Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nätkoncession för linje avseende 50 kv ledningen LL18, Smedjebacken Vilmoren Smedjebackens kommun VÄSTERBERGSLAGENS ELNÄT AB 2017-08-23

Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Denna samrådshandling är upprättad av AB, avdelning Miljö &Tillstånd, Vattenfall Services Nordic Beställare: Västerbergslagens Elnät AB Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1.1 Allmänt... 4 1.2 Bakgrund och behov... 5 1.3 Gällande lagstiftning... 5 1.4 Metodik... 6 2. NOLLALTERNATIV... 6 3. BESKRIVNING AV LEDNINGSSTRÄCKNING... 6 3.1 Huvudalternativ... 6 4. BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAD STRÄCKNING... 9 4.1 Bebyggelse/boendemiljö... 9 4.2 Landskapsbild... 9 4.3 Naturmiljö, flora och fauna... 9 4.4 Kulturmiljö... 17 4.5 Friluftsliv... 18 4.6 Mark- och vattenanvändning... 19 4.7 Elektromagnetiska fält... 20 5. ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING... 20 5.1 Alternativ 1... 20 5.2 Alternativ 2... 22 5.3 Jämförelse mellan huvudalternativ och alternativa utformningar... 23 6. PLANFÖRHÅLLANDEN... 24 7. SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 24 7.1 Samråd... 24 7.2 Synpunkter framförda under samrådsförfarandet... 24 7.3 Länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt 7 kap 28a MB... 25 7.4 Länsstyrelsens beslut angående betydande miljöpåverkan... 26 Bilden på framsidan är taget av Per Nagy från VB Elnät. Fotot föreställer ledningen LL18 där denna sträcker sig in mot Smedjebacken Energis nätstation straxt norr om Söppenmyrans natura 2000-område. SAMMANFATTNING

Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utgör en bilaga till Västerbergslagens Elnät AB:s (VB Elnäts) ansökan angående en ny koncession för linje. Koncessonsansökan avser 50 kv ledningen LL18 som sträcker sig mellan Smedjebacken och Vilmoren i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Ledningen är totalt ca 1 300 meter, där ca 1000 meter utgörs av luftledning och ca 300 meter av markkabel. Eftersom hela ledningen är befintlig, samt att koncessionsansökan omfattar samma sträckning och utformning som nuvarande sträckning, uppstår inga nya konsekvenser för området till följd av en beviljad linjekoncession. Under juni och juli månad 2016 har samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken genomförts. Information om projektet och den förordade ledningssträckningen, dvs. befintlig sträckning, skickades ut till Länsstyrelsen i Dalarnas län, Smedjebackens kommun, Trafikverket samt till övriga särskilt berörda. En inbjudan till samråd publicerades även i Falu Kuriren, Borlänge Tidning, Södra Dalarnas Tidning, Nya Ludvika Tidning, samt Dala-Demokraten. I samband med samrådet förordade Länsstyrelsen en prövning av sträckningen enligt 7 kap 28a miljöbalken, med avseende på att ledningen sträcker sig genom Söppenmyrans natura 2000-område. Detta innebar ytterligare samråd med Länsstyrelsen, kommunen och övriga särskilt berörda inför upprättandet av MKB till denna tillståndsansökan. Två alternativa utformningar har presenterats i form av två markkabelsträckningar. Varav ett av alternativen avviker från huvudalternativets sträckning vid Söppenmyrans natura 2000- område. Koncession för linje söks för att gälla tillsvidare.

1. Inledning 1.1 Allmänt Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till Västerbergslagens Elnät AB:s, fortsättningsvis VB Elnät, ansökan om ny nätkoncession för linje avseende en befintlig 50 kv delvis luftledning, delvis markkabel, LL18 mellan Smedjebacken - Vilmoren. En del av sträckan som utgörs av luftledning passerar genom Söppenmyrans naturreservat och natura 2000-område, SE0620242. Figur 1. Västerbergslagens Elnäts (VB Elnät) nätområde är utmarkerat med lila på kartan och lokaliseringen av den aktuella ledningen LL18, är markerat med en svart cirkel. Den 31 maj 2016 skickades ett skriftligt samråd in enligt 6 kap. 4 miljöbalken (MB) till Länsstyrelsen i Dalarnas län angående planerad ansökan om nätkoncession för linje. Samråd hölls samtidigt med Smedjebackens kommun, Trafikverket, samt med övriga särskilt berörda, i detta fall fastighetsägare inom 200 meter från ledningen. Även en annonsering utfördes i relevanta tidningar som; Falu Kuriren, Borlänge Tidning, Södra Dalarnas Tidning, Nya Ludvika Tidning, samt Dala-Demokraten. Samrådstiden pågick där fr.o.m. 2016-06-28 t.o.m. 2016-07-29. Inga synpunkter inkom i detta skede från dessa fastighetsägare och instanser förutom Länsstyrelsen. Länsstyrelsen förordade i sitt yttrande en prövning av sträckningen enligt 7 kap 28a MB med avseende på att ledningen delvis sträcker sig genom Söppenmyrans natura 2000- område. Detta innebar att ytterligare ett samråd utfördes med Länsstyrelsen, kommunen, Trafikverket och berörda fastighetsägare för att få in eventuella synpunkter inför upprättandet av en MKB inför tillståndsprövningen. Samrådstiden var denna gång fr.o.m. 2016-11-08 t.om. 2016-12-09. Under båda dessa nämnda samråd har endast Länsstyrelsen och Trafikverket inkommit med yttranden. Dessa yttranden redovisas i sin helhet i bilaga 1 och 2 och inkomna synpunkter redovisas och bemöts i avsnitt 7.2.

Vidare skickades en tillståndsansökan inklusive MKB, enligt 7 kap 28 a miljöbalken, in till Länsstyrelsen 2017-03-31. Synpunkter angående beslut om tillstånd, redovisas i avsnitt 7.3 och beslut om tillstånd i sin helhet redovisas i bilaga 3. 1.2 Bakgrund och behov Västerbergslagens Elnät AB (fortsättningsvis VB Elnät) har för avsikt att söka ny linjekoncession för ledningen LL18 enligt dess befintliga sträckning inom Smedjebacken Elnäts koncessionsområde. Intäktsramen som ledningen berör är REL00570. Detta gäller en ny ansökan om nätkoncession för linje gällande en befintlig ledning. Ledningen saknar därför anläggningsnummer hos Energimarknadsinspektionen. En ny nätkoncession för linje söks för att gälla tillsvidare. Nätkoncession söks för aktuell ledning för att få rätten att bibehålla en redan befintlig luftledning och markkabel för 50 kv, inom den del av Smedjebackens kommun som markerats ut i figur 2. Ledningen har funnits här sedan 1989, dvs. innan fastställandet av både naturreservatet och natura 2000-området Söppenmyran. Figur 2. Översiktskarta över den aktuella ledningens dragning, där rött är luftledning och blått är markkabel. VB Elnäts koncessionsområde är lilamarkerat. 1.3 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst miljöbalken (1998:808), ellagen (1997:857), elförordningen (1994:1250) samt starkströmsförordningen (2009:22). I miljöbalken är det främst de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap, de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap samt 6 kap om miljökonsekvensbeskrivningar som är tillämpliga. I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av

koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen innehåller regler om utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. I Energimarknadsinspektionens (Ei:s) handbok om nätkoncession från 2011 fastslås (i avsnitt 2.1) att om en ny ledning innebär åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som EU har intresse av att skydda och som ingår i ett så kallat Natura 2000- område ska länsstyrelsen i det län där området finns eller regeringen enligt 7 kap 28a miljöbalken pröva frågan om tillstånd till åtgärderna innan koncessionsansökan skickas till Ei. 1.4 Metodik Huvudalternativet har anpassats för att markanspråkstagandet samt påverkan på mark- och vatten minimeras. Förordad ledningssträckning har inventerats genom studier av Lantmäteriets topografiska kartor och fastighetskartor, Skogsstyrelsens digitala material (Skogens pärlor), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), samt Artportalens material över skyddsvärda arter. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken har genomförts skriftligt till allmänheten och berörda myndigheter. Ytterligare ett samråd har skett i samband med tillståndsansökan enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Samtliga synpunkter som inkommit i dessa samråd redovisas i avsnitt 7.2. 2. Nollalternativ Nollalternativet innebär att den befintliga 50 kv ledningen inte kan fortsätta att andvändas för eldistribution och skulle därmed inte fylla någon samhällsekonomisk nytta. Utan ledningen LL18 skulle Smedjebackens tätort påverkas negativt av försämrad redundans. Vidare innebär nollalternativet att en annan alternativ sträckning behöver utredas. Under avsnitt 5 har Sökande presenterat två alternativa sträckningar och utformningar av linjen. Alternativ 1 innebär att den del av luftledningen som passerar genom Söppenmyrans natura 2000-område, förläggs i mark samma sträckning som befintlig luftledning. Detta innebär ytterligare ett ingrepp i naturen som även kommer att påverka två fornlämningsområden vid anläggningsskedet. Alternativ 1 är därtill betydligt dyrare än att ha kvar den befintliga ledningen. Alternativ 2 innebär att den del av luftledningen som sträcker sig genom Söppenmyran, förläggs i mark utanför natura 2000-området. Detta alternativ är både längre och betydligt dyrare än att ha kvar befintlig luftledning. Alternativ 2 kräver dessutom nya markanspråk och innebär ytterligare ingrepp i naturen, i Kolbäcksån samt inom ett fornlämningsområde. 3. Beskrivning av ledningssträckning 3.1 Huvudalternativ Huvudalternativet utgörs av den befintliga ledningen LL18:s nuvarande sträckning. Denna är lokaliserad strax söder om Smedjebackens tätort inom Smedjebacken Elnäts koncessionsområde, se kartor i figur 1 och 2. Hela lednings sträckningen utgörs av ca 1000 meter luftledning och ca 300 meter markkabel. LL18 sträcker sig i sydväst - nordostlig riktning och sträckan som berör natura 2000-området/naturreservatet Söppenmyran utgörs av en ca 380 m lång luftledning. Se figur 3 för karta över hela ledningssträckan och figur 4 för karta över sträckningen inom Söppenmyran.

Den fullständiga ledningen LL18 utgår från fördelningsstationen LK1 Lernbo och slutar vid fördelningsstationen LT9 Huggnora inom VB Elnäts koncessionsområde. Den sträcka som aktuell koncessionsansökan avser är en avgrening från denna sträckning som utgår strax norr om Vilmoren in mot Smedjebackens Elnät. Vid nätstationen på norra sidan om Söppenmyrens natura 2000-område sträcker sig den aktuella ledningen LL18 parallellt med en av VB Elnäts övriga ledningar, linje 118GV. Dessa två ledningar går parallellt en sträcka på ca 60 meter från Smedjebacken Elnäts station, vidare över Kolbäcksån för att sedan avgrena sig, 118GV mot nordväst och aktuell ledning LL18 mot sydväst. Se figur 5 för foto över ledningen LL18 söder om denna avgrening. För foto över luftledningen innan avgrening, se figur 7 i avsnitt 4.3. Figur 5. Foto över luftledningen LL18 är taget inom natura 2000-området, där ledningen avgrenat sig från linjen 118GV. Foto av VB Elnät.

4. Berörda intressen och konsekvensbedömning avseende förordad sträckning 4.1 Bebyggelse/boendemiljö Översikt Ledningen sträcker sig nära tätorten Smedjebacken. Den sträckan som förekommer närmast bostadshus är markförlagd. Det bostadshus som befinner sig närmast luftledningen står på fastigheten Sandåsen 8, där avståndet mellan ledning och hus är ca 35 m. Förutom detta hus förekommer inga ytterligare bostadshus inom ett avstånd på 50 m från luftledningen. En skola samt förskolan Stegelbacken förekommer på fastigheten Stegelbacken 16, ca 150 m från Smedjebacken Elnäts stationsområde, vilket är aktuell lednings slutstation. Påverkan Eftersom ledningen är befintlig och inte medför någon ny entreprenad, grävningar etc. innebär en beviljad ny koncession inga störningar som ex. buller kopplat till en anläggningsprocess. Konsekvens Ny koncession medför inga nya konsekvenser jämfört med nuvarande förhållanden. 4.2 Landskapsbild Översikt Den del av LL18 som utgörs av luftledning sträcker sig delvis genom Söppenmyrans naturreservat och natura 2000-område som här utgörs av åker- och ängsmark. Resterande sträcka luftledning passerar genom skogsmark Påverkan Den del av ledningen som består av luftledning medför en viss visuell inverkan på landskapsbilden, dels från ledningen i sig men även den tillhörande ledningsgata. Ledningen har existerat så länge som från 1989 och en ny koncession medför ingen förändring av nuvarande förhållanden. I relation till omgivande bostadshus syns ledningen i varierande grad. Linjen berör inget område som är särskilt utpekat till skydd för landskapsbilden. Konsekvens Konsekvensen av en luftledning är att den syns och utgör en symbol för elkraft. Hur, samt till vilken grad man som betraktare av ledningen berörs är en subjektiv bedömning för betraktaren att ta ställning till. 4.3 Naturmiljö, flora och fauna Översikt Ungefär en tredje del av ledningssträckan passerar genom Söppenmyrans naturreservat och natura 2000-område. Söppenmyran omger Kolbäcksån mellan Morgårdshammar och Smedjebacken strax uppströms sjön Barken. Den halvö som bildats när ån allt eftersom ändrat sitt lopp, var tidigare öppen brukad mark. Ändamålet med naturreservatet är att bevara ett tätortsnära naturområde längs med Kolbäcksån, som innehåller både skogsterräng, jordbruksmark och våtmarker. De prioriterade bevarandevärdena inom Söppenmyran är de hävdade gräsmarkerna. Områdets främsta värden är knutna till gräsmarkerna som hävdats genom bete och slåtter under lång tid.

Strandängen omedelbart väster om Västansjö är ett av Söppenmyrans, ur naturvårdssynpunkt, mest intressanta delar. Här kan flora och fauna som föredrar just denna typ av fuktig strandäng utvecklas. Naturtyper och arter som enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet ska bevaras inom Söppenmyrans natura 2000-område: 3210 Större vattendrag 6410 Fuktängar 9010 Taiga 9080 Lövsumpskog 3210 - Större vattendrag Denna naturtyp utgörs av större naturliga vattendrag eller delar av vattendrag med relativt näringsfattigt och klart vatten. Naturliga variationer i vattenståndet skapar en variation av strandmiljöer med högt biologiskt mångfald. Vattendraget bör i huvuddelen av sin sträckning inte vara allt för påverkat av eutrofiering, försurning eller fysisk påverkan. 6410 - Fuktängar Naturtypen utgörs av hävdpräglade fuktängar med blåtåtel eller starr nedanför trädgränsen. Fuktängarna har utvecklats genom lång hävdkontinuitet. Krontäckning av träd och buskar, som inte är av igenväxningskaraktär är 0-30 %. Hävdgynnande arter ska finnas inom området. 9010 - Taiga Taiga förekommer i boreal-boreonemoral zon på torr-blöt och näringsfattig-näringsrik mark och består här av produktiv skogsmark. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 30-100% och utgörs av gran, tall, björk, asp, rönn och sälg. Små inslag av andra inhemska trädslag kan förekomma. Taiga innefattar även brandfält och stormfällningar som då kan innebära en lägre krontäckning. Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli, en naturskog eller likna naturskog. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. 9080 - Lövsumpskog De blötare partierna av lövsumpskogen domineras av videsnår. Kolbäcksån kantas av grovvuxen al och björk, samt en och annan fura. Naturtypen förekommer på näringsrik mark som är fuktig-blöt. Det finns en påverkan från högt grundvatten och översvämning som normalt sker årligen. Lövsumpskogen finns på mineraljord, tunna torvtäcken och i vissa fall även på torvmark av löv-kärrtorv/vasstorv. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 50-100% och ask/triviallöv, med undantag av fjällbjörk, utgör minst 50% av grundytan.

Påverkan på Natura 2000- området ska även ställas i relation till andra alternativa utformningar och sträckningar av ledningen. I avsnitt 5 har sökanden tagit fram ett markkabelalternativ enligt samma sträckning som nuvarande luftledning sträcker genom Söppenmyran, samt ett markkabelalternativ utanför Söppenmyran. Inför röjningar, stolpbyten och andra betydande insatser inom Söppenmyran relaterade till linjen ansöker Sökanden alltid om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken, hos Länsstyrelsen. Konsekvens Konsekvensen blir att linjen fortsätter uppta en avverkad yta om ca 10 m på var sin sida om densamma samt att ledningsgatan forsätter att underhållsröjas enligt ovan angivet tidsspann. Sammantaget innebär ledningens närvaro i området en fortsatt påverkan på mark och växtlighet, däremot får detta inga betydande negativa konsekvenser för naturen i området. 4.3.1 Fladdermöss Enligt Länsstyrelsens samrådsyttrande, dnr 407-6325-2016, har nordisk fladdermus och vattenfladdermus tidigare observerats inom Söppenmyrans natura 2000-område. Båda arterna omfattas av artskyddsförordningen, vilket innebär att om ledningen kan komma att skada fladdermössen kan det krävas en dispens. Översikt och allmän information Fladdermöss finns i hela Sverige och totalt har 19 fladdermusarter påträffats. Nio av dessa är upptagna på den svenska rödlistan från 2010 och fyra arter på den globala rödlistan (IUCN) från 2009. Att en art är rödlistad innebär dock inte något formellt skydd utan beskriver endast artens bevarandestatus, dvs. risken för att arten ska försvinna ur den svenska faunan. Alla europeiska arter av fladdermöss har en generell skyddsstatus genom Artskyddsförordningen, EU:s habitatdirektiv och EUROBATS- avtalet (Europeiska fladdermusavtalet). Enligt artskyddsförordningen 4 2 är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt artskyddsförordningen 4 4 är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt. Dessutom ska viktiga födosöksområden för fladdermöss skyddas. Naturvårdsverket fastställde 2006 ett handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan, som beskriver Sveriges skyldigheter enligt EUROBATS- avtalet (Naturvårdsverket, 2006). Under sommarhalvåret är det nödvändigt att skydda yngelkolonier, medan det på vintern är viktigt att skydda övervintringsplatser. Under vintern är fladdermössen extra känsliga och försvarslösa mot störningar. (Ahlén Ingemar, 2006) Under sommarhalvåret är fladdermössen aktiva och jagar om natten och på dagen behöver de säkra platser där de kan vila. Sommarboplatser kan vara ihåliga träd, gamla lador eller andra byggnader. Framförallt ihåliga träd minskar i landskapet, men genom att sätta upp holkar för fladdermöss kan man stärka förutsättningarna för de lokala fladdermuspopulationerna. (Trafikverket, 2014) Den 13-14 juli 2009 observerade Länsstyrelsen i Dalarnas län, tre exemplar av vattenfladdermus och två exemplar av Nordisk fladdermus (Artportalen, 2010). Sedan dess har inga ytterligare observationer anmälts inom området enligt Artportalen. Både Nordisk fladdermus och Vattenfladdermus är vanligt förekommande i Sverige och ingen av dessa arter är rödlistade.

Nordisk fladdermus, Eptesicus nilssonii Nordisk fladdermus är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Den förekommer från sydligaste Skåne till norra Lappland, inklusive Öland och Gotland. Arten finns i de flesta typer av miljöer, som exempelvis jordbruks-landskap, kuster, villaområden och skogsområden. Nordisk fladdermus bosätter sig ofta under tegelpannor eller på öppna vindar på sommaren och övervintrar i grottor eller byggnader. (Naturvårdsverket, 2016) Populationen av Nordisk fladdermus har med stor sannolikhet ökat under senare tid och både nationellt- och globaltsett uppskattas den vara livskraftig (Ahlén Ingemar, 2011) och enligt IUCN s Red List förekommer inga större hot mot arten (EUROBATS, 2015). Figur 8. Utbredningsområdet för nordisk fladdermus i Sverige utgörs av orangefärg (Ahlén Ingemar, 2006).

Vattenfladdermus, Myotis daubentonii Vattenfladdermusen är en av de vanligaste arterna i södra Sverige, men har även en utbredning norrut ända till mellersta Norrland. De flesta kolonierna förekommer vid sjöar och vattendrag, samt vid havskusterna. Arten söker oftast sin föda över vattenytor, men periodvis även i skog. På Öland, Gotland och i Uppland har man konstaterat att vattenfladdermöss även förekommer och söker föda inom områden långt från öppet vatten (Ahlén Ingemar, 2011). Vattenfladdermusen övervintrar i grottor, men kan på sommaren bo både i grottor, träd och byggnader. (Naturvårdsverket, 2016) Enligt IUCN s Red List har arten ökat de senaste decennierna och det förekommer inget större hot mot den (EUROBATS, 2015). Påverkan Ledningen i sig skulle inte påverka fladdermössen nämnvärt. Det är ovanligt att fladdermöss krockar med fasta installationer som luftledningar (Palmqvist Figur 9. Utbredningsområdet för vattenfladdermus i Sverige utgörs av orangefärg (Ahlén Ingemar, 2006). Björn, 2015). Dock skulle den röjning och kantträdsavverkning som ingår i det skogliga ledningsunderhållet eventuellt kunna ha en inverkan på fladdermössen. Avverkning och röjning medför t.ex. förändringar i vegetationsstrukturen, lövinslag, tillgång på hålträd och tillgång på vatten. Detta påverkar både fladdermössens födotillgång och skydd i form av lämpliga koloniträd, vilträd och övervintringsplatser. Förändringarna kan vara både negativa eller positiva beroende på vilka miljöer som omfattas, vilka åtgärder det handlar om och vilken hänsyn som tas. (Ahlén Ingemar, 2006) Sökande bedömer att den befintliga ledningen inte utgör någon risk för dödsfall eller skador på eventuell förekomst av nordiskfladdermus eller vattenfladdermus. Varken på grund av ledningen i sig eller av det underhåll som ledningen medför. Eventuella hålträd vid ledningen ska i möjligaste mån sparas och där det inte är möjligt ska träden kapas till högstubbar. Detsamma gäller för äldre träd eftersom dessa även ger bra förutsättningar för insektslivet som vidare skapar bättre förutsättningar för insektslevande fågelarter, som t.ex. sångare och hackspettar, samt fladdermöss. Någon breddning av ledningsgatan är inte aktuell inom Söppenmyran då berörd sträcka här utgörs av ängs- och åkermark där mängden träd som kan skada ledningen är obefintlig. Allt röjningsarbete utförs motormanuellt till fots. Därtill kommer samråd alltid att ske enligt 12 kap. 6 miljöbalken innan all typ av ledningsunderhåll påbörjas. Detta för att bl.a. undvika risken att störa eller skada områdets fladdermöss. Konsekvens Sökande bedömer att verksamheten inte medför något hot mot eventuell förekomst av fladdermöss.

Påverkan VB Elnät följer de regler som finns till skydd för fornlämningar och övriga kulturlämningar. Enligt regelverket får man inte rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Regelverket gäller även okända fornlämningar. Ingen körning med maskiner får ske inom något fornlämningsområde. Inte heller får fornlämningar täckas med ris eller virke eller fungera som uppställningsplatser för material eller fordon. Om en sedan tidigare okänd fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt ska omgående tas med Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion. Konsekvens Kända kultur- och fornlämningar finns dokumenterade och allt ledningsunderhåll utförs motormanuell då inga fordon används. Risken för att kända eller okända lämningar ska skadas är minimal. Sökandes bedömning är att aktuell ledning inte medför några betydande konsekvenser för områdets kultur- och fornlämningar. 4.5 Friluftsliv Översikt Ledningen befinner sig som närmast ca 650 m ifrån två riksintressen, ett för det rörliga friluftslivet samt ett för kust, turism och friluftsliv. Båda riksintressena har benämningen Malingsbo-Kloten, se kartan i figur 12. Detta området består av en kuperad, sjörik bergslagsterräng med goda förutsättningar för friluftsverksamheter som fritidsfiske, vandring, bad, kanotpaddling och vintersport. Inom dessa riksintressen finns bland annat geologiskt intressanta bildningar och biologiskt intressanta sjöar, vattendrag och kalkförekomster. Det förekommer ytterligare ett riksintresse för friluftsliv med benämningen Barkensjöarna, ca 850 m från ledningen, öster om Söppenmyran. Även Söppenmyran är av intresse för friluftslivet med sina natursköna vandringsleder. Påverkan Ledningen medför en viss begränsning för fisket där den passerar över Kolbäcksån. Aktuell ledning korsar ån parallellt med ytterligare en av VB Elnäts luftledningar linje 118GV. Därmed skulle inskränkning av fisket bli detsamma även om aktuell ledning togs ur bruk. Alla luftledningar innebär en viss visuell inverkan på området som de befinner sig i. Till vilken grad den aktuella ledningen inverkar på upplevelsen för den som är i området i friluftslivsoch rekreationssyfte är svår att avgöra. Konsekvens Den aktuella ledningen bedöms inte hindra de friluftslivsaktiviteter som bedrivs i området. Koncessionsansökan medför ingen förändring av nuvarande förutsättningar att nyttja Söppenmyrans natura 2000-område eller uppräknade riksintressen för friluftslivsändamål. Den aktuella ledningens konsekvenser för friluftslivet bedöms vara små.

Figur 12. Olika riksintressen för friluftsliv som förekommer i ledningens omgivning. 4.6 Mark- och vattenanvändning Översikt Huvudalternativet korsar Kolbäcksån på två ställen. Dessa båda passager förekommer inom Söppenmyrans natura 2000-område. Inom detta natura 2000-område passerar ledningen även genom våtmark som utgörs av fuktäng och översvämnings-/alluvial äng, se karta i tidigare figur 6. Inga vattenskyddsområden förekommer inom ledningens närområde. Påverkan Eftersom koncessionsansökan omfattar en redan uppförd anläggning förväntas ingen ytterligare risk för påverkan på mark- och vatten i anslutning till ledningsdragningen. Vid den nordligaste passagen av Kolbäcksån löper ledningen parallellt med linje 118GV. Detta innebär att även om ledningen skulle raseras skulle linje 118GV likväl korsa ån inom området. För att minska påverkan på mark och vatten röjs ledningsgatan motormanuellt utan någon användning av fordon. Konsekvens Alternativet för passagerna över Kolbäcksån utgörs av en sjökabel på åns botten, vilket skulle medföra större konsekvenser än huvudalternativet. Huvudalternativet bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för mark- och vattenanvändningen inom området.

4.7 Elektromagnetiska fält Översikt Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället samt i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För luftledningar utgör spänningen mellan faslinor och mark orsaken till att elektriska fält uppstår, som mäts i kv/m. Det elektriska fältet avskärmas av exempelvis vegetation och byggnader, vilket innebär att elektriska fält från luftledningar i princip aldrig når innanför ett hus väggar. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. Påverkan och konsekvens Närmaste bostadshuset befinner sig ca 35 m från aktuell ledning och ingen ytterligare luftledning förekommer i närheten av huset. Inom detta avstånd bör det elektomagnetiskafältet vara ofarligt för de boende. 5. Alternativ lokalisering och utformning Sökande har tagit fram två alternativa sträckningar och utformningar till befintligt huvudalternativ. Båda dessa alternativ avviker endast från huvudalternativets sträckning vid Söppenmyrans natura 2000-område. I övrigt har de samma sträckning och utformning som den befintliga ledningen. Alternativ 1 utgörs av en markkabel enligt samma sträckning som nuvarande luftledning, se karta i figur 14. Alternativ 2 utgörs av en markkabel som sträcker sig runt Söppenmyrans östra sida, se karta i figur 15. 5.1 Alternativ 1 Alternativ 1 har precis samma sträckning som den befintliga ledningen, detta för att inte påverka någon ytterligare del av Natura 2000-området Söppenmyren vid anläggningsarbetet. Den enda skillnaden mellan huvudalternativet och alternativ 1 är att detta alternativ är markförlagd inom Natura 2000-området, se figur 14. Ledningssträckan för alternativ 1 kommer således att beröra en lika lång sträcka av Söppenmyren som huvudalternativet, nämligen ca 380 m, men med markkabel istället för luftledning.

Figur 14. Det som skiljer alternativ 1 från huvudalternativet är att sträckan genom Söppenmyran är markförlagd i alternativ 1 (se lila streckad linje mellan A och B). Två fornlämningsområden, RAÄnr Norrbärke 213:3 och Norrbärke 213:5 kommer att påverkas i anläggningsskedet (se figur 14). Båda områdena utgörs av lertag som nu är delvist respektive helt vattenfyllda. Alternativ 1 innebär att linjen förläggs i mark samt sjökabel inom den befintliga ledningsgatan som sträcker sig genom Söppenmyran. Detta alternativ är därmed lika långt som huvudalternativet, däremot medför detta en risk för påverkan på naturvärden, kulturvärden och friluftslivet till en kostnad som Sökande inte anser vara rimlig.

5.2 Alternativ 2 Alternativ 2 har ungefär samma ledningssträckning som den befintliga ledningen som utgör ansökans huvudalternativ. Undantaget är att alternativ 2 har en markkabel som går runt Söppenmyrans natura 2000-område istället för en luftledning som går genom området, se figur 15. Denna alternativa sträckning skulle utgöras av en markkabel på ca 600 m istället för luftledningssträckan på ca 380 m. Figur 15. Det som skiljer alternativ 2 från huvudalternativet är att alternativ 2 har en markförlagd kabel runt Söppenmyren (se rosa streckad linje mellan A och B) istället för att gå rakt igenom Natura 2000- området. Ett fornlämningsområde, RAÄnr Norrbärke 213:2 kommer att påverkas i anläggningsskedet för alternativ 2, då ledningen är tänkt att gå rakt igenom detta område. Fornlämningen utgörs av ett sandtag som är 100x50 m och ca 10 m djup. Alternativ 2 innebär att linjen förläggs i mark samt i Kolbäcksån en sträcka öster om Söppenmyrans natura 2000-område. Detta alternativ är dock både längre och betydligt dyrare, därtill krävs nya markanspråk och vid anläggningsskedet kommer det att påverka ytterligare människor.

5.3 Jämförelse mellan huvudalternativ och alternativa utformningar I tabell 2 har en jämförelse gjorts mellan huvudalternativ och de två alternativa lösningarna. Tabell 2. Jämförelse mellan huvudalternativ och två alternativa utformningar Parameter Huvudalternativ Alternativ 1 Alternativ 2 Etableringskostnad Landskapsbild Naturmiljö - Sträckning - Huvudsaklig påverkan Befintlig anläggning, ingen ytterligare kostnad. Ledningen och ledningsgatan medför en visuell påverkan på landskapsbilden. Berör Natura 2000- området/naturreservatet Söppenmyran. Röjning utförs utan fordon. Huvudalternativet medför ingen ytterligare påverkan jämfört med nuvarande förhållanden. Ca 1,14 miljoner kronor. Markkabel grävs ned så påverkan på landskapsbilden minimeras. Berör Natura 2000- området/naturreservatet Söppenmyran då den förläggs i nuvarande ledningsgata. Alternativet medför nya markanspråk och entreprenader i mark och vatten genom Natura 2000-området/ naturreservatet. Ca 1,80 miljoner kronor. Markkabel grävs ned så påverkan på landskapsbilden minimeras. Markkabel förläggs utanför Natura 2000- området/naturreservatet Söppenmyran. Alternativet medför nya markanspråk och entreprenader i mark och vatten. - Underhåll Ledningsgatan röjs i snitt vart 8:e år. Underhållsröjning undviks. Underhållsröjning undviks. Kulturmiljö Ledningen sträcker sig över kanten till två fornlämningar. Båda är dokumenterade och hänsyn tas till dessa vid ledningsunderhåll. En av lämningarna befinner sig i vatten och berörs därmed ej direkt av ledningen och stolpplaceringen. Markkabeln skulle sträcka sig i kanten till två fornlämningar. Markkabeln skulle korsa genom samt i nära anslutning till två fornlämningsområden. Friluftsliv Ledningen medför lokala begränsningar för sportfisket i närheten av ledningens passage över Kolbäcksån. Anläggningsskedet kan medföra en viss inverkan för sportfisket, men bara tillfälligt. Anläggningsskedet kan medföra en viss inverkan för sportfisket, men bara tillfälligt. Ledningsgatan underlättar för promenader utanför vandringsleder. Mark och vatten Eftersom anläggningen är befintlig innebär huvudalternativet ingen uppenbar påverkan på markoch vattenområden jämfört med nuvarande förhållanden. Stor påverkan på både mark och vatten i form av nya markanspråk, entreprenader och schaktningar. Stor påverkan på både mark och vatten i form av nya markanspråk, entreprenader och schaktningar. Elektromagnetiska fält Nuvarande nivåer bibehålls. Kortare spridning i jämförelse med huvudalternativet. Kortare spridning i jämförelse med huvudalternativet.

Enligt både alternativ 1 och 2 behöver en sjökabel förläggas i Kolbäcksån, vilket i sig utgör en konsekvens för både vattenkvaliteten och djurlivet i ån både vid anläggningsskedet, i form av grumling, samt på sikt då sjökabeln kan skapa en barriär på botten vilket kan utgöra ett hinder både för vattnets flöde samt för vattenlevande arter. Sökande bedömer att huvudalternativet utgör det bästa och mest lämpliga alternativet. Ledningen är befintlig, påverkan från verksamheten, främst i form av markanspråkstagande, lanskapsbilden och påverkan vid det periodiska skogliga ledningsunderhållet, har förekommit i snart 30 år. Angående vegetationens karaktär inom ledningsgatan får ledningens röjningsbehov anses som ytterst obetydligt. Verksamheten medför inte någon betydande negativ konsekvens eller risk för påverkan på Natura 2000- områdets värden. 6. Planförhållanden Gällande översiktsplan för Smedjebackens kommun är från 2003 och en ny plan är under utformning. Aktuell ledningssträckning ingår i den fördjupade översiktsplanen FÖP1 över Smedjebacken tätort. Linjen bedöms inte komma i konflikt med innehållet i denna FÖP. Aktuell ledning sträcker sig genom detaljplanen: Villaområden, Gunnars, plannummer 50. Större delen av ledningen är markförlagd inom detta område. Ledningen fortsätter sedan vidare genom detaljplanen: Västansjö samt del av Söppenmyren, plannummer 155. Här finns ett område utmarkerat för ledningar där aktuell ledning sträcker sig. Ledningen LL18 strider därmed inte mot några detaljplaner. 7. Samrådsredogörelse 7.1 Samråd Under juni och juli månad 2016 har samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken genomförts. Information om projektet och den förordade ledningssträckningen skickades ut till Länsstyrelsen i Dalarnas län, Smedjebackens kommun, Trafikverket, samt till övriga särskilt berörda. Inbjudan till samråd publicerades även i samråd publicerades även i Falu Kuriren, Borlänge Tidning, Södra Dalarnas Tidning, Nya Ludvika Tidning, samt Dala-Demokraten. Samrådstiden pågick fr.o.m. 2016-06-28 t.o.m. 2016-07-29. Inkomna synpunkter samt Sökandens bemötande framgår nedan i avsnitt 7.2. Yttranden från detta samråd redovisas i sin helhet i bilaga 1. Inför prövningen av sträckningen enl. 7 kap 28a MB har ytterligare ett uppföljande samråd hållits. Samrådsunderlag skickades då ut till särskilt berörda 2016-11-08 och samrådstiden begränsades till och med 2016-12-09. Det enda yttrande som inkom till följd av detta samråd var från Trafikverket och redovisas i sin helhet i bilaga 2. Inkomna synpunkter samt Sökandens bemötande framgår även dessa i avsnitt 7.2 här nedan. 7.2 Synpunkter framförda under samrådsförfarandet 7.2.1 Samråd nr 1 Yttrande Länsstyrelsen Ledningen sträcker sig genom Natura 2000-området Söppenmyran SE 0620242. Tillstånd krävs enligt 7 kap 28 a miljöbalken för att få ha ledningen i området. En ansökan om tillstånd ska därför skickas till Länsstyrelsen. Kommentar: En tillståndsansökan enligt 7 kap 28 a, inklusive MKB, har skickats till Länsstyrelsen och beslut om tillstånd har erhållits, se bilaga 3.

En naturvärdesbeskrivning av naturvärden i området där ingreppen har för avsikt att genomföras. Beskrivningen kan till exempel innefatta information om särskilt hotade arter som eventuellt påträffats, information om vilken naturtyp enligt Natura 2000 som finns på aktuell plats samt information om hur stor del av den aktuella naturtypen som påverkas i jämförelse med naturtypens omfattning i det skyddade området/omgivningen. Kommentar: Se avsnitt 4.3. Skötsel och underhåll av ledningen som kan innebära ingrepp i Natura 2000-naturtyperna. Såsom exempelvis kantträdsavverkning, underhållsröjning, breddning av ledningsgatan med mera. Kommentar: Se avsnitt 4.3. En redovisning av alternativa lösningar. I detta fall behöver det ingå en redovisning av hur ledningen kan förläggas utanför natura 2000-området. Kommentar: En redovisning av två markkabelalternativ, varav ett utanför natura 2000- området, finns beskrivna i avsnitt 5. Redovisning av åtgärder som kan vidtas för att minimera ingreppet eller undvika skador på naturmiljön. Kommentar: Se avsnitt 4.3. Nollalternativ. Kommentar: Se avsnitt 2. Kumulativa effekter. Kommentar: Se avsnitt 4.3.2. Nordligfladdermus och vattenfladdermus har tidigare observerats inom naturreservatet och Natura 2000-området. Båda arterna omfattas av artskyddsförordningen. Det innebär att om ledningen kan komma att skada fladdermössen kan det krävas en dispens från artskyddsförordningen. En utredning angående hur ledningen påverkar fladdermössen bör därför inkluderas i en MKB. Kommentar: Se avsnitt 4.3.1. Yttrande Trafikverket Vi har inget emot att nätkoncessionen förlängs för befintlig ledning. 7.2.2 Samråd nr 2 Yttrande Trafikverket Trafikverket har tagit del av ärendet Samråd enligt miljöbalken gällande tillståndsprövning inom Natura 2000-området Söppenmyren för befintlig 50 kv-ledning, Smedjebackens kommun där vi inte har något att erinra emot ansökan om koncession för linje på befintlig luftledning och markkabel. 7.3 Länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt 7 kap 28a MB Länsstyrelsen har beslutat att bevilja tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken att fortsätta ha luftledningen LL18 genom Natura 2000-området Söppenmyren, se bilaga 3 för fullständigt beslut.

Länsstyrelsens yttrande i beslutet Beslutet gäller med följande villkor: Underhållsröjning och kantträdsavverkning av ledningsgatan ska ske motormanuellt. Inför eventuella stolpbyten eller andra betydande insatser ska kontakt tas med Länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Beslutet gäller under förutsättning att koncession för ledningen erhålls. Kommentar: Dessa villkor kommer att följas, se även avsnitt 4.3. Söppenmyren är även ett naturreservat som beslutats av kommunen. Smedjebackens kommun bör kontaktats angående eventuellt tillstånd/dispens för verksamheten i området. Kommentar: Skriftligt samråd har vid två tillfällen skickats in till Smedjebackens kommun utan att något yttrande inkommit, varken i skriftlig eller muntlig form. Eftersom det första samrådet skickades in för drygt ett år sedan och ett andra samråd skickades in för över ett halvår sedan anser sökande det som ett samtycke från kommunen till aktuell ansökan om linjekoncession. Ledningen är befintlig och en ombyggnation skulle utgöra större skada på naturreservatets naturmiljö. I Länsstyrelsens beslut görs vidare bedömningen att bibehållandet och den fortsatta driften av aktuell luftledning inte utgör någon negativ påverkan på utpekade naturtyper varför de ansåg att ett natura 2000-tillstånd kunde medges. 7.4 Länsstyrelsens beslut angående betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Dalarnas län har beslutat att ledningen LL18 inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 4 för Länsstyrelsens beslut. Bilagor 1. Samrådsyttranden från samråd nr 1 2. Samrådsyttranden från samråd nr 2 3. Länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken 4. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (BMP)

Referenser Webbsidor Artportalen, 2010. Fladdermusfynd vid Morgårdshammar. Rapportör Uno Skog. http://artportalen.se Naturvårdsverket, 2016. Fladdermusarter i Sverige. http://www.naturvardsverket.se/varnatur/djur-och-vaxter/rad/fladdermossen-i-sverige/fladdermusarter-i-sverige/ EUROBATS, 2015. Myotis_daubentonii. UNEP/EUROBATS, Agreement on the Conservation of Populations of European Bats. http://www.eurobats.org/about_eurobats/protected_bat_species/myotis_daubentonii EUROBATS, 2015. Eptesicus nilssonii. UNEP/EUROBATS, Agreement on the Conservation of Populations of European Bats. http://www.eurobats.org/about_eurobats/protected_bat_species/eptesicus_nilssonii Litteratur Ahlén Ingemar, 2011. Fladdermusfaunan i Sverige - arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och Flora 99:2:2-11 Ahlén Ingemar, 2006. Handlingsplan för skydd av fladdermusfaunan. Rapport 5546. Naturvårdsverket Länsstyrelsen Dalarnas län, 2016. Bevarande plan för Natura 2000-området SE0620242 Söppenmyran. Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen 2016-12-31 Palmqvist Björn, 2015. Duvhällen Vindpark AB tillståndsansökan för uppförande och drift av sammanlagt 10 vindkraftverk i Eskilstuna kommun. Bilaga 13. Fladdermusinventering: Inventering av fladdermöss vid Duvhällen i Eskilstuna kommun Trafikverket, 2014. Temablad Natur. Holkar för fåglar och fladdermöss. Temablad SKAPA.