E14 Rastplats Storlien

GRANSKNINGSHANDLING E14 Rastplats Storlien Åre kommun, Jämtlands län Granskningshandling inklusive miljöbeskrivning, 2017-11-27 Projektnummer: 151917

Trafikverket Postadress: Kyrkgatan 43B, 831 34 Östersund E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Granskningshandling E14 - Rastplats Storlien Författare: Karin Sjölund, WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Frida Lingblom, WSP Samhällsbyggnad Dokumentdatum: 2017-11-27 Ärendenummer: TRV 2016/11504 Version: 1.0 Projektledare och kontaktperson: Sven-Olof Bergqvist, Trafikverket Foton: WSP, om inte annat anges 2 Framsidan: Vy från rastplatsen mot söder över Norder-Sandtjärnen

Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Beskrivning av projektet... 8 2.1 Bakgrund... 8 2.2 Planläggningsprocessen... 8 2.3 Mål med projektet... 9 2.4 Tidigare utredningar och beslut... 10 3 Avgränsningar... 14 3.1 Utrednings- och lokaliseringsområde... 14 3.2 Tidsperspektiv... 14 3.3 Miljöaspekter i miljöbeskrivningen... 14 3.4 Generella aspekter som identifierats... 15 4 Förutsättningar... 17 4.1 Markanvändning... 17 4.2 Befolkning och bebyggelse... 19 4.3 Näringsliv och verksamheter... 20 4.4 Viktiga målpunkter... 22 4.5 Befintlig väganläggning och trafik... 22 4.6 Annan infrastruktur... 24 4.7 Landskap och landskapsbild... 26 4.8 Riksintressen och skyddade områden... 27 4.9 Naturmiljön... 29 4.10 Geologiska och hydrologiska förhållanden... 30 4.11 Sjöar och vattendrag... 30 4.12 Kulturmiljön... 32 4.13 Rekreation och friluftsliv... 34 5 Vägplanens lokalisering och utformning... 36 5.1 Lokalisering av rastplatsen... 36 5.2 Gestaltning av rastplatsen... 36 5.3 Detaljutformning... 39 5.4 Trafik- och korsningsutformning... 42 5.5 Vatten och avlopp samt dagvatten... 43 5.6 Geologi och hydrologi... 45 6 Miljöbeskrivning med miljökonsekvenser... 46 6.1 Krav och mål... 46 6.2 Miljö och hälsa för närboende och trafikanter...48 6.3 Landskap och landskapsbild... 50 3

6.4 Sjöar och vattendrag... 51 6.5 Geologi och hydrologi... 52 6.6 Rekreation och friluftsliv (och turism)... 53 6.7 Naturmiljön... 54 7 Skyddsåtgärder... 55 7.1 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs... 55 7.2 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att genomföras men som inte fastställs... 55 8 Övriga effekter och konsekvenser av projektet... 56 8.1 Trafik och användargrupper... 56 8.2 Påverkan under byggnadstiden... 56 8.3 Risker för närboende och trafikanter... 57 9 Samlad bedömning avstämning mot mål... 59 9.1 Avstämning mot de transportpolitiska målen... 59 9.2 Avstämning mot miljökvalitetsmålen... 59 9.3 Miljöbeskrivningens konsekvensbedömning... 61 10 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden... 62 10.1 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 62 10.2 Miljökvalitetsnormer... 63 10.3 Hushållning med mark- och vattenområden... 65 11 Markanspråk och pågående markanvändning... 67 11.1 Vägområde för allmän väg... 67 12 Fortsatt arbete... 69 12.1 Lov, anmälan, tillstånd och dispenser... 69 12.2 Kontroll och uppföljning... 70 13 Genomförande och finansiering... 71 13.1 Formell hantering... 71 13.2 Genomförande/ tidplan... 72 13.3 Finansiering... 72 14 Källförteckning... 73 14.1 Direktiv, lagar, förordningar och föreskrifter... 73 14.2 Tryckta källor, publikationer och myndighetsbeslut... 73 14.3 Källor från internet / Webbplatser... 74 14.4 Figurer... 76 4

1 Sammanfattning Denna vägplan avser ny rastplats vid E14 i Storlien, Åre kommun, två mil öster om Meråker i Norge och sex mil väster om Åre tätort, se figur 1.1. Utbyggnaden är planerad ske inom planperioden 2014-2025. Ändamålet med vägplanen är att höja trafiksäkerheten på vägnätet genom att förbättra möjligheterna till rast och vila längs det nationella stamvägnätet och de regionalt viktiga stråken för turism och långväga transporter. Projektmålet är att anlägga en trivsam och funktionell rastplats för resenärer i båda färdriktningarna på E14. Eftersom Storlien under lång tid har varit besöksmål för friluftsturister, vinter som sommar, förväntas vägplanen få positiva effekter för friluftslivet och turismen i Storlien och dess omgivningar. Lokaliseringen i Storlien, strax väster om tullstationen söder om E14/järnvägen, se figur 4.1 i avsnitt 4, är strategisk ur flera perspektiv. Dels uppfyller lokaliseringen Trafikverkets riktlinjer om restidsavstånd på 40 till 80 minuter mellan rastplatser och dels utgör Storlien en viktig Knutpunkt, både för turismen och för godstrafiken. Området ligger i ett naturskönt läge nära sjön Norder-Sandtjärnen och ger även möjlighet till vackra utblickar mot fjällvärlden. Skid- och vandringsleder och ett flertal sevärdheter finns i vägplanområdets direkta närhet och för besökares komfort kommer vindskydd uppföras inom rastplatsen. Via rastplatsens servicehus kommer tung trafik att skiljas från övrig trafik och därmed skapa en ökad trygghet. Platsens relativa närhet till Storlien gör att el, vatten och avlopp kan anslutas till de befintliga kommunala ledningssystemen. Ytan inom vägplanområdet kommer att anpassas till terrängen för att minimera markanspråket och påverkan på fjällmiljön. Rastplatsen förses med 8 platser för parkering av lastbilar med släp alternativt bussar och utrymme för uppställning av husvagnsekipage/husbilar, 6 platser för personbilar varav 2 platser kommer att vara anpassade för rörelsebegränsade. Längs kurvan vid servicehuset kommer det att finnas parkeringsplatser för omkring 5 husbilsekipage/husbilar. På den upphöjda ytan mellan parkeringsplatserna för lastbilar och de för personbilar kommer servicehuset att placeras, med sittgrupper, toaletter och färdsopbehållare, se figur 5.4 i avsnitt 5.3.2. Vid servicehuset kommer det att finnas en informationstavla, för Trafikverkets nationella information och för trafikinformation samt för lokal information om Storlien. För att anpassa utformningen av anläggningen till omgivningen kommer befintliga fjällbjörkar och annan växtlighet så långt som möjligt att bevaras inom de områden som inte hårdgörs. Runt om på rastplatsen anläggs olika sittplatsgrupper med utsikt mot närliggande Norder-Sandtjärnen och det omgivande fjällandskapet. Det kommer att finnas sittplatser anpassade för rörelsebegränsade. Några av sittplatserna kommer att förses med vindskydd och tak. 5

Vid föreslagen lokalisering behöver E14 inte breddas för att möjliggöra säkra anslutningar till vägplanområdet, med målet att förlänga den befintliga sträckan med hastigheten 60km/h bedöms det vara tillräckligt. Eftersom bullernivån från E14 har beräknats vara väsentligt högre än bullret från vägplanområdet kommer rastplatsen inte att öka bullernivåerna för omgivningen. Vägplanen bedöms inte ge några betydande negativa effekter varken inom planområdet eller i dess närområde, men däremot positiva effekter i form av ökad trafiksäkerhet då möjlighet till rast och vila erhålls. Länsstyrelsen Jämtlands län har beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I miljöbeskrivningens konsekvensbedömning, se avsnitt 6, bedöms buller av rastplatsen leda till obetydliga konsekvenser för omgivningen. Konsekvenserna för trafikanterna bedöms vara små. Vägplanen bedöms medföra måttliga konsekvenser för geologin och hydrologin på den tänkta platsen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms bli obetydliga. Dagvattnet från den övre delen av rastplatsområdet, med parkering för personbilar, förväntas innehålla låga halter föroreningar och dagvattnet antas därför kunna avledas direkt till närområdet. Dagvattnet från den nedre delen, med parkeringsplatser för lastbilar och bussar, kommer att avledas till ett dike (dagvattenfördröjningsmagasin) där mindre mängder föroreningar renas via infiltration. Eventuella större mängder förorenat vatten samlas upp i diket varifrån det kan pumpas upp och transporteras bort för omhändertagande. Totalkostnaden för projektet har beräknats till cirka 12 miljoner kronor. Under byggtiden ska arbetet utföras så att trafik kan passera störningsfritt på E14, samt så att risken för olyckor minimeras. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs: För att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen i form av dagvatten som uppkommer inom rastplatsområdets avdelning för parkering av lastbilar och bussar anläggs ett dagvattenfördröjningsmagasin i anslutning till parkeringsytan i den östra delen av rastplatsområdet. Skyddsåtgärden har inarbetats på plankartan. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att genomföras men som inte fastställs: Kontroll ska ske av de jordmassor som förs in till entreprenaden/vägplanområdet för att undvika att de innehåller miljögifter eller invasiva arter, det vill säga växter som inte förekommer naturligt i den svenska floran. Invasiva arter tar över marken och kväver specifika arter som vill bevaras. 6

Figur 1.1 Utredningsområde samt föreslagen lokalisering för rastplats i Storlien. Blå markering visar utredningsområdet, en 300 meter zon på båda sidor längs vägsträckan från gränsen mot Norge. Svart rektangel anger föreslagen placering av rastplatsen. Lantmäteriet, Geodatasamverkan. 7

2 Beskrivning av projektet I detta avsnitt beskrivs processen för framtagandet av vägplan för rastplats i Storlien. Här presenteras också bakgrunden till och målen för projektet samt vilka utredningar som utförts innan arbetet med att ta fram vägplanen påbörjades. 2.1 Bakgrund I syfte att öka trafiksäkerheten har Trafikverket beslutat att öka antalet rastplatser längs det nationella stamvägnätet och de regionalt viktiga stråken för turism och långväga transporter. Riktlinjen är att det utmed dessa stråk ska finnas rastplatser på cirka 40 till 80 minuters köravstånd. Denna granskningshandling behandlar projekterande av ny rastplats vid riksväg E14 i Storlien, Åre kommun. E14 ingår som en del i det så kallade Mittstråket (Sundsvall-Östersund- Trondheim) och är en högt prioriterad väg, såväl internationellt i Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som nationellt och regionalt. På sträckan mellan gränsen mot Norge och Åre tätort i Sverige uppfylls inte målet för täthet mellan rastplatser och Trafikverket har därför beslutat att bygga ut antalet. Utbyggnaden är tänkt att ske inom planperioden 2014-2025. 2.2 Planläggningsprocessen Arbetet med vägplanen följer Trafikverkets planläggningsprocess som styrs av lagar och förordningar och som slutligen leder fram till en vägplan, se figur 2.1. Figur 2.1 Trafikverkets planläggningsprocess. Röd cirkel visar nu aktuell fas. Planläggningsprocessen innebär en kontinuerlig process där utredningsarbetena och samråden successivt blir mer detaljerade desto längre projektet fortskrider. Syftet med planläggningsprocessen är att utreda var och hur vägplanen ska genomföras. Samråd är en viktig del av planläggningsprocessen och samråd sker med bland annat kommun, länsstyrelse och de enskilda som särskilt berörs av projektet.

Samråd kan exempelvis ske direkt med de berörda och genom möten som är öppna för allmänheten. Synpunkter som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse som också redovisar Trafikverkets bemötande av de inkomna synpunkterna. När vägplanen utretts och projekterats hålls planen tillgänglig för granskning så att berörda (enskilda som särskilt berörs, kommun, länsstyrelse med flera) får möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på planen innan den färdigställs. Därefter kommer vägplanen att lämnas in för fastställelseprövning. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggnationen starta. För genomförande och finansiering se avsnitt 13. 2.3 Mål med projektet 2.3.1 Övergripande transportpolitiska mål Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (Regeringskansliet, 2016). För att förtydliga det övergripande målet har funktions- och hänsynsmål definierats. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 2.3.2 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att höja trafiksäkerheten på vägnätet genom att förbättra möjligheterna till rast och vila längs det nationella stamvägnätet och de regionalt viktiga stråken för turism och långväga transporter. Projektmålet är att anlägga en trivsam och funktionell rastplats för resenärerna på E14. Ovan nämnda ändamål och projektmål utgör grunden för val av placering av ny rastplats. Den valda platsen ska utöver detta uppfylla en rad kriterier. Viktigt är skapandet av en trivsam och funktionell rastplats som är naturskönt belägen samt att vägplanen ska kunna anpassas till omgivningens förutsättningar, kulturvärden, terräng och bebyggelse. 9

2.4 Tidigare utredningar och beslut 2.4.1 Åtgärdsvalsstudier För att uppnå effektivitet i planeringen förordas att en särskild dialogmetodik används i tidiga skeden i planeringsprocessen för infrastruktur, det vill säga innan den fysiska planeringsprocessen inleds. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) är en förberedande studie som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är ett förhållnings- och arbetssätt som används vid utveckling och analys av åtgärder. Den utgår från att man tänker och arbetar stegvis, det vill säga att man i första hand arbetar utifrån steg ett och om det inte går att lösa problemet med dessa typer av åtgärder går man vidare till steg två och så vidare. De fyra stegen är: 1. Tänk om - åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt. 2. Optimera - åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur. 3. Bygg om - begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Bygg nytt - nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Ändamålet med projektet är att öka möjligheterna till rast och vila för trafikanterna på E14 och därmed öka trafiksäkerheten. Målet bedöms vara svårt att uppfylla genom åtgärder i steg 1 och 2 av fyrstegsprincipen. Åtgärder som till exempel uppmuntrar andra val av transportsätt (steg 1) eller som ökar effektiviteten på befintlig väg (steg 2) skulle inte självklart lösa problemet med bristande möjligheter till rast och vila. De åtgärder som projektet omfattar bedöms därför ligga inom steg 3, begränsade ombyggnadsåtgärder. Någon ÅVS är inte framtagen specifikt för detta projekt. Av den övergripande ÅVS som 2014 genomfördes för Mittstråket (Trafikverket, 2014:139) framgår dock att vägåtgärder för att höja standard, bärighet och trafiksäkerhet ska prioriteras, att det finns behov av möjligheter till rast för godstransporter samt att stråket ska vara anpassat till turismen och dess flöden från kust till kust. Den planerade rastplatsen i Storlien kommer att innehålla parkeringsplatser för personbilar, husbilar, bussar och lastbilar, det vill säga vara anpassad för alla typer av trafikanter inkluderat godstransportörer och turister. 2.4.2 Rastplatsnätverket Trafikverket beslutade 2009 att behovet av rastplatser och möjligheter till rast skulle inventeras, att informationen om och på rastplatser skulle förbättras samt att en utvecklingsplan för rastplatser och rastmöjligheter skulle tas fram (Trafikverket, 2012). För att bland annat beakta yrkestrafikens krav på kör- och vilotider ska möjlighet till kortare raster finnas var 15 minut och trafikanterna ska kunna 10

besöka Trafikverkets rastplatser var 40 till 80 minut, vilket innebär att avståndet mellan rastplatser inte bör överstiga 50 100 kilometer, om man beräknar en medelhastighet på 80 km/h. Region Mitt tog under 2010 beslut om ett rastplatsvägnät som består av det nationella vägnätet och regionalt utpekade viktiga stråk för turism och långväga gods. Det regionala nätet arbetades fram av samhällsplanerare och turistnäringen i respektive län. Valda vägstråk i nätet är sådana som trafikeras av långväga transporter, både gods och persontransporter samt stråk som leder till viktiga hamnar och till områden som är intressanta för turismen. Vidare har trafikmängder beaktats vid utpekandet. Målet är att arbeta fram ett nationellt sammanhängande vägnät som kopplar till varandra. Ett av de stråk som beslutades inom Region Mitt var E14, sträckan mellan gränsen mot Norge till Sundsvall. Befintliga rastplatser längs det fastställda nätverket inventerades och behoven av upprustning och förtätningar identifierades, se figur 2.2. Inför åtgärdsplaneringen till 2025 lämnade Trafikverket in ett planeringsunderlag för rastplatser i Region Mitt (Trafikverket, 2012). I underlaget föreslås två nya rastplatser anläggas längs E14, vid Storlien i Åre kommun och i närheten av Stöde i Sundsvalls kommun. Nu gällande kommunala planer för Storlien och dess närområde medger placering av ny rastplats inom angivet område. Av den nya översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i Åre kommun den 2017-06-27 framgår att Åre kommun är positivt inställd till utveckling av besöksnäringen över gränsen mot Norge. Anläggande av ny rastplats som ökar trafiksäkerheten på denna sträcka kan därmed anses gå helt i linje med kommunens planer. 11

Figur 2.2 Inom Region Mitt inventerade befintliga rastplatser samt identifierade platser för anläggande av nya. Röd pil uppe till vänster visar i detta projekt aktuell plats. Källa: Trafikverket 2012-09-17, Åtgärdsplanering 2025 Region Mitt. 12

2.4.3 Samrådsunderlag Under våren 2017 togs ett samrådsunderlag fram för anläggande av rastplats i Storlien (Trafikverket, 2017). Underlaget skickades på remiss till Åre kommun, Länsstyrelsen Jämtlands län samt andra berörda myndigheter. För att nå enskilda som särskilt berörs av planen kungjordes den genom annonsering i lokala tidningar. Under samrådstiden har samrådsunderlaget hållits tillgängligt på kommunhuset i Åre, vid Trafikverkets lokalkontor i Östersund samt på Trafikverkets hemsida. Samrådsunderlaget är den första formella delen i planläggningsprocessen och har som syfte att belysa viktiga förutsättningar avseende exempelvis trafik och miljö samt identifiera de utmaningar i projektet som behöver utredas vidare. De synpunkter som kommit in under samrådet har sammanställts i en samrådsredogörelse. Med samrådsunderlaget och samrådsredogörelsen som underlag ska länsstyrelsen besluta om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. I detta fall beslutade Länsstyrelsen Jämtlands län att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se avsnitt 2.4.5. Under denna fas identifierades rastplatsens lokalisering. 2.4.4 Samrådshandling med miljöbeskrivning Samrådshandlingen är den andra formella delen i planläggningsprocessen. I samband med framtagandet av samrådshandlingen har de utmaningar som identifierades under den första fasen (samrådsunderlag, se avsnitt 2.4.3) utretts vidare. Utredningarna har lett fram till det förslag på slutlig utformning av rastplatsen som redovisas i nu aktuell granskningshandling. Syftet med miljöbeskrivningen, som togs fram i samband med framtagandet av samrådshandlingen, är att identifiera, redovisa och bedöma de miljöeffekter som vägplanen kan antas medföra, det vill säga integrera miljöaspekterna i planläggningsprocessen så att en hållbar utveckling främjas. 2.4.5 Länsstyrelsens beslut angående miljöpåverkan Länsstyrelsen Jämtlands län har den 2017-09-07, länsstyrelsens diarienummer 343-6254-17, meddelat beslut om att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut innebär bland annat att vägplanens miljöförutsättningar, miljöeffekter och miljökonsekvenser ska sammanställas i en miljöbeskrivning, se avsnitt 6. Efter beslutet avseende miljöpåverkan ökar detaljeringsgraden i arbetet vilket bland annat innebär att rastplatsens utformning, konsekvenser och markanspråk ska studeras mer i detalj och under planläggningens gång har allt mer detaljerade utredningar genomförts inom utredningsområdet som lett fram till ett ställningstagande om vald lokalisering för rastplatsen. 13

3 Avgränsningar I detta avsnitt beskrivs projektets avgränsningar. 3.1 Utrednings- och lokaliseringsområde Utgående från det behov av förtätning av rastplatser som redovisats i tidigare utredningar av rastplatsnätverket och ÅVS för Mittstråket (se avsnitt 2.4.2) har utredningsområdet för lokalisering av ny rastplats avgränsats till en zon om 300 meter på båda sidor längs E14, från gränsen mot Norge till strax öster om Storlien, se blå markering i figur 1.1. Motiverat av genomförda lokaliseringsstudier i samband med upprättande av vägplanens samrådsunderlag framgår lokaliseringen av vägplanen av figur 1.1 Samrådshandlingen innehåller jämfört med samrådsunderlaget mer detaljerade beskrivningar av områdets förutsättningar. Bedömning av effekter och konsekvenser framgår av planens miljöbeskrivning, se avsnitt 6. Motiverat av den utformningsutredning som genomförts hittills bedömer Trafikverket att rastplatsen i Storlien bör utformas enligt i denna granskningshandling framtaget förslag, se avsnitt 5. 3.2 Tidsperspektiv Tidsmässigt beskrivs effekter till prognosåret 2040. Året är valt med anledning av att det är svårt att förutspå framtiden, både vad gäller fordonstyper och hur vi väljer att resa, och prognosticerade effekter längre fram än till 2040 tenderar därför att bli allt för osäkra. 3.3 Miljöaspekter i miljöbeskrivningen Vägplanens miljöbeskrivning har fokuserat på de miljöaspekter för vilka projektet bedöms kunna medföra konsekvenser. Miljöaspekterna bedöms i huvudsak inom planområdet. När det behövs med hänsyn till art och omfattning beskrivs förutsättningar och konsekvenser också inom ett större influensområde, till exempel förändringar i landskapsbilden, påverkan från buller och konsekvenser kopplat till vattenmiljön. Följande miljöaspekter har identifierats: Miljö och hälsa (buller för närboende och trafikanter) Landskap och landskapsbild Sjöar och vattendrag / miljökvalitetsnormer Rekreation och friluftsliv Geologi och hydrologi Naturmiljön, bland annat i form av artrika vägkanter

3.4 Generella aspekter som identifierats Generella aspekter som identifierats och inte behandlas vidare framgår av tabell 1. Tabell 1 Aspekter som inte behandlas vidare, samt motivering till denna avgränsning. Aspekt Kulturmiljö Motivering till avgränsning De fysiska konsekvenserna på befintliga kulturmiljöer bedöms vara obetydliga. Etableringen av rastplatsen kommer inte att medföra någon fysisk påverkan på närliggande och kända kulturmiljöer. I det fall en hittills okänd kulturlämning påträffas kommer detta att anmälas till Länsstyrelsen, enligt vad som gäller för detta enligt kulturmiljölagen (1988:950). Rastplatsen ökar möjligheten för trafikanter längs E14 att stanna till och kan via den information som kommunen väljer att sätta upp informeras om närliggande kulturvärden. Detta skulle kunna leda till att fler besökande tar del av de kulturmiljöer som finns i närområdet, vilket är positivt. Rennäring Konsekvenserna för rennäringen bedöms vara obetydliga. Markanspråket för rastplatsen är förhållandevis litet. Att rastplatsen förläggs nära redan etablerad infrastruktur och bebyggelse bedöms minimera risken för negativ påverkan för rennäringen och de samebyar som nyttjar marken för renbete. Möjlighet för trafikanter att lämna färdsopor i sopkärl vid rastplatsen istället för att i brist på uppsamlingsplatser slänga skräpet i naturen bedöms vara positiv ur rennäringssynpunkt. Riksintressen Motiverat av att rastplatsen upptar en förhållandevis liten yta och därutöver lokaliseras i anslutning till redan befintlig infrastruktur och bebyggelse bedöms konsekvenserna på förekommande riksintressen och utpekade riksintresseområden bli obetydliga. Den mark som behövs för den planerade rastplatsen ligger inom områden av riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kapitlet miljöbalken samt utpekade riskintresseområden för naturvården och friluftslivet enligt 3 kapitlet miljöbalken. Väg och trafik Sammantaget bedöms konsekvenserna på väg och trafik lokalt bli små till obetydliga. Siktsträckorna i området vid rastplatsen har bedömts vara något begränsade. Den nya rastplatsen ger upphov till fler inoch utfarter från E14, vilken kan innebära negativa konsekvenser för trafiksäkerheten i närområdet. Vid utformning av rastplatsen har hänsyn tagits till detta och åtgärder vidtagits för att in- och utfart kan ske på ett trafiksäkert sätt. 15

Genomförande av vägplanen bidrar både till funktionsdelen och till hänsynsdelen av det transportpolitiska målet. En ny rastplats ger ökade möjligheter till rast och vila, vilket kan förväntas ge positiva konsekvenser för trafiksäkerheten på E14 som helhet. Rastplatsen utformas så att den tunga fordonstrafiken separeras från biltrafiken, vilket ger en ökar säkerhet inne på rastplatsen. Oskyddade trafikanters rörelsemönster i området kommer att beaktas. Det finns lokala stigar i området som kan behöva knytas samman och anpassas till rastplatsens utformning. Annan infrastruktur Rastplatsens parkeringar och servicedelar inkräktar inte på förekommande ledningsdragningar eller närliggande järnväg och bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser på förekommande ledningar och järnvägen. Dragning av VA-ledningar från servicehuset till anslutningspunkten för det kommunala VA-nätet kommer att beröra befintliga ledningar. Bedömningen är dock att ledningsdragningen kan göras utan negativa effekter för befintliga ledningar. Markanvändning Konsekvenserna för markanvändningen bedöms vara små. Marken i det område som etableras av rastplatsen är bevuxen med gräs och har ett glest bestånd av fjällbjörk. Handel Konsekvenserna för handeln bedöms bli positiva. Rastplatsen ger trafikanter möjlighet att stanna till vid E14 i Storlien, det antas att chansen ökar att någon av dessa söker sig vidare in till Storlien. Fler som stannar till i området kan antas öka antalet som handlar i området. Möjlighet till ordnad och säker parkering (jämfört terrängparkering längs E14) ökar säkerheten för trafiken vilket även kan antas öka områdets tillgänglighet för fler trafikanter. Tullstationen Konsekvenserna för tullverksamheten bedöms bli obetydliga. Nu aktuell placering ger ingen risk för att transporter, istället för att åka via tullen, smiter förbi via rastplatsen. Möjlighet för parkering och uppställning inom rastplatsområdet i väntan på tullgenomfart kan antas minska mängden parkeringar längs E14, vilket är positivt. I övrigt antas anläggande av rastplats inom utredningsområdet inte medföra några konsekvenser för tullstationen eller dess verksamhet. 16

4 Förutsättningar I detta avsnitt beskrivs nuvarande markanvändning, vägens funktion, trafikering och standard, närliggande bebyggelse, befolkning och andra förutsättningar i närområdet för den planerade rastplatsen. Projektets förutsättningar beskrivs huvudsakligen inom planområdet, se figur 4.1. Figur 4.1 Ortofoto över området för placering av rastplats i Storlien, med skiss över rastplatsen infogad. Lantmäteriet, Geodatasamverkan. 4.1 Markanvändning Rastplatsen i Storlien anläggs söder om E14 och järnvägen Mittbanan, som löper bredvid varandra från gränsen mot Norge till Storlien, där järnvägen fortsätter österut medan E14 viker av i sydlig riktning. VA-ledningarna från vägplanområdet kommer att dras på den norra sidan av vägen, för anslutning till det kommunala VA-nätet. Anslutningspunkten ligger norr om E14, cirka 500 meter öster om rastplatsen och cirka 60 meter norr om E14. För närvarande pågår anläggningsarbetet för projektet Järnvägsplan, Storlien- Riksgränsen. Järnvägsplanen omfattar bland annat en tillfällig nyttjanderätt för en byggväg, den tillfälliga nyttjanderätten är belägen vid ca: sektion 0/350 vänster sida. Trafikverket planerar att söka förrättning för byggvägen för att därefter övergå till en serviceväg för järnvägen. Byggvägen framgår av illustrationsritningar 203T0203-04. Närområdet är glest bebyggt och förekommande byggnaderna finns till övervägande del samlade inom Storlien stugby norr om E14/järnvägen. Direkt öster om vägplanområdet har Tullverket några byggnader söder om

E14/järnvägen. Rastplatsen angränsar i söder till sjön Norder-Sandtjärnen som omges av ett större våtmarksområde. Växtligheten i närområdet består av fjällbjörkskog och det förekommer fjällmyrar, tjärnar och mindre vattendrag. Området ingår i renbetesområdet för närmast befintliga samebyar, se avsnitt 4.3.1. Något jord- och/eller skogsbruk bedrivs inte inom planområdet eller i närområdet. Inom vägplanområdet växer gräs och några mindre buskar och fjällbjörkar, se figur 4.2. Ytan är indelad i olika nivåer och i de högre delarna har berg i dagen påträffats. Figur 4.2 Foto mot väster från den planerade rastplatsen i Storlien. Marken inom vägplanområdet för rastplatsen är i dagsläget obebyggd och där finns inga ledningar, vägar eller annan infrastruktur. De planerade ledningarna för anslutning av VA löper längs med befintliga ledningsstråk. De befintliga ledningar som berörs är Jämtkrafts och IP Onlys ledningar. Skanovas ledningar berörs inte. 4.1.1 Planer Kommunfullmäktige i Åre kommun antog den 2017-06-27 en ny översiktsplan för Åre kommun, planen har vunnit laga kraft. I översiktsplanen redovisas bland annat att området i och kring Storlien är utpekade som riksintresse för naturvården och för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken, respektive för turismen och det rörliga friluftslivet enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken. Områden norr om E14/järnvägen i Storlien är till större delen detaljplanelagt för bostäder och handel. Kommunen har inga avvikande anspråk kring de områden som enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken utpekats som riksintressen för naturvården och samtliga ärenden ska hanteras med hänsyn till riksintresseområdenas värden och innehåll. 18

När det gäller utpekade områden av riksintresse för friluftslivet, enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken, så är dessa under revidering. Åre kommun anser att områdena bör avgränsas bättre med tydlig fokus på vilka värden och värdekärnor som riksintresset avser bevara. Generellt anser kommunen att områdenas höga tillgänglighet bör betonas. Kommunen har inget avvikande anspråk kring något område av riksintresse för turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet, enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken. Samtliga ärenden ska hanteras med hänsyn till riksintresseområdenas värden och innehåll. Åre kommun är mycket positivt inställd till en framtida utveckling av besöksnäringen över gränsen mot Norge och menar att utvecklingen skulle gagnas genom tillskapande av gränsöverskridande lift- och skidområden, ledsystem för skoter, turåkning och vandring samt cykelstråk. Kommunen ser också möjligheter i serviceutbyte över landsgränsen, framförallt vad gäller barnomsorg och skola. 4.2 Befolkning och bebyggelse Planområdet för rastplatsen ligger vid Storlien som är en mindre fjällturistort med drygt 70 helårsboende och cirka 2000 fritidshusägare. Storlien ligger cirka två mil öster om Meråker i Norge och sex mil väster om Åre tätort i Åre kommun. Närmaste större stad i Sverige är Östersund, 16 mil österut. Trondheim, som är närmaste större stad i Norge, ligger 9 mil västerut. Det mesta av bebyggelsen i rastplatsens närområde ligger norr om E14/järnvägen. Öster om rastplatsen söder om E14/järnvägen finns ett mindre antal byggnader som tillhör Tullverkets verksamhet. 19

4.3 Näringsliv och verksamheter 4.3.1 Rennäring Området i och kring Storlien ligger inom renbetesområdet för Kall sameby och Handölsdalens sameby, se figur 4.3. Ingen del av området kring Storlien utgörs av utpekat riksintresse för rennäringen eller andra utpekat viktiga områden för renskötseln (Sametinget, 2017). Kall sameby är en fjällsameby i Jämtlands län som har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Åre kommun. Samebyn har 2 registrerade renskötselföretag och får som mest ha totalt 2500 djur i vinterhjorden. Enligt sametingets kartor har Kall sameby inte några strategiska områden, anläggningar, flyttleder eller svåra passager i närheten av rastplatsområdet. Handölsdalens sameby är en fjällsameby i Jämtlands län som har sina åretruntmarker i Härjedalens kommun. Vinterbetesmarkerna omfattar Härjedalens, Bergs och Åre kommuner. Inom samebyn finns 10 registrerade renskötselföretag som tillsammans får ha totalt 6000 djur i vinterhjorden. Samebyn har enligt sametingets kartor inga strategiska områden, anläggningar, flyttleder eller svåra passager i närheten av rastplatsområdet. 4.3.2 Turism Figur 4.3 Samebyarnas renbetesområden. Kall sameby norr om järnvägen. Handölsdalens sameby till övervägande del söder om järnvägen, mörkt blå områden är överlappande renbetesområden. Lantmäteriet, Geodatasamverkan Storlien är sedan länge känt för sitt friluftsliv och i och med etableringen av järnvägen år 1882 blev orten snabbt en av landets mest populära fjällturistorter. Storlien är populär både bland svenska och norska turister och det finns flera målpunkter för friluftsliv och turism i och kring Storlien. I Storlien finns fritidshus, hotell, vandrarhem, stugor att hyra och ett väl utbyggt liftsystem, se figur 4.4. Ett nytt liftsystem planeras över gränsen mellan skidanläggningarna vid Storlien och Teveldalen i Norge. Nedfarten planeras bli tre kilometer lång med två broar över E14 och järnvägen. Bolaget Åre Storlien AB fick beviljat bygglov för de nya liftarna år 2015 och frågan behandlas nu av norska myndigheter. 20

Figur 4.4 Storliens skidbackar är belägna invid E14 och utgör ett tydligt landmärke för trafikanter. Foto mot norr från vägplanomårdet, väster om tullstationen. 4.3.3 Handel Eftersom att många norrmän reser över gränsen för att handla livsmedel i Sverige är handeln stark i Storlien, Åre kommun planerar därför ett nytt handelscentrum vid E14, cirka två kilometer öster om rastplatsområdet. Enligt detaljplanen kommer handelsområdet att uppta cirka 11 700 m 2 vid infarten till Storliens samhälle, strax väster om nuvarande Konsum. En ny väganslutning anläggs till området, från E14 väster om Vintergatan. Antalet parkeringsplatser dimensioneras till cirka 540 stycken. 21

4.4 Viktiga målpunkter För den tunga trafiken, som ska klarera gods innan passage av nationsgränsen, utgör Tullverket, direkt öster om vägplanområdet, en dominerande målpunkt. Tullverket hanterar passagerare och fordon som kommer både från Sverige och från Norge. För övrig trafik antas orten Storlien och fjällvärlden vara viktiga målpunkter. Då Storlien ligger endast cirka tre kilometer från gränsen mot Norge är det många norrmän som åker över gränsen för att handla livsmedel. Turism förekommer både sommartid som vintertid. Från området kring Storlien utgår ett flertal skid- och vandringsleder som bland annat leder till Blåhammaren, Sylarna och Helags. Under vinterhalvåret är det många besökare som går på tur och/eller besöker befintliga skidanläggningar. Även skoteråkning är populärt och det finns flera skoterleder i Storliens omgivningar. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län har inlett ett arbete med att utreda framtida nationalpark i området söder om Ånnsjön, Vålådalen-Sylarna- Helags, och synpunkter från intressenter och berörda har samlats in. Underlaget för eventuellt beslut väntas vara klart i december 2017. Området som berörs av planerna är ännu inte helt fastställt men gränsen går ungefär som närmast vid Enafors, cirka tio kilometer fågelvägen öster om vägplanområdet. I det fall nationalpark bildas kommer invigning ske år 2021. I Jämtlands län finns i dagsläget en nationalpark, Sonfjället. Bildande av ny nationalpark antas leda till att en större mängd friluftsutövare och turister söker sig till området, vilket därmed även kan antas medföra ökat antal trafikanter som passerar genom närområdet och stannar till vid rastplatsen. 4.5 Befintlig väganläggning och trafik 4.5.1 Vägstandard E14 förbi den planerade rastplatsen varierar vägbredden mellan 6,3 och 6,6 meter med den smalaste delen vid Tullstationen. Vägen har normala diken och saknar vägren. Slänter är normala för vägtypen dvs innerslänt med lutning 1:3 och bakslänt med lutning 1:2. Framkomligheten är god men vägen saknar helt separering för oskyddade trafikanter, vilket ger en låg trafiksäkerhet för gångoch cykeltrafikanter på sträckan. Gällande hastighetsbegränsning är 60 km/h förbi den planerade rastplatsen och 30 km/h förbi Tullstationen. Öster om planerad rastplats är hastighetsbegränsningen 80 km/h. Vid tullstationen finns uppställningsplatser på vägens båda sidor för trafik som skall invänta tullklarering. Vid rastplatsen antas närheten till tullstationen ge en viss lugnande effekt, då hastigheten förbi denna är begränsad till 30 km/h. 22

Sikten i området där väganslutningar anläggs för rastplatsen är på grund av vägens nuvarande profil något begränsad. Önskvärd siktstandard uppfylls vid referenshastigheten 60 km/h. 4.5.2 Trafik idag Vid den mätning på E14 som genomfördes 2014 var antalet fordon per årsmedeldygn (ÅDT) 1 510 stycken, varav andelen tunga fordon var 12 % (180 fordon ÅDT). Under dygnets mest belastade timme passerade 264 fordon, det vill säga cirka 17 % av dygnstrafiken. 4.5.3 Trafik i utbyggt scenario och prognostiserad framtid Enligt Trafikverkets trafikuppräkningstal för effekter vid väganalyser (EVA) 2014-2040-2060 kan trafiktillväxten på det allmänna vägnätet antas öka med en faktor 1,44 % från år 2014 till 2040, vilket medför en ökning av trafikmängden till 2 174 fordon ÅDT vid prognosåret 2040. Trafikmängderna, både de i dagsläget uppmätta och de för framtiden beräknade, är låga och det förväntas inte uppstå några framkomlighetsproblem fram till prognosåret. Trafikflödet in och ut från rastplatsen kan i dagsläget bara ses som ett antagande. Antalet personbilar, husbilar och tunga fordon uppskattas vid en normal månad vara mellan 50 till 100 stycken per dygn. Eftersom området runt Storlien har stora säsongsvariationer vad gäller turism och friluftsliv kan antalet antas öka under de mest intensiva perioderna. 4.5.4 Kollektivtrafik Sett från vägplanområdet ligger närmaste busshållplats vid järnvägsstationen, 600 meter (fågelvägen) öster om tullstationen. Länstrafikens busslinje 571 trafikerar i dagsläget sträckan Storlien-Enafors-Ånn-Duved med fyra avgångar per dag. Från järnvägsstationen avgår tåg mot Sundsvall och Trondheim med två avgångar per dag. 4.5.5 Trafiksäkerhet och olyckor Alla trafikolyckor med personskador registreras, lagras och utvärderas i databasen Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA). För området kring Storlien har mellan åren 2002-2017 inrapporterats fyra stycken trafikolyckor, tre mötesolyckor och en singelolycka. Mötesolyckorna inträffade vintertid och enligt de uppgifter som finns inlagda i STRADA har olyckorna kopplats till vinterväglag med halka och snödrev. Ingen av de fyra inrapporterade olyckorna skedde i direkt anslutning till vägplanområdet. 4.5.6 Oskyddade trafikanter Utmed E14 finns i området vid vägplanområdet ingen särskild anpassning för gående och cyklister varför vägen kan antas vara otrygg för dessa 23

trafikantgrupper som färdas i blandtrafik längs vägen. Oskyddade trafikanter i området är huvudsakligen de som väljer att stanna på någon av de befintliga parkeringsplatserna längs E14. Under de perioder när turismen är som intensivast är det även vanligt att besökare, som tar sig ut på de närliggande fjällen för vandring respektive skidturer, parkerar längs vägen. Parkering i terrängen sänker säkerheten för trafiken, sliter på marken i området och ökar risken för nedskräpning. 4.6 Annan infrastruktur 4.6.1 Järnvägen Mittbanan Järnvägen Mittbanan, sträcker sig mellan Trondheim (Mittbanan ansluter till Meråkersbanan på andra sidan gränsen mot Norge) och Sundsvall. Mittbanan ska även förbindas med Meråkerbanans planerade elektrifiering vilket kommer att öka tillgängligheten till området. Under byggtiden mellan 2016-2018 kan framkomligheten vara begränsad på E14 mellan Östersund och Trondheim. 4.6.2 Ledningar Jämtkraft AB har elledningar inom området och IP Only AB har en fiberkabel som följer E14, se figur 4.5. Figur 4.5 Ledningskarta för Storlien, plats för planerad rastplats markerad med svart rektangel. Lantmäteriet, Geodatasamverkan. Jämtkrafts luftledning löper mellan järnvägen och E14. Strax öster om vägplanområdet viker elledningen av ner mot söder för att sedan bryta av mot öster vid Norder-Sandtjärnen. Det finns i dagsläget en stolpe med säkringslåda (Z55779) på norra sidan av väg E14, se figur 4.6. 24

Figur 4.6 Jämtkrafts elledningar. Röda cirklar visar befintliga elstolpar. Infogad bild visar befintligt elskåp och pilen visar placering av detta. Källa: Jämtkraft. Trafikverket har idag ett abonnemang (25 Ampere) i detta skåp och förbrukar cirka 1000 kilowatt/år, det vill säga lika mycket som en kallvattenansluten diskmaskin förbrukar per år vid en disk per dygn i ett år, vilket är en relativt liten mängd el. Jämtkraft har utrett möjligheten att anlägga en kraftledning mellan en planerad vindkraftspark i norska Kopperaa och svenska Enafors. Enligt exploatören E.ON. Wind Norway kommer vindkraftsparken inte att anläggas (E.ON, 2017). Närmsta anslutningspunkt för kommunens vatten- och avloppsledningar (VAledningar) ligger vid tullstationen, på norra sidan om väg E14, cirka 400 meter öster om den servicebyggnad som kommer att uppföras inom vägplanområdet, se figur 4.8. 25

Figur4.8 Kommunala VA-ledningar. Källa: Åre kommun. 4.7 Landskap och landskapsbild Både E14 och Mittbanan skär genom området vid Storlien och ger en markerad gräns mellan bebyggelsen i norr och den öppna fjällmyren i söder. Området för vägplanen utgörs av ett något upphöjt landskapsrum i ett i övrigt kuperat område. Rastplatsen omges av ett öppet fjällandskap vilket ger långa siktlinjer. Platsen inramas av skidbackarna i norr och det mer låglänta landskapet med myrmark och sjöar i söder. 26

4.8 Riksintressen och skyddade områden I miljöbalken finns bestämmelser om skydd av områden som har så höga värden att de antas vara av allmänt och nationellt intresse. 4.8.1 Riksintressen Storlien med närområdet och därmed även vägplanområdet, ligger inom ett område av riksintresse enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken, se figur 4.9. Inom riksintresseområdet, som omfattar fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr, ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Rastplatsen ligger även inom området Sylarna-Vålådalen-Helags som är utpekat som riksintresse för både friluftslivet, enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken, och för turismen och det rörliga friluftslivet, enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken. Enligt 4 kapitlet 5 får bebyggelse och anläggningar inom området Sylarna-Helags endast komma till stånd om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Figur 4.9 Riksintressen och andra skyddsvärda områden. Svart rektangel visar ungefärligt läge för rastplatsen. Lantmäteriet, Gedodatasamverkan. Rastplatsområdet angränsar i väster området Skurdalshöjden-Rekdalshöjden, som enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken utpekats vara av riksintresse för naturvården. Cirka två kilometer öster om rastplatsen ligger ytterligare ett område som utpekats som riksintresse för naturvården enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken, Jämtlandsfjällen. E14 är utpekat som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kapitlet 8 miljöbalken. E14 ingår i TEN-T nätet och är därmed av internationell betydelse. 27

E14 ingår även i Mittnordenkorridoren från Trondheim i Norge, via Sundsvall, till Kasko i Finland. Mittnordenkorridoren är ett viktigt transitstråk med stora flöden av godstransporter i öst-västlig riktning. Även järnvägen Mittbanan är utpekad som riksintresse för kommunikationer, enligt 3 kapitlet 8 miljöbalken. Mittbanan ansluter till Meråkersbanan i Norge. Mittbanan ingår i TEN-T nätet, det vill säga är en järnväg av internationell betydelse. Mittbanan ingår även i North East Cargo Link (NECL). I närområdet bedrivs rennäring, rastplatsområdet är dock inte utpekat som riksintresse för rennäringen enligt 3 kapitlet 5 miljöbalken. I närområdet bedrivs varken skogs- eller jordbruk och området antas därmed inte vara av nationell betydelse för detta ändamål, enligt 3 kapitlet 4 miljöbalken. 4.8.2 Grundvatten Inga grundvattenförekomster eller vattenskyddsområden finns inom vägplanområdet eller i dess direkta närhet. Drygt fyra kilometer sydost om vägplanområdet, längs E14, ligger en större sand- och grusförekomst med goda grundvattenförutsättningar (SE702229-132806). Enligt uppgifter ur länsstyrelsernas databas Vatteninformationssystem Sverige (VISS) har förekomsten god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status. Miljökvalitetsnorm i enlighet med denna status beslutades 2017-02-23. 4.8.3 Vattenskyddsområde Cirka 500 meter in på sand- och grusvattenförekomsten (ovan) finns ett område som i VISS anges som Storlien grundvattenförekomst (SE702048-355912), se blå markering i figur 4.10. Detta område är även utpekat som vattenskyddsområde kring vattentäkt och omfattas därmed av skyddsföreskrifter. 4.8.4 Strandskydd Strandskyddet regleras enligt 7 kapitlet 13 18 miljöbalken och omfattar vanligtvis en zon på 100 meter från strandkanten, så kallat generellt strandskyddsområde. Syftet med strandskyddet är att bevara strandområden för allmänhetens tillgång och för att bevara livsvillkoren för djur- och växtlivet. Stora delar av vägplanens förslag (rastplatsområde, ledningsåtgärder med mera) kommer att anläggas inom strandskyddat område. Inom strandskyddsområde får normalt inte åtgärder vidtas som går emot strandskyddets syften. Dispens från strandskyddet behövs inte för åtgärder som fastställs i vägplan enligt väglagen (1971:948). 4.8.5 Natura 2000 Natura 2000-områden är ett nätverk av värdefulla naturområden som är utpekade med stöd av EU-direktiv, art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. 28

Det finns inga Natura 2000-områden i vägplanens närområde. Närmast belägna Natura 2000-område är ån Enan som ingår i Natura 2000-området Åreälven (SE0720286). Enan ligger cirka åtta kilometer sydost om Storlien. 4.9 Naturmiljön Storlien ligger i det subalpina bältet som domineras av fjällbjörk (Betula pubescens ssp. czerepanovii), men även gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) förekommer på vissa håll. Vegetationen består i övrigt av frisk blåbärsristyp med inslag av frisk högörtstyp. Vid våtmarkerna finns vitmossa, olika arter av starr och orkidéer (Jämtkraft, 2017). Närmare gränsen mot Norge är landskapet mycket kuperat och präglas av tallmyrar och tallsumpskog, vattenfall och kanjoner. Noterade naturvärden är främst knutna till äldre granskogar, våtmarker samt vattenmiljöer. Söder om Klevsjön, söder om E14, växer 200-åriga granar med rödlistad garnlav (Skogsstyrelsen, 2014). Området runt Storlien utgör växtplats och viste för ett antal skyddade och rödlistade arter. Bland de arter som finns rapporterade i Artportalen återfinns fjällbrud (Saxifraga Cotyledon) och torvhjorttryffel (Elaphomyces leveillei), vilka båda ingår i rödlistekategorin nära hotad. Ett flertal rödlistade fågelarter har påträffats i området, bland annat smålom (Gavia Stellata), ängspiplärka (Anthus Pratensis), buskskvätta (Saxicola Rubetra), samt sävsparv (Emberzia Schoeniclus) som är kategoriserad som sårbar. Observeras bör dock att vid rapportering av skyddade arter i Artportalen används olika nivåer av skyddsraster, vilket innebär att den exakta platsen för fynden inte anges. Storlien kan därför anges som fyndplats även i det fall fyndet gjorts i närområdet. Cirka en kilometer öster om Storlien, sydost om vägplanområdet, söder om järnvägen, ligget Åsvalltjärnarna som är ett djur- och växtskyddsområde (fågelskyddsområde), se gul markering i figur 4.10. Vid en fågelinventering utförd 2013 på uppdrag av Jämtkraft AB påträffades jaktfalk (Falco Rusticolus), en fågelart som på grund av boplundring har en synnerligen stark hotbild mot sig (Olsson, 2013). Som särskild skyddsvärda områden kring Storlien lyfts i Åre kommuns översiktsplan områden norr om orten (med Blomsterstigen och Kodalshöjden) söder om (med orört fjällområde och vattenfallet Brudslöjan) respektive områden öster om orten (med fågelskyddsområdet). Kommunen anser att dess områden bör undantas från exploateringar. Länsstyrelsen Jämtlands län påtalar att vägplanen inte berör kända naturvärden förutom att vägkanterna längs E14 är utpekade som artrika. Detta tillsammans med nybyggnationens omfattning gör det sannolikt att fridlysta arter kan finnas. En naturvärdesinventering bör göras för att identifiera eventuella fridlysta arter. 29

4.10 Geologiska och hydrologiska förhållanden Marken inom vägplanområdet är något kuperad. I mitten av området finns en planare yta på vilken rastplatsens servicehus planeras uppföras. I övrigt sluttar marken från väster och sydväst mot E14 i norr samt ner mot Norder- Sandtjärnen i sydost. Ytan är bevuxen med gräs och några mindre buskar och fjällbjörkar. I det högre området har berg i dagen påträffats. 4.10.1 Utförda geotekniska undersökningar Inom vägplanområdet har provgropsgrävning utförts vid 10 punkter. I nio av dessa återfanns torv av mestadels högförmultnad karaktär på 0,2 till 2,2 meters djup. Torven underlagras av sandig silt och/eller vittrat skifferberg ner till mellan 0,6 och 2,7 meters djup, innan det fasta skifferberget påträffades i samtliga gropar. I ett läge återfanns den sandiga silten direkt under ytväxtligheten. Sandig silt anses som mycket tjälfarlig. I tre av provgroparna påträffades grundvatten i materiallagret närmast berget. 4.10.2 Våtmarksområden De våtmarker/det myrområde som förekommer i vägplanens närområde har inte ingått i den nationella våtmarksinventering (VMI) som genomfördes under 25 år med start i början av 1980-talets (Naturvårdsverket, Rapport 5925). De närmast belägna våtmarker som bedömts ha höga värden, och som även omfattas av den nationella myrskyddsplanen, är Åsvallmyren, två kilometer sydost om Storlien, och Västra Visjömyren, tre kilometer öster om Storlien (Naturvårdsverket, Rapport 5669). 4.11 Sjöar och vattendrag Längs E14, från gränsen mot Norge till strax öster om tullstationen i Storlien, finns ett antal mindre tjärnar/sjöar varav endast Klevsjön (söder om E14, väster om rastplatsen), Lövhögstjärnen (norr om E14, nordväst om rastplatsen), Norder-Sandtjärnen (söder om E14 och rastplatsen), Rundtjärnen (norr om E14, öster om rastplatsen) och Stallsjön (norr om E14, öster om rastplatsen) är namngivna på Gröna Kartan. Mellan Norder-Sandtjärnen och gränsen mot Norge rinner ån Tevla. De sjöar och vattendrag som är statusklassade och har fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) finns redovisade i länsstyrelsernas nationella databas Vatteninformationssystem Sverige (VISS), se figur 4.10. 30

Figur 4.10 Ån Tevla (markerad med grönblå färg) rinner mellan gränsen mot Norge och Sandtjärnarna (blå). Tevla heter även den å som rinner mellan tjärnarna (turkos) och söder om tjärnarna rinner ån Tävlan (turkos). Källa: VISS. 4.11.1 Ån Tevla E14 och järnvägen passerar över ån Tevla (SE123-232-R) två gånger längs sträckan mellan Norder-Sandtjärnen och gränsen mot Norge. Enligt VISS har vattendraget måttlig ekologisk status (tillförlitlighet D, 2014) respektive uppnår inte god kemisk ytvattenstatus (tillförlitlighet C, 2015). Ett av de identifierade miljöproblemen för Tevla är miljögifter. På grund av diffusa nedsläpp från olika internationella källor till luft överskrids gränsvärdet för kvicksilver i alla svenska ytvattenförekomster, sjöar, vattendrag och kustvatten. Bedömningen baseras även på att halterna överstiger gällande gränsvärde för polybromerade difenyletrar (PBDE) i fisk. Bedömningen är en nationell extrapolering som antyder att gränsvärdet överskrids i alla ytvatten. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Tevla har även problem med förändrade habitat genom fysisk påverkan, vilket beror på konnektivitetsförändringar, det vill säga det finns vandringshinder som påverkar vattenlevande organismer. Vandringshinder kan till exempel utgöras av vägtrummor eller dammar av olika slag. Vattendraget har ingen påverkan med övergödning och syrefattiga förhållanden eller försurning. MKN för vattendraget (beslutad 2017) är god ekologisk status till år 2021 (generellt undantagen tidsfrist) respektive god kemisk ytvattenstatus, med undantagen mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. 31

4.11.2 Sandtjärnarna Cirka 50 meter sydost om vägplanområdet ligger Sandtjärnarna, två tjärnar med en yta av omkring 1,5 hektar vardera. Norder-Sandtjärnen (NW702854-131365) är den av tjärnarna som ligger närmast rastplatsen. Tjärnen klassificeras enligt VISS som ett övrigt vatten och har enligt de uppgifter som finns inlagda i databasen hög ekologisk status (senaste bedömning, 2008). Bedömningen är baserad på den indikativa modellen och ytterligare undersökningar efterfrågas. Tjärnen uppnår inte god kemisk ytvattenstatus (senaste bedömning, 2008). Mätdata saknas för tjärnen och modellering av kvicksilverhalterna i gädda har inte utförts. Klassningen är preliminär och utförd enligt riktlinjer. Även Sönner-Sandtjärnen (NW702789-131317) klassificeras enligt VISS som ett övrigt vatten. Den ekologiska statusen är enligt VISS god (senaste bedömning, 2008) medan den inte uppnår god ekologisk ytvattenstatus (senaste bedömning, 2008). Liksom för Norder-Sandtjärnen saknas mätdata och bedömningen är baserad på den indikativa modellen. I Sönner-Sandtjärnen finns en övervakningsstation (SE220675-412335) som omfattas av det nationella miljöövervakningsprogrammet (NMÖ) Sjöar omdrevsstationer. Stationen skapades 2011-09-17. 4.11.3 Ån Tevla mellan Sandtjärnarna Den del av ån Tevla som rinner mellan Sandtjärnarna utgör en egen vattenförekomst (NW 702802-131330). Tevla är i denna del klassad som ett övrigt vatten. Det har i dagsläget (hösten 2017) inte gjorts någon bedömning av status för denna vattenförekomst i VISS. 4.11.4 Ån Tävlan Söder om Sandtjärnarna, men utan direkt anslutning med dessa, rinner ån Tävlan (NW702681-131398). Tävlan är i denna del klassad som ett övrigt vatten och någon bedömning av status finns inte registrerad i VISS. 4.11.5 Övriga sjöar och vattendrag För Klevsjön, Lövhögstjärnen, Rundtjärnen, Stallsjön och övriga, icke namngivna, sjöar/tjärnar och vattendrag finns inga uppgifter inlagda i VISS. 4.12 Kulturmiljön I Storlien, på 600 meters höjd över havet, fanns i slutet av 1870-talet inte mer än en fäbod. Anläggandet av Mellanriksbanan, den så kallade norrländska eller jämtländska tvärbanan, möjliggjorde färd med tåg från Stockholm eller Sundsvall hela vägen till Trondheim. Järnvägen invigdes 1882 av kung Oscar II vid en ceremoni på Storliens station, som byggts efter typritningar av SJ:s chefsarkitekt A.W. Edelsvärd, se figur 4.11. Efter invigningen utvecklades bebyggelsen kring järnvägsstationen. 32

Figur 4.11 Stationshuset i Storlien är klassat som byggnadsminne. Järnvägens framdragning gynnade starkt den tidiga turismen, då många så kallade luftgäster kom till Jämtland. Storliens höjd över havet ansågs optimal ur ett hälsoperspektiv och sedan järnvägen hade invigts blev platsen vida omtalad för sin höga, rena luft. Från slutet av 1800-talet och 30 år framåt huserade doktor Ernst Westerlund med sin sommarpraktik i Storlien och tog där emot hjärt- och nervsjuka patienter. Den så kallade Blomsterstigen, längs vilken patienterna promenerade för att ta del av den gynnsamma luften, har blivit ett besöksmål för turister. Doktorn införde systemet med bänkar att vila på och patienterna fick ordination att gå till en viss bänk, allt efter ork. Antingen gick man mot "Toppen", där Vindarnas Tempel nu finns beläget, eller en angiven sträcka längs Blomsterstigen. På doktorns ordination skulle man så småningom bära upp en sten och lägga den på det ställe som idag kallas Ernstkumlet. Under andra världskriget var orten avstängd för allmänheten och det finns rester från militär verksamhet i hela området. De lämningar som finns i vägplanens närområde är framförallt stridsvärn, se figur 4.12. 33

Figur 4.12 Exempel på stridsvärn i Storlien. Källa: Riksantikvarieämbetet. Stridsvärnslämningar finns några 100 meter från rastplatsen, men inga inom själva vägplanområdet. 4.13 Rekreation och friluftsliv I och med etableringen av järnvägen år 1882 blev Storlien snabbt en av landets mest populära fjällturistorter. Hela fjällområdet, från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr, är riksintresse för turism, friluftsliv och rörligt friluftsliv. Storlien är populärt både bland svenska och norska turister. Storlien ligger i det område som kallas Västra bygden, som utöver Storlien omfattar byarna Storvallen, Handöl, Enafors och Ånn samt de fjällområden som ligger norr om Storlien och strax söder om Handöl/Storulvån. Åre kommuns ser en tydlig koppling mot Norge i och med att merparten av fritidshusen numera ägs av norska medborgare och att gränshandeln i Storlien och Storvallen på senare tid har blivit en viktig utvecklingsfaktor för denna kommundel. Kommunen menar att området har goda förutsättningar att utvecklas som turistdestination och att Västra bygden i framtiden kan få en stärkt position i och med förbättrade förbindelser mot Trondheim via Meråkersbanan. Teveldalen som ligger på den norska sidan är likt Storlien ett samhälle baserat på fjällturism och det finns ett samarbete mellan orterna vad gäller besöksnäringen. De aktiviteter som utövas är främst fjällvandring, skoterturer, längd- och utförsåkning samt fiske. Det finns cirka 500 kilometer rösade leder som utgår från Storlien. I vägplanområdets direkta närhet finns fem vandringsleder som leder mot bland 34

annat Storulvån, Klukstugan och vattenfallet Brudslöjan. I närområdet finns sevärdheter som Vindarnas tempel, Blomsterstigen och Stenen i Grönan dal. Att kunna uppleva fjällvärlden per skoter är populärt och det finns ett flertal skoterleder i och kring Storlien. Ingen av lederna berör vägplanområdet. Enligt uppgifter från Åre kommun kan det i framtiden bli aktuellt med en skoterled över gränsen mellan Sverige och Norge. Placeringen av skoterleden är i dagsläget inte helt beslutad, det är dock troligt att den förläggs på södra sidan av E14 eftersom en gränspassage i närheten av tullstationen är att föredra. Det är därför möjligt att rastplatsen även kan komma att nyttjas för lastning och lossning av skotrar från lastbilssläp och liknande. 35

5 Vägplanens lokalisering och utformning I det här kapitlet beskrivs rastplatsens lokalisering, gestaltningskrav och funktionalitet. 5.1 Lokalisering av rastplatsen Utgångspunkten för lokalisering av rastplatsen har varit att uppfylla ändamålet att rastplatsen ska bidra till ökad trafiksäkerhet genom möjlighet till rast och vila. Från föreslagen rastplats i Storlien är köravståndet från närmaste rastplats, i Björnänge strax väster om Åre tätort, cirka 60 minuter vilket uppfyller Trafikverkets riktlinjer om restidsavstånd på 40 till 80 minuter mellan rastplatser. Valet av utredningsområde motiveras även av att Storlien utgör en viktig Knutpunkt, både för turismen och för godstrafiken, och att det i området finns förutsättningar att uppfylla kriterierna att rastplatsen ska vara trivsam och funktionell, att den ska vara naturskönt belägen och att det ska finnas möjlighet att anpassa rastplatsen till omgivningens förutsättningar, kulturvärden, terräng och bebyggelse. I samband med upprättande av vägplanens samrådsunderlag gjordes studier och analyser av alternativa lokaliseringar för en rastplats inom utredningsområdet. Arbetet utgick från för projektet viktiga förutsättningar och principer avseende bland annat uppfyllande av projektmålen funktionalitet, vacker utsikt, säkerhet och anpassning till omgivningens förutsättningar. Andra bedömningskriterier har varit uppfyllande av gällande krav enligt Trafikverkets publikation Krav för Vägars och gators utformning (VGU, 2015:086), väglagen och annan lagstiftning, riktlinjer inom Trafikverket och aspekter såsom närhet till skid- och vandringsleder och koppling till Tullverket. I vägplanens samrådsunderlag identifierades och föreslogs den nu gällande lokaliseringen. Föreslagen lokalisering väster om tullstationen är det alternativ som bäst uppfyller ändamål och projektmål. Lokaliseringen ger både tillräckligt med plats för att åstadkomma en säker trafiklösning och goda förutsättningar för att skapa en attraktiv plats för trafikanter att stanna vid. Samtidigt som platsen har ett naturskönt läge vid sjön Norder-Sandtjärnen är avståndet sådant att god trygghet för besökande kan skapas. Vissa siktproblem kan uppstå längs E14, men dessa bedöms kunna avhjälpas genom begränsning av hastigheten förbi rastplatsen. Rastplatsen lokaliseras i god närhet till service och handel som finns i Storliens samhälle och till närliggande nätverk av skid-/vandrings- och skoterleder. Platsen har goda möjligheter till att ge information till besökare och turister om orten Storlien och med de natur- och kulturvärden respektive fritids- och turistanläggningar som finns i närområdet. Läget medger samordning med befintlig kommunal infrastruktur vad gäller el- och VA-ledningar. 5.2 Gestaltning av rastplatsen

5.2.1 Generella mål för gestaltning av rastplatser Rastplatsen ska vara väl synlig från vägen och innehålla parkeringsplatser för personbilar, husbilar, bussar och lastbilar. Den ska upplevas som trivsam och trygg och kunna erbjuda trafikanten en naturskön plats med möjlighet till rekreation och vila. Det ska finnas toaletter som kan användas av personer med begränsad rörelseförmåga, bord med sittplatser och sopkärl. Det ska även finnas service i form av möjlighet till tömning av färdsopor. Rastande ska kunna ta del av Trafikverkets nationella information och trafikinformation. På rastplatsen ska även lokal information finnas, vilken tas fram i samråd med lokala intressenter. Rastplatsen ska fungera året runt såväl sommar som vinter. 5.2.2 Gestaltningsmål för rastplats i Storlien Rastplatsen i Storlien utformas så att besökande kan blicka ut över fjällvärlden och för att tillvarata panoramavyn över fjällvärlden skapas flera utsiktsplatser, även i vindskyddade lägen under barmarksperioden. Markanspråket minimeras och rastplatsen anpassas till terrängen i det omgivande fjällandskapet se, figur 5.1. Figur 5.1 Skiss över utformning av rastplatsen. Blå streckad linje visar ungefärlig omfattning av rastplatsen (se plankartor för mer precis omfattning). 37

Rastplatsen utformas i två avdelade områden, en lägre nivå i höjd med E14 för tung trafik och en högre nivå för personbilar. Den högre nivån placeras på den befintliga höjdplatån, det vill säga i samma nivå som befintlig mark. Befintlig naturmark bevaras i mitten av ytan och befintlig fjällbjörkskog bevaras så långt det är möjligt. Inget främmande växtmaterial tillförs till platsen. De massor som uppkommer vid anläggningsarbetet (avbaningsmassor) kommer i möjligaste mån att återanvändas inom vägplanområdet. Byggnaderna utformas utifrån lokal byggnadstradition i klassiska materialval såsom sten och timmer. Inspiration till vindskydd, informationstavla och sittplatser tas från Vindarnas tempel som finns på Skurdalshöjden, se figur 5.2. Vindarnas tempel, Skurdalshöjden Blockstensmur Vindarnas tempel, Kinnekulle Klukstugan, sydväst om Storlien Figur 5.2 Inspiration för gestaltning av rastplatsen. Blocksten från upprustning av Stora Helvetet järnvägsbank väster om Storlien tillvaratas om möjligt i gestaltningen för att främja användningen av lokala material. Vid utformning av rastplatsen tas hänsyn till fjällets karga klimat och byggnader placeras med entréer vända ifrån den förhärskande vindriktningen och utan vrår där snö kan ansamlas. Förekomst av snö medför risk för att den fastnar på tröskeln så att kall luft smiter in och kyler ned toalettutrymmena till frysgrader. Ett möjligt sätt att minimera risken för detta är att servicebyggnaden/ toalettbyggnaden förses med luftsluss. För att uppmärksamma trafikanter på att de närmar sig rastplatsen kan ett landmärke uppföras på platsen. Ett landmärke är något i miljön som gör att människor lägger märke till platsen och känner igen den, det är sådant man kan hänvisa till om man ska förklara en plats för någon annan, till exempel sedan kommer ett stort träd på höger sida, bakom det, gula huset med ett högt torn 38

eller torget med en staty av brons. Det finns möjlighet att uppföra ett landmärke på platsen, en möjlig utformning i aktuellt fall är något som känns naturligt för platsen, exempelvis skulle ett landmärke kunna inspireras av de stenrösen som återfinns längs vandringsleder, se figur 5.3. Figur 5.3 Ett landmärke på rastplatsen skulle kunna inspireras av stenrösen som återfinns vid vandringsleder. Vid planering och utformning av rastplatsen har behovet av plats för undanröjd snö beaktats. Eftersom rastplatsen ligger i anslutning till befintliga skid-, vandrings- och skoterleder kan den komma att användas som utgångspunkt för kortare eller längre fjällturer. Parkeringstiden vid rastplatsen kommer dock att vara begränsad till högst 24 timmar. Rastplatsen ska minst ha kapacitet för: 6 parkeringar för personbilar, varav 2 platser för rörelsebegränsade 5-6 parkeringar för husvagnar och husbilar 6-8 platser för tunga fordon som är cirka 25 meter (även för bussar) 5.3 Detaljutformning Vägplanen är lokaliserad i fjällmiljö och så mycket som möjligt av den befintliga vegetationen och naturen kommer att bevaras. Genom att dra vägarna inom rastplatsen runt de naturliga upphöjningarna antas rastplatsen på bättre sätt smälta ihop med och samspela med den omgivande naturen. 39

5.3.1 Parkeringsytor Två olika öar av parkeringar skapas, en för personbilar och en för tyngre fordon. På den lägre, östra delen av rastplatsen anläggs 8 uppställningsplatser för lastbilar med släp, platser som även kan användas av bussar. På den övre, västra delen anläggs parkeringsytor avsedda för uppställning av personbilar, husvagnsekipage och husbilar. Närmast servicebyggnaden anläggs 6 parkeringsplatser varav minst 2 kommer att vara anpassade för rörelsebegränsade. Uppställning av husvagnsekipage och husbilar kommer även att kunna ske längs hela kurvan från infarten fram till servicehuset. I kurvan ges utrymme för cirka 5 husvagnsekipage/husbilar. Alla körytor och uppställningsplatser kommer att beläggas med bitumenbundet slitlager (asfalt) medan gångytorna och planen för servicebyggnaden kommer att beläggas med plattor, marksten och grus. 5.3.2 Servicefunktioner och sittplatser I anslutning till personbilsparkeringen anläggs serviceytor på två naturliga höjdytor, se figur 5.4 nedan. Figur 5.4 Del av rastplatsen med servicefunktioner och sittplatser. Blå streckad linje visar ungefärligt planområde. Se plankartor för mer detaljerad information. På den lägre ytan placeras servicehuset med toaletter, varav minst en kommer att vara anpassad för rörelsebegränsade, sittplatser, informationstavlor och möjlighet att lämna färdsopor. Några av sittplatserna kommer att förses med tak och vindskydd till skydd mot sol, vind och nederbörd, så att rastande kan använda sittplatserna i olika väderlekar. 40

För att skapa avskildhet, från E14, mellan de två parkeringsytorna och mellan de olika sittplatserna, bevaras den naturliga vegetationen av buskar och fjällbjörkar så långt möjligt. Avskildhet skapas även genom att sittplatserna placeras på så långt avstånd från varandra som möjligt. För att göra rastplatsen mer inbjudande utformas den för att så långt möjligt smälta in i omgivningen, exempelvis via användande av lokala material och genom att efterlikna de byggnader som finns i närområdet. En kallmurad 0,5 meter hög blockstenmur föreslås för att skapa avskärmning mellan parkeringen, sittplatserna och servicehuset. Material till muren kan om möjligt hämtas från upprustningen av Stora Helvetet järnvägsbank. Timmer används för att bygga bänkborden och vindskydden och för att skapa samspel med naturen. För att knyta samman stilen på rastplatsen med byggnaderna på andra sidan E14, kan servicehuset och vindskydden förses med sedum-/ört-/grästak. För att utforma rastytan på den högre delen av rastplatsen mer naturlik och avskild, och för att inte skapa en för hård kontrast mot fjället, föreslås vägen dit endast som en smal grusad gång och enstaka blockstenar placeras längs gången, för att uppmärksamma platsen men som även kan fungera som lekyta. På höjden, med utsikt mot vattnet, placeras ett vindskydd så att det skyddar mot vinden från sydväst. För att skapa fler valmöjligheter och för att det ska upplevas mer avskilt placeras några av sittplatserna på grusad yta medan andra placeras i naturen. På den lägre, större ytan anläggs en gång av ojämnt lagd skiffer eller betongsten vid de parkeringar som är anpassade för rörelsebegränsade. Detta för att anpassa gången så att alla kan använda den och för att göra den lättåtkomlig för snöröjningsfordon, men även för att ge ett samspel med stenhällarna runtomkring. Längs med gången placeras ett vindskydd tillgängligt för rörelsebegränsade, vilket kommer att skydda mot vinden från sydost. I närhet till plattytan och servicehuset placeras ett antal bänkbord längs med grusgången, vissa på grusad yta och vissa på den befintliga marken. För att skärma av mot servicehuset sparas den naturliga vegetationen och en blockstensmur anläggs. Den befintlig led/stig som i dagsläget går genom platsen flyttas och markeras med en informationsskylt, där både rastplatsens och ledens besökare kan få information. 5.3.1 Växter För att skapa lite avskildhet mellan parkeringsytorna och sittplatserna, och för att mjuka upp området och förhindra att rastplatsen upplevs som en stor, öppen asfaltsyta, kommer befintlig fjällbjörksvegetation så långt möjligt lämnas kvar på de ytor inom rastplatsen som inte hårdgörs för parkeringar och körytor. Även i området mellan rastplatsen och E14 är det viktigt att befintlig växtlighet bevaras. I det fall fjällbjörksbeståndet på nämnda ytor är glesare än önskvärt kan inplantering av fjällbjörk och buskar från närområdet vara ett alternativ. 41

5.3.2 Belysning Belysning kommer att finnas vid infarten, parkeringar, servicebyggnad, informationstavla och sittplatser vid den belagda ytan. Slutlig utformning av belysningen kommer att utredas vidare, men vanligen belyses körytor och parkeringsplatser med stolparmaturer. Byggnader belyses med så kallade "downlights" som fästs på byggnadernas väggar eller tak. Det är viktigt att belysningen även fungerar vintertid och med stora snömängder, varför markinfällda belysningskällor inte är lämpliga. För att skapa en trevlig och inbjudande rastplats kan även sittplatserna vid servicehuset och vindskydden ljussättas med några lägre belysningskälior. 5.4 Trafik- och korsningsutformning Lokaliseringen ger tillräckligt med plats för att åstadkomma en säker trafiklösning. För att göra in- och utfarterna mer trafiksäkra anläggs rastplatsen med två anslutningar, varav den västra kommer att vara infart och den östra att vara utfart. Denna utformning, med en enkelriktad infart för trafik från båda riktningar på E14, medför att tung trafik inte behöver vända och backa inom rastplatsen, vilket är en fördel ur säkerhetssynpunkt. Korsningarna planeras vara av enkel typ A, se figur 5.5. Denna utformning är fördelaktig då tung trafik trafikerar anläggningen och antalet oskyddade trafikanter längs E14 bedöms vara få. Valet av korsning innebär att E14 inte behöver breddas för vägplanprojektets anslutningar. Ytan inom området för vägplanen är upphöjd men relativt flack i jämförelse med omgivande terräng, som är mycket mer Figur 5.5 Typ A-korsning kuperad och svårtillgänglig. I den omkringliggande terrängen finns djupa myrar samt vissa lägen med besvärlig snösituation, i form av snödrev och drivbildning. För att motverka att snö driver ut på vägen kan snövallar plogas upp till skydd. Inom rastplatsen kommer person- och husbilstrafiken hänvisas till den högre belägna, västra delen av rastplatsen. Utformningen ger möjlighet för bilar och bussar att hämta och lämna passagerare nära servicehuset. De tyngre fordonen får en separat, lägre belägen yta öster om servicehuset vilket ger ökad trygghet för trafikanter med mindre barn och husdjur. Kör- och parkeringsytorna beläggs med bitumenbundet slitlager medan marksten läggs på gångytorna. 42

5.4.1 Åtgärder på befintlig E14 Anslutningen av vägplanområdet till E14 har även analyserats ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. En siktanalys har utförts för att siktstandarden ska uppnås för trafikanter som ska svänga ut från rastplatsen samt för trafikanter längs E14. Analyserna visar att rastplatsen kan anslutas på ett trafiksäkert sätt i det fall hastighet på sträckan vid rastplatsen och en bit västerut ändras till 60 km/h. För att uppnå önskvärd trafiksäkerhetsstandard bör befintlig hastighetsskylt flyttas 120 meter västerut. Inga justeringar av befintlig E14 blir nödvändiga för anläggande av in- och utfarter till rastplatsen om föreslagen hastighetssänkning utförs. Det innebär att ingen förändring av geometri behövs vad gäller plan och profil. 5.4.2 Tid för byggskedet Tiden för byggskedet behöver anpassas så att trafiken på E14 kan passera så störningsfritt som möjligt, samt för att minimera risken för olyckor för både trafikanter och entreprenörer. Mer störande anläggningsarbeten bör utföras under perioder som inte sammanfaller med områdets mest turistintensiva perioder. 5.5 Vatten och avlopp samt dagvatten Inom området för vägplanen finns i dagsläget inga ledningsdragningar. 5.5.1 Vatten och avlopp (VA) Rastplatsen kommer att inrymma en servicebyggnad med toaletter och därmed krävs att vatten- och avloppsförsörjning installeras. Detta kommer att ske genom anslutning till det befintliga kommunala VA-nätet. Vid anslutning till det kommunala ledningsnätet kommer nya VA-ledningar förläggas från servicehuset, längs en cirka 500 meter långs sträcka på den norra sidan av E14 till anslutningspunkten vid tullstationen norr om E14. Det kommer att krävas en station för lätt trycksatt avlopp (LTA) för att pumpa avloppsvattnet eftersom anslutningspunkten ligger högre än servicehuset. VA-ledningar från rastplatsen kommer att passera ån Tevla, vilket medför utförande av vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Rastplatsen ska dimensioneras för minst två toalettutrymmen och ett städutrymme. För anläggande av VA-ledningar har markområde med vägrätt respektive inskränkt vägrätt föreslagits i vägplanen, se plankartor 203T0201 och 203T0202. 43

5.5.2 Dagvatten Inom ytan för vägplanområdet växer gräs, några mindre buskar och fjällbjörkar. I mitten av området finns en planare yta på vilken rastplatsens servicehus planeras uppföras. I övrigt sluttar marken från väster och sydväst mot E14 i norr samt ner mot Norder-Sandtjärnen i sydost. Rastplatsens höjdsättning medför att dagvatten från den övre delen, med servicedelar och parkering för personbilar och husvagnsekipage/husbilar, avleds ut mot omgivande vegetationsbeklädda slänter där eventuella oljespill och liknande kan fastläggas. Ytan för uppställningsplats av tyngre fordon höjdsätts så att dagvattnet avleds mot ett vegetationsbeklätt uppsamlingsdike som, förutom att samla upp eventuella mindre läckage av olja och drivmedel från uppställda fordon, även har kapacitet att ta emot utsläpp av större mängder föroreningar, exempelvis vatten från bekämpning av eventuella bränder som uppkommer inom vägplaneområdet, se figur 5.6. Figur 5.6 Principskiss för slänt och dagvattenfördröjningsmagasin. Uppsamling i diket ger vid större utsläpp möjlighet att vid behov pumpa bort förorenat vatten ur diket, med hjälp av slamsugbil eller liknande, för omhändertagande vid anläggning med tillstånd för denna typ av verksamhet. Diket blir ungefär 130 meter långt och kommer att rymma cirka 40 m 3 vatten, vilket bedöms vara en rimlig volym i förhållande till antaget behov. Beräkning av volymen utgår ifrån antagandet att det vid ett eventuellt släckningsarbete uppkommer cirka 20 m 3 vatten per timme, det vill säga att diket har kapacitet att samla upp brandsläckvatten från 2 timmars släckarbeten. Alternativet till uppsamling och rening i ovan nämnda dike är uppsamling och rening av dagvattnet via en oljeavskiljare. Eftersom Storlien har en lång vinterperiod kan dock funktionen hos en oljeavskiljare inte säkerställas under stora delar av året. Oljeavskiljarens avsedda funktion kan inte heller garanteras vid större flöden, exempelvis under snösmältning och vid uppkomst av brandsläckvatten. Rening via fastläggning av eventuella mindre föroreningar i grässlänter, uppsamling och rening i diket respektive uppsamling och bortpumpning av större mängder förorenat dagvatten bedöms därför vara en mer robust och långsiktig lösning. 44

5.6 Geologi och hydrologi I den högre delen av rastplatsområdet har berg i dagen påträffats. I de lägre områdena återfinns torv ovan berget med större mäktighet mot lågpunkten i sydost. Generellt återfinns en tunnare lager sandig silt samt vittrat skiffer mellan ytväxtligheten (torv) och berg. I detta lager återfanns även grundvatten i vissa grävda provgropar från den plana delen och ner mot lågområdet i sydost. Storlien är beläget i klimatzon 4 enligt Trafikverkets femgradiga skala från milt (1) till hårt (5) klimat. Platsens höga höjd över havet gör dock att det kan vara lämpligt att dimensionera anläggningen för klimatzon 5. 5.6.1 Grundläggning / dimensionering Anläggande av rastplats kräver grundläggning. För att skapa stabil undergrund för grundläggning inom befintliga torvområden kan torven tryckas ned/undan med så kallad överlast. Överlast av torven påskynda konsolideringen (hoppressningen) i de områden där torven är som mäktigast. Då kan 80-90% av förväntade sättningar i torven tas ut på cirka 3 månader, vilket gör torvområdet möjligt för den grundläggning som krävs. Överlast kan exempelvis ske med sprängsten. När man uppnått den konsolidering man vill åt kan ytan jämnas ut och överbyggnaden anläggas direkt på sprängstenen. Alternativt kan torven schaktas bort innan grundläggning. I övriga delar av området är det möjligt att grundlägga direkt på det vittrade skiffret eller det fastare skifferberget. Sandig silt anses som mycket tjälfarlig. Om överbyggnaden inte bedöms bli mäktig nog för att motverka tjällyftning bör den sandiga silten tas bort inför grundläggningen. 45

6 Miljöbeskrivning med miljökonsekvenser Eftersom Länsstyrelsen Jämtlands län har beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan omfattas det inte av kravet på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel. I stället ska verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön redovisas i en miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningen för vägplanen ska innehålla uppgifter om miljöförutsättningar och intressen i det område som kan komma att påverkas av det planerade projektet, de förändringar i miljökvalitet som projektet kan medföra (miljöeffekter) och vad dessa förändringar bedöms innebära för människors hälsa och miljön (miljökonsekvenser) samt förslag till försiktighetsmått och skyddsåtgärder (miljöåtgärder). Miljökonsekvenserna bedöms för de miljöförutsättningar som avgränsats i detta projekt, det vill säga miljö och hälsa (buller för närboende och trafikanter), landskap och landskapsbilden, sjöar och vattendrag, geologi och hydrologi, rekreation och friluftsliv samt naturmiljön, bland annat i form av artrika vägkanter, se avsnitt 3. Bedömningen av konsekvenser görs enligt en femgradig skala; Positiva Obetydliga Små Måttliga Stora De åtgärder som kommer att fastställas i planen presenteras under avsnitt 7.1. I avsnitt 7.2 framgår de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som inte fastställs i planen men som kommer att inarbetas i senare faser. 6.1 Krav och mål Vid alla infrastrukturåtgärder ska miljölagstiftningen tillämpas. Grundläggande är att tillämpa de allmänna hänsynsreglerna och övriga centrala bestämmelser i miljöbalken såsom hushållning med mark och vattenområden samt miljökvalitetsnormer. Vidare ska de nationella miljökvalitetsmålen och Trafikverkets miljöpolicy tillgodoses. Projektets överensstämmelse med uppsatta krav och mål enligt ovan redovisas i avsnitt 9 och 10. 6.1.1 Nationella och regionala miljökvalitetsmål Sveriges Riksdag har beslutat att vi i Sverige ska lösa miljöproblemen nu och inte lämna över dem till kommande generationer. För detta arbete har formulerats 16 miljökvalitetsmål som syftar till att beskriva och precisera det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart (Naturvårdsverket, 2017). Vägtrafik medför till exempel utsläpp till luft och vatten, buller samt barriäreffekter för djur, växter och

oskyddade trafikanter och därmed negativa konsekvenser för en rad miljömål. Målen anger en miljökvalitet som påverkas av flera sektorer varav vägtrafiken är en. Miljökvalitetsmålen syftar till att: Främja människors hälsa. Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön. Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Trygga en god hushållning med naturresurserna. De regionala miljökvalitetsmålen i Jämtlands län är detsamma som de nationella miljökvalitetsmålen med de två regionala tilläggen: Ingen utbyggnad av vattenkraft. Ingen uranbrytning. Vägplanens överensstämmelse med de nationella och regionala miljömålen redovisas i avsnitt 9. 6.1.2 Allmänna hänsynsregler I andra kapitlet miljöbalken redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Enligt 2 kapitel 3 miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hänsynsreglerna ställer också krav på att verksamhetsutövaren ska skaffa sig kunskap för att miljön inte ska komma till skada när verksamheten utförs. Vägplanens överensstämmelse med de allmänna hänsynsreglerna redovisas i avsnitt 10. 6.1.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är nationellt fastställda juridiska styrmedel för att bedöma och begränsa miljöpåverkan främst från så kallade diffusa utsläpp i ett geografiskt avgränsat område, exempelvis utsläppen från trafik och jordbruk. Bestämmelserna finns i femte kapitlet miljöbalken. Utgångspunkten vid fastställande av MKN är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, och tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. MKN ska grunda sig på vetenskapliga kriterier. Miljökvalitetsnormer aktualiseras i olika sammanhang. Bland annat finns en skyldighet för kommuner att beakta dem i sin översiktsplanering och vid 47

framtagande av detaljplaner. Ett annat exempel är att det vid tillståndsprövning av verksamheter som har en betydande miljöpåverkan alltid ska ingå en beskrivning av hur verksamheten bidrar till att normerna kan följas i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas inför prövningen. MKN finns för omgivningsbuller, utomhusluft, fisk- och musselvatten, vattenförekomster (yt- och grundvatten) samt havsmiljön. Vägplanens överensstämmelse med uppsatta MKN redovisas i avsnitt 10. 6.1.4 Avgränsningar Som anges i avsnitt 3 har miljöbeskrivningen avgränsats till de miljöaspekter där projektet bedöms kunna medföra konsekvenser, det vill säga miljö och hälsa för närboende och trafikanter, landskap och landskapsbild, sjöar och vattendrag, geologi och hydrologi, rekreation och friluftsliv samt naturmiljön, bland annat i form av artrika vägkanter. 6.2 Miljö och hälsa för närboende och trafikanter 6.2.1 Förutsättningar avseende buller Trafikbuller kan påverka människors hälsa negativt. Vilka bullernivåer som uppfattas som störande är mycket individuellt och beroende av en mängd omgivningsfaktorer. Det anses inte acceptabelt att boende ska behöva utsättas för mycket höga bullernivåer från den dagliga trafiken. Därför genomförs olika typer av åtgärder för att dämpa bullret utmed vägarna, huvudsakligen i samband med om- eller nybyggnadsprojekt. Riksdagen har fastställt riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus. 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid. 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. För byggnation av en rastplats ska ovanstående nivåer tillämpas mot omgivande bebyggelse. Däremot finns inga riktvärden för vilka bullernivåer som får förekomma inne på rastplatsen. Ovanstående riktvärden kan däremot användas för en konsekvensbedömning av de bullernivåer som besökare på rastplatsen utsätts för. 6.2.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder buller för närboende En översiktlig bullerberäkning har genomförts utifrån aktuella trafikuppgifter för sträckan. Skyltad hastighet på sträckan är 30-80 km/h. I bullerutredningen antogs att marken mellan E14 och rastplatsen var hårdgjord och beräkningen utfördes utan hänsyn till eventuella bullerdämpande åtgärder. 48

Vid sittplatserna, som ligger cirka 85 meter från vägens mitt, hamnar ekvivalentnivån på 54 db(a). Enligt beräkningen blir maximalnivån vid samma avstånd 64 db(a). Det buller som uppkommer vid rastplatsen kan antas bli väsentligt mindre än det som uppkommer från väg E14. Motiverat av att trafikhastigheten inom rastplatsen är låg och att avståndet till närmaste bostadshus är stora så bedöms det inte föreligga någon risk för överskridande av gällande riktvärden. Rastplatsens bullerpåverkan på omgivningen och dess bebyggelse bedöms inte bli störande. Konsekvenserna för närboende bedöms bli obetydliga och det bedöms inte finnas något behov av särskilda åtgärder avseende buller för närboende. Positiva Obetydliga Små Måttliga Stora 6.2.3 Konsekvenser och förslag till åtgärder buller för trafikanter På rastplatsen skapas visst buller när den används samtidigt som rastplatsen i sig kan utsättas för trafikbuller från omgivningen och vara en bullermottagare. Större delen av rastplatsen är placerad på mer än 80 meter från E14 vilket gör att den till största delen inte utsätts för bullernivåer som överskrider gällande riktvärden för boende. Inga åtgärder för dämpning av buller inom rastplatsen bedöms behövas. För att minimera påverkan från vägbullret kan det dock ändå vara lämpligt att bänkar och bord placeras så långt från vägen som möjligt, vilket bör beaktas vid detaljutformningen av rastplatsen. Bullernivåerna vid sittytorna bör underskrida de riktvärden som gäller för uteplats vid bostad, det vill säga 70 db(a) maximalnivå. Vid beaktande av nämnda åtgärder för att minimera bullret vid bänkar och sittplatser bedöms konsekvenserna för de som besöker rastplatsen bli små. Positiva Obetydliga Små Måttliga Stora 49

6.3 Landskap och landskapsbild 6.3.1 Förutsättningar Inom det området som kommer att tas i anspråk för etablering av rastplats finns i dagsläget inga byggnader och här växer nu gräs och fjällbjörkar. Från E14 som passerar området finns det i dagsläget inget som hindrar den vida utsikten över fjällvärlden. På andra sidan E14/järnvägen, sett från vägplanområdet, ligger Storlien stugby, och bakom denna ser man det omfattande liftsystemet med skidbackar. Strax öster om vägplanområdet ligger Tullverkets anläggningar. E14 och järnvägen Mittbanan skär tvärs genom närområdet och delar på så vis upp landskapet, med den mer höglänta terrängen och skidanläggningen i norr och det mer låglänta, vidsträckta myrområdet i söder. 6.3.2 Konsekvenser och förslag till åtgärder Vid gestaltning av rastplatsen tas hänsyn till omgivningen och den befintliga fjällbjörkskogen kommer att bevaras så långt det är möjligt. Byggnaderna utformas utifrån lokal byggnadstradition i klassiska materialval såsom sten och timmer. Inspiration till vindskydd, informationstavla och sittplatser tas från Vindarnas tempel som finns på Skurdalshöjden och blocksten från Stora Helvetet järnvägsbank kommer om möjligt att återanvändas i utformningen. De trafikanter som stannar till vid rastplatsen ska ges möjlighet till utblickar mot den omgivande fjällvärlden, se figur 6.1. Figur 6.1 Utsikt från rastplatsen mot söder, över Sandtjärnarna. Motiverat av att rastplatsen utformas för att smälta in i omgivningen och anläggs i anslutning till redan befintlig infrastruktur och bebyggelse bedöms negativa effekter på landskapet och landskapsbilden kunna undvikas. Konsekvenserna på landskapet och landskapsbilden bedöms bli obetydliga. Positiva Obetydliga Små Måttliga Stora 50