Meningsfullt lärande på särskilda ungdomshem Presentation av ett treårigt forskningsprojekt Institutionsvård i fokus - 28 mars 2014 Martin Hugo, Högskolan i Jönköping
Övergipande forskningsfråga: Hur kan lärandesituationer arrangeras på de särskilda ungdomshemmen så att eleverna utvecklar intresse för skola och utbildning, blir motiverade för lärande, upplever meningsfullhet i studiesituationen.
Angreppssätt/Metod: 1) Totalundersökning Enkät 100 % svarade 2) Livsvärldsfenomenologi med 8 st etnografiska fältstudier Fenomenologisk Etnografi Close observation (jag har varit ca 400 h:ar tilsammans med 59 elever och 36 lärare) Fältanteckningar Forkningsintervjuer med 25 elever och 24 lärare
- Det här blir ju kanonbra (Lärare) - Ja för faan (Elev) - Du är snart klar med kursen (Lärare) - Vad då för jävla kurs det finns väl ingen kurs för sånt här (Elev) - Jo då kolla här (Läraren visar kursplanen) - Åh faan det hade jag ingen aning om (Elev) - Du är nästan klar med hela den här kursen i gjutning nu (Lärare) - Det var som fan (Elev)
De flesta av de här ungdomarna lever i miljöer med hem och kompisar som inte värderar skolan och skolprestationer som något med hög status. Det mest avgörande i mötet med ungdomarna vad gäller skolframgång är att få dem att utveckla en mer positiv skolidentitet. Attityder från alla yrkeskategorier påverkar deras skolidentitet.
4.5 Skolan här på SiS är den bästa skola jag har gått i 4.5.1 Upplevelsen av att bemötas med respekt i skolan 4.5.2 Negativa skolerfarenheter från tidigare skolgång 4.5.3 SiS situationen Att vara tvångsomhändertagen 4.5.4 Att få uppleva en stolthet och glädje över sina skolprestationer
Skolan är bäst tycker jag för då har man något att göra.på avdelningen finns det ingenting ingenting bara Tv:n och personal så det är bättre här nere. (Elev 3) Skolan är bättre här för vi kan tänka och koncentrerar oss på grejer och lärarna låter oss lyssna på musik här händer mycket mer än på avdelningen, det är mer liv här förstår du (Elev 9) Skolan är bra mest för att komma bort ifrån avdelningen för det är så instängt på avdelningen och här får man vara runt och tänka på annat än att man är inlåst. (Elev 25)
Jag gör musik det är reggae det är kul det gör mig glad jag spelar bas och gitarr och jag kunde inte spela innan. (Elev 22) Jag gick ut nian med 70 poäng [ ] nu tror jag att jag är nästan uppe i 200 poäng. Efter jag kom hit. För de grejerna jag tentade av från högstadiet här [ ] det är liksom 100 poäng mer än jag hade, mer än dubbelt än vad jag hade. Så jag har fått mycket gjort. Fast jag har ansträngt mig mycket, också." (Elev 15)
3.7 Vikten av praktisk och estetisk verksamhet Eleverna kan identifiera sig med innehållet Meningsfullhet i att få göra något som är på riktigt Glädje och avkoppling En stärkt självkänsla Praktisk och estetisk verksamhet är en nyckel för motivation i kärnämnena
4.9 Några framgångsrika pedagogiska strategier Över-Tröskeln pedagogik Förståelsen för omställningstid Att utgå ifrån eleven Eleverna får inte uppleva sig misslyckade igen Dialogpedagogik Högläsning, berättelser och beröring Struktur och tydlighet ----------------------------------------- Handledning av psykologer
Några slutsatser 1) En klar majoritet av eleverna upplever mötet med skolan på SiS som meningsfullt. 2) Lärande sker i början i relationen med lärare. 3) Praktisk/estetisk verksamhet och yrkesutbildning är viktiga delar av skolverksamheten. 4) Samlad skoldag ger bättre förutsättningar för lärande och förstärker normalisering. 5) Alla elever bör erbjudas likvärdig utbildning. 6) Avgörande för skolframgång är att eleverna utvecklar en positiv skolidentitet. Det tar ofta lång tid.
7) Erbjud skola hela året! Barnen/ungdomarna är tvångsomhändertagna oavsett traditionella terminsuppdelningar med långa lov. 8) Alla vuxna bör ge positiv feedback och ha en positiv attityd till skolarbete. All forskning visar att omgivningens förväntningar och attityder påverkar skolprestationer 9) Lärares relationskompetens är överordnat ämneskompetensen. 10) Använd de resurser som redan finns! 11) Det är för få lärare med kompetens i svenska som andra språk och i modersmål.