Från motstånd till framgång

Transkript

1 Från motstånd till framgång - Att motivera när ingen motivation finns Martin Hugo Skövde - 29 april, 2019

2 - Det här blir ju kanonbra (Lärare) - Ja för faan (Elev) - Du är snart klar med kursen (Lärare) - Vad då för jävla kurs det finns väl ingen kurs för sånt här (Elev) - Jo då kolla här (Läraren visar kursplanen) - Åh faan det hade jag ingen aning om (Elev) - Du är nästan klar med hela den här kursen i gjutning nu (Lärare) - Det var som fan (Elev)

3 När jag och Natasja kommer på morgonen är det turbulent inne på avdelningen. Det har varit två självmordsförsök. En flicka har svalt ett rakblad och en annan flicka har hällt i sig en flaska rengöringsmedel. Båda har klarat sig bra efter att ha vistats på intensiven. Vi deltar i ett krismöte med behandlingspersonalen angående situationen på avdelningen. De går igenom alla elevers situation mycket ingående. Förutom de två självmordsförsöken är det mycket konflikter mellan flickorna och två av dem vägrar att stiga upp ur sina sängar. När vi kommer in i tv-rummet möter vi en av flickorna som precis kommit tillbaka från intensiven. Hon ser slutkörd och uppgiven ut och sitter med uppspärrade ögon framför tv:n bredvid en behandlingsassistent utan att titta upp. På väg bort till skolrummet passerar vi träningsrummet. Hej Martin hur är det med dig idag, ropar någon. Det är Emmie som kör ett pass på motionscykeln. Jag stannar till och pratar med henne och frågar hur hon mår. Då säger hon: Du XXXX:s sjukhus verkar vara ett populärt ställe att bo på just nu XXXX har svalt rakblad och XXXX har druckit något konstigt fy fan vad hemskt det är här jag vill bara härifrån.

4

5

6 ALLA KAN LYCKAS I SKOLAN! Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang.

7 Alla beteenden har en orsak: Viktigt att inte tänka: Vad är det för fel på dig? Utan istället tänka: Vad har du varit med om?

8 Skolidentitet & Omställningstid

9 Min erfarenhet är att man måste hitta sina elever först innan vi tillsammans kan arbeta mot lärandemålen (Lärare på IM-programmet i Södertälje)

10 MÅNGA AV DE ELEVER SOM HAR MISSLYCKATS I SKOLAN KAN TA IGEN MYCKET PÅ GANSKA KORT TID NÄR DE ÄNDRAR SIN INSTÄLLNING TILL SKOLARBETE!!!

11 Den grundläggande orsaken till att elever inte når grundskolans mål är inte att de har för låg intelligens eller att lärare i skolan inte har kontrollerat deras kunskaper tillräckligt ofta! Det stora problemet är att många av dessa elever har tappat förtroendet för skolan och inte upplever att de kan lära sig meningsfulla saker i skolan.

12 De flesta av de här ungdomarna lever i miljöer med hem och kompisar som inte värderar skolan och skolprestationer som något med hög status. Det mest avgörande i mötet med ungdomarna vad gäller skolframgång är att få dem att utveckla en mer positiv skolidentitet. Attityder från alla yrkeskategorier påverkar deras skolidentitet.

13 Att våga försöka Det största problemet när man kom hit man försökte inte själv men jag har lärt mig en vettig grej när jag har vart här och det är försök för helvete själv du kommer klara det.

14 Ibland sår man ett frö som inte börjar gro förrän långt senare (Lärare 5)

15 Motivation skapas i tillitsfulla relationer med vuxna i olika yrkesroller som lyssnar och bryr sig Detta gäller i ännu högre utsträckning för barn och ungdomar i utsatta livssituationer eller för barn som tillskrivs olika diagnoser.

16 Vändpunktsprocesser sker nästan alltid i en tillitsfull relation med en vuxen, tex: Klasslärare, ämneslärare eller mentor Specialpedagog, Socialpedagog eller Speciallärare Studie-och yrkesvägledare Handledare/Arbetsledare Behandlare/Psykolog/Behandlingsassistent Familjehemsförälder eller God man Socionom

17 Allt hänger på vilken relation man har annars är de inte öppna för att vilja lära sig något. [ ] Utan en relation så kommer du ingenstans med de här grabbarna. Det är inte ämnet som bär utan det är jag som person som bär i samband med dem [ ] att få det här personliga mötet och känna att det här är en intresserad vuxen person som tycker om mig som jag är. (Lärare på IM-programmet)

18 Det är grundläggande att de får en tro på sig själva och att de kan lyckas med någonting. En mer positiv syn på livet. Många är ju dystra efter alla misslyckanden. De tror helt enkelt inte att det ska kunna gå bra för dem det viktigaste är självkänsla att jag duger. (Kerstin)

19 Han får en ju att känna sig till ro här. Han får en till å känna sig lugn. Och han får en till å känna sig välkommen [ ] och det är tack vare att han är där å han är sig själv och han är så lugn som möjligt och liksom han får en själv till å känna ett lugn. Man får liksom när man är i närheten av han så får man lugn energi och då blir man själv lugn och det är nog det största stödet han har gett mig.

20 Eleverna/studenterna som den här föreläsningen handlar om hamnar framförallt på Gymnasieskolans Introduktionsprogram Gymnasieskolans yrkesförberedande program Folkhögskolans Allmänna linje/motivationsåret Komvux (Ny situation!) (Skolverksamhet på Ungdomshem) (Kriminalvårdens klientutbildning)

21 Att klara sig hyggligt i skolan och få en utbildning är... den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till (Social rapport 2010)

22 Skolan har aldrig varit så viktig som idag! Ett dåligt meritvärde i avgångsbetyget i årskurs 9 är det starkaste enskilda sambandet för att riskera att hamna i en problematisk livssituation med: Arbetslöshet Psykisk ohälsa Självskadebetende Drogmissbruk Kriminalitet Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen, 2010)

23 >13 % av eleverna lämnar grundskolan utan att vara behöriga för gymnasieskolans nationella program. (18 % ej behöriga till Högskoleförberedande program) ungdomar i åldern år varken studerar eller arbetar >15 % av gymnasieeleverna började på ett introduktionsprogram % av dessa hoppar av under första året

24 Studie- och yrkesvägledare och elevhälsan spelar en central roll för att eleverna ska kunna nå skolframgång och bli anställningsbara. Alla gymnasieskolor har inte studie- och yrkesvägledare som kan möta IM-elevernas behov Alla skolor har inte en Elevhälsan som stöttar eleverna mot uppsatta mål utan ibland agerar de bara som rådgivare till lärare och mentorer

25 Fokusera på förmågor Börja med att jobba med elevens styrkor istället för med elevens brister Integration/sammanhang/Infärgning Alla ämnen ska anpassas till elevens framtida yrke

26 Samverkan med arbetslivet måste förbättras för de elever som läser yrkesinriktningar

27 Individuella studieplaner: Att koppla ihop studieplanerna med verkligheten Matcha kompetenser med behov av arbetskraft Att även kartlägga yrkeskunskaper och estetiska förmågor Munkedal fick snabbt ut både svetsare, undersköterskor, röjsågsarbetare, djurskötare och byggarbetare

28 Eleverna upplever sig inte delaktiga eller är inte alls involverade i sina individuella studieplaner Samverkan mellan IM och de nationella programmen är bristfällig. Detta hindrar elever som har förutsättningar att läsa gymnasiekurser. På vissa skolor finns tom ett direkt motstånd från lärare på de nationella programmen

29 Bunar (2015): Utvecklingen av det svenska vardagsspråket förutsätter rika möjligheter till språklig interaktion med kamrater som har nått längre i svenska

30 Samverkan Bilden av eleven Att bli sedd som en lärande och bildbar medmänniska Skola/Lärande - Vård/Behandling Omgivningens förväntningar

31 Situationen för personer med högfungerande autism: Skola: Svårigheter att klara skolgång, brist på anpassningar, mobbning, utanförskap Arbetsliv: Svårt att få och behålla arbete, högre arbetslöshet, värre drabbade av den alltmer avreglerade arbetsmarknaden

32 Elevernas erfarenheter från Grundskolan: Skolan och lärarna var liksom inte på riktigt för mig på högstadiet [ ] När jag blev portförbjuden från högstadiet så trodde de att det var någon jävla bestraffning, men för mig var det precis tvärt om. (Boel, IV-programmet)

33 [ ] i högstadiet var det ett jävla tempo. Man kunde inte hänga med man kom bara efter [ ] Det var väl i slutet av åttan. Det blev ju bara värre sedan med tempot och allt sånt. Då var det ju bara arbete som gällde bara arbete, arbete. Det blev så mycket [ ] det blev mer tempo, mer press. Det var väldigt mycket arbete hela tiden just i nian var det bara arbete, arbete, arbete för att få upp betygen. (Jan)

34 I nutidens utmärkta skola infogas det späda personlighetsämnet - eller rättare utströs det för vind och våg, som en liten sten vid stranden. Där träffas den av det ena vågskvalpet efter det andra, dag från dag, termin efter termin. Plask - fyrtiofem minuter kristendom; plask - dito historia; plask - dito slöjd; plask dito franska; plask dito naturkunnighet! Nästa dag nya ämnen i nya små stänk!... Under dessa vågskvalp domna hjärnorna, fördummas och förstummas själarna, lärarnas som lärljungarnas. (Ellen Key 1900).

35 Jag pallar inte med den här skiten (Kea) Jag har alltid haft svårt att sitta stilla och att lyssna och har alltid haft svårt att lära mig och så. (Boel) [ ] där (på högstadiet) var det så att när hälften av klassen hunnit färdigt till en sida så skulle vi ha ett prov även för de som inte hunnit färdigt. Det blev fel så snett. (Karin)

36 [ ] läraren såg alla som en mängd elever och de ska kunna lika mycket samma saker liksom. (Louise) [ ] innan hade man ju ångest på kvällen före. Man ville inte gå till skolan för det var så svårt. När det är svårt är det lätt att man blir stökigare. (Boel) Jag har väl aldrig tyckt att det var roligt i skolan [ ] jag har ju haft svårt för att läsa och skriva, jag har dyslexi så skolan har varit piss. (Karin)

37 [ ] innan (syftar framförallt på högstadiet) var det ångest för att gå till skolan för jag klarade inte av att arbeta och stor klass och det var typ att alla var så mycket duktigare än jag. Om jag fick G på ett prov så var jag jätteglad och alla andra var skitledsna för att de fick VG liksom. (Louise) Jag har alltid haft svårt och varit jättestökig hela tiden och såhär. Har alltid luggit efter alla andra och så, det har jag ju gjort hela tiden ända sedan jag började skolan. (Jan)

38 Negativa skolerfarenheter Negativ inställning till lärandet i skolan Skolmisslyckanden Dåliga lärarrelationer Skolk Ofullständiga betyg Svag självbild Icke agenter Negativt lärande

39 Avgörande för att elever med ett starkt skolmotstånd utvecklar en mer positiv skolidentitet: 1) Goda mellanmänskliga relationer 2) Ett innehåll som de upplever är på riktigt 3) En upplevelse av delaktighet 4) Omgivningens förståelse för Omställningstid 5) Förväntningar och attityder från ALLA vuxna Att bli sedd och bekräftad som en LÄRANDE människa

40 Mina senaste publikationer: Hugo, M. (2019). Skolan som framgångsfaktor för placerade barn och ungdomar. Artikel i den nätbaserade kursen: Samverkan kring barn och ungdomar som placeras inom ramen för samhällsvård. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hugo, M., Hedegaard, J & Bjursell, C. (2019). Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Encellrapport 1:2019. Nomen förlag/books on demand. Hedegaard, J. & Hugo, M. (2018). Functional workplaces for people with disabilities in H. Ahl, I. Bergmo Prvulovic & K. Kilhammar (Eds.), HR - Nordic perspectives (p ). Oxford: Routledge. Hugo, M. (2018). Motivationsskapande undervisning och lärmiljö. Artikel-Specialpedagogik-Grundskola. Modul: Specialpedagogik för lärande. Del 4. Skolverket. Hedegaard, J & Hugo, M. (2017). Social dimensions of learning The experience of young adult students with Asperger syndrome at a supported IT education. Scandinavian Journal of Disability Research. 19(3),