1 (8) Den 8 februari 2018 Studiehandledning Arbetslivets mångfald och förändring 7.5 hp Kurskod: PEA425 VT18 Kursansvarig: Anneli Öljarstrand anneli.oljarstrand@edu.su.se Kursadministration: Gabriela Villagrán Backman avancerad@edu.su.se Lärare: Ingela Bergmo Prvulovic ingela.bergmo.prvulovic@edu.su.se Marianne Teräs marianne.teras@edu.su.se Ali Osman ali.osman@edu.su.se Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 www.edu.su.se E-post: avancerad@edu.su.se
2 (8) Den 8 februari 2018 Lärplattformen Mondo Lärplattformen Mondo används i kursen, vilket innebär att du måste skaffa användarnamn och lösenord för Mondo, om du inte redan har det. Kurssidan på Mondo är det enda ställe där du kan ta del av den information och uppgifter som publiceras på sidan under kursens gång. Information publiceras under fliken Anslagstavla och uppgifter av olika slag publiceras under fliken Kursinformation. Då ny information och uppgifter publiceras får du ett meddelande via din student e-post. Därför är det viktigt att du håller dig uppdaterad både via kursens hemsida på Mondo och via din student e-post. Kursens innehåll Under kursen behandlas vilka förutsättningar som arbetslivets mångfald och förändring skapar på samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå, utifrån nationell och internationell forskning. Genom kursen ges de studerande möjlighet att fördjupa kunskapen om nämnda mångfald och förändrings pedagogiska konsekvenser för arbetslivets organisering, människors lärande, karriärmöjligheter och hälsa. Under kursen genomförs ett individuellt arbete, där möjlighet till fördjupning inom vald studiegång ges. Obligatorisk kurslitteratur Ahl, H., Bergmo-Prvulovic, I., & Kilhammar, K. (Red) (2017). HR. Att ta tillvara mänskliga resurser. Lund, Studentlitteratur AB. (Valda delar) Athanasou, J. A., & Van Esbroeck, R. (2008). International handbook of career guidance. Part IV. Educational and Vocational Guidance with specific target groups, pp. 375-461. Dordrecht: Springer Science + Business Media. Koç, A., Ata, A. Y., & Çirkin, Z. (2013). Empirical investigation on globalization and social polarization : cross country analysis. International Journal Of Economics And Financial Issues : IJEFI, 3(1), 206-213. Bauman, Zygmunt (2015). Management in a liquid modern world. Cambridge, UK: Polity Press (valda delar) Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 www.edu.su.se E-post: avancerad@edu.su.se
Bergmo-Prvulovic, I. (2017). Demographic changes and the need for later career opportunities. Adult Education Discourses, No. 18, pp. 187-206. Bradby, H. (2012). Medicine, Health and Society. Los Angeles: SAGE Publications Ltd. (Valda delar) Fejes, A. (2010). Discourses on employability: constituting the responsible citizen. Studies In Continuing Education, 32(2), 89-102. Garsten, C., Lindvert, J. & Thedvall, R. (red.) (2011). Arbetets marknad: Arbetsmarknadens nya organisering. (1. uppl.) Malmö: Liber. 263 s. Jarl, M., Fredriksson A., Persson, S. (2012). New public management in public education: a catalyst for the professionalization of Swedish school principals. Public administration,( 2), 429 444 Leach, Tony. (2016): It seems at the moment my career is dependent on factors outside of my control : reflections on graduates experiences of employment and career enactment in an era of economic uncertainty and austerity, British Journal of Guidance & Counselling, DOI:10.1080/03069885.2016.1254724 Lindell, E. (2015). Framtidens arbetsmarknad : En teoretisk kunskapsöversikt. Västerås. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29365 40 s. Nabin, R. (2008). Social Inclusion and Exclusion: A Review. Dhaulagiri Journal Of Sociology And Anthropology, Vol 2, Iss 0, Pp 161-180 (2008), (0), 161. doi:10.3126/dsaj.v2i0.136 Jehoel-Gijsbers, Gerda., Vrooman, Cok. (2007). Explaining Social Exclusion A theoretical model tested in the Netherlands. (Tillgänglig via PDF, Mondo) Referenslitteratur Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2018). Research methods in education. (Eighth edition.) Abingdon: Routledge. Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur Valbar litteratur Minst 4 artiklar till Fördjupningsarbetet tillkomer Upplägg Kursen går på halvfart (50 %) vilket innebär att du beräknas använda ca 20 timmar per vecka till studier. Den förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Föreläsningar och seminarier Första halvan av kursen utgörs av föreläsningar och seminarier som stöd i läsningen av kurslitteraturen. Föreläsningarnas syfte är att introducera olika teman i kursen men dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan är snarare en hjälp att tematisera 3
litteraturen. Seminarierna är till för att gemensamt bearbeta med och diskutera litteraturen och de teman/begrepp som föreläsningarna introducerat. Inför seminarierna, som äger rum på campus, ska litteraturen har bearbetats och alla ska vara väl förberedda och aktivt bidra till diskussionen. Specifika instruktioner till respektive seminarium, ges via Mondo. Deltagande vid föreläsningar och seminarier är inte obligatoriska och kursen kan alltså läsas helt på distans, vilket i praktiken innebär självstudier och att man tar del av inspelade föreläsningar, PowerPoint-presentationer och annat material via Mondo. Egenorganiserade seminarier Om man inte har möjlighet att delta vid seminarium på campus, rekomenderar vi att studenterna, via kontakt på Forum i Mondo planerar och genomför lärarlösa webbseminarium via exempelivs Skype. Lässloggar Ett annat alternativ som rekomenderas för att bearbeta litteraturen är läsloggar som ni kan ladda upp i Forum, Mondo och på så sätt delar med er av egna reflektioner över littera till varandra. Exempel på frågor du utgå ifrån när du skriver läsloggar om texterna: Vad är det viktigaste som du har lärt dig av innehållet i denna text, och varför? Vad har varit svårast att förstå? Fanns det något resonemang i texten som du inte alls förstod från början, men som klarnade för dig under läsningens gång? På vilka punkter instämmer du i författarens tankar eller budskap? På vilka punkter är du oense med författaren? Var det något av innehållet som fick dig att tänka det där var nytt! (Aha-upplevelse!)? Fördjupningsarbete Andra halvan av kursen ägnas åt ett individuellt fördjupningsarbete (examinationsuppgift för kursen). Mer information om Fördjupningsarbetet ges vi kursstart och detaljerade instruktioner och feedback på skrividéer ges vid ett särkilt seminarium på campus den 24 april. Kursöversikt 21 mars 10-12 Kursintroduktion campus (Anneli) och 13-15 Föreläsning (Ali) Kursen introduceras på Campus, närvaro är inte obligatorisk men rekomenderas starkt då muntlig information och föreläsningar endast ges på campus (ej inspelat). På förmiddagen ges en introducerande föreläsning om övergripande aktuella samhällsförändringa som en kontext till arbetslivets mångfald och förändring På eftermiddagen ges en föreläsning utifrån temat Social inkludering och exkludering 27 mars 13.00-15.00 Litteraturseminarium (Anneli, campus) Bauman, Zygmunt (2015). Management in a liquid modern world. Cambridge, UK: Polity Press Kapitel. 1, 2 & 3 Fejes, A. (2010). Discourses on employability: constituting the responsible citizen. Studies In Continuing Education, 32(2), 89-102. Koç, A., Ata, A. Y., & Çirkin, Z. (2013). Empirical investigation on globalization and social polarization : cross country analysis. International Journal Of Economics And Financial Issues : IJEFI, 3(1), 206-213. 4
Nabin, R. (2008). Social Inclusion and Exclusion: A Review. Dhaulagiri Journal Of Sociology And Anthropology, Vol 2, Iss 0, Pp 161-180 Jehoel-Gijsbers, Gerda., Vrooman, Cok. (2007). Explaining Social Exclusion A theoretical model tested in the Netherlands. (Tillgänglig via PDF, Mondo) 28 mars Inspelad föreläsning på Mondo: Arbetsliv och hälsa (Marianne) 3 april 13.00-15.00 Litteraturseminarium (Marianne, campus) Bradby, H. (2012). Medicine, Health and Society. Los Angeles: SAGE Publications Ltd. Kapitel 3 Health inequalities s 41-57 och kapitel 5 Ethnicity, Racism and Difference s. 77-94 4 april Föreläsning på Mondo: Arbetsliv, utbildning och karriär (Ingela) 10 april 13.00-15.00 Litteraturseminarium (Ingela, campus) Ahl, H., Bergmo-Prvulovic, I., & Kilhammar, K. (Red) (2017). HR. Att ta tillvara mänskliga resurser. Lund, Studentlitteratur AB. Kapitel 4, 7, 8, 9, 11,12, 13 Athanasou, J. A., & Van Esbroeck, R. (2008). International handbook of career guidance. Part IV. Educational and Vocational Guidance with specific target groups, pp. 375-461. Dordrecht: Springer Science + Business Media. Bergmo-Prvulovic, I. (2017). Demographic changes and the need for later career opportunities. Adult Education Discourses, No. 18, pp. 187-206. Leach, Tony. (2016): It seems at the moment my career is dependent on factors outside of my control : reflections on graduates experiences of employment and career enactment in an era of economic uncertainty and austerity, British Journal of Guidance & Counselling 11 april Föreläsning på Mondo: Arbetslivets nya organisering (Anneli) 17 april 13.00-15.00 Litteraturseminarium (Anneli, campus) Garsten, C., Lindvert, J. & Thedvall, R. (red.) (2011). Arbetets marknad: Arbetsmarknadens nya organisering. (1. uppl.) Malmö: Liber. 263 s. Jarl, M., Fredriksson A., Persson, S. (2012). New public management in public education: a catalyst for the professionalization of Swedish school principals. Public administration,( 2), 429 444 Lindell, E. (2015). Framtidens arbetsmarknad : En teoretisk kunskapsöversikt. Västerås. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29365 40 s 24 april 10.00-12.00 Introduktion: Fördjupningsarbet (Marianne & Ingela) Detaljerade instruktioner inför fördjupningsarbetet ges och era skrividéer diskuteras. 5
24 april 31 maj Eget arbete med fördjupningsarbetet 31 maj 12.00 Inlämning Fördjupningsarbete Fördjupningsuppgiften lämnas laddas upp på Mondo under Examinationsuppgift och lämnas in i papersform i tentafacket i Studentkaféet (plan 4) på Institutionen för pedagogik och didaktik (Frescativägen 54) alt. skickas per post till rspektive handledare på adressen: Anneli Öljarstrand Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 106 91 Stockholm. Examination och betygsättning Kursen examineras genom ett individuellt fördjupningsarbete som examineras skriftligt. Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: Godkända betyg (i fallande ordning) A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs Meddelade målrelaterade betygskriterier är bindande. F och Fx är underkända betyg. För betyget F gäller omprov, för Fx ges komplettering inom fem arbetsdagar efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinator, därefter gäller omprov. Lärandemål - utifrån samhällsvetenskapliga perspektiv kritiskt jämföra teorier, begrepp och antaganden vad gäller arbetslivets mångfald och förändring, - förstå och förklara aktuella och centrala teorier och perspektiv på arbetslivets mångfald och förändring och dess tänkbara pedagogiska verkningar på samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå, - reflektera över vilka förutsättningar arbetslivets mångfald och förändring skapar för såväl professionell praktik som samhälleliga institutioner, - visa förmåga att värdera och självständigt analysera konsekvenser av arbetslivets mångfald och förändring och dess betydelse för det egna valda fördjupningsområdet. Betygskriterier A Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar genom att studenten i sin examinationsuppgift visar att hen på ett självständigt sätt har bearbetat, problematiserat och diskuterat kursens innehåll med utgångspunkt i litteraturen. Texten har rikligt med relevanta referenser. Texten uppvisar mycket god disposition, mycket god språklig hantering samt mycket god referenshantering. B Lärandemålen uppfylls mycket väl genom att studenten i sin examinationsuppgift visar att hen på ett självständigt och nyanserat sätt har bearbetat och diskuterat kursens innehåll med utgångspunkt i litteraturen. Texten har rikligt med relevanta referenser. Texten uppvisar god disposition, god språklig hantering samt god referenshantering. C Lärandemålen uppfylls väl genom att studenten i sin examinationsuppgift visar att hen på ett tydligt sätt har redogjort för och diskuterat kursens innehåll med utgångspunkt i 6
litteraturen. Texten har relevanta referenser. Texten uppvisar god disposition, god språklig hantering samt god referenshantering. D Lärandemålen uppfylls genom att studenten i sin examinationsuppgift visar att hen på en grundläggande nivå har bearbetat och diskuterat kursens innehåll med utgångspunkt i litteraturen. Texten har mestadels relevanta referenser. Texten uppvisar acceptabel disposition, acceptabel språklig hantering samt acceptabel referenshantering. E Lärandemålen uppfylls tillfredställande genom att studenten i sin examinationsuppgift visar att hen på en grundläggande nivå har bearbetat och diskuterat kursens innehåll med utgångspunkt i litteraturen. Texten kan ha innehållsmässiga brister som ändå bedöms vara godtagbara. Texten har mestadels relevanta referenser. Texten uppvisar acceptabel disposition, acceptabel språklig hantering samt acceptabel referenshantering. Struktur och utformning av texten kan ha vissa brister, liksom språk och formalia, men är godtagbara. Fx Lärandemålen uppfylls inte i sin helhet. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: - Studenten knyter i vissa delar av sin examinationsuppgift inte an till kurslitteraturen på ett tillräckligt sätt: a) Referenser saknas eller är felaktiga vid återkommande tillfällen b) Någon del av texten är innehållsligt och/eller språkligt oklar eller behöver utvecklas. F Lärandemålen uppfylls inte. Tänkbara brister kan vara något/några av följande: - Instruktionerna för examinationsuppgiften har inte följts: a) Alltför stora brister finns i förståelsen av kursens innehåll. - Kurslitteratur saknas eller används på ett alltför begränsat sätt b) Språkanvändning och/eller disposition gör texten alltför svår att förstå c) Referenser saknas i stor utsträckning Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i 7
lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Kursvärdering Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursvärderingen läggs antingen ut på Mondo eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. Lycka till! Anneli, Ingela, Marianne & Ali 8