Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin

Relevanta dokument
Sjukfrånvarons utveckling

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Socialförsäkringen ur ett folkhälsoperspektiv. Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Snabbfakta om Försäkringskassan

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring


Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Vi är Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Åter i arbete efter stress

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

en handbok om rehabilitering

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Forskning om sjukfrånvaro

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

12. Behov av framtida forskning

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Sjukskrivningsprocessen

AT-läkare Om socialförsäkringen

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Månadsrapport sjukförsäkringen

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Försäkrad men utan ersättning

Försäkringskassan i Värmland

Rehabiliteringspolicy

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Den orättvisa sjukförsäkringen

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Sjukskrivningarnas anatomi

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Forskning om sjukfrånvaro

CHECKLISTA REHABILITERING

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete

Tema: Trygghetssystemen i staten

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Försäkringskassans vision

Social problematik och sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Sjukskrivningarnas anatomi

Personförsäkring Företag

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript:

Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin

Industrialismen Fackliga sjuklönekassor Välfärdssamhället Lagen om allmän försäkring 1950-talet Försäkring för inkomstbortfall Arbetsmarknadens förändring Vård, kunskaps- och servicesektorernas ökning Avlönat vård- och omsorgsarbete Slimmade organisationer Globaliserad ekonomi

Fenomenet i verkligheten Det teoretiska begrepp som i forskningen representerar fenomenet definition, avgränsning Hur det teoretiska begreppet benämns terminologi Hur fenomenet/begreppet mäts och analyseras Hur resultaten tolkas och förstås Disciplin, perspektiv, teoretiska utgångspunkter Uppbyggnad av en generell teori eller förklarings- /förståelsemodell av fenomenet, dess orsaker/mönster mm.

Inte hälsorelaterad Legitim frånvaro Hälsorelaterad Frånvaro Inte hälsorelaterad Icke legitim frånvaro Hälsorelaterad Tellnes, 1990

Mesh-termer Sick leave an absence from work permitted because of illness or the number of days per year for which an employer agrees to pay employees who are sick Absenteeism Chronic absence from work or other duty Sickness absence, sickness certification, disability pension no items found www.ncbi.nlm.nih.gov/mesh

Teoretisk definition Frånvaro från arbetet på grund av medicinsk nedsättning av arbetsförmågan Arbetslösa, föräldralediga.. Operationell definition Alla sjukskrivna över 14 dagar och registrerade hos Försäkringskassan..anställda, arbetslösa och föräldralediga Självrapporterad sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro Frånvaron från arbetet Sjukskrivning Aktivitet för att söka ersättning för frånvaron eller ta fram ett underlag för denna aktivitet Individen Läkaren The sickness certification process

Bakgrund Många mått (Gaudet 41, Tellnes 11) Olika termer för samma typ av mått Bristande definitioner av måttens innebörd Bristande beskrivningar av måtten Försvårar Jämförelser Kommunikation Tolkning Hensing et al, 1998; Hensing, 2004; Borg et al, 2006; Hensing 2009

Kvantifiering Fall Tid Personer Gunnel Hensing, Socialmedicinska avdelningen

Sjukfall Nya, pågående, avslutade Olika längd Olika nivåer Olika diagnoser Gunnel Hensing, Socialmedicinska avdelningen

Tid Dagar Kalenderdagar/arbetsdagar Hel dag/delar av dagen Ersatta dagar Dagar då man varit frånvarande Timmar Antalet frånvarotimmar under arbetstiden Andel frånvarande arbetstimmar Gunnel Hensing, Socialmedicinska avdelningen

Personer Antal sjukskrivna Andel sjukskrivna Gunnel Hensing, Socialmedicinska avdelningen

Startdatum Slutdatum

3 Långtidssjukskrivna 2 Sjukskrivna - at risk för fortsatt sjukskrivning 1 De sjukförsäkrade - at risk för sjukskrivning 0 Hela befolkningen Hensing, 2009

Sjukpenningtalet* Dec 2012 Dec 2011 Förändring (%) Samtliga 7,68 6,79 +13,2 Kvinnor 9,82 8,56 +14,8 Män 5,61 5,08 +10,5 *Sjukpenningtalet är antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade minus antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. www.forsakringskassan.se

¹Försäkringskassan Hälsoresursprojektet www.socmed.gu.se Den generella befolkningen 19 64 år Västra Götalandsregionen 17% av Sveriges befolkning Befolkningsurval Sjukskrivna arbetsgivaranmälda Sjukskrivna egenanmälda SCB identifierade genom ett OSU från RTB FK¹ identifierade alla som anmälts sjukskrivna: 18/2 15/4 2008 En totalundersökning FK¹ identifierade alla som anmälts sjukskrivna: 18/2 1/4 2008 därefter drogs ett OSU Antal i urval:7984 Personer med anställning sjukskrivna >14 dagar Antal i urval:6140 Personer som själva anmält sig till FK (egna företagare, arbetslösa, studenter) Antal i urval:990 Studiepopulation n=4027 (50.4%) Bortfall n= 3957 (49.6%) Studiepopulation n=3310 (53,9%) Bortfall n= 2830 (46.1%) Studiepopulation n=498 (50.3%) Bortfall n= 492 (49.7%)

Skattad 1-årsincidens Åldersgrupp Män Kvinnor Alla 19-30 2.9 (2.8-3.0) 3.8 (3.7-4.0) 3.4 (3.3-3.5) 31-50 3.9 (3.8-4.0) 6.9 (6.7-7.0) 5.4 (5.3-5.4) 51-64 6.3 (6.1-6.4) 9.0 (8.8-9.2) 7.7 (7.6-7.8) 19-64 4.3 (4.2-4.3) 6.8 (6.7-6.9) 5.5 (5.5-5.6) Armansdottir B, Mårdby AC, Haukenes I, Hensing G, submitted, 2012

Antal dagar Kvinnor Män 1-7 dagar 53* 64* 8-30 dagar 26 20 2-3 månader 6 5 4-12 månader 15 11 Hälsoresursprojektet www.socmed.gu.se

Hälsa, inkomst, familjen, arbetet Utredning, diagnos, behandling, rehabilitering Individen Hälso- och sjukvården Arbetsgivaren Försäkringskassan Verksamheten, vikare, frånvarotid, planering Sjukpenning, nedsatt arbetsförmåga, återgång i arbete

ARBETSMEDICIN MEDICIN I ÖVRIGT Hälsa, inkomst, familjen, arbetet NATIONALEKONOMI STATSVETENSKAP Sjukpenning, nedsatt arbetsförmåga, återgång i arbete PSYKOLOGI SOCIOLOGI Individen Arbetsgivaren Försäkringskassan Hälso- och sjukvården Verksamheten, vikare, frånvarotid, planering Utredning, diagnos, behandling, rehabilitering

Orsaker Exponering i arbetet fysisk, psykisk, kemisk mm Sjukdom, ohälsa Generös sjukförsäkring, bristande kontroll i processer Interventioner Minska exponering eller stärk förmågan att hantera Behandla sjukdom, öka tillgänglighet till vård, Förändra regelverket eller processerna (t.ex. läkares sjukskrivningspraktik)

Push -modellen Exponering för skadliga arbetsförhållanden eller arbetsmarknadsförändringar Medikalisering av sociala och/eller samhällsproblem Pull -modellen Socialförsäkringens attraktionskraft Motiven för att vara sjukskriven eller förtidspensionerad är starkare i socioekonomiska strata där man har lägre inkomst och sämre arbetsmiljö. Social rollteori Sjukrollen Långtidssjukskrivning

Attraktionsmodellen Sjukdomsbegreppets utvidgning Höga ersättningsnivåer Få karensdagar Bristande kontroll av sjukskrivna Låg arbetsmoral Frånstötningsmodellen Dålig fysisk arbetsmiljö Dålig psykosocial arbetsmiljö Arbetslöshet Yrkesförändringar Låg utbildning

Förebyggande åtgärder HoS FK AF 3 Hälso- och sjukvården Arbetsplatsen 2 Arbetsplatsinriktade åtgärder 1

Att styra flöden Skapa processer som fyller sitt syfte på ett så bra och ekonomiskt sätt som möjligt Att minska ledtiden tiden från processens start tills dess syfte har uppnåtts

Bemötande och planering tidigt i sjukskrivningsperioder är viktigt! Vad går sjukskrivningen ut på? Vilka problem ska den lösa? Vilken roll har den i behandlingen Vilken typ av stöd behöver den här personen? Hur ser hela processen ut? Vad väntar den sjukskrivne? När sker de olika delmomenten? Vilka är de olika delmomenten?

0 Avstånd: 158,1 km Restid: ca 2:08 timmar Starta på Arbetaregatan Visa karta 2 0,1 Kör vänster in på Verkmästaregatan fortsätt 100 m Visa karta 3 0,2 Kör vänster in på Förmansbacken fortsätt 60 m Visa karta 4 0,2 Kör vänster in på Plejadgatan fortsätt 300 m Visa karta 5 0,5 Sväng höger i rondellen till Karlavagnsgatan fortsätt 0,9 km Visa karta 6 1,5 Håll till höger på Lundbyleden (155) fortsätt 0,8 km Visa karta 7 2,2 Följ skylt mot Brunnsbo fortsätt 380 m Visa karta 8 2,6 Följ skylt mot Centrum fortsätt 40 m Visa karta 9 2,7 Håll till vänster på Lundbyleden (155) fortsätt 0,6 km Visa karta 10 3,3 Följ skylt mot Malmö fortsätt 0,8 km Visa karta 11 4,1 Följ skylt mot Frederikshavn fortsätt 10 m Visa karta 12 4,2 Håll till höger på Lundbyleden (155) fortsätt 1,1 km Visa karta 13 5,3 Håll till vänster på Riddaregatan (E20) fortsätt 0,9 km Visa karta 14 6,1 Följ skylt mot Gamlestaden fortsätt 160 m Visa karta 15 6,3 Följ skylt mot Stockholm fortsätt 15,5 km Visa karta 16 21,8 Följ skylt mot Lerum Ö fortsätt 27,7 km Visa karta 17 49,5 Kör rakt fram i rondellen till Sveaplan (E20) fortsätt 48,7 km Visa karta 18 98,3 Håll till vänster på E20 (E20) fortsätt 34,9 km Visa karta 19 133,2 Kör av via avfart och sväng höger in på Exit no 38 Trafikplats Vilan (E20) fortsätt 210 m Visa karta 20 133,4 Sväng höger i rondellen till 49 (49) fortsätt 23,4 km Visa karta 21 156,8 Kör rakt fram i rondellen till Varnhemsgatan fortsätt 450 m Visa karta 22 157,2 Kör vidare in på Kungsgatan fortsätt 0,5 km Visa karta 23 157,8 Kör höger in på Stationsgatan fortsätt 290 m Visa karta 158,1 Stopp på Stationsgatan www.eniro.se

Att återfå arbetsförmåga Att bli fri från sjukdom eller symptom Att hålla kontakt med arbetsplatsen Att fundera över vad som håller mig hemma (pull) och vad som lockar på arbetet (push) Att försöka stärka samarbetet med de professionella jag möter

Vilka aktörer är inblandade? Arbetsgivare, FK, HoS Familj, social situation Vilken är din roll? I behandlingen (politiker, professionell) Hur påverkar dina beslut om behandlingen logistiken? I logistiken/processen Hur ser processen ut? Vad är nästa steg och hur här du inblandad i den?

Många termer, begrepp och mått varav flera saknar teoretiska definitioner. Kritisk läsning av statistiken och forskningsresultat Vad mätte de och hur? Är resultaten jämförbara? Teoretiska perspektiv Push, pull och social rollteori (grundläggande) Perspektiv och tolkning varierar mellan discipliner Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Logistik och samverkan framtida utmaningar