e Bilaga 3 - Verksamhet i samverkan
Sid 1 (17) Innehåll Prioriterade grupper för samverkan... 2 Befintlig metod som vi vill förstärka och utveckla... 2 Mål för prioriterade grupper och planerade aktiviteter för att i samverkan uppnå målen... 3 Övergripande mål: minska ungdomsarbetslösheten.... 3 Mål; minska andelen som uppbär försörjningsstöd... 3 Ungdomar inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA)... 4 Öka andelen ungdomar som blir behöriga till nationellt program.... 4 Minska antalet ungdomar som tillhör målgruppen för KAA.... 6 Öka andelen ungdomar som går från introduktionsprogrammet till nationella program.... 8 Ungdomar som ej har slutfört gymnasiet och är 20-24 år Öka andelen elever som går ut med gymnasieexamen... 10 Undersysselsatta ungdomar under 25 år med slutfört gymnasium... 12 Öka andelen ungdomar som går vidare till högre studier.... 12 Öka andelen ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning... 12 Hur unga kommer att nås... 15 Kartläggning av ungdomens förutsättningar och behov... 15 Organisering av samverkan... 15 Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna... 16
Sid 2 (17) Prioriterade grupper för samverkan Utifrån syftet med samverkan, kartläggning av målgruppen och redovisning av befintlig verksamhet, samt det lokala kompetensförsörjningsperspektivet, är prioriterade grupper definierade. För varje grupp har uppföljningsbara mål satts och metoder för att i samverkan uppnå dessa mål har arbetats fram. Prioriterade grupperna är: Arbetar aktivt med; Ungdomar inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Ungdomar som ej har slutfört gymnasiet och är mellan 20-24 år. Följer och vid behov sätter in aktiviteter; Undersysselsatta ungdomar under 25 år med slutfört gymnasium Befintlig metod som vi vill förstärka och utveckla Kommunen har tagit fram en modell för att arbeta med de individer som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), det vill säga ungdomar i kommunen som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Ambition finns att arbetet med hela gruppen 16-24 år ska ske på liknande sätt. Skillnaden är att det finns utökade möjligheter till insatser för individerna från 20 år, samt att det huvudsakliga ansvaret då övergår från kommunen till Arbetsförmedlingen. I vårt samarbete arbetat vi med att finna robusta metoder att implementera nya statliga insatser för målgruppen som kräver samverkan.
Sid 3 (17) Mål för prioriterade grupper och planerade aktiviteter för att i samverkan uppnå målen Övergripande mål: minska ungdomsarbetslösheten. Mål Uppnått Kvinnor Män 2015 21,4% 21,3 % 17,6 % 24,6 % 2016 20,4% 18 % 15,1 % 20,8 % 2017 15% 16,2 % 14 % 18,5 % 2018 14 % 2019 13 % Mål; minska andelen som uppbär försörjningsstöd Mål Datum Uppnått Män Kvinnor 2015 302 2016 275 31/10-16 272* 157 män 115 kvinnor 2017 230 30/4-17 31/8-17 31/12-17 2018 250 2019 230 263 272 290 152 män 168 män 172 män 111 kvinnor 104 kvinnor 118 kvinnor 2016 har statistik inhämtats i oktober. Från 2017 och framåt syftar mål och uppnått resultat på statistik inhämtat per 31 december innevarande år. Statistiken baseras på fasta årskullar under hela året, d.v.s under 2017 baseras statistik på årskullar 1992-1999 och under 2018 kommer statistiken baseras på årskullar 1993-2000. Samtliga 3 enheter inom socialtjänsten följs. Uppgift saknas Kvinna Man Totalt Utrikesfödd* 52 98 150 Inrikesfödd 62 70 132 Uppgift saknas 4 4 Totalt 4 114 168 286 52 % av de som uppbär försörjningsstöd är utrikesfödd. Antalet utrikesfödda kan vara något i underkant. Detta med anledning av en viss eftersläpning i registrering av födelseland via t.ex. folkbokföring 1 Målet för 2018 är att stödet går ner från 290 till 250. 1 Differensen 290 och 286 i tabellerna ovan försörjningsstöd beror på olika dagar inhämtad statistik från Treserva.
Sid 4 (17) Ungdomar inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Öka andelen ungdomar som blir behöriga till nationellt program2. Mål Uppnått Flickor Pojkar 2014/15 82,8 86,4 % 79,6 % 2015/16 85,1 % 86,4 % 83,8 % 2016/17 84 % 86,5 % 81,7 % 2017/18 100 % 2018/19 100 % Inom Gävle Kommuns verksamhetsplan finns målet att 100 % av ungdomarna skall bli behöriga till nationellt program3. Aktiviteter som skapar förutsättningar att fler blir behöriga till nationellt program. Huvudmannaplan; Huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledningsprocess för att uppnå en högre likvärdighet i de kommunala skolorna. De förväntade effekterna är att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses, eleverna blir bättre på att göra val och känner att de har en möjlighet att påverka sin framtid. Samarbetet mellan skola och arbetliv ökar. Utbildningspaket för skolledare/beslutsfattare, 3 tillfällen, med syfte att stärka skolans yrkesvägledning. I Skolverkets utbildningspaket, Studie- och yrkesvägledning i undervisningen, har alla rektorsområden medverkat med lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare. Alla förskolechefer har också medverkat. Utbildningspaketet hart bestått av två utbildningsdagar (7 september 2017 och 1 februari 2018) samt två processtödstillfällen mellan dessa datum. Utbildningspaketets huvudfokus har varit Gävle kommuns huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning och hur huvudmannaplanen skall implementeras från förskola till gymnasieskola. Trossenkonceptet; Trossen är ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skola och arbetsliv inom privat och offentlig sektor där företag och organisationer följer en fadderklass under hela deras högstadietid. Syftet med samarbetet är att eleverna skall få ökad förståelse för företagens roll i samhället, bli motiverade till bättre studieresultat och högre studier, att eleverna skall bli mer trygga i sina val av utbildning och yrken, få färre avhopp och omval i gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt att företagsklimatet skall bli bättre i kommunen. 85 arbetsplatser är med i Trossenkonceptet. Prao-verksamhet; Elever inom kommunal skola får tre veckors praktisk arbetsplatsorientering under högstadiet, utifrån Gävle kommuns skolplan. Det totala veckobehovet för hela läsåret är 2440 praoveckor. Under högstadietiden börjar eleverna på ett mer avgörande sätt ta ställning till sin framtid. Som hjälp i studie- och yrkesvalet skall de gå ut och praktisera en vecka i taget i arbetslivet. Oavsett vilken praktikplats eleven får, får hon/han en erfarenhet och insyn i vad det kan innebära att arbeta. Information i kunskap om arbetsmarknaden i skolorna, årskurs 9 och 6 via Arbetsförmedlingen. Frivilligt för samtliga grundskolor i Gävle. I så gott som samtliga skolor såväl privata som kommunala grundskolor ges information. 2 Avser behörighet till nationellt yrkesprogram, www.siris.skolverket.se 3 Gävle Kommun Verksamhetsplan 2018-2021
Sid 5 (17) Vägledning i samverkan; Projektet syftar till att stärka studie- och yrkesvägledningen och öka arbetsmarknadskunskapen för de som arbetar med vägledning i både det snäva och breda perspektivet hos nämnda aktörer nedan. Tillsammans bygger kommunernas studie- och yrkesvägledare och Arbetsförmedlingen samt Arbetsmarknadsenheternas socialkonsulenter en grund för långsiktig samverkan. Arbetet under 2017 har resulterat i en process av gemensamma frukostseminarier, kunskapsverkstäder, fortbildning och regionala aktiviteter. Detta har skapats i samarbete med såväl Arbetsförmedling på nationell nivå som Skolverket. Projektet har beviljats förlängning under hela 2018 för att ytterligare utveckla området. Framåt kommer fokus att vara på att bygga vidare på samverkan med närliggande projekt och verksamheter för att ytterligare stärka de insatsområden som syftar att nå projektmålen. Projektmål, när projektet är avslutat 2018-02-28 finns; En modell med ett arbetssätt är framtagen, testad och färdig att implementera för samverkan mellan arbetsförmedlingen och skolväsendet avseende studie- och yrkesvägledningen/vägledning. Modellen och arbetssättet ska bidra till att stärka studie- och yrkesvägledningen/vägledningen och öka arbetsmarknadskunskapen inom arbetsförmedlingen och skolväsendet. Målgruppen för projektet är de som arbetar med studie- och yrkesvägledningen/vägledning inom skolväsendet, på arbetsförmedlingen och andra aktörer. Mottagare är de som kan dra nytta av en förbättrad studie- och yrkesvägledningen/vägledning samt berörda arbetsgivare, (ungdomar och vuxna). Det övergripande och långsiktiga syftet är att, genom ett gemensamt samarbete bidra till att lösa arbetslivets behov av kompetens samt öka förutsättningarna för att skapa fler arbetstillfällen och därmed sänka arbetslösheten såväl lokalt som regionalt. En viktig synergieffekt är en högre utbildningsnivå i regionen. I projektet kommer nedan aktiviteter och fokusområden vara; fortbildning av studie- och yrkesvägledare, vägledare och anställda vid skolan för stärkt uppdrag arrangera och samordna mötesplatser för nätverk och samverkan stötta lokal nivå att implementera huvudmannaplan/strategi aktivt främja arbete med genus/jämställdhet och likabehandling genom kunskapspåfyllnad och verksamhetsnära insatser undersöka möjligheter till, och om möjligt ta fram, en plattform för att underlätta översikt av utbildning på regional nivå, för att möta upp behovet av samlad digital information, för livslång vägledning i linje med A 2016:03 samt delbetänkandet SOU-2017_82 Vägledning för framtidens arbetsmarknad. Detta sker genom frukostseminarium, kunskapsverkstad, fortbildning och återkommande regionala aktiviteter.
Sid 6 (17) Minska antalet ungdomar som tillhör målgruppen för KAA. Totalt antal ungdomar tom 19 år Avgår Ej personnummer Avgår IM elever KAA ungdomar KAA Aktivitet Annan Aktivitet Vill ej Okända 20171231 868 356 flickor 512 pojkar Kommer kompletteras när möjligt -565 224 flickor 341 Pojkar 303 132 flickor 171 pojkar 115 47 flickor 68 pojkar 42 29 flickor 13 pojkar 20181231 1/3 1/3 1/3 19 6 flickor 13 Pojkar 127 50 flickor 77 Pojkar Ovan förteckning visar totalt antal ungdomar 16-19 år som inte studerar på gymnasiet. Av dessa finns ett antal ungdomar som är asylsökande samt har tillfälligt uppehållstillstånd. Dessa ungdomar finns definierade i kolumnen ovan (avgår ej personnummer). I kolumnen KAA ungdomar ingår samtliga aktuella ungdomar som ingår i kommunens aktivitetsansvar. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar är målet att samtliga ungdomar skall vara kända. Dvs 0 ungdomar skall vara okända. Förutom att samtliga ungdomar skall vara kända finns en målbild att; - 1/3 in i KAA aktivitet (Utvecklingscentras verksamhet) - 1/3 in i annan aktivitet (bla Arbetsförmedlingens aktiviteter) - 1/3 Ungdomar som inte vill ingå i aktivitet Dessa ungdomar bearbetas löpande med fokus på att få in i aktivitet.
Sid 7 (17) Aktiviteter som skapar förutsättningar att minska andelen ungdomar inom KAA; Samlokalisering; Näringslivs-och arbetsmarknadsförvaltningen (ansvariga för KAA), Arbetsförmedlingen i Gävle och Socialtjänsten i Gävle är samlokaliserade och samarbetar kring ungdomar inom KAA. Delar av verksamheten ingår i ESF-projekt Ung i Gävle (tom våren 2018) och har på så vis gjort det möjligt att utveckla arbetet med målgruppen både gällande uppsökande verksamhet, bemötande och genomförande. Nedan modell beskriver aktivitet inom KAA. Smidiga övergångar mellan Gymnasieskolorna, Folkhögskolorna och ungdomar inom KAA är en förutsättning för att fler ungdomar skall återgå till studier. Rutiner och mötesforum håller på att ta form, se ovan Vägledning i samverkan. Under 2018 behöver ytterligare steg tas i samverkan med eleverna i fokus gällande såväl aktivitet vid risk för avhopp, överlämning till KAA som återgång till utbildning.
Sid 8 (17) Öka andelen ungdomar som går från introduktionsprogrammet till nationella program. Mål Uppnått 4 Kvinnor Män 2017 40 % 11 % nationellt program 2 % IMPRO 5 % KOMVUX 2 % IMYRK Fordon 0 % Folkhögskola = 20 % 2018 40 % 2019 40 % I ovan tabell visas utfall för ungdomar som våren 2017 avslutade ett IM program och var de befann sig vid höstterminens start 2017. Statistiken visar på olika program som kan falla inom ramen för lyckade studier. IMYRK Fordon är ett IM program där ungdomar som slutför utbildningen har stor chans att gå vidare till arbete. IMPRO är ett program där eleven saknar betyg i ett ämne och läser detta ämne samtidigt som eleven läser på ett nationellt program. Mål; På sikt ska det vara möjligt att nå 40 % att gå över till nationellt program alternativt Yrkesvux eller Komvux. Delmål och Indikatorer som följs; Alla elever individuell studieplan Ökad studietid inom ramen för programmen Gemensamt bedömningsmaterial för elever på Språkintroduktion Fler elever få tillgång till relevant lovskola och aktiviteter. Ökad andel som blir behörig till IMPRO. Fler ungdomar som söker och kommer in på yrkesprogram Aktiviteter som skapar förutsättningar att öka andelen ungdomar som går från introduktionsprogrammet till nationella program; YRKIN; Yrkesprogrammen har sedan ett antal år tillbaka haft ett minskat söktryck, detta trots att det finns ett stort antal yrkesprogram som ofta leder direkt till arbete då flera yrkesutbildningar finns inom bristyrken. YRKIN är ett ESF projekt som löper över två år tom 2020-02-28. Sprintgymnasiet; Sprintgymnasiet är ett virtuellt gymnasium som spänner över flera skolformer enligt en modell och en metod där individen sätts i centrum. Eleven skall vid behov kunna läsa inom flera skolformer över övergångar mellan skolformer skall ske sömlöst. Resurserna består av en verksamhetschef, 1 kurator och 2 studie- och yrkesvägledare och samverkan sker med samtliga involverade aktörer inom grund-, gymnasie- och vuxenutbildning samt Arbetsförmedling och Arbetsmarknadsenhetens utvecklingscentra. Syftet med Sprintgymnasiet är att kraftigt öka andelen som når gymnasieexamen före 25-års ålder samt att under projekttiden skapa nya arbetsmetoder som sedan övergår i den ordinarie verksamheten inom skolan. Verksamheten har varit igång sedan 1 mars 2017 med planering och förberedelser och från HT 2017 är verksamheten i full gång. Projektmedel finns avsatt tom 28/2-2019 med målsättning att verksamheten därefter är implementerad i ordinarie verksamhet inom Utbildning Gävle. 4 Baserat på elever som finns kvar vid terminens slut, VT 2017. IMYRK och IMPRE har bortfall. Nästan inget bortfall på språkintroduktion.
Sid 9 (17) Nedan bild visar statistik över de ungdomar som gick Språkintroduktion läsåret 2016/2017 och var de från hösten 2017 befinner sig. Källa; Utbildning Gävle september 2017 Endast 7 % har gått vidare till yrkes eller högskoleförberedande program. Inom Sprintgymnasiet har en tjänstedesignutbildning genomförts. I utbildningen görs en upplevelsekartläggning för hur elevernas vardag ser ut såväl på skolan som på fritiden. Utifrån den har flera insikter gjorts som kommer ligga till grund för hur utbildningen formas framåt. En viktig del i arbetet med att få fler ungdomar att ta gymnasieexamen är att motivera dem att vara uthålliga. Utbildning som leder till arbete tar tid speciellt för denna målgrupp som läser svenska som andra språk. De som inte når ända fram till gymnasieutbildning inom ramen för Sprintgymnasiet skrivs in på Arbetsförmedlingen. Sommarskola för elever inom Sprintgymnasiet; Lovskola inklusive sommaraktiviteter kommer att erbjudas under 6 veckor för Sprintelever. Lovskola bör vara ett obligatoriskt inslag för att öka undervisningstiden och därigenom öka måluppfyllelsen i att fler elever blir behöriga för nationella program. Till sommaren 2018 kommer 8 kurser finnas. Svenska som andraspråk för elever som läser mot betyg åk 9 och som har någon del klar för att bli godkänd. Det kommer även finnas kurs för elever som behöver träna mer i att läsa och skriva svenska. En kurs kommer ha fokus mot yrkesprogram och yrken med syfte att elever skall lära sig mer om vad ett yrke är. En kurs utifrån UF, Ung Företagsamhets koncept om samhällskunskap. Lovskola, sommaraktiviteter och feriearbete presenteras i en gemensam tidsplan, där elever kan planera in de aktiviteter som de är intresserade av och den optimala planeringen vore att elever minst ska kan delta i lovskola och sommaraktivitet och i vissa fall, lovskola, sommaraktivitet och feriearbete. Samplanering mellan Utbildning Gävle, AME och Kultur- och fritid pågår.
Sid 10 (17) Ungdomar som ej har slutfört gymnasiet och är 20-24 år Öka andelen elever som går ut med gymnasieexamen Mål Flickor Pojkar Samtliga Examen inom 3 år 2015 70,3 % 61 % 65,6 % Samtliga exkl. IM nationella 5 Samtliga exkl. IM yrkes 2016 61,7 % 56 % 58,8 % 71 % 72 % 2017 69,3 % 57,6 % 63,2 % 2018-2021 100 % Examen inom 4 år 2015 72,3 % 69,2 % 70,7 % 2016 74,1 % 67,2 % 70,6 % 79 % 73 % 2017 67,1 % 62 % 65 % 2018-2021 100 % Inom Gävle Kommuns verksamhetsplan finns målet att 100 % av ungdomarna skall gå ut med examen 6. Aktiviteter som skapar förutsättning att fler ungdomar över 20 år slutför gymnasiet; Samlokalisering 2.0; Att aktivt arbeta med målgruppen (20-24 år) som är långt ifrån utbildning- och arbete och har kontakt med flera instanser (Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten). I samlokaliseringen kartläggs, vägleds och motiveras ungdomar för fortsatt process i utveckling mot i 1:a hand utbildning och i 2:a hand arbete. Utbildningskontrakt; Utbildningskontrakt är ett möjligt stöd för att undanröja hinder för att nå gymnasieexamen. Målet för 2018 är att 120 nytecknade utbildningskontrakt tecknas. Mål 2016 31 okt 100 Nytecknade Varav med anställning 2017 31 dec 100 Nytecknade Under året Antal aktiva Varav med anställning Alla Kvinnor Män 73 37 111 100 32 41 41 16 70 59 16 2018 Reviderat förslag 120 nytecknade. Följa andel som har anställning samt totalt antal aktiva UBK 5 Kolada, 20180118 (exkl. IM, hittar inte könsuppdelad statistik) 6 Gävle Kommun Verksamhetsplan 2018-2021
Sid 11 (17) Studera på Vuxenutbildningen; Följa antal i % av de som studerar på vuxenutbildningen som tar ut gymnasieexamen och jämföra nationellt. Gävle motsvarar 1 % av befolkningen i Sverige. 7 Antal slutbetyg/examensbevis År 2013 Män Kvinnor Totalt Riket Gävle i % av riket Slutbetyg 51 3563 1,4 % 0 % År 20014 Slutbetyg 56 4178 1,3 % Examensbevis 0 114 0,9 % År 2015 Slutbetyg 35 58 93 4005 2,3 % Examensbevis 1 6 7 800 År 2016 Slutbetyg 25 34 59 4346 1,3 % Examensbevis 9 10 19 1593 1,2 % År 2017 Slutbetyg 9 15 24 Examensbevis 15 17 32 Slutbetyg /Examensbevis = Gymnasieexamen gy-skolan 7 Statistik via mail från Kajsa Wiklund den 2018-01-18
Sid 12 (17) Undersysselsatta ungdomar under 25 år med slutfört gymnasium Öka andelen ungdomar som går vidare till högre studier 8. Mål Flickor Pojkar Samtliga Riket Studerar på annan studiestödberättigande utbildning än högskola 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning 2013 (2015) 6,1 7,9 7,0 9,0 2014 (2016) 9,4 8,8 9,1 9,4 2015 (2017) 11 % 10,1 10,4 10,2 8,8 2016 (2018) 13 % 2017 (2019) 13 % 2013 (2015) 38,6 24,5 31,7 31,7 2014 (2016) 33,3 28,4 30,8 31,4 2015 (2017) 33 % 38,3 26,6 32,6 32 2016 (2018) 34 % 2017 (2019) 34 % Öka andelen ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Mål Flickor Pojkar Samtliga Riket Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning 2013 (2015) 16,4 25,7 21,0 27,1 2014 (2016) 19,1 24,8 22,0 27,5 2015 (2017) 17,7 26,1 21,8 30,1 Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning 2013 (2015) 61,1 58,0 59,6 67,8 2014 (2016) 61,8 62,0 61,9 68,3 2015 (2017) 66,1 63,1 64,7 70,9 8 Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada.
Sid 13 (17) Aktiviteter som skapar förutsättning att fler ungdomar går vidare till högre studier eller är etablerad på arbetsmarknaden; Behov finns av samordning av arbetsgivarkontakter med målsättning att förbättra kommunens och näringslivets kompetensförsörjning. Detta sker genom Semaforen, Kompetenscentrum Gävle och SUA. Semaforen; Semaforen drivs av Region Gävleborg och fungerar som signalsystem för att ge struktur för regional kompetensförsörjning och ett mer flexibelt och behovsanpassat utbildningssystem med samverkan över kommungränser. Syftet är att minska den missmatch som finns i länet mellan utbud och efterfrågan på kompetens. Arbetet sker på både lokal och regional nivå med visionen om att länets arbetsgivare behöver få bredare kunskaper om de yrken där det kan bli svårt att hitta arbetskraft framöver, samtidigt som utbildningsanordnare behöver underlag för att kunna starta de utbildningar som behövs för att möta de rådande kompetensbehoven. Behovsbilderna ska också kunna vara en grundbult i skolans studie- och yrkesvägledningsarbete (SYV). Semaforen är ett värdefullt verktyg och arbetsmodell i Kompetenscentrum Gävles arbete med att utveckla och stärka kompetensförsörjningen. Kompetenscentrum Gävle; Kompetenscentrum är ett samverkansforum med arbetsgivare från flertalet branscher, arbetsförmedling, utbildare, branschorganisationer, fackliga organisationer med flera. Syftet med att etablera Kompetenscentrum Gävle är att skapa en fungerande kompsensförsörjningsmodell, där utbildning kan vara ett sätt att överbrygga den missmatchen. Genom en utökad samverkan kan utbildningssystemet bli effektivare och bättre på att tillgodose arbetslivets kompetensbehov Arbetsförmedlingen tar fram prognoser två gånger per år. Dessa prognoser ligger till grund för Kompetenscentrums arbete genom Semaforen för att identifiera kompetensbrister i det lokala arbetslivet. SUA; SUA fungerar som ett utskott där uppkomna förslag och problemområden som kommer via Kompetenscentrum processas. SUA kan också själva lyfta upp identifierade problemområden som behöver behandlas och komma med förslag på lösning. SUA-arbetet sker löpande månadsvis och skall fånga upp frågor som riskerar hamna mellan/gränslandet i nämnderna; Utbildning Gävle samt Näringsliv och arbetsmarknad. SUA skall genom sitt arbete stödja kompetenscentrum och kompetensmäklarnas arbete.
Sid 14 (17) Lärling pedagog; Gävle kommun kommer att ha ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. Ett stort antal medarbetare inom grundskolan och förskolan förväntas gå i pension inom en sjuårsperiod. Antalet utexaminerade lärare kommer inte att täcka behovet av lärararbetskraft i Sverige. Under en period på fem månader erbjuds ungdomar en anställning i Gävle kommuns skolor där de får pröva yrket under handledning av kompetenta lärare. Tanken med lärlingsanställningarna är att ge ungdomar en bra och positiv bild av att arbeta inom Gävle kommun och att de går vidare till en pedagogisk utbildning. Antal Lärlingar Uppf. ett år efter avslutat program, antal Okända Högskola inom prövat område Högskola inom annat område 140201-140630 12 12 0 17 % 58 % 140901-150131 30 12 18 17 % 0 % 150201-150630 21 12 9 24 % 10 % 150901-160131 17 14 3 18 % 18 % 160201-160630 14 15-1 36 % 14 % 160901-170131 22 170201-170630 22 170918-180216 43 180201-180630
Sid 15 (17) Hur unga kommer att nås Via UCs uppsökande arbete inom KAA Via Socialförvaltningens kontaktnät Via AF kanaler Via Sociala Media I målet med att alla ungdomar skall vara kända inom KAA pågår ett arbete för att ta fram en strategiplan som baseras på tre års arbete med målgruppen. Stor erfarenhet finns såväl vad gäller uppsökande verksamhet som vilka stöd målgruppen behöver för att gå mot målet, d.v.s utbildning. Den strategiska planen kommer innehålla riktade och effektiva insatser, att gå från samverkan till samhandling, för att nå målgruppen. Fler hembesök, ökat samarbete med skolorna gällande avhopp, ökad närvaro på sociala media. Det innebär också att vissa ineffektiva insatser kommer avslutas. Kartläggning av ungdomens förutsättningar och behov I bilaga 1 är målgruppen kartlagd utifrån förutsättning och behov. Organisering av samverkan I Gävle har man bildat en DUA organisation med personer från statlig och kommunal verksamhet. Ytterst finns en ledningsgrupp strategisk som fattar besluten. I den ingår Arbetsförmedlingens chef för Gävle, förvaltningschefer inom Utbildning Gävle, Näringsliv och arbetsmarknad Gävle, Socialtjänsten Gävle, chefen för Försäkringskassan och chef för Region Gävleborg. För att den strategiska gruppen ska kunna fatta välgrundade beslut finns en beredningsgrupp som förbereder och prioriterar frågor. Besluten förs sedan ner och verkställs av de operativ chefsgrupp. Chefsgrupp unga och chefsgrupp integration bestående av chefer från respektive verksamhet. Styrkan med detta upplägg är att strategiska frågor hanteras och beslutas på högsta chefsnivå såväl vad gäller frågan gällande ungdomar som för utrikesfödda. Det möjliggör samordning och effektivitet. En koordinatorfunktion finns som länken mellan ledningsgrupp och chefsgrupper, se nedan organisationsskiss.
Sid 16 (17) Koordinatorn har i uppgift att på en övergripande nivå koordinera arbetet med DUA-överenskommelsen samt att cheferna samordnar det operativa arbetet med insatser och aktiviteter. Koordinatorn arbetar nära alla verksamheter och dess ledningsgrupper för att målen inom respektive område ska bli tydligare samt att resurser nyttjas effektivt. I detta ingår att ställa frågor och fånga upp utvecklingsområden, analysera och i samråd med operativa chefer klargöra behov av åtgärder. I arbete ingår även att analysera och följa upp aktiviteter och processer samt att författa rapporter och beslutsunderlag samt presentera dessa till ledningsgrupper och andra berörda. I Gävle finns sedan september 2016 en samlokalisering av medarbetare från Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten gällande delar av den verksamheter som bedrivs för gruppen unga. Ett utvecklingsarbete pågår för att utöka och effektivisera samverkan inom samlokaliseringen, Samlokalisering 2.0, utifrån de erfarenheter som gjorts sedan starten. Samlokalisering kommer även, under första halvåret 2018, att ske när det gäller delar av verksamheter som bedrivs för Integrationsgruppen. Ledningsgrupp strategisk har möten 4 tillfällen per år. Beredningsgruppen minst 2 veckor före ledningsgruppens möten. Chefsgrupp Integration har möte en gång i månaden. Förutom dessa fasta mötestider är flera arbetsgrupper igång och träffas efter behov. Huvudsaklig ansvarsfördelning mellan parterna Parterna kommer att samarbeta kring hela målgruppen, men ha olika ansvarsområden. För ungdomar under 20 år ansvarar Gävle Kommun. För ungdomar över 20 år ansvarar Arbetsförmedlingen.