Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan
Varmt Välkomna! Vi är cirka 50 deltagare från 20 olika företag/organisationer på dagens informationstillfälle Uppdragsledare, projektledare, affärsutvecklare, miljökonsulter, projekteringsingenjörer, LCA-samordnare, kalkylsamordnare, materialleverantörer, produktutvecklare, KMA-ingenjörer med mera.. Från Trafikverket är vi representanter från Planerings- Investeringsoch Inköpsverksamheten Gemensam nämnare Vi vill alla bidra: - till Sveriges vision om nettonoll utsläpp av klimatgaser år 2050 - i utvecklingen och tillämpningen av Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler 3 2016-12-13
Syfte med informationstillfället Presentera och sprida kunskap om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler - Vad ska åstadkommas och till när? - Hur kan vi jobba med incitament och bonus? - Hur verifierar vi och följer upp? - Hur bedrivs arbetet i några pågående projekt? Branschdialog få input, svara på frågor, diskutera knäckfrågor och utvecklingsmöjligheter 4 2016-12-13
Vi som håller i presentationerna idag: Malin Kotake VO Planering Håkan Johansson VO Planering Susanna Toller VO Planering John Norberg VO Planering Åsa Lindgren VO Investering Jonas Melén VO Inköp och logistik 5 2016-12-13
Senaste nytt vad har hänt sen sist? Trafikverkets klimatkrav för infrastrukturhållning, gäller från 15 februari 2016 Klimatkalkyl som webblösning från 1 april 2016 6 2016-12-13
Dagens agenda kl. 10.00-12.00 Trafikverkets nya klimatkrav för minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen vad ska åstadkommas och till när? Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Bonus som incitament för att klara och överträffa krav Exempel från pågående projekt 7 2016-12-13
Block 1 (20+5 min) Trafikverkets nya klimatkrav för minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen Block 3 (15+5 min) Bonus som incitament för att klara och överträffa krav Block 4 (20+15 min) Exempel från pågående projekt Inledning 10 min Block 2 (15+10 min inkl. bensträckare) Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Avslutning 5 min Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Frågor och svar finns publicerade på Trafikverkets webb 8 2016-12-13
Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Materialleverantörer - produktutveckling 9 9 2016-12-13
Trafikverkets nya klimatkrav för minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen vad ska åstadkommas och till när? Håkan Johansson Nationell samordnare Klimat och energi verksamhetsområde Planering 10 2016-12-13
Trafikverkets klimatkrav på infrastruktur Infördes 15 februari 2016 i upphandlingar av större projekt (>50 miljoner) Avser nya investeringsprojekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare. Krav även medtagna i upphandling av järnvägssliper som gick ut i november 2016. Kraven ställs på en minskning av klimatpåverkan utan att gå in på hur det ska göras ger utrymme för innovation. Nästa steg är att utveckla krav för mindre projekt, för underhåll och järnvägsmateriel. Såväl klimatkalkyl och klimatkrav infört genom beslutade styrande riktlinjer. 11 2016-12-13
Vision och mål Bidrar till det transportpoliska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Det innebär: en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2050 en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med 2015. 12 2016-12-13
Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 (2045). Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. 13 2016-12-13
Vad består klimatpåverkan av? Betong Arbetsmaskiner/transporter (drivmedel) Stål Asfalt Annat Asfalt Betong Armeringsstål Konstruktionsstål Klimatpåverkan nationella planen 2014-2025 Arbetsmaskiner/ transporter 14 2016-12-13
Klimatkraven är bara en del i strategin att minska klimatpåverkan från infrastrukturen Krav på reducerad klimatpåverkan i upphandlingar av konsulter, entreprenörer och leverantörer av järnvägsmateriel Forsknings- och demonstrationsprojekt för att driva på lovande teknik. Identifiera hinder för att använda lösningar som är lönsamma och utveckla dessa vidare tillsammans med regelverket. Säkerställ att dagens lösningar fungerar i framtiden. 16 2016-12-13
Principer för utveckling klimatkrav Långsiktighet Teknikneutralitet Uppföljning Incitament för att gå längre Straff om man inte klarar Konsekvensanalys 17 2016-12-13
Vad omfattar klimatkraven? Klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv från: Investering från planering till byggande av vägar och järnvägar. Kraven omfattar projekt med totalkostnad på 50 miljoner kr eller mer. Upphandling av material till järnväg som betongslipers och räl. 18 2016-12-13
Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 19 2016-12-13
Krav i planskede Trafikverkets klimatkalkyl för ingående alternativ, enligt TDOK 2015:0007 Mest betydande klimataspekterna enligt klimatkalkylen och andra verktyg (t.ex. Geokalkyl) Åtgärdsförslag för att minska klimatpåverkan 20 2016-12-13
Krav vid projektering och byggskede I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget definierat av Trafikverkets klimatkalkyl för aktuellt projekt. I snitt 15 procent reduktion till 2020 jämfört med 2015 30 procent reduktion till 2025 jämfört med 2015 Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts med en klimatdeklaration. Vid prestationer utöver krav kan bonus utgå som en del i Trafikverkets system UppLev. 21 2016-12-13
Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 22 2016-12-13
Klimatkalkyler som utgångsläge och verifiering Sanna Toller Sakkunnig verksamhetsområde Planering 23 2016-12-13
Vad är Klimatkalkyl? Klimatkalkyl: Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent sätt beräkna anläggningars klimat- och energiprestanda ur ett livscykelperspektiv Följer systemgränser i EN 15804 (inkl A1-A3, samt A5 och delar av B) Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett Från 2015 görs klimatkalkyler för nya investeringsåtgärder > 50 MSEK (Riktlinje TDOK 2015:0007) Används för beslutsunderlag, förbättringsarbete och rapportering Sedan februari 2016 tillämpas också Klimatkalkylmodellen i klimatkravställande (Riktlinje TDOK 2015:0480) Bygger på befintliga data, enkel att använda 24 2016-12-13
Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Emissionsfaktorer/effektsamband som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna (LCA-data)» Klimatkalkylens effektsamband ska i första hand avspegla ett konservativt medelvärde hos de största leverantörerna på marknaden (publicerade EPDer)» Klimatkalkylens effektsamband ska följa EN 15804 (modul A1-A3) 25 2016-12-13
Tillämpning av Klimatkalkyl Klimatkalkylen följer en investeringsåtgärd från åtgärdsvalsstudie till färdig anläggning Underlaget för klimatkalkylen är detsamma som underlaget för kostnadskalkylen Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig Projektspecifik indata Resultat för objektet eller åtgärden Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser Emissionsfaktorer för material och energiresurser 26 2016-12-13
Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Utgångsläge: schabloner används men kan modifieras utifrån tillgänglig information om projektet, effektsamband (dvs generiska LCA-data) tillämpas Verifiering: i klimatdeklarationen beräknas klimatprestanda utifrån projektspecifika mängder, och om möjligt produkt- och leverantörsspecifika LCA-data som i sin tur ska verifieras med en miljövarudeklaration (EPD) KK i FFU Deklaration Åtgärdsvalsstudie o Planläggning Byggproduktion Färdig anläggning, DoU 27 2016-12-13
Klimatkalkyl v.4.0 är tillgänglig som webbapplikation, med eller utan inloggning Öppen men begränsad version, tillgänglig på http://webapp.trafikverket.se/klimatkalkyl/ Ingen inloggning krävs Inga klimatkalkyler kan sparas i systemet Fullständig modell kräver användarkonto och behörighet Upprättade kalkyler sparas i systemet De med trafikverksdator söker själva behörighet i Arthur Externa användare söker användarkonto och behörighet via sin kontaktperson på Trafikverket Finns inget avtal med Trafikverket kan användarkonto ordnas via framtagande av handling som styrker behovet. Kontakta John Norberg eller Susanna Toller. 28 2016-12-13
Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 29 2016-12-13
Incitament för att nå ställda reduktionskrav och för nå ännu större reduktioner Jonas Melén, Inköp och Logistik 30 2016-12-13
Krav är på genomförande av kontraktet Ingen utvärdering görs i samband med tilldelning Principen är att vi i förfrågningsunderlaget har fastställt vad som är en rimlig klimatpåverkan för aktuellt projekt i form ett utgångsläge i antal ton CO 2 -ekv samt ett krav på procentuell reduktion*. Kan leverantören visa på lägre klimatpåverkan i sin förslagna lösning /färdigbyggda anläggning utgår bonus Underlag** (Sammanställning indata för Klimatkalkyl) skickas med förfrågan som Översiktlig handling och är därmed inte grund för mängdreglering. * Gäller entreprenader och konsult som tar fram ffu för utförandeentr. ** I malltexter i AF from feb 2017. 31 2016-12-13
Hur ställer vi kraven i AF (UB) och EK? I förfrågan definieras krav * Utgångsläget (antal ton CO 2 -ekv) är och krav på reduktion i procent. Entreprenör och konsult som tar fram FFU för utförendeentreprenad ska leverera en viss klimatprestanda eller bättre. Dvs max antal ton CO 2 -ekv. Konsulter i tidigare skede och konsult som tar fram FFU för totalentreprenad ska inkomma med åtgärdersförlag I genomförandet bedömer beställaren kravuppfyllelse I leverantörens egen upprättade klimatkalkyl dokumenteras utfallet. De delges löpande beställaren under entreprenad- och uppdragstid Vid slutleverans överlämnar leverantör sin klimatdeklaration 32 2016-12-13
Incitamenten skapar två drivkrafter Incitament* för att överträffa reduktionskrav: Bonus betalas efter bedömning av ett antal kriterier, varav Miljö är en. Klimatprestanda är en del av Miljö. Maximal bonus som kan utfalla sätts till 1-3% av kontraktsvärdet i entreprenader. Poäng översätts till intervall om reduktion ligger mellan 1-5, 6-10 eller över 11 procent bättre än krav. Incitament för att nå reduktionskrav (en form av vite) Om leveransen inte bedöms nå reduktionskrav förvinner chans till bonus inom UppLev. Ingen bonus utbetalas överhuvudtaget inom modell UppLev som innehåller nio kriterier med bedömning av bla tidshållning, dokumentation, säkerhet, trafikpåverkan) * Gäller entreprenader och konsult som tar fram ffu för utförandeentreprenad. 33 2016-12-13
Bedömning av miljö inkl. klimatprestanda i entreprenader görs via UppLev Miljö är ett av nio bedömningskriterier. Maximal bonus (för alla kriterier) är 1-3% av kontraktsvärdet. Beställaren bedömer generell miljöprestanda i entreprenaden och specifik prestanda gällande reduktion av CO 2. Vid bedömning noll poäng - ingen bonus överhuvudtaget. För att få bonus inom Miljö ska bedömningen ge 2 poäng. Kriterie Miljö (kortversion) för resp. poäng Poäng För att bonus överhuvudtaget ska utgå ska bedömning avseende miljö vara lägst en poäng. Entreprenör inarbetar reduktion på 11% procentenheter utöver krav. Miljöarbete i övrigt branschledande Entreprenör inarbetar reduktion på 6-10% procentenheter utöver krav. Samtliga ställda miljökrav och miljölagstiftning följs. Entreprenör inarbetar reduktion på 1-5% procentenheter utöver krav. Samtliga ställda miljökrav följs utom i enstaka avseenden. Inga negativa miljökonsekvenser noteras. Entreprenör inarbetar reduktion motsvarande krav på reduktion. Samtliga ställda miljökrav följs utom i enstaka avseenden. Lindriga negativa miljökonsekvenser noteras. Entreprenör svarar ej mot krav i kontrakt gällande klimatprestanda eller (om någon av förutsättningar på nollpoängsnivån föreligger) utgår överhuvudtaget ingen bonus. Ställda miljökrav i ffu samt miljölagstiftning uppfylls inte. Detta har medfört allvarliga konsekvenser för miljön, människors hälsa eller entreprenadens genomförande. Försummelsen har lett eller skulle kunna leda till åtalsanmälan 4 3 2 1 0 34 2016-12-13
När ställer vi krav på reduktion och hur ser kraven ut? Kontraktet omfattar Förutsättning Krav relaterat till Klimatkalkyl i förfrågan Krav på specifika reduktioner? Bedömning av Klimatprestanda? Incitament mht bedömda reduktioner? Konsultuppdrag (tk 50Mkr) Val av lokaliseringsalternativ eller framtagande plan Klimatkalkyl bör finnas från tidigare skede, men kravställning fungerar även om inte så är fallet. Konsult ska ta fram Klimatkalkyl, mest betydande klimataspekter och förslag på åtgärder. Nej Befintliga modell för Upplev tillämpas. Klimatprestanda vägs in i bedömningsområde Lösningsförslag. Nej. Enligt modell UppLev för bedömning av konsultuppdrag. Konsultuppdrag (tk 50 Mkr) Framtagande av FFU för Totalentreprenad Klimatkalkyl bör finnas från tidigare skede, men kravställning fungerar även om inte så är fallet. Framtagande av Klimatkalkyl inför projektering. Konsult tar fram förslag på reduktion för efterföljande TE. Nej Befintliga modell för Upplev tillämpas. Nej. Enligt modell UppLev för bedömning av konsultuppdrag. Totalentreprenad (tk 50 Mkr) Klimatkalkyl i form av ett utgångsläge bifogas med krav på reduktioner uttryckta som ett genomförandekrav i kontraktet Framtagande av Klimatdeklaration. Entr. ska visa att reduktion klaras/överträffas. Ja Ja. Bedömningsgrund Miljö kompletteras med bedömning av klimatpåverkan. Vi skickar med ett utgångsläge samt reduktionskrav i procent. Ja. Område Miljö kompletteras med intervall för bedömning av reduktioner i entreprenaden. Konsultuppdrag (tk 50 Mkr) Framtagande av FFU för Utförandeentreprenad (ta fram bygghandling) Klimatkalkyl i form av ett utgångsläge bifogas med krav på reduktioner uttryckta som ett genomförandekrav i kontraktet Konsult tar fram Klimatkalkyl, förslag på åtgärder i projektering och förslag för reduktion för UE. Ja Ja. Befintlig modell för Upplev tillämpas. Klimatprestanda vägs in i bedömningsområde Lösningsförslag Nej. Enligt modell UppLev för bedömning av konsultuppdrag Utförandeentreprenad (tk 50 Mkr) Klimatkalkyl i form av ett utgångsläge bifogas med krav på reduktioner uttryckta som ett genomförandekrav i kontraktet Framtagande av Klimatdeklaration. Entr. ska visa att reduktion klaras/överträffas. Ja Ja. Bedömningsgrund Miljö kompletteras med bedömning av klimatpåverkan. Vi skickar med ett utgångsläge samt reduktionskrav i procent. Ja. Område Miljö kompletteras med intervall för bedömning av reduktioner i entreprenaden. Baskontrakt väg och järnväg Inga krav på reduktion i dagsläget. Entreprenör ska leverera data. Nej Nej. Dokumentation av data Under utarbetande 35 2016-12-13
Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 36 2016-12-13
Exempel från pågående projekt Åsa Lindgren verksamhetsområde Investering 37 2016-12-13
Väg 70, Rommeholen Gyllehemsvägen, mötesfri väg Vad: Ombyggnation av väg 70 till mötesfri väg samt ombyggnation av trafikplats Smedjebacksvägen. Varför: Förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten. Utgångsläge: Klimatkalkyl för samrådsunderlag (K1) Antaget öppningsår för fallstudien 2020 39 2016-12-13
Rommeholen Gyllehemsvägen Upphandling av konsult för planläggning Klimatkalkylen (K1) bygg & reinvestering samt drift & underhåll: 42 ton per år. 6.2 Byggnadsverk: 6 ton 6.4 Väg: 36 ton Inga reduktionskrav ställs Konsulten ska redovisa Trafikverkets klimatkalkyl för ingående alternativ Mest betydande klimataspekterna enligt klimatkalkylen och andra verktyg (t.ex. Geokalkyl) Åtgärdsförslag inkl effekter (PM Reducerad klimatbelastning) Uppdaterat utgångsläge 40 2016-12-13
Exempel på åtgärder i planläggning som konsulten skulle kunna föreslå BREDDNING AV VÄG CIRKULATIONSPLATS ENFÄLTSVÄG GC-BRO MÖTESFRI 2+2 KÖRFÄLT VÄGBRO Vilken sida sker breddning på? Släntning/sidoräcken Alternativ lösning (ex. korsning) Krav på storlek hastighetsberoende Geografisk placering, profil Geografisk placering Alternativ rörbro (underfart) istället Geografisk placering, profil Bredd Alternativ 2+1 istället? Geografisk placering Höjd, bredd, längd 41 2016-12-13
Förslag på åtgärder Konsulten föreslår följande åtgärder Kortning av väg 10 % vilket ger 2 ton minskning 2+1 istället för 2+2 vilket ger 5 ton minskning Total minskning 7 ton Ger en reduktion med 17 % (7/42 ton) Reviderad klimatkalkyl (K 3) Konsulten reviderar kalkylen (åtgärder och andra förändringar) nytt utgångsläge 42 2016-12-13
E18 Karlstad, etapp Björkås-Skutberget Vad: Ombyggnad av E18 mellan Björkås och Skutberget till 21,5 km fyrfältsväg. Varför: Öka trafiksäkerheten och framkomligheten samt skapa ett mer gynnsamt läge till vattentäkten. Utgångsläge: Klimatkalkyl för samrådshandling inför granskning K3. Öppningsår för fallstudien 2020 43 2016-12-13
Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag Klimatkalkylen visar på totalt utsläpp från bygg och reinvestering 195 ton per år. Detta fördelar sig på 6.2 Byggnadsverk: 135 ton 6.4 Väg: 60 ton Reduktionspotentialer enligt riktlinje 6.2. Byggnadsverk: 17% 6.4 Väg: 14% Teoretisk besparing: 29 ton/år (135x0,17+60x0,14) Teoretiskt reduktionskrav (före eventuell anpassning): 15% (29/195) I upphandlingen ställs då reduktionskravet 15% på utgångsläget 195 ton per år. 44 2016-12-13
Exempel på projekteringsåtgärder som konsulten skulle kunna föreslå VÄG BYGGNADSVERK Alternativ räckestyp Beläggningstyp Optimerad användning av massor Utformning och profil Räcke (behov och/eller alternativ typ) Annan grundläggning Förändrad konstruktion Annat konstruktionsmaterial 45 2016-12-13
Projekteringsåtgärder och reduktionskrav Varning! Konsulten föreslår följande projekteringsåtgärder Byte av balkräcke mot linräcke, reducerar med 6 ton/år Minska mängden betong med 20 procent, reducerar med 1 ton/år Summa 7 ton/år Ger en reduktion med 3 % (7/195 ton) 15 % (kravnivå) 3 % (föreslagna projekteringsåtgärder) = 12 % = förslag på reduktionskrav som konsulten föreslår ska ställas på entreprenören Nytt utgångsläge (K4) 195 7 ton = 188 ton 46 2016-12-13
47 2016-12-13
Upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge uppdaterat av konsulten: 188 ton Reduktionskrav 12 % Möjlig bonus enligt UppLev framgår av upphandlingen. Entreprenörens genomförande och redovisning: - Genomföra åtgärder - Effekt av genomförda åtgärder - Klimatdeklaration (Kd) - Bonus vid överträffande av krav 48 2016-12-13
Exempel på åtgärder som entreprenören skulle kunna genomföra VÄG BYGGNADSVERK Masshantering Beläggning Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark 49 2016-12-13
Effekt av genomförda åtgärder och bonus Entreprenören genomför följande åtgärder Minskar emissionsfaktorn för asfalt med 20 procent vilket ger 16 ton Minskar emissionsfaktorn för diesel med 30 procent vilket ger 6,0 ton Minskar emissionsfaktorn för armeringsstål med 20 procent vilket ger 1,0 ton Totalt 23 ton Total reduktion: 12 % (23/188 ton) Reduktionen verifieras med klimatdeklaration I de fall andra emissionsfaktorer använts ska dessa verifieras med tredjepartscertifierad EPD. Ingen bonus utgår då kravet som ställts precis klarats. 50 2016-12-13
51 2016-12-13
Exempel på åtgärder Minskade mängder material Rätt material 1000 V hjälpkraft 52 2016-12-13
53 2016-12-13 Partiell nedsläckning
Exempel på åtgärder (effekter i CO2-ekvivalenter) Val mellan linjealternativ: - 26 000 ton Planerad ombyggnad 2+1 och 2+2. Omtag 7 km istället för 7,5 km breddades: -215 ton Bangårdsarbete 15 400 m 3 projekterat överskott kunde användas inom arbetsområdet. Minskade transporter: - 93 ton Jämförelse brotyper för GC (längd 28 m bredd 3 m): skillnad 32 ton Krav på gestaltning av cirkulationsplats för minskat underhållsbehov: -2,3 ton Avsättning för överskottsmassor jämförelse av två alternativ: diff 2 ton Val av beläggning: kan skilja en tiopotens 54 2016-12-13
Hjälpmedel Klimatkalkylmodellen version 4 webbaserad www.trafikverket.se/klimatkalkyl Geokalkyl ett verktyg för att tidigt kunna optimera linjeval inkl masshantering, förstärkning och utformning http://www.trafikverket.se/tjanster/system-ochverktyg/prognos--och-analysverktyg/geokalkyl/ EKA en livscykelmodell för produktion av asfalt och beläggningsarbeten 55 2016-12-13
Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 56 2016-12-13
Från nuläge till målläge vad behövs?!? Mod och innovationsanda Vilja och engagemang Kunskap och kompetens Minimera summan av energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Uthållighet och tålamod Kraft och övertygelse 57 2016-12-13 5 7
Vad händer nu? Intern och extern kommunikation, vi återkommer med ytterligare informations- och dialogtillfällen Fortsatt utveckling av metodik i dialog med branschen Utveckling av krav för underhåll, mindre projekt och järnvägsmateriel Kravställande i betongslipersupphandling Starta upp arbetet med Kontrollstation 2018, utvärdering av krav och uppföljning samt fastställa kravnivåer bortom 2025 Ny version klimatkalkylmodellen 1 april 2017 58 2016-12-13
Inspirerade att bidra till nettonoll utsläpp slutar vi för idag! Tack för uppmärksamheten och ert aktiva deltagande! Information om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler återfinns på webben: www.trafikverket.se/klimatkalkyl http://www.trafikverket.se/for-dig-ibranschen/miljo/arbetssatt-ochmetoder/miljokonsekvensbeskrivning-ochmiljobeskrivning/klimatkrav/ 59 2016-12-13