Ägarkoncentration i Sverige - En studie av dess effekter på frivillig informationsdelning i kvartalsrapporter

Ägarkoncentration i Sverige - En studie av dess effekter på frivillig informationsdelning i kvartalsrapporter Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2017 Datum för inlämning: 2017-06-02 Johan Åslund Petter Granath Handledare: Anna-Karin Stockenstrand

Abstract This study s aim is to extend existing research on ownership concentration and it s effects on voluntary discosure. It s achieved by studying quarterly reports of Swedish listed companies. An index of voluntary disclosure variables is created, compiled of data gathered in the research. The hypothesis primarily based on agency-theory and earlier research is accepted. The study s results indicate companies with more more ownership concentration discloses less voluntary information in their quarterly reports. Further research is suggested to improve these results by creating a larger disclosure index, or examining the effects that different type of owners may have. Sammandrag Den här studiens syfte är att bygga på tidigare forskning om ägarkoncentration och dess effekt på frivillig informationsdelning, genom att undersöka svenska börsbolags kvartalsrapporter. Ett index över frivillig informationsdelning konstrueras, med data hämtad från kvartalsrapporter. Hypotesen baseras främst på agentteorin och finner likt tidigare forskning stöd för att högre ägarkoncentration leder till mindre frivillig informationsdelning i finansiella rapporter. Framtida forskning föreslås bygga vidare på dessa resultat genom att utveckla indexet med fler variabler hämtade från kvartalsrapporter, samt undersöka om olika ägartyper har olika effekter på informationsdelningen. Nyckelord: ägarkoncentration, frivillig informationsdelning, kvartalsrapporter, agentteori, börsbolag, signaleringsteori. 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 5 1.3 Disposition... 5 2. Regelverk och redovisningsstandarder... 6 2.1 Årsredovisningslagen... 6 2.2 Nasdaqs regelverk för emittenter... 6 2.3 IAS och IFRS... 6 3. Teori... 7 3.1 Informationsdelning... 7 3.2 Agentteorin... 7 3.3 Signaleringsteorin... 8 3.4 Tidigare studier om informationsdelning... 9 3.5 Ägarkoncentration... 9 4. Metod... 11 4.1 Konstruering av index för frivillig informationsdelning... 11 4.2 Data... 12 4.3 Urval... 12 4.4 Regressionsmodell... 13 4.5 Beroende variabler... 14 4.6 Oberoende variabel... 15 4.7 Kontrollvariabler... 15 4.7.1 Bolagsstorlek... 16 4.7.2 Prestation... 16 4.7.3 Tid... 17 4.7.4 Multikollinearitet... 18 4.8 Rangering av variabler... 19 4.9 Metoddiskussion... 20 5. Resultat... 22 5.1 Deskriptiv statistik... 22 5.2 Regressionsresultat... 23 6. Analys... 25 7. Diskussion... 28 7.1 Slutsats... 28 7.2 Studiens tillförlitlighet... 29 7.3 Förslag på vidare forskning... 30 Källförteckning... 32 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Dagens industri publicerade i maj 2017 två artiklar om H&M där bolaget kritiseras på grund av att bolaget under det senaste året delat med sig av ytterst lite information till aktieägare och andra intressenter (Hägerstrand, 2017; Engzell-Larsson, 2017). Grundarfamiljen tillika storägare Persson äger knappt 40 % av kapitalet men drygt 70 % av rösterna i bolaget. Därtill är Karl-Johan Persson vd för bolaget, och fadern Stefan Persson styrelseordförande. Samtliga A-aktier är ägda av familjen Persson, och de är inte upptagna till handel på börsen, något som bidragit till det skeva förhållandet mellan familjens kapitalandel och röstandel. Efter en längre tid av negativ totalavkastning kräver nu institutionella ägare och analytiker att H&M och vd Karl-Johan Persson svarar upp till kraven och möter övriga intressenters behov av ökad informationsdelning (Hägerstrand, 2017; Engzell-Larsson, 2017). H&M är ett exempel på ett bolag som delar med sig av lite information. Tidigare forskning om varför vissa bolag delar mer information än andra har gjorts, och flera studier menar att ett bolags ägarkoncentration är en påverkande faktor (Cooke, 1989; Ang, Cole & Wuh Lin, 2000; Prencipe, 2004; Cormier, Magnan & Van Velthoven, 2005). Ägarkoncentrationen är intressant att undersöka i kontexten av svenska börsnoterade bolag då rösträttsdifferentiering är mer vanligt förekommande i Sverige än många andra europeiska länder. Bjuggren, Eklund och Wiberg (2007) redovisar att 55 % av de svenska börsbolagen har både A- och B-aktier emitterade, jämfört med snittet i Västeuropa som är ca 20 %. A-aktier har traditionellt sett högre röstvärde än B-aktier (Bolagsverket, 2016). Genom ägande av röststarka A-aktier kan en ägare skaffa sig kontroll av bolaget, utan att nödvändigtvis kontrollera en majoritet av kapitalet i bolaget (Bjuggren et al., 2007). I ett land som Sverige, där rösträttsdifferentiering är vanligt förekommande, kan det således vara billigare att skaffa sig kontroll över ett börsnoterat bolag, förutsatt att bolaget har A- och B-aktier emitterade och att dessa har ungefär samma aktiekurs. Vidare framgår det i ett sammanfattat dokument från Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (Tson Söderström et al., 2003) att 90 % av bolagen på Stockholmsbörsen har en ägare eller ägargrupp som kontrollerar 25 % eller mer av rösterna i bolaget, och att det kan förklaras av tillgängligheten på röststarka A-aktier. Som beskrivet ovan finns flera faktorer som kan påverka hur mycket information ett bolag delar med sig av. En yrkesgrupp som i hög grad arbetar med och analyserar 3

bolagsinformation är finansiella analytiker. De kan även antas ha större erfarenhet och kunskap om kapitalmarknader än den gemene investeraren (Lang & Lundholm, 1996). Om det finns ett informationsgap mellan bolag och investerare kan analytiker hjälpa till att minska det. Lang & Lundholm (1996) beskriver analytikers jobb som att förse investerare, bolag och andra av samhällets intressenter med framtidsprognoser, köp- och säljrekommendationer samt allmänna kommentarer om bolagens verksamhet. Informationen som analyserna baseras på hämtas från offentliggjorda kvartalsrapporter och rapporterna utgör således det främsta beslutsunderlaget för investerare och analytiker (Prop., 1990/91:142). Vidare skriver Schroff et al. (2013) att det är nödvändigt för bolag att sprida information om bolagets verksamhet för att minska informationsasymmetrin som kan uppstå mellan ägarna och bolaget. En hög grad av informationsdelning har visat sig ha en rad fördelar. Utöver att minska informationsasymmetrin kan det bland annat ge högre likviditet i aktien (Schoenfeld, 2016), högre grad av bevakning hos analytiker samt lägre kapitalkostnad (Cheynel, 2013). I tidigare forskning uttrycks lägre kapitalkostnad vara ett av de främsta argumenten för en högre grad av informationsdelning, men i andra änden av spektrumet kan det finnas incitament för bolaget att inte redovisa information (Cooke, 1989). Utöver kostnader för tid och arbete som krävs för att sammanställa kvartalsrapporter kan bolag välja att inte dela med sig av information gällande exempelvis nya produktinnovationer eller affärsstrategier (Elliot & Jacobson, 1994). Informationen i finansiella rapporter kan vara av två olika slag, antingen krävs den enligt lag och regelverk eller så är den av frivillig natur. Svenska börsbolags finansiella rapportering står dels under svensk lagstiftning (ÅRL, 1995:1554), dels under Nasdaqs regelverk (2016). Bolagen är skyldiga att redovisa finansiell information som resultat- och balansräkning och tillhörande noter men utöver det har bolagen frihet att inkludera tilläggsinformation om bolagets verksamhet (IAS 34, 2014). All information utöver det som bestäms genom lagar och regelverk benämns som frivillig information (Shehata, 2014). Studier om informationsdelning har gjorts på svenska bolag, både äldre (Cooke 1989; Adrem 1999) och nyare (Broberg, Tagesson & Collin, 2009), men i dessa har studieobjektet varit årsredovisningar. Dessutom har den oberoende variabeln som undersökts varierat, mellan bolagsstorlek, prestation och ägarstruktur. Det lämnar därmed utrymme för att undersöka kvartalsrapporter, där andra regler gäller och frivillig information därmed inte är samma som i årsredovisningar. Dessutom finns behov för att uppdatera forskningen med nya 4

undersökningar för att se om samma samband och förhållanden gäller, då regelverken för finansiell rapportering förändrats och redovisningspraxis kan ha utvecklats. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka ägarkoncentrationen och dess påverkan på den frivilliga informationsdelningen i kvartalsrapporterna som svenska börsnoterade bolag publicerar. Sverige är av särskilt intresse för studier kring ägarkoncentration då röstdifferentierade aktier är vanliga på Stockholmsbörsen. Dessutom finns det ett begränsat antal studier gjorda på svenska bolags kvartalsrapporter och det finns därmed ett intresse att bidra till att försöka ge ökad förståelse och kunskap om svenska börsnoterade bolags kvartalsrapporter. 1.3 Disposition I avsnitt två presenteras de existerande regelverk och lagar som bolag måste följa när de rapporterar. Därefter i avsnitt tre följer rapportens teoretiska referensram samt tidigare relevant forskning. Utifrån den teoretiska bakgrunden formas rapportens hypotes. I avsnitt fyra beskrivs och motiveras rapportens metod och teorin operationaliseras. Avsnitt fem presenterar resultatet av undersökningen och regressionerna som görs, i avsnitt sex följer sedan analysen som görs utifrån den tidigare nämnda teoretiska referensramen. I det sjätte och sista avsnittet sammanfattas rapportens slutsatser, förs en diskussion om rapportens validitet och reliabilitet och förslag på vidare forskning presenteras. 5

2. Regelverk och redovisningsstandarder För att kunna mäta mängden frivillig information i bolagens rapporter och hur den påverkas av ägarkoncentration måste det först klargöras vad som är frivillig och vad som är obligatorisk information. Följande regelverk är de som bolag måste följa vid finansiell rapportering. 2.1 Årsredovisningslagen Enligt årsredovisningslagen (ÅRL) (1995:1554) ska ett bolag offentliggöra årliga rapporter på bolagets finansiella ställningar. Enligt ÅRL 2:1 (1995:1554) ska årsredovisningen innehålla en balansräkning, en resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Utöver detta ska bolag, enligt ÅRL 9:1 (1995:1554) upprätta en delårsrapport som avser minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. 2.2 Nasdaqs regelverk för emittenter Om ett bolag är noterat på Nasdaq OMX gäller dels att bolaget följer svensk lag, dels efterlever Nasdaqs regler för notering för att fortsatt få handlas på marknadsplatsen (Nasdaq, 2016). Nasdaqs regelverk för emittenter (2016) säger att noterade bolag måste offentliggöra kvartalsrapporter, och att rapporterna för andra och fjärde kvartalet ska följa IAS 34. Kvartalsrapporter för första och tredje kvartalet får frångå IAS 34. 2.3 IAS och IFRS International Accounting Standard (IAS) är ett internationellt regelverk för redovisningsprinciper, och är tillsammans med International Financial Reporting Standards (IFRS) de två främsta regelverken för finansiell rapportering i Sverige. Artikel 34 (IAS 34) reglerar minimikrav för bolags delårsrapportering. Enligt IAS 34:8 (2014) ska en interimsrapport innehålla en komprimerad balansräkning, minst en resultaträkning innehållande netto- och totalresultat, en rapport på förändringar av eget kapital, kassaflödesrapport och tillhörande noter. Sedan 2005 ska bolag inom EU följa IFRS vid delårsrapportering (Axelman, Phillips & Wahlquist, 2003:9). 6

3. Teori I följande avsnitt presenteras de teorier och tidigare forskning som används för att undersöka studiens syfte. Agentteorin och signaleringsteoring är de centrala teorierna som används för att analysera och förklara resultatet från studiens undersökning. I de teorierna är disclosure (informationsdelning) ett centralt begrepp som förklarar processen genom vilken bolag delar med sig av information till marknaden. Slutligen presenteras tidigare forskning och de samband som påvisats mellan bolagskaraktäristika och informationsdelning. 3.1 Informationsdelning Disclosure (informationsdelning) definieras som den process där bolaget sprider information om verksamheten till intressenter (Kavitha & Nandagopal, 2011). I termer av informationsdelning talas det dels om obligatorisk informationsdelning, dels frivillig informationsdelning (FVI) (ibid). Obligatorisk informationsdelning syftar till det som enligt lag eller regelverk kräver att bolaget redovisar. Frivillig informationsdelning består därför av all annan information som lämnas som inte är av obligatorisk natur (ibid). Hög grad av informationsdelning kan föra med sig en rad fördelar, bland annat kan det leda till minskad informationsasymmetri (Schroff et al., 2013), högre likviditet i aktien (Schoenfeld, 2016), större analytikerbevakning samt lägre kapitalkostnad (Cheynel, 2013). Samtidigt kan det finnas incitament för bolag att dölja viss typ av information. Teknologisk innovation, affärsstrategier och segmentsdata är exempel på information som bolag kan välja att dölja i sina finansiella rapporter, skriver Elliot och Jacobson (1994). De utvecklar sitt resonemang och menar att konkurrensnackdelar som kan uppstå genom att delge sådan typ av information varierar mellan att inte ha någon effekt till att ge bolaget stora nackdelar. Exempelvis kan information om en specifik produktutveckling ge konkurrenter information som leder till att de utvecklar en liknande produkt. 3.2 Agentteorin Jensen och Meckling (1976) beskriver agentteori som det förhållande där agenten är en person som anlitats för att utföra ett uppdrag åt principalen. Under förutsättningen att både agenten och principalen är rationella och nyttomaximerande finns det anledning att anta att agenten kan ha skäl till att frångå principalens önskningar om hur uppdraget ska utföras. Agentens och principalens incitament till att utföra uppgiften kan skiljas åt och således kan 7

det uppstå en intressekonflikt i förhållandet (Jensen & Meckling, 1976). För att minska dissonansen i parternas intressen kan principalen etablera incitament för att styra agentens agerande och ta på sig övervakningskostnader som uppstår när agentens agerande kontrolleras. Agenten kan åta sig bindningskostnader som uppstår när agenten lovar principalen att inte agera på ett sätt som strider mot principalens intressen. Alternativet är att agenten lovar att principalen blir kompenserad om agenten handlar på ett sådant sätt. Dessa kostnader som uppstår kallar Jensen och Meckling (1976) för agentkostnader. Vidare beskriver Jensen och Meckling (1976) förhållandet mellan aktieägare och ledningen av ett bolag som ett rent agentförhållande som kopplas till separationen av ägande och kontroll. Aktieägarna utgör principaler och ledningen utgör agenter. Sannolikt har ledningen bättre information om bolagets verksamhet än vad ägarna har tillgång till, vilket skapar så kallad informationsasymmetri. Bolag kan minska informationsasymmetrin genom en högre grad av informationsdelning gällande bolagets verksamhet och således ge principalerna information de annars inte hade haft tillgång till (Jensen & Meckling, 1976). 3.3 Signaleringsteorin Signaleringsteorin belyser problem som uppstår kring asymmetrisk information på olika marknader. Michael Spence skrev om teorin för första gången 1973 och studerade då en arbetsmarknad, men teorin går att applicera på alla typer av marknader där informationsasymmetri kan uppstå (Morris, 1987). Teorin säger att säljare har mer information om produkterna som säljs på marknaden än vad köpare har och för att köparen ska vara villig att betala det pris som säljaren värderar produkten till måste säljaren informera köparen om produktens kvalitet och värde (Morris, 1987). Enligt signaleringsteorin ska det primära syftet av informationsdelning från bolag vara att informera intressenter om bolagets värde och kvalitet (Hamrouni, Miloudi & Benkraiem, 2015). Enligt ovanstående resonemang ska bolaget dela med sig av information om bolagets verksamhet och prestation som kan vara relevant för bolagets värdering. Detta leder dessutom till att kapitalmarknaden som helhet blir mer effektiv, då kapital snabbare kan förflyttas från sektorer som förväntas utvecklas dåligt i framtiden, till sektorer med ljusare framtidsutsikter (Healy & Palepu, 2001). 8

3.4 Tidigare studier om informationsdelning Många tidigare studier har undersökt varför bolag delar med sig av olika mycket frivillig information i sina finansiella rapporter. Faktorer som undersökts tidigare, och som har kunnat förklara varför vissa bolag delar med sig av mer information, redovisas nedan i Tabell 1. Faktorerna bolagsstorlek och prestation förklaras mer ingående i metodstycket, med anledning av att dessa utgör kontrollvariabler i undersökningen. Tabell 1. Genomgång av tidigare forskning och dess resultat Oberoende variabel Källa Samband med FVI Ägarkoncetration Prencipe (2004); Cormier et al. (2005); Juhmani (2013) Negativt Bolagsstorlek Chow & Wong-Boren (1987); Cooke (1989); Positivt Broberg et al. (2009); Juhmani (2013); Tuhin (2014) Prestation Broberg et al. (2009); Hamrouni et al. (2015) Positivt 3.5 Ägarkoncentration Ett bolags vilja att dela information till allmänheten kan bero på bolagets ägarstruktur, menar flera studier (Cooke, 1989; Ang et al., 2000; Prencipe, 2004; Cormier, Magnan & Van Velthoven, 2005; Juhmani, 2013). Sambandet som identifierats av ovan nämnda studier kan härledas till agent-principal-problemet. Cormier et al. (2005) undersöker tyska bolag och utvecklar resonemanget och menar att en mer koncentrerad ägarstruktur leder till att bolaget redovisar mindre mängd frivillig information. Sambandet förklaras genom att bolaget inte behöver dela med sig av ytterligare information till investerare då majoritetsägare i bolaget typiskt sett redan har tillgång till all nödvändig information, genom att personligen, eller genom representanter, ha plats i styrelse eller ledningsgrupp. Kostnaden för att dela med sig av ytterligare information skulle vara större än vinsten i minskad informationsasymmetri och således väljer bolaget att inte dela med sig av informationen (Cormier et al., 2005). Juhmani finner i en studie från 2013 att samma negativa samband existerar i bahrainska börsnoterade bolag. Ju högre ägarkoncentration i ett bolag, desto lägre grad av frivillig informationsdelning. Prencipe (2004) studerar bolag i Italien och menar att bolag med en mer utspridd ägarbild också har ett större antal aktieägare som inte är engagerade i ledningsfrågor. Agentkostnaderna som uppstår till följd av informationsasymmetrin blir således högre i dessa bolag. 9

Mängden och kvaliteten av information som bolag delar med sig av är, enligt agentteorin, ett resultat av krafter som vill olika saker. Ledning, stora aktieägare och små aktieägare har alla olika preferenser för hur informationsdelningen ska se ut och vilken information som är relevant, där stora aktieägare med stort inflytande på ledningen kan utöva sin kontroll för att dela med sig av mindre information i sina finansiella rapporter för egen vinning (Makhija & Patton, 2004). Med stöd i ovanstående teoriavsnitt utformas studiens hypotes: H1: Bolag med mer koncentrerat ägande delar med sig av mindre mängd frivillig information i sina kvartalsrapporter än bolag med mindre koncentrerat ägande. 10

4. Metod Forskningsmetoden i den här studien är av en kvantitativ och deduktiv natur, vilket innebär att forskningsfrågan är uppbyggd utifrån tidigare teorier och forskning (Saunders et al., 2012:48). Metodavsnittet beskriver det index som konstruerats för att mäta frivillig informationsdelning. Vidare presenteras sättet data samlas in på, urvalsprocessen, de oberoende-, beroende- och kontrollvariablerna och regressionsmodellen. Till sist undersöks variablernas multikolllinearitet och en metoddiskussion förs. 4.1 Konstruering av index för frivillig informationsdelning Cooke (1989) skriver om den svenska marknaden, börsbolag och deras frivilliga informationsdelning (FVI) i årsredovisningar. Den svenska marknaden är enligt Cooke (1989) intressant då den är förhållandevis stor i relation till landets BNP. Cooke (1989) använder en indexering av olika faktorer av FVI, som tilldelas värdena noll (0) eller ett (1). Dessa summeras sedan för att visa hur stort FVI olika typer av bolag har. Sedan dess har nya regelverk införts, exempelvis IFRS 2005, som ämnat skapa en mer standardiserad finansiell rapportering i Sverige (Axelman et al., 2003:9). Många variabler som Cooke (1989) undersöker är idag reglerade och är därmed inte längre mått på FVI. Variabler som samlats in inom ramen för denna uppsats datainsamling och som används av Cooke samt är oreglererade i kvartalsrapporter idag är förekomsten av specifika finansiella mål (TRGT) samt uttalade framtidsprognoser (FCAST). De är två av variablerna som i studien används för att konstruera ett index för FVI, med utgångspunkt i Cookes modell. Utöver dessa väljs förekomsten av vd-kommentar (CEO), framtidsutsikter (OUTL) och riskavsnitt (RISK) som mått på FVI. Cookes (1989) artikel undersöker årsredovisningar, som i sig är mer reglerade än kvartalsrapporter. I årsredovisningar är det obligatoriskt för vd att kommentera rapporten, och även att rapporten innehåller ett avsnitt som behandlar framtidsutsikter samt ett avsnitt om risker för verksamheten. Dessa avsnitt är inte obligatoriska att inkludera i kvartalsrapporter, och därmed väljs de som tre utav de variabler som utgör ett mått på FVI. 11

4.2 Data Data samlas in inom ramen för ett forskningsprojekt pågående på Uppsala universitet, lett av universitetslektor Mattias Hamberg. Forskningsprojektet ämnar undersöka kvartalsrapporteringen hos svenska bolag noterade på Stockholmsbörsen. Studenter samlar in data genom att manuellt gå igenom kvartalsrapporter och hämta datapunkter som i förväg valts ut för dess relevans för forskningsprojektet. Studenterna skriver kandidatuppsatser och totalt har åtta uppsatsgrupper, (16 studenter), haft 200 kvartalsrapporter att samla in per grupp. De data som varje grupp samlat in sammanställs sedan av forskningsprojektets ledning, som sedan fördelar det kompletta datasetet till uppsatsgrupperna. Datasetet ligger sedan till grund för fördjupad forskning på Uppsala universitet. Data för ägarkoncentrationen har tillhandahållits av Mattias Hamberg och ingår i ett liknande dataset som beskrivits i stycket ovan. Data täcker samtliga bolag i vår undersökning och visar hur stor andel av rösterna som vid årets slut kontrolleras av de fem största ägarna. 4.3 Urval Sedan införandet av IFRS 2005 har 421 bolag varit noterade på Stockholmsbörsen. Av de 421 bolagen sorteras följande bort; - finansiella bolag, - bolag utan egentlig försäljning, - bolag som inte är legalt placerade i Sverige, - bolag som varit börsnoterade under färre än tio kvartal åren 2005-2016. Efter dessa begränsningar kvarstår 250 bolag och 9237 kvartalsrapporter, från vilka ett kontrollerat slumpmässigt urval om 1600 kvartalsrapporter görs. För varje bolag väljs minst två och högst tio kvartalsrapporter, med fokus på att ha relativt jämn fördelning över år och kvartal. Urvalet av bolag och rapporter har även viktats mellan branscherna handel, tillverkning och tjänster, så att antalet rapporter från varje bransch motsvarar branschens ungefärliga andel av Stockholmsbörsen. Av de ursprungliga 1600 rapporterna har det slutgiltiga urvalet för forskningsprojektet blivit 1572 på grund av bortfall i insamlingsprocessen. Av de 1572 har två finansiella bolag med åtta kvartalsrapporter vardera kommit med av misstag, som sorteras bort i urvalet för denna studie. 12

I Tabell 2 redovisas det ursprungliga urvalet, antalet bortfall och det slutliga urvalet som används för denna studie. Det största bortfallet i studiens urval förklaras av att någon datapunkt saknas för de undersökta variablerna. Tillgängligheten och möjligheten att hitta rätt data försvåras om bolaget idag inte är börsnoterat, om det bytt namn, köpts upp eller gått i konkurs. Tabell 2. Dataurval och bortfall Kvartalsrapporter Ingår i studien 1572 Finansiella bolag 16 Saknar data för minst en variabel 262 Slutligt urval 1294 Tabell 3. Fördelning över antal kvartalsrapporter per år År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* Rapporter 59 110 103 124 125 115 111 112 111 108 113 83 20 1294 *Urvalet är kvartalsrapporter från 2005-2016, men kvartalsrapporter från fjärde kvartalet 2016 publiceras under 2017 och kategoriseras som år 2017. 4.4 Regressionsmodell För att undersöka hur en beroende variabel påverkas av en eller flera oberoende variabler används regressionsanalyser (Saunders et al., 2012:509). En regressionsanalys bestående av två eller fler oberoende variabler benämns som multipel linjär regressionsanalys (Saunders et al., 2012:523). Effekten av de ovanstående variablernas påverkan på FVI undersöks i denna studie i en multipel regressionsanalys. Urvalet av variabler har gjorts med utgångspunkten att välja ett lämpligt antal, att välja förklarande variabler samt att variablerna är relevanta (Körner & Wahlgren, 2006:398-399). För många variabler försvårar överskådligheten i modellen och att välja variabler utan relevans kan försvaga modellens förklaringsgrad (Körner & Wahlgren, 2006:398-399). Regressionsmodellen för den här studien utgörs av den beroende variabeln FVI, den oberoende variabeln OWNCRANG samt de oberoende kontrollvariablerna SIZERANG, PERFRANG och DummyTIME. 13

Nedan illustreras regressionsmodellen: FVI = α + β ( OWNCRANG + β 0 SIZERANG + β 4 PERFRANG + β 6 DummyTIME + ε FVI är frivillig informationsdelning OWNCRANG är ägarkoncentration i rangerad form SIZERANG är bolagsstorlek i rangerad form PERFRANG är bolagets prestation i rangerad form DummyTIME är effekten av tid α är regressionens intercept β (, β 0, β 4 och β 6 är betakoefficienter ε är en felterm där medelvärdet antas vara 0 För att undersöka hur inkluderande av fler oberoende variabler påverkar regressionsmodellen testas fyra olika regressioner. Modell 1 använder OWNCRANG och DummyTIME som oberoende variabler. Modell 2 testar effekten av OWNCRANG, PERFRANG och DummyTIME. I Modell 3 inkluderas OWNCRANG, SIZERANG och DummyTIME och i Modell 4 undersöks effekten av att inkludera samtliga variabler i modellen. Genom dessa fyra modeller testas alla möjliga kombinationer av studiens olika variabler. Således är det möjligt att identifiera varje enskild variabels effekt på modellen. 4.5 Beroende variabler Den beroende variabeln är FVI och består av ett antal olika data som samlas in för studien. FVI består av CEO, RISK, TRGT, FCAST och OUTL. Den beroende variabeln, FVI, spås enligt hypotesen påverkas av bolagets ägarkoncentration (OWNC), vilket är den oberoende variabeln. RISK, TRGT, FCAST och OUTL kan anta värdena 0 eller 1, där värdet 0 anges om ett motsvarande stycke saknas i kvartalsrapporten, och värdet 1 anges om ett sådant stycke återfinns. Variabeln CEO ges värdet 0, 1 eller 2 beroende på vd-kommentarens omfattning. Om en vd-kommentar inte finns i kvartalsrapporten, anges värdet 0, om den är kortare än en halv sida i rapporten (eller anses vara alltför innehållsfattig) anges värdet 1. Värdet 2 anges när kommentaren är längre än en halv sida, alternativt publiceras separat från kvartalsrapporten (på bolagets hemsida). 14

Värdet av de fem variablerna summeras vid tidpunkten för varje kvartalsrapport och antar ett värde mellan 0 och 6, där 6 därför motsvarar en kvartalsrapport med den högsta graden av frivillig informationsdelning (FVI) och 0 den lägsta. Formlerna är enligt följande: CEO + OUTL + RISK + TRGT + FCAST = FVI r. FVI r = det uppmätta värdet av frivillig informationsdelning i kvartalsrapporten r. m = maxvärdet en kvartalsrapport kan erhålla, dvs 6. i = värdet av FVI i variablerna CEO, OUTL, RISK, TRGT och FCAST, 0, 1 eller 2. 4.6 Oberoende variabel Genom den tillhandahållna data över ägarkoncentration mellan åren 2005 till 2013 görs en approximering för åren 2014-2017 genom att använda den sista datapunkten för 2013. Lotto (2016) finner att ägarstrukturen sällan förändras över tid och bedömningen görs att studiens tillförlitlighet inte skadas av denna approximering. Data om ägarkoncentration visar hur stor andel av de totala rösterna som de fem största aktieägarna kontrollerar vid årets slut. Valet står mellan att använda andel av de totala aktierna istället för andel av totala röster, men andel av totala röster är det som de facto utgör kontrollen av bolag och således kan dessa ägare antas ha större incitament att bry sig om informationsdelningen. 4.7 Kontrollvariabler Kontrollvariabler används för att öka undersökningens precision och för att minska risken för att vissa variabler påverkar relationen mellan den oberoende och beroende variabeln (Saunders et al., 2012:174). Data för denna studies kontrollvariabler hämtas ur Datastream från tidpunkten för kvartalsrapporternas publicering. Kontrollvariablerna som används är bolagsstorlek (SIZE), tid (DummyTIME) och bolags prestation (PERF) då det i tidigare studier funnits stöd för att dessa har en positiv effekt på mängden FVI i bolags finansiella rapporter. Kontrollvariablerna presenteras i stycke 4.7.1 till 4.7.3. 15

4.7.1 Bolagsstorlek Tidigare forskning finner stöd för att bolagsstorlek (SIZE) är positivt korrelerat med mängden FVI i finansiella rapporter (Chow & Wong-Boren, 1987; Raffournier, 1995; Tuhin, 2014). Högre komplexitet (Cooke, 1989), fler aktieägare (Cooke, 1989) och större externt tryck från intressenter (Lang & Lundholm, 1996) har rapporterats som skäl till varför större bolag delar med sig av mer information i sina rapporter. Bolagsstorlek kan mätas på flera vis. Cooke (1989) beskriver i sin studie av svenska årsredovisningar att totala tillgångar, årlig omsättning och antal aktieägare är lämpliga mått för att mäta bolagsstorlek. Lang och Lundholm (1996) och Gordon, Loeb och Sohail (2010) använder bolagets marknadsvärde som ett mått på bolagsstorlek. Bolagsstorlek hämtas därför i form av bolagets marknadsvärde vid tidpunkten för kvartalsrapporternas publicering. Marknadsvärde passar studien bra då möjligheten att inhämta data på dagsbasis finns och går att välja för alla publiceringsdatum av kvartalsrapporterna. 4.7.2 Prestation Hamrouni, Miloudi och Benkraiems studie från 2015 påvisar ett positivt samband mellan bolags prestation och mängden frivillig information bolaget delgivit till allmänheten. De testar flera olika mått på ett bolags prestation, varav ett är avkastning på eget kapital (ROE). ROE är kvoten på bolagets nettoresultat dividerat med eget kapital. Nyckeltalet visar avkastningen på ägarnas investerade kapital för en given period, vanligtvis det senaste verksamhetsåret, vilket är det som används i den här studien. ROE är ett mått på prestation som även används av Raffournier (1995), och är väl lämpat då det rensar bort effekten av att vissa bolag har större belåning än andra, en effekt som blir synlig i måttet avkastning på totala tillgångar (ROA). Med stöd i ovanstående resonemang används bolagets prestation, mätt i ROE, som en kontrollvariabel, då den bedöms ha en inverkan på mängden information som bolaget inkluderar i sina finansiella rapporter. Därför rensas effekten av prestation bort så resultatet av bolags ägarkoncentration isoleras. 16

4.7.3 Tid Francis, Schipper och Vincent (2002) finner att mängden information i bolags finansiella rapporter har ökat över tid. Av den anledningen kontrolleras effekten av tid för i den här studien. Allison (2009) förklarar att när en regression görs över en tidsperiod kommer icke observerade effekter uppstå till följd av förändringar över tid. Genom att studiens data sträcker sig över en längre period, under vilken redovisningsmässiga principer kan ha förändrats, måste tiden tas i beaktning i studien. Analytiker och andra intressenter kan ha fått nya preferenser på information de önskar se i rapporterna och ha lyckats påverka bolagens rapportering i den bemärkelsen att de kräver mer information idag än för exempelvis tio år sedan. Om regelverk inte har förändrats är informationsdelningen i sådana fall fortfarande frivillig, men en förklarande variabel kan vara förändrat branschpraxis, vilket således kan minska förklaringsgraden av variabeln ägarkoncentration. Det finns en risk att branschpraxis förändrats över tid (DummyTIME), och att det i sådana fall skulle förklara en ökad grad av FVI ju senare kvartalsrapporten är daterad. Därför behöver den effekten kontrolleras för och data delas med hjälp av dummyvariabler in i år för år, så eventuella förändringar över tid kan observeras. Med hjälp av en dummyvariabel kan man tilldela en icke-numeriskt variabel ett numeriskt värde (Körner & Wahlgren, 2006:400). För dummyvariabeln tid används värdet 1 för att visa att rapporten är utgiven år X och värdet 0 om rapporten är utgiven ett annat år än X. Således är det möjligt att observera den eventuella effekt som tid har haft på mängden frivillig information, som kan komma sig av eventuella förändringar i redovisningspraxis. 17

Tabell 4. Lista över variabler och förkortningar Oberoende variabel OWNC Ägarkoncentration Beroende variabler FVI* CEO TRGT OUTL RISK FCAST Frivillig informationsdelning VD-kommentar Finansiella mål Framåtblickande avsnitt Riskavsnitt Prognos Kontrollvariabler SIZE Bolagsstorlek PERF Prestation DummyTIME Dummyvariabel Tid *FVI består av variablerna CEO, TRGT, OUTL, RISK och FCAST. 4.7.4 Multikollinearitet När samband mellan flera variabler studeras uppstår risken att variablerna är beroende av varandra. Det linjära sambandet som kan finnas mellan två eller flera förklarande variabler kallas multikollinearitet (Nationalencyklopedin, u.å.). Multikollinearitet mäts genom måttet variance inflation factor (VIF). Ett VIF-värde som överstiger tio indikerar att det finns multikollinearitet mellan variablerna (Andersson, Jorner & Ågren, 2007:119). Samtliga variablers VIF-värden som används i denna studie underskrider 10 och således existerar sannolikt inget problem med multikollinearitet mellan studiens oberoende variabler. 18

Tabell 5. VIF-värden* Variabel VIF OWNC 1,086 SIZE 1,086 ROE 1,086 År 2006 2,783 År 2007 2,641 År 2008 3,097 År 2009 3,121 År 2010 2,89 År 2011 2,804 År 2012 2,825 År 2013 2,804 År 2014 2,741 År 2015 2,846 År 2016 2,28 År 2017 1,337 *År 2005 är uteslutet då dummyvariablerna behöver ett referensvärde att jämföras mot. 4.8 Rangering av variabler För att öka jämförbarheten för variablerna ägarkoncentration, bolagsstorlek och bolagsprestation rangeras de internt, från lägst till högst inom varje år. Den här studien ämnar inte undersöka vid vilka olika procentuella gränser som ägarkoncentration har effekt på FVI, utan syftar till att undersöka om ett bolag med högre grad av ägarkoncentration har lägre nivåer av FVI i sina rapporter. På samma sätt är inte syftet med kontrollvariablerna att kontrollera ifall bolag med vissa marknadsvärden och prestationsmått har viss effekt. Värdena för respektive variabel rangeras inom varje år, från minst till störst, där bolaget med det minsta värdet för respektive variabel (OWNC, SIZE, PERF) antar värdet 1, och det bolag med det högsta värdet för den variabeln antar värdet n (där n är antalet kvartalsrapporter släppta det året). Exempelvis innebär det att bolaget med störst marknadsvärde 2009 får det rangerade värdet 125 i kontrollvariabeln SIZE. Genom rangeringen rensas effekten av tid bort på ett sådant sätt att alla rapporter från samma år isoleras. Det görs eftersom att trender kan förekomma gällande ägande eller att bolag tenderar att växa över tid. Allison (2009) menar att när regressioner görs över tidsperioder uppstår icke observerade effekter till följd av förändringar över tid. Dessutom elimineras eventuella extremvärden som kan finnas i den data som används och ger ett mer normalfördelat urval. Andra metoder för att uppnå en högre 19

normalfördelningen som skulle kunna användas är trimming, winsorization och logaritmering (Lien & Balakrishnan, 2007). När bolagen tilldelas värden mellan 1-125 beroende på storlek, prestation och ägarkoncentration kan man endast utläsa om bolaget är större eller mindre, presterar bättre eller sämre och har mer eller mindre koncentrerat ägande. De rangerade värdena är de värden som sedan används i den multipla linjära regressionsmodellen. 4.9 Metoddiskussion En svaghet med studien är att datainsamlingen görs av en grupp studenter. Alla har samma instruktioner och parametrar för data men en grad av godtycklighet och individuell bedömning görs inför varje bolags data, där en diskussion exempelvis behöver föras om ett riskavsnitt bedöms vara innehållsrikt nog eller inte för att ge data ett värde av ett (1) eller noll (0). Att det därför är en grupp, och inte enbart en individ, som gör bedömningarna innebär att det blir en svaghet i att alla inte nödvändigtvis hade mätt exakt likadant i samtliga bedömningssituationer. Data för ägarkoncentration bedöms som tillförlitlig, även om den är på årsbasis. För att kunna utföra studien görs ett antagande att ägarstrukturen sällan förändras markant för storägare. Med den tillhandahållna data görs bedömningen att det är tillräckligt att se hur ägarbilden förändras från år till år. Det problem med ägarstrukturen som finns är att den approximeras för åren 2014-2017, efter den sista data från 2013. Under de åren kan ägarstrukturen ha påverkats, och bedömningsfrågan är om studiens resultat gynnas mer av att kunna inkludera de (flera hundra) observationer som finns för åren 2014-2017, eller av att i urvalet ta bort den data då ägarstrukturen riskerar ha förändrats. Valet som görs är att studien tjänar mer på att utöka undersökningsperioden och inkludera åren 2014-2017, med resonemanget att i de flesta fall förändras inte ägarstrukturen mycket på kort sikt (Lotto, 2016). I de få fall i denna data där ägarstrukturen faktiskt förändrats, kompenseras det av ett i övrigt starkare underlag av den större mängden data och observationer. Undersökningen görs på ett urval bestående av 1294 kvartalsrapporter och genom att ha ett så pass stort urval ökar sannolikheten att resultatet i undersökningen är mer rättvisande. Med ett större urval minskar även risken för samplingsfel (Bryman & Bell, 2011:191-192). Det finns dock risker med att ha ett för stort urval. Genom att ha ett mycket stort urval ökar 20

sannolikheten för att få signifikanta samband, oavsett vad man undersöker. För stort urval kan således göra det statistiska testet överkänsligt (Saunders et al., 2012:513). Annan forskning har ofta långt fler variabler i sina FVI-index, Cooke (1989) använder exempelvis ett index med över 100 i maxvärde. Risken finns att resultatet inte blir lika tydligt och nyanserat då slumpen kan spela större roll i ett index med fem variabler jämfört med att använda ett större index. Givet den här studiens tidsram och omfattning har ett index konstruerat av fem variabler utformats för att genomföra undersökningen. Skälet till att det är fem variabler som ingått i indexet är att det de datapunkterna som kunnat betraktas som frivillig informationsdelning och som ingått i datainsamlingen inom forskningsprojektet. Bolagens kvartalsrapporter samlas in från perioden 2005-2016, utan att ta hänsyn till om bolagen är verksamma idag. På så sätt undviks att survivor bias får en oönskad effekt på resultatet. Till sist är det viktigt att data inte tolkas som om det varit måttenheter enligt en kvot- eller absolutskala, då det inte går att säga att värdet två (2) på CEO-variabeln innebär en dubbelt så stor informationsdelning som värdet ett (1). Detta gäller även för bolag med värdet tre (3) i indexerat FVI. De har inte hälften så hög FVI som bolag med värdet sex (6). Det är även ingen viktning i indexet, som andra studier har använt sig av. Andra index innehåller ofta över 50 eller 100 olika variabler, varav vissa är väldigt små och i sig själva innehållsfattiga. Genom att den här studiens index är litet innebär det att alla variabler på naturlig väg har en ganska stor vikt, och bedömningen görs att en ytterligare viktning inte behövs. 21

5. Resultat I detta avsnitt presenteras studiens empiriska resultat. Inledningsvis redovisas deskriptiv statistik för studiens variabler, därefter resultatet för studiens fyra olika regressionsmodeller. 5.1 Deskriptiv statistik I Tabell 6 redovisas den deskriptiva statistiken för denna studie. Regressionen är baserad på rangerade värden, men då värdena är kodade på samma sätt för variablerna OWNC, SIZE och PERF är den deskriptiva statistiken för dessa mindre intressant. Originalvärden för variablerna har därför inkluderats i tabellen där OWNC, SIZE och PERF visar hur dataunderlaget för studien ser ut innan rangeringen görs. PERF och OWNC anges i decimalformen av procent och SIZE i miljoner kronor. Deskriptiv statistik för dummytime för respektive år presenteras ej i tabellen då dessa utgörs av binära värden och således inte utgör något intresse i rent deskriptiva mått. Tabell 6. Deskriptiv statistik Antal observationer: 1294 Medelvärde Min.värde Max.värde Standardav. Skevhet Kurtosis FVI 3,19 0 6 1,515-0,078-0,624 OWNC 0,440 0,017 1 0,225 0,262-0,822 SIZE 18948 17,02 681286 59833 6,104 45,439 PERF 0,044-43,856 1,198 1,282-31,295 1066,757 OWNCRANG 54,34 1 125 32,83 0,143-1,114 SIZERANG 54,34 1 125 32,83 0,143-1,114 PERFRANG 54,34 1 125 32,83 0,143-1,114 Det totala antalet observationer uppgick till 1294. Den beroende variabeln FVI har ett medelvärde på 3,19, alltså att alla bolag i snitt har 3,19 av 6 i FVI-index. En skevhet på - 0,078 och kurtosis på -0,624 rapporteras för FVI. Negativ skevhet indikerar att det är fler observationer till höger om det mest frekventa värdet och negativ kurtosis innebär att fördelningskurvan av värden är mer platt jämfört med en normalfördelningskurva (Saunders et al., 2012:495). De rangerade variablerna får alla samma värden då de är kodade på samma sätt. Både SIZE och PERF visar min- och maxvärden som avviker mycket från respektive medelvärde. Lägre kurtosis och skevhet för variablerna SIZERANG och PERFRANG 22

uppvisas och innebär att urvalet är mer normalfördelat efter rangeringen (Saunders et al., 2012:495). 5.2 Regressionsresultat I regressionsresultatet presenteras fyra olika modeller. Genom att använda olika modeller är det möjligt att se hur modellens förklaringsgrad och de enskilda variablernas effekt på den beroende variablen förändras efter att ytterligare variabler inkluderas. I Tabell 7 redovisas respektive variabels betakoefficient och dess signifikansnivå, modellens förklaringsgrad samt modellens signifikans. Tabell 7. Resultat av multipla linjära regressionsmodeller Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 OWNCRANG -0,003*** -0,003*** -0,003*** -0,003*** SIZERANG 0,004*** 0,004*** PERFRANG -0,002-0,002 DummyTIME Inkl. Inkl. Inkl. Inkl. Konstant 1,623*** 1,677*** 1,494*** 1,545*** Justerat R² 0,192 0,193 0,199 0,2 F-värde 24,673*** 23,078*** 23,995*** 22,531*** Variablerna OWNCRANG, SIZERANG, PERFRANG och Konstant motsvarar betakoefficientens värde och ***, ** och * betecknar variabelns signifikans på 1, 5 och 10 % signifikansnivå. I Modell 1 utesluts kontrollvariablerna SIZERANG och PERFRANG för att fastställa effekten av ägarkoncentration på den redovisade mängden FVI, kontrollerat för effekten av tid. OWNCRANG är statistiskt signifikant på 1 % nivå och har en betakoefficient på -0,003, med en förklaringsgrad på 19,2 %. Modell 2 inkluderar kontrollvariabeln PERFRANG, och förklaringsgraden ökar till 19,3 % och uppvisar samma samband som Modell 1. Modell 3 inkluderar SIZERANG istället för PERFRANG och får då en förklaringsgrad på 19,9 %. Effekten av ägarkoncentration är statistiskt signifikant och negativ i Modell 3. Till sist inkluderas samtliga variabler i Modell 4, där förklaringsgraden ökar till 20,0 %. I Modell 4 finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan ägarkoncentration och mängden frivillig information i bolagens kvartalsrapporter. Samtliga modeller är statistiskt signifikanta på 1 % nivå, men PERFRANG som variabel är inte statistiskt signifikant i någon av modellerna. 23

DummyTIME är inkluderat i samtliga modeller och i Diagram 1 illustreras effekten av tid som uppvisas i DummyTIME i Modell 4. Notera att diagrammet visar den extra mängd FVI som förklaras av effekten av tid, och inte total mängd FVI. Diagram 1. Utvecklingen av tids effekt på FVI 2,5 Utvecklingen av tids effekt på FVI 2 Mängd FVI 1,5 1 0,5 0 Variablerna tid redovisas årsvis och ***, ** och * betecknar variabelns signifikans på 1, 5 och 10 % signifikansnivå för respektive år. Variabler utan asterisk saknar signifikans. 24

6. Analys I det här avsnittet presenteras en analys av det empiriska resultatet, med bakgrund i litteratur och tidigare forskning. Modell 1, där endast ägarkoncentration och DummyTIME inkluderas, har förklaringsgraden 19,2 %. Vad som framgår är att i Modell 2 och 4 när PERFRANG inkluderas, ökar förklaringsgraden endast marginellt, från 19,2 % till 19,3 % och från 19,9 % till 20,0 %. När SIZERANG inkluderas och PERFRANG exkluderas i Modell 3 ökar förklaringsgraden däremot mer, från 19,2 % till 19,9 %. Att SIZERANG ger Modellen högre förklaringsgrad kan ha att göra med att den är signifikant, till skillnad från PERFRANG. När alla kontrollvariabler inkluderas i modellen (Modell 4) ges den högsta uppmätta förklaringsgraden, 20,0 %. Detta innebär att den oberoende variabeln tillsammans med kontrollvariablerna i Modell 4 i högre grad förklarar variationen i den beroende variabeln, än vad Modell 1, 2 och 3 gör. Samtliga modeller visar upp ett statistiskt signifikant negativt samband mellan ägarkoncentration och mängden FVI i kvartalsrapporter. OWNCRANG har sambandet - 0,003, vilket innebär att ett bolag med ett (1) högre rangeringsvärde i ägarkoncentration, i snitt har 0,003 lägre FVI-värde i indexet. Sambandet som uppvisas är i linje med studiens förväntansbild och med tidigare forskningsresultat. Resultatet indikerar att bolag med högre ägarkoncentration redovisar mindre frivillig information än bolag med lägre ägarkoncentration, vilket går i linje med studiens förväntansbild. Däremot går det inte att säga hur mycket mängden FVI påverkas vid olika nivåer av ägarkoncentration i och med att variablerna har rangerats. Resultatet som påvisas i ägarkoncentrationens negativa effekt på frivillig informationsdelning stöds av agentteorin. En förklaring kan vara att en hög ägarkoncentration leder till ett lägre antal aktieägare vilket leder till lägre agentkostnader och i slutändan ett lägre behov av homogen information för att tillfredsställa samtliga ägares behov (Prencipe, 2004). Sambandet kan vidare bero på att en stor ägare kan ha representation i styrelse och ledning, och därmed ha tillgång till den information som denne anser sig behöva. I viss mån kan även denne manipulera sättet som bolaget sprider information, för att passa dennes ändamål (Cormier et al., 2005). 25

SIZERANG uppvisar ett positivt samband med FVI, alltså att större bolag tenderar att redovisa med frivillig information, vilket även tidigare forskning funnit stöd för (Chow & Wong-Boren, 1987; Cooke, 1989; Broberg et al., 2009; Juhmani, 2013; Tuhin, 2014). Det positiva sambandet mellan bolagsstorlek och mängden frivillig information i kvartalsrapporter kan förklaras av att större bolag tenderar att ha högre komplexitet (Cooke, 1989), fler aktieägare (Cooke, 1989) och större tryck från omvärlden (Lang & Lundholm, 1996). Enligt studierna ska dessa faktorer leda till ett större behov av bolagsinformation, vilket leder till att bolag delar med sig av mer information. PERFRANG är inte signifikant, men indikerar ett negativt samband med FVI, vilket skulle innebära att högpresterande bolag redovisar mindre frivillig information än lågpresterande bolag. Ett sådant samband går emot tidigare forskning (Broberg et al., 2009; Hamrouni et al., 2015). En förklaring till varför högpresterande bolag redovisar mer frivillig information kommer från signaleringsteorin. Ett bolags aktier går att se på som dess produkter, och potentiella investerare som köpare. Ett bolag som presterar väl ska därför ha dyrare aktier, ceteris paribus, och har enligt signaleringsteorin därmed större behov av ökad informationsdelning för att övertyga köpare (investerare) om aktiernas värde. Högpresterande bolag vill därför dela med sig så mycket information som möjligt i sina rapporter, även om informationen inte krävs av gällande regelverk och lag. All information de meddelar utöver den obligatoriska är frivillig, och effekten blir att bolag som exempelvis ser ljust på framtiden, med prognoser som pekar på ökad försäljning, kommer inkludera informationen för att marknaden ska inse bolagets värde. Effekten av DummyTIME illustreras i Diagram 1 och visar att den genomsnittliga mängden FVI tycks ha ökat under perioden som undersöks. Resultatet är således i linje med det som Francis et al. finner i sin studie från 2002, nämligen att informationsmängden i bolags finansiella rapporter ökat över tid. Troliga anledningar till ökningen över tid kan vara förändrad branschpraxis till följd av ökat krav på information från intressenter eller att bolagen har större vetskap om fördelarna med högre grad av informationsdelning. Vidare kan de nya reglerna i och med IFRS införande 2005 ha bidragit till att bolag började följa formatet för årsredovisningen även i kvartalsrapporteringen. Eftersom samma krav inte finns för kvartalsrapporterna som för årsredovisningen, blir den nya informationen av frivillig karaktär. Från 2016 till 2017 noteras en liten nedgång i mängden FVI som förklaras av tid. 26

Nedgången skulle kunna förklaras av ett väsentligt mycket tunnare dataunderlag för år 2017, då endast rapporter för det första kvartalet är med i studiens urval. 27

7. Diskussion I det här avsnittet följer först en slutsats av studiens resultat, sedan förs en diskussion om studiens tillförlitlighet. Till sist presenteras förslag på vidare forskning. 7.1 Slutsats Studiens syfte är att undersöka hur ett bolags ägarkoncentration påverkar mängden frivillig informationsdelning i kvartalsrapporter. Dessutom ämnar studien att bidra till ökad kunskap och förståelse om kvartalsrapporter som informationskälla. Utifrån studiens slutgiltiga urval om 1294 observationer, utspridda på svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2005-2016, påvisas ett negativt samband mellan mängden frivillig information och bolagets ägarkoncentration. Resultatet tyder således på att bolag med hög ägarkoncentration redovisar mindre mängd frivillig information i sina kvartalsrapporter än bolag med låg ägarkoncentration. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som genomförts på tyska, italienska och bahrainska bolag (Cormier et al., 2005; Prencipe, 2004; Juhmani, 2013). Studierna är utförda på årsredovisningar och med stöd i den här studien indikeras det att det är möjligt att undersöka kvartalsrapporter med samma metod som årsredovisningar har undersökts. Det är av vikt då kvartalsrapporter släpps mer frekvent än årsredovisningar, och utgör den främsta informationskanalen mellan bolag och dess intressenter. Det är utifrån informationen i kvartalsrapporter som investeringsbeslut grundas och analytiker utvecklar framtidsprognoser, eftersom det är kvartalsrapporter som ska innehålla kurspåverkande information (Nasdaq 2016). Kontrollvariablerna som används i studien är bolagsstorlek, prestation och tid. Valet av variabler baseras på vilka variabler som använts i tidigare studier och vilka som visat sig påverka mängden frivillig information. I resultatet är bolagsstorlek och tid statistiskt signifikanta och uppvisar det förväntade sambandet som tidigare studier finner. Mellan FVI och prestation indikeras ett negativt samband, vilket är i kontrast till tidigare forskning. Dock saknar sambandet statistiskt signifikans, och därför går det inte att dra några slutsatser kring det. En förklaring skulle kunna vara att prestation, mätt som avkastning på eget kapital, har rangerats vilket innebär att vissa negativa observationer kodats om till positiva värden och således fått en annan typ av spridning än om de absoluta värdena använts. 28