdes under tävlingsveckorna uppgick till i genomsnitt ca 2 dl per dag, alltså knappt en portion! Varje dag belönades den klass som hade slängt minst med en guldstjärna på "sin" avfallsskål. Tävlingen avslutades med prisutdelning i form av glass, utdelad i matsalen. Eftersom båda klasserna var lika duktiga så vann båda! Alla elever har visat att de förstått vikten av att minska matsvinnet och de tänker på detta även nu när tävlingen är avslutad. De kommer också att få en överraskning då och då under terminen.
Ludvika på åttonde plats i Ekomatsligan 2008! EKOMATSLIGAN är kommuner, stadsdelar och landsting i Sverige som redovisat en hög andel inköpta ekologiska producerade livsmedel. Siffrorna i tabellen gäller (%) ekologiskt livsmedelsinköp av totalt livsmedelsinköp i SEK. Alla siffror är från 2007.
Bra mat har fortfarande hög prioritet hos konsumenterna. De tre stora kedjorna, Ica, Coop och Axfood, kan alla rapportera om mycket stora försäljningsökningar av det ekologiska sortimentet under 2008. Ingen avmattning syntes under det sista kvartalet när konjunkturnedgången började bli tydlig för hushållen. Axfoods miljöchef Åsa Domeij meddelar att det just nu är lågpriskedjan Willys som ökar mest på ekologiskt och håller på att äta upp Hemköp-kedjans försprång. Handelns Utredningsinstitut, HUI, bekräftar också den här bilden vid ett seminarium på konjunktur-temat. Handeln med ekologiska produkter ökade 39 % under sista kvartalet 2008. Bo Ekström från analysföretaget Nielsen, som studerat försäljningsstatistik från en rad olika Varukategorier, ser inte heller några tendenser på någon minskning av de ekologiska inköpen. "Ekologiskt är som en ny sorts lyx för konsumenterna", sa Bo Ekström. Även lantbrukarna verkar känna sig trygga i tron på konsumenternas intresse för ekologiska livsmedel. Lantbrukets Affärstidning (ATL) publicerade siffror från sin årliga opinionsundersökning som visade att 69 % av lantbrukarna kan tänka sig att producera ekologiskt, vilket är en ökning med fyra procentenheter från året innan. Gunnels miljötips: Bort med Azofärger Färgämnen som misstänks kunna ge skador finns fortfarande i godis, läsk och bakverk i Sverige. Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i höstas kan sex konstgjorda färgämnen vålla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Fem av dem är så kallade azofärgämnen, som tidigare varit förbjudna i Sverige eftersom de också
misstänks orsaka allergiska reaktioner. Efter EU-inträdet tvingades Sverige ta bort sitt förbud, eftersom riskerna inte ansågs tillräckligt bevisade. Sveriges Konsumenter uppmanar nu konsumenter att själva kontrollera innehållsförteckningarna på varor i butiker, främst sötsaker och söta drycker. Den som upptäcker något av de sex ämnena kan rapportera dessa via www.sverigekonsumenter.se eller e-post tips@sverigeskonsumenter.se. Färgerna i Lancet-studien E102 tartrazin (gult) E104 kinolingult (inte azofärg) E110 para-orange E122 azorubin/karmosin (rött) E124 nykockin (rött) E129 allurarött Källa: Sveriges Konsumenter Så här tänker jag och det gäller även den mat vi ska äta och inte bara tvivelaktiga färgämnen: Jag vill inte att vi ska äta dessa onödiga tillsatser så om jag kan bidra med att få bort kemikalier i vår mat så ägnar jag gärna lite mer tid till handling av mat och granskar innehållsförteckningar lite extra. Vi konsumenter har all makt genom att välja bort kemikaliematen. Bryr vi oss inte så får vi den mat vi egentligen inte vill ha. Vad gjorde jag för att ta bort onödiga tillsatser när jag visste hur illa det var. Vi kan bestämma oss för att ta steget från att vara en del av problemet till att bli en del av lösningen. Hallå där, Erik Unander-Scharin, ny livsmedelsinspektör Brukar du köpa ekologiskt? Ja I så fall vad? Lite av varje, men nästan alltid mjölk, kaffe och bananer, helst också Rätvisemärkt
Åsas receptruta Szechuanrimmad torsk med ägg o grön olivolja Ingredienser 4-6 port Grön olivolja: 1 dl olivolja ekologisk 10 g persilja ekologisk 5 g körvel ekologisk skalet av 1/2 ekologisk citron Torsk: ca 675 g torskfile putsad (se nedan) 1 l vatten 40 g salt 1 dl szechuanpeppar Ägg: 2-3 ägg ekologiska Garnering: 50 g pepparrot riven i långa strimlor, ekologisk 0,5 dl dill ekologisk 1-1,5 citron ekologisk Salt Gör så här Stycka torsken i 4-6 lika stora bitar. Koka upp vatten, salt o szechuanpeppar. Låt kallna. Lägg i torskbitarna o rimma över natten. Ånga sedan torsken i ugnen på 70 grader till ca 40 graders innertemperatur, eller på spisen. Koka äggen ca 8 minuter. Kyl ner, skala o dela varje ägg på mitten. Värm olivoljan till 100 grader, mixa med örter o citron. Smaka av med salt Garnera med citronklyftor, pepparrot och dill. Servera med kokt ekologisk hel eller pressad potatis. Okej att äta torsk - ibland Torsken är en fiskart som fiskats hårt och i princip alla bestånd världen över är hotade. Det enda bestånd som kan anses hållbart utnyttjat för närvarande är det i Barents hav, mellan Nordnorge och Svalbard. Svartfisket där har minskat och beståndet har stärkts. Torsk som kommer därifrån kommer inom kort att få grönt ljus i WWF:s fiskguide. Men som konsument får man se upp. Är torsken märkt Nordostatlanten kan det betyda hela Atlanten från Barents hav till Storbritannien. Tillståndet för torsken är mycket allvarligt i Kattegatt och i Nordsjön - torsk därifrån ska man absolut undvika att köpa. Bestånden av torsk i Östersjön har försämrats under många år. Fisket har inte bedrivits hållbart. Särskilt det östra beståndet (öster om Bornholm) har varit mycket illa ute. Forskarna har därför tidigare rekommenderat att inget fiske ska ske där. De senaste åren har dock förhållandena förbättrats. Beståndet har stärkts och fisket bedöms vara på en hållbar nivå. Men i Västra Östersjön (väster om Bornholm) är fisket fortfarande för stort och beståndet är hotat. Kan inte fiskhandlaren garantera att torsken är från det östra beståndet bör man därför undvika torsk från Östersjön. Det bästa är att välja KRAV-märkt torsk som t.ex. fångats med krok och lina i Barents hav. Är du osäker på ursprunget? Ställ frågor i butiken! (Källa: Svenska Naturskyddsföreningen)
Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef 76454 Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola 76702 Bo Staaf, Agenda 21-samordnare 76106 Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare 76452 Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan 76247 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 76365 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel 861 06 bo.staaf@ludvika.se HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på www.ludvika.se/kost mvh red