PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ Introduktionsprogram
Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISBN: 978-91-7559-291-6 Grafisk produktion och illustrationer: AB Typoform Skolverket, Stockholm 2016
Förord Utbildningen på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Det här stödmaterialet riktar sig till huvudmannen för introduktionsprogram och har som syfte att underlätta och stimulera arbetet med att utforma en sådan plan. Huvudförfattare till detta stödmaterial är Bengt Weidow, undervisningsråd på Skolverket. I arbetet med materialet har Skolverket haft möten med ett antal fokusgrupper som har utgjorts av rektorer och lärare som är engagerade i att utveckla introduktionsprogrammen. Det är Skolverkets förhoppning att det här stödmaterialet ska fungera som en god hjälp i arbetet med att utveckla planer för utbildningarna på introduktionsprogrammen. Stockholm i maj 2017 Anna Westerholm Avdelningschef Bengt Weidow Undervisningsråd 3 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Innehåll Huvudmannens plan för utbildningen... 5 Programinriktat individuellt val... 7 Exempel 1... 11 Exempel 2... 13 Preparandutbildning...15 Exempel 1... 19 Exempel 2... 20 Yrkesintroduktion... 21 Exempel 1... 27 Exempel 2... 29 Individuellt alternativ... 31 Exempel 1... 36 Exempel 2... 38 Språkintroduktion... 41 Exempel 1... 48 Exempel 2... 50 4 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Huvudmannens plan för utbildningen Introduktionsprogrammen har ingen nationell fastställd struktur och längd. Informationen i gymnasieförordningen om vad utbildningarna ska och får innehålla är kortfattad och översiktlig. Det är i stället huvudmannen som både har ansvaret och stora möjligheter att utforma utbildningarna utifrån lokala förutsättningar och efter analys av elevernas behov. Det är huvudmannen som ansvarar för att besluta om en plan för utbildning på introduktionsprogrammen. 1 I planen beskriver huvudmannen den eller de utbildningar inom de olika introduktionsprogrammen som man erbjuder. Med hjälp av planen kan huvudmannen tydliggöra målsättningen och viljeinriktningen för utbildningen på de olika introduktionsprogrammen genom att bland annat ange syfte, huvudsakligt innehåll och längd. 2 En tydlig plan ger goda förutsättningar för uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. På så vis kan introduktionsprogrammen ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. För skolorna är planen för utbildningen en viktig förutsättning, och den blir en utgångspunkt när skolan tillsammans med eleven ska upprätta en individuell studieplan. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen som gällde när utbildningen inleddes. Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. 3 Vid behov ska elevens individuella studieplan revideras, så att den alltid är aktuell. När eleven sedan lämnar ett introduktionsprogram är det lätt att med utgångspunkt från den aktuella individuella studieplanen utfärda ett gymnasieintyg för eleven. Denna procedur kan illustreras i följande bild: Individuell studieplan Gymnasieintyg Plan för utbildningen Reviderad individuell studieplan 1. 17 kap. 7 skollagen (2010:800). 2. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid. 455. 3. 17 kap. 15 skollagen. 5 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
En bra plan visar hur grundskolan och gymnasieskolan samverkar och klargör skillnaderna mellan de olika introduktionsprogrammen. Vidare anger en bra plan möjliga övergångar från ett introduktionsprogram till ett annat introduktionsprogram, till nationella program eller till den kommunala vuxenutbildningen. Hur stödmaterialet kan användas En riktigt bra plan för utbildningen gör det tydligt och lätt för elever och deras vårdnadshavare att förstå vilka introduktionsprogram som erbjuds, skillnader mellan dessa och hur är utformade. Utöver det inledande kapitlet utgörs stödmaterialet av fem olika kapitel, ett för varje introduktionsprogram. I varje kapitel finns en beskrivning av introduktionsprogrammet med avseende på bland annat behörighet, syfte, utbildningens inriktning, struktur, upplägg och innehåll. Dessa fem beskrivningar anger tydligt vad som är reglerat i bestämmelser och vad som är möjligt för huvudmannen att välja. Det sistnämnda har underrubriken Val. Syftet med stödmaterialet är att göra det tydligt för huvud mannen vilka olika val som denne har möjlighet att göra i arbetet med att skapa en plan för utbildningarna på sina introduktionsprogram. Vid varje valsituation finns två eller flera alternativ. Det ska understrykas att huvudmannen naturligtvis kan finna ytterligare alternativ. Idén med stödmaterialet är just att göra det tydligt för huvudmannen vilka val som denne har möjlighet att göra och att det finns många alternativ. I anslutning till varje kapitel finns det två exempel på hur en plan för utbildningen kan vara utformad. Även här ska understrykas att detta är exempel, som visar hur man kan tänka. En huvudman kan knappast kopiera dessa exempel rakt av, utan denne måste utgå från den lokala situationen. Det kan vara lämpligt att årligen revidera planen för utbildningen. På så vis blir planen ett levande dokument i arbetet med att både utforma och utveckla introduktionsprogrammen. 6 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Programinriktat individuellt val Behörighet Programinriktat individuellt val riktar sig till ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. 4 Syftet Syftet med programinriktat individuellt val att eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. 5 Utbildningens inriktning Utbildningen på programinriktat individuellt val ska vara inriktad mot ett nationellt yrkesprogram. Huvudmannen kan erbjuda flera inriktningar som är inriktade mot olika nationella yrkesprogram. I planen kan huvudmannen ange vilka inriktningar som erbjuds. Val 1: Utbildningens inriktning. Alternativ 1 Utbildningen är inriktad mot x programmet. Alternativ 2 Utbildningen är inriktad mot y programmet. Struktur och upplägg Utbildningen ska utformas för en grupp elever. 6 Det innebär att utbildningen inrättas i förväg och att utbildningens innehåll är fastlagt innan eleven söker den sökbara utbildningen. 7 Att utbildningen anordnas för en grupp elever styr inte antalet elever som tas emot. Utbildningen kan med andra ord anordnas för enstaka elever som integreras i klasser på nationella program, vilket kan underlätta övergången till det nationella programmet när eleverna blir behöriga. 8 Utbildningen ska alltså utformas för en grupp elever och organiseras på så sätt att eleverna bildar en egen klass eller läser integrerat med elever på ett nationellt program. När utbildningen organiseras enligt det sistnämnda fallet underlättas övergången till det nationella programmet när eleverna blir behöriga. 4. 17 kap. 10 skollagen. 5. 17 kap. 3 skollagen. 6. 17 kap. 4 skollagen. 7. Prop. 2009/10:165, sid 436. 8. Prop. 2009/10:165, sid 438. 7 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 2: Den grupp av elever som läser programmet bildar en egen klass eller läser integrerat med elever på ett nationellt program. Alternativ 1 Elever som går programmet bildar en egen klass. Eleverna läser grundskoleämnen och gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans. Följande gymnasiekurser i karaktärsämnen från ett visst nationellt program läser eleverna: Alternativ 2 Elever som går programmet läser integrerat med elever som går ett nationellt program. Eleverna läser grundskoleämnen i egen grupp och alla gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans med elever i nationellt program. Innehåll Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram. Utbildningen ska också innehålla kurser som ingår i ett nationellt yrkesprogram. 9 Eftersom utbildningen inrättas i förväg och utbildningens innehåll är fastlagt innan eleven söker utbildningen kan det vara lämpligt att planen för utbildningen också beskriver när eleven ska läsa de grundskoleämnen som eleven måste läsa för att bli behörig till ett nationellt program. Vidare är det lämpligt att planen för utbildningen beskriver när eleven, i den mån som eleven inte har godkända betyg i ämnena matematik eller engelska från grundskolan, ska läsa de gymnasiegemensamma ämnena matematik eller engelska. Val 3: Schemaläggning av de grundskoleämnen som eleven måste läsa för att bli behörig till nationellt program. Alternativ 1 De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schemaläggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid läsårets slut når behörighet till nationellt yrkesprogram. Alternativ 2 De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schemaläggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid början på andra läsåret når behörighet till nationellt yrkesprogram. 9. 6 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039). 8 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 4: Schemaläggning av ämnena matematik och engelska. Alternativ 1 En elev som inte har godkänt betyg i matematik eller engelska från grundskolan deltar i undervisningen i detta ämne tillsammans med de elever som går programinriktat individuellt val. Dessutom deltar elev i gymnasie utbildningens motsvarande kurs (matematik eller engelska) tillsammans med elever som går nationellt program. Alternativ 2 En elev som inte har godkänt betyg i matematik eller engelska från grundskolan deltar i undervisningen i detta ämne tillsammans med de elever som går programinriktat individuellt val. När eleven har nått behörighet till ett nationellt yrkesprogram och i samband med att den individuella studieplanen revideras bestäms hur undervisningen i gymnasieutbildningens motsvarande kurs (matematik eller engelska) ska organiseras. Detta ska ske utifrån elevens förutsättningar. Utbildningen på programinriktat individuellt val ska också innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges för nationella program. 10 I planen för utbildningen kan huvudmannen ange vilka veckor som det arbetsplatsförlagda lärandet äger rum. Val 5: Eleverna ska ha arbetsplatsförlagt lärande. Alternativ 1 Under läsåret äger det arbetsplatsförlagda lärandet rum under veckorna Längd Längden på utbildningen på programinriktat individuellt val är inte reglerad i några bestämmelser. Utgångspunkten är dock att det ska vara möjligt för eleven att bli behörig inom högst ett år med de givna förkunskapskraven och med hjälp av det särskilda stödet varje elev har rätt att få. En betydande andel av eleverna förväntas också kunna bli behöriga till ett yrkesprogram och klara av sin gymnasieutbildning inom tre år. 11 Vissa elever kan emellertid behöva läsa under en längre tid än ett år. 12 10. 4 kap. 12-14 och 6 kap. 4 gymnasieförordningen. 11. Prop. 2009/10:165, sid 435. 12. Prop. 2009/10:165, sid 437. 9 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Uppföljning av elevens utbildning Det är skolans ansvar att varje elev som har avslutat ett introduktionsprogram har en plan för, och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller att eleven är redo att etablera sig på arbetsmarknaden. 13 En betydande andel av eleverna som antas på programinriktat individuellt val förväntas kunna bli behöriga till ett yrkesprogram och klara av sin gymnasieutbildning inom tre år. 14 Huvudmannen bör därför ha en uttalad förväntan på eleven och plan för att följa upp elevens utbildning beroende på hur elevens studier utvecklas. Val 6: Förväntan på eleven. Alternativ 1 Eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram under det första läsåret. Alternativ 2 Eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram senast då andra läsåret börjar. Val 7: Om eleven inte når utbildningens mål. Alternativ 1 Om eleven efter den planerade tiden inte har uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare om möjliga orsaker. Samtalet syftar till att komma fram till om eleven ska föreslås söka till annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Alternativ 2 Om eleven efter den planerade tiden inte har uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare om möjliga orsaker. Samtalet syftar till att komma fram till om eleven ska föreslås söka till programmet yrkesintroduktion eller till individuellt alternativ. Platsen för utbildningen Det är möjligt att skriva in i planen var utbildningens skolförlagda och arbetsplatsförlagda delar äger rum. Val 8: Platsen för utbildningen. Alternativ 1 Utbildningen förläggs till gymnasieskolan och arbetsplatsen 13. Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. 14. Prop. 2009/10:165, sid 435. 10 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Programinriktat individuellt val: Exempel 1 Behörighet Programinriktat individuellt val är öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, men som har godkända betyg från grundskolan i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. 15 Syftet Syftet med programinriktat individuellt val är att eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. 16 Utbildningens inriktning Utbildningen är inriktad mot vård- och omsorgsprogrammet. Struktur och upplägg Eleven läser de grundskoleämnen som hon eller han saknar betyg i, och som hon eller han behöver för att kunna antas till vård- och omsorgsprogrammet tillsammans med alla andra elever som går programinriktat individuellt val. Eleven läser samtliga gymnasiekurser i karaktärsämnen samt alla gymnasiegemensamma ämnen tillsammans med alla andra elever som går programinriktat individuellt val. Innehåll De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schema läggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid läsårets slut blir behörig till ett nationellt yrkesprogram. Under läsåret äger det arbetsplatsförlagda lärandet rum under veckorna 45 och 46 samt 14 och 15. Uppföljning av elevens utbildning Eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till vård- och omsorgsprogrammet under det första läsåret. Om eleven inte har uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram efter den planerade tiden, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare om möjliga orsaker. Samtalet syftar till att komma fram till om eleven ska föreslås söka till annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Detta sker i slutet på det första läsåret. Om eleven ska vara 15. 17 kap. 10 skollagen. 16. 17 kap. 3 skollagen. 11 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
kvar på samma program görs en ny individuell studieplan, där det framgår när eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som saknas. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan A och arbetsplatsen B i X kommun. 12 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Programinriktat individuellt val: Exempel 2 Behörighet Programinriktat individuellt val är öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för att bli behörig till ett yrkesprogram, men som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. 17 Syftet Syftet med programinriktat individuellt val är att eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. 18 Utbildningens inriktning Utbildningen är inriktad mot antingen bygg- och anläggningsprogrammet, fordon- och transportprogrammet, industritekniska programmet, naturbruksprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet. Struktur och upplägg Eleven läser de grundskoleämnen som hon eller han saknar betyg i, och som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram. Eleven läser ämnena tillsammans med alla andra elever som går programinriktat individuellt val. Eleven läser samtliga gymnasiekurser i karaktärsämnen samt alla gymnasiegemensamma ämnen, utom engelska och matematik. Eleven läser de här kurserna integrerat tillsammans med de elever som går det nationella program som utbildningen är inriktad mot. De elever som har godkänt betyg i engelska eller matematik från grundskolan läser detta ämne integrerat tillsammans med de elever som går det nationella program som utbildningen är inriktad mot. De elever som inte har godkänt betyg i engelska eller matematik från grundskolan deltar i undervisningen i detta ämne tillsammans med andra elever som går programinriktat individuellt val. När eleven har nått behörighet till ett nationellt yrkesprogram bestämmer man, i samband med att den individuella studieplanen revideras, hur undervisningen i detta ämne ska organiseras. Det ska ske utifrån elevens förutsättningar. 17. 17 kap. 10 skollagen. 18. 17 kap. 3 skollagen. 13 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Innehåll De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schema läggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid läsårets slut blir behörig till ett nationellt yrkesprogram. Eleven läser alla gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans med elever som går motsvarande nationellt program. Det innebär att eleven har arbetsplatsförlagt lärande under samma perioder som dessa elever. Uppföljning av elevens utbildning Så snart som eleven blir godkänd i de grundskoleämnen som hon eller han behöver för att antas till ett yrkesprogram ska eleven gå över till det programmet. Eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till yrkesprogram senast då andra läsåret börjar. Om eleven efter den planerade tiden inte har uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare om möjliga orsaker. Samtalet syftar till att komma fram till om eleven ska föreslås söka till programmet yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Platsen för utbildningen De elever i kommunen som är inriktade mot naturbruksprogrammet går på gymnasieskolan A och har arbetsplatsförlagt lärande på arbetsplatsen C, medan de elever som är inriktade mot bygg- och anläggningsprogrammet, fordon- och transportprogrammet, industritekniska programmet eller vård- och omsorgsprogrammet går på gymnasieskolan B och har arbetsplatsförlagt lärande på arbetsplatserna D, E, F och G. 14 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Preparandutbildning Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds preparandutbildning. 19 Behörighet Preparandutbildning är öppet för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program. 20 Syftet Syftet med preparandutbildningen är att de elever som har fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska kunna göra det. 21 Struktur och upplägg Utbildningen ska utformas för en enskild elev. 22 Elevens individuella studieplan styr upplägget av studierna. Utbildningen ska utformas för en enskild elev och kan organiseras genom att de antagna eleverna bildar en egen klass eller läser integrerat med elever på ett nationellt program. Val 1: Elever som går på programmet bildar en egen klass eller läser integrerat med elever på ett nationellt program. Alternativ 1 Elever som går på programmet bildar en egen klass och läser grundskoleämnen tillsammans. Alternativ 2 Elever som går på programmet läser integrerat med elever som går ett nationellt program. Eleverna läser alla gymnasiekurserna tillsammans med dessa elever och läser grundskoleämnen i egen grupp. Innehåll Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program. Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg i. Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. 23 19. 17 kap. 16 skollagen. 20. 17 kap. 9 skollagen. 21. 17 kap. 3 skollagen. 22. 17 kap. 4 skollagen. 23. 6 kap. 3 gymnasieförordningen. 15 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Det kan vara lämpligt att beskriva i planen för utbildningen när eleven erbjuds att läsa grundskoleämnen utöver de som krävs för att bli behörig till nationellt program, kurser från gymnasieskolans nationella program och/eller, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Val 2: Eleven ska bli erbjuden att läsa de grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i som behövs för att bli behörig till ett visst nationellt program. Dessutom är det möjligt att erbjuda möjlighet att läsa ytterligare grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i, gymnasiekurser och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Alternativ 1 Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program. Alternativ 2 Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program samt följande grundskoleämnen.. som eleven inte har betyg i. Alternativ 3 Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program, följande grund skoleämnen. som eleven inte har betyg i samt följande gymnasiekurser... Alternativ 4 Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program samt följande gymnasiekurser... Alternativ 5 Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program, följande gymnasiekurser... samt, i mindre omfattning, följande insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Alternativ 6 Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program, följande gymnasiekurser... samt, i mindre omfattning, följande insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Längd Eftersom utbildningen bland annat vänder sig till elever som bara saknar ett ämne kan man behöva organisera för en snar övergång till ett nationellt program, så snart eleven klarat ämnet, så att inte eleven tappar ett år. Samtidigt måste utbildningen planeras som heltidsstudier. 16 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Preparandutbildning ska pågå högst ett år. 24 Syftet med tidsbegränsningen är att avgränsa programmets målgrupp till de elever som kan antas ha förutsättningar att nå utbildningens mål, det vill säga uppnå behörighet till ett visst nationellt program, inom ett år. Genom den studie- och yrkesvägledning de har rätt till i grundskolan ska eleverna ha informerats om de krav den tänkta gymnasieutbildningen ställer, så att deras val att gå preparandutbildning är väl underbyggt. 25 Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år. 26 Vidare är det skolans ansvar att varje elev som har avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller är redo att etablera sig på arbetsmarknaden. 27 Uppföljning av elevens utbildning Det är viktigt att fortlöpande följa upp elevens utbildning samt ge stöd för att eleven lättare ska kunna uppnå målen. Om en elev trots insatser inte har nått utbildningens mål inom ett år kan huvudmannen ge vägledning för att stödja eleven i att välja ett annat introduktionsprogram. Val 3: Beredskap för att stödja eleven i val av annat introduktions program Alternativ 1 En elev som inte har uppnått utbildningens mål ska få vägledning och stöd till att övergå till annat introduktionsprogram såsom programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. Ett exempel på synnerligt skäl i denna kommun kan vara sjukdom som under en mycket lång tid helt förhindrat eleven att kunna studera. Platsen för utbildningen Skolhuvudmannen organiserar preparandutbildningen utifrån lokala förhållanden och elevernas behov på det sätt som bedöms vara mest ändamålsenligt. I en del fall kan detta innebära att utbildningen i praktiken förläggs till en grundskola. 28 Planen för utbildningen bör innehålla information om var utbildningen förläggs. 24. 17 kap. 5 skollagen. 25. Prop. 2009/10:165, sid 430. 26. 17 kap. 5 skollagen. 27. Läroplan för gymnasieskolan. 28. Prop. 20090/10:165, sid 430. 17 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 4: Utbildningens ligger organisatoriskt inom gymnasieskolan men kan fysiskt förläggas exempelvis till en grundskola eller en gymnasieskola. Alternativ 1 Utbildningen förläggs till grundskolan. Alternativ 2 Utbildningen förläggs till gymnasieskolan. Alternativ 3 Utbildningen förläggs till den kommunala vuxenutbildningen i lokalen. 18 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Preparandutbildning: Exempel 1 Behörighet Preparandutbildning är öppet för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program. Syftet Syftet med preparandutbildning är att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå sådan behörighet. Struktur och upplägg Elever som går preparandutbildning bildar en egen klass och läser grundskoleämnena tillsammans. Innehåll Eleven läser de grundskoleämnen som eleven saknar godkänt betyg i och som krävs för att bli behörig till nationella program. Vidare erbjuds eleven möjlighet att dessutom läsa ytterligare grundskoleämnen som eleven inte har betyg i. Eleven ska prioritera de ämnen som behövs för att bli behörig till ett nationellt program. Beroende på elevens förutsättningar erbjuds eleven att läsa en eller flera av följande gymnasiekurser: matematik 1a, matematik 1b, matematik 1c, svenska 1, svenska som andraspråk 1 och engelska 5. Eleven kan också erbjudas stöd i studieteknik, om det kan gynna dennes kunskapsutveckling. Uppföljning av elevens utbildning En elev som efter ett år inte har uppnått utbildningens mål ska få vägledning och stöd för att övergå till ett annat introduktionsprogram: programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt val, eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. Ett exempel på synnerligt skäl i kommun A kan vara sjukdom som under en mycket lång tid helt har förhindrat eleven från att kunna studera. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till grundskolan A. 19 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Preparandutbildning: Exempel 2 Behörighet Preparandutbildning är öppet för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program. Syftet Syftet med preparandutbildning är att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå sådan behörighet. Struktur och upplägg En elev som går preparandutbildning läser integrerat med elever som går ett nationellt program och läser samma kurser som dessa elever. Grundskoleämnen läser eleven i en egen grupp tillsammans med andra elever som går preparandutbildning. Innehåll Eleven läser de grundskoleämnen som hon eller han saknar godkänt betyg i och som krävs för att bli behörig till nationella program. Vidare läser eleven samma gymnasiekurser som de elever som går det nationella program som eleven har som mål att bli behörig till. Eleven kan också erbjudas stöd i studieteknik, om det kan gynna dennes kunskapsutveckling. Uppföljning av elevens utbildning En elev som efter ett år inte har uppnått utbildningens mål ska få vägledning och stöd i att övergå till ett annat introduktionsprogram: programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas ytterligare ett år i preparandutbildning. Ett exempel på synnerligt skäl i kommun A kan vara sjukdom som under en mycket lång tid helt har förhindrat eleven från att kunna studera. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan B. 20 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Yrkesintroduktion Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds yrkesintroduktion. 29 Behörighet Yrkesintroduktion står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för att vara behöriga till ett yrkesprogram. Men om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion. 30 Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion. Däremot behöver hemkommunen inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. 31 Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som gör det möjligt för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. 32 För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. 33 Det är viktigt att den enskilda elevens syfte med yrkesintroduktion klart framgår av den individuella studieplanen. Arbetslivets behov Det är möjligt för skolhuvudmännen att erbjuda yrkesinriktad utbildning inom yrkesintroduktion på ett flexibelt sätt för att möta elevernas behov och önskemål och även möta det behov av utbildningar med olika längd som finns lokalt på arbetsmarknaden. 34 Ett sådant behov på arbetsmarknaden skulle till exempel kunna identifieras av det lokala programrådet. 35 Innehållet i yrkesintroduktion kan således utgå från det lokala arbetslivets behov. Det förutsätter att huvudmannen har analyserat och har en god kunskap om detta behov. 29. 17 kap. 16 skollagen. 30. 17 kap. 11 skollagen. 31. 17 kap. 16 skollagen. 32. 17 kap. 3 skollagen. 33. 16 kap. 25 skollagen. 34. Prop. 2009/10:165, sid 441. 35. Prop. 2009/10:165, sid 442. 21 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 1: Huvudmannen kan basera innehållet i yrkesintroduktion på det lokala arbetslivets behov. Alternativ 1 Huvudmannen organiserar yrkesintroduktion genom att analysera det lokala arbetslivets behov. Analysen är grundad på Alternativ 2 Huvudmannen organiserar yrkesintroduktion utan att basera innehållet på det lokala arbetslivets behov. Svenska språket och modersmål För att även nyanlända elever ska ha rimliga förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen på yrkesintroduktion är det möjligt att låta planen för utbildning innehålla rimliga krav på kunskaper i svenska språket och en beskrivning av hur skolan arbetar med studiehandledning på modersmål. Här finns exempelvis ett stödmaterial från Skolverket: Bygga svenska ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling. Val 2: Planen innehåller krav på svenska och en beskrivning av hur skolan arbetar med studiehandledning på modersmål. Alternativ 1 Planen beskriver vilka rimliga krav på kunskaper i svenska som gäller för yrkesintroduktion och hur skolan arbetar med studie handledning på modersmål. Alternativ 2 Planen innehåller inga beskrivningar av vilka krav på kunskaper i svenska som gäller eller beskrivning av hur skolan arbetar med studiehandledning på modersmål. Utbildningens inriktning Inriktningen på yrkesintroduktion är inte reglerat i några bestämmelser. Det innebär att inriktningen antingen helt kan rymmas inom ett yrkesprogram eller att inriktningen är mot ett yrkesområde som inte finns inom ett visst yrkesprogram. Val 3: Inriktningen på yrkesintroduktion. Alternativ 1 Utbildningen är inriktat mot följande nationella yrkes program: Alternativ 2 Utbildningen är inte tydligt inriktat mot ett visst yrkes program utan är i stället inriktat mot följande yrkesområde: 22 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Struktur och upplägg Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. 36 Huvudmannen kan exempelvis utforma ett paket med kurser för att skapa tydliga och sökbara studievägar med yrkesinriktning för eleverna. 37 Val 4: Utbildningen kan organiseras så att den utformas för en enskild elev eller för en grupp elever. Alternativ 1 Utbildningen utformas för en enskild elev vilket gör det möjligt att låta utbildningen vara individuellt utformad och anpassad för individen. Alternativ 2 Utbildningen utformas för en grupp av elever vilket gör det möjligt att göra utbildningen sökbar. Alternativ 3 Utbildningen utformas dels för enskild elev, vilket gör det möjligt att låta utbildningen vara individuellt utformad och anpassad för individen, och dels utformas den för en grupp av elever, vilket gör det möjligt att göra utbildningen sökbar. Utbildningen kan organiseras så att eleverna bildar en egen klass eller så att de läser integrerat med elever på ett nationellt program. Val 5: Elever som läser programmet bildar en egen klass eller läser integrerat med elever på ett nationellt program. Alternativ 1 Elever som läser programmet bildar en egen klass. Alternativ 2 Elever som går programmet läser integrerat med elever som går ett nationellt program. Det är lämpligt att planen innehåller en beskrivning av utbildningens övergripande struktur och upplägg. 38 36. 17 kap. 4 skollagen. 37. Prop. 2009/10:165, sid 440. 38. Modeller för yrkesintroduktion av varierande längd, Skolverket 2016. 23 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 6: Utbildningens övergripande struktur och upplägg. Alternativ 1 Utbildningens upplägg liknar i huvudsak strukturen på yrkesprogrammet Alternativ 2 Utbildningens övergripande struktur är etappindelad utbildning. Detta upplägg beskrivs kortfattat och tydligt. Alternativ 3 Utbildningens övergripande struktur är ämnesstudier och lärande på arbetsplats. Detta upplägg beskrivs kortfattat och tydligt. Alternativ 4 Utbildningens övergripande struktur är introduktion med efterföljande yrkesutbildning. Detta upplägg beskrivs kortfattat och tydligt. Alternativ 5 Utbildningens övergripande struktur är Specifik yrkesutbildning. Detta upplägg beskrivs kortfattat och tydligt. Alternativ 6 Utbildningen har ett annat upplägg. Detta upplägg beskrivs kortfattat och tydligt. Innehåll Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Hela utbildningen får förläggas till en skola om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. 39 39. 6 kap. 5 gymnasieförordningen. 24 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 7: Val av innehåll: hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Alternativ 1 Utbildningen innehåller följande hela eller delar av kurser i karaktärsämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram: Alternativ 2 Utbildningen innehåller följande hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram: Alternativ 3 Utbildningen innehåller följande yrkesinriktade utbildning som inte finns i gymnasieskolans karaktärsämnen: Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Val 8: Omfattningen av utbildningens arbetsplatsförlagda lärande eller praktik. Alternativ 1 Det arbetsplatsförlagda lärandet genomförs följande veckor: Alternativ 2 Praktik genomförs följande veckor: Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Val 9: Omfattningen av grundskoleämnen i utbildningen. Alternativ 1 Utbildningen erbjuder eleven möjlighet att läsa följande grundskoleämnen: Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. Val 10: Omfattningen av insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Alternativ 1 Utbildningen erbjuder följande insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling: 25 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Längd Längden på utbildningen på yrkesintroduktion är inte reglerad i några bestämmelser. Detta gör det möjligt för huvudmännen att erbjuda utbildningen på ett flexibelt sätt för att möta elevernas behov och önskemål, och även möta det behov av utbildningar med olika längd som finns lokalt på arbetsmarknaden. 40 Se vidare val 6 och 7. Uppföljning av elevens utbildning För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. 41 Det är viktigt att den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Detta är särskilt viktigt för elever som går gymnasieskolans introduktionsprogram då dessa program saknar egna examensmål. Den individuella studieplanen är därför ett viktigt dokument för eleven och skolan. Det är också rimligt att huvudmannen både har en uttalad förväntan på eleven och en plan för att följa upp dennes utbildning beroende på hur studierna utvecklas. Val 11: Plan att följa upp elevens utbildning. Alternativ 1 Huvudmannen har en systematisk plan att följa upp elevernas utbildning på yrkesintroduktion. Alternativ 2 Annat alternativ. Platsen för utbildningen Planen bör innehålla upplysningen var utbildningen fysiskt förläggs. Val 12: Platsen för utbildningen. Alternativ 1 Utbildningen förläggs till gymnasieskolan C. 40. Prop. 2009/10:165, sid 441. 41. 16 kap. 25 skollagen. 26 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Yrkesintroduktion: Exempel 1 Behörighet Yrkesintroduktion står öppen för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Om det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot på yrkesintroduktion. Elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion. Däremot erbjuds inte en sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Det är viktigt att den enskilda elevens syfte med utbildningen klart framgår av den individuella studieplanen. Arbetslivets behov Skolan har aktiva lokala programråd på samtliga yrkesprogram. De lokala programråden redovisar årligen det lokala arbetslivets behov av kompetens. Det redovisade kompetensbehovet är ett viktigt underlag vid skolans utvecklingssamtal med eleven då den individuella studieplanen fastställs. Svenska språket För att vara behörig till programmet ska eleven ha grundläggande kunskaper i svenska språket motsvarande målen för Europeisk språkportfolio (ESP) 12 16 år på referensnivå B2. Inriktning Yrkesintroduktion är individuellt utformad och har ämnesmässiga inriktningar mot bygg och anläggning, barn och fritid, fordon och transport, hantverk eller vård och omsorg. Struktur och upplägg Yrkesintroduktion utformas för varje enskild elev. I början på utbildningen har eleven tillsammans med vårdnadshavare ett utvecklingssamtal. Då fastställs elevens individuella studieplan. Den beskriver bland annat elevens mål med sin utbildning. Efter en månad äger ett uppföljande utvecklingssamtal rum. Vid detta samtal revideras elevens individuella studieplan vid behov. Varje påföljande månad därefter har eleven ett möte med sin mentor för att tala om studieplanen. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Grundat på elevens inriktning och mål med sin utbildning bestäms därefter hur utbildningen ska läggas upp. Den grundläggande strukturen är 27 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
ämnesstudier i karaktärsämnen med inriktning mot barn och fritid, bygg och anläggning, fordon och transport, hantverk eller vård och omsorg. I dessa ämnesstudier läser eleven tillsammans med elever som går motsvarande kurs på ett nationellt program. Det innebär även arbetsplatsförlagt lärande i de fall då detta ingår i kursen. Utbildningens innehåll Utbildningen innehåller hela eller delar av kurser i karaktärsämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram barn- och fritidsprogrammet, byggoch anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet. Arbetsplatsförlagt lärande ingår i samma utsträckning som det förekommer i kursen när den genomförs av elever på ett nationellt program. Beroende på elevens språkkunskaper och förutsättningar erbjuds eleven möjlighet att läsa alla grundskoleämnen som eleven inte är godkänd i. Beroende på elevens språkkunskaper och förutsättningar erbjuds eleven möjlighet att läsa alla gymnasiegemensamma ämnen. Uppföljning av elevens utbildning Huvudmannen har en systematisk plan för att följa upp elevernas utbildning. Platsen för utbildningen Yrkesintroduktion förläggs till gymnasieskolan D. 28 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Yrkesintroduktion: Exempel 2 Behörighet Yrkesintroduktion är till för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Om det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram också gå på yrkesintroduktion. Elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion. Dock erbjuds inte en sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som gör det möjligt för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Det är viktigt att den enskilda elevens syfte med yrkesintroduktion klart framgår av den individuella studieplanen. Arbetslivets behov Skolan har aktiva lokala programråd på samtliga yrkesprogram. De lokala programråden redovisar årligen det lokala arbetslivets behov av kompetens. Det redovisade kompetensbehovet är ett viktigt underlag i skolans arbete hur programmet läggs upp. Studiehandledning Visar en utredning att det finns elever som har behov av studiehandledning ska de erbjudas det på sitt modersmål eller sitt starkaste skolspråk. Inriktning Utbildningen yrkesintroduktion är inriktad mot svets och skärande. Struktur och upplägg Utbildningen utformas för en grupp av elever och är därmed sökbar. I början av utbildningen har eleven ett utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare. Då fastställs elevens individuella studieplan. Den omfattar bland annat elevens mål med sin utbildning, i det här fallet yrkesintroduktion inriktad mot svets och skärande. Efter en månad äger ett uppföljande utvecklingssamtal rum. Vid detta samtal revideras vid behov elevens individuella studieplan. Varje påföljande månad har eleven ett möte med sin mentor för att tala om studieplanen. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Elever som läser yrkesintroduktion bildar en egen klass. Vissa kurser i karaktärsämnen läses tillsammans med elever som går det industritekniska programmet. 29 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Utbildningens innehåll Utbildningen omfattar följande karaktärsämnen och kurser: produktionskunskap (kursen produktionskunskap 1), materialkunskap (kurserna materialkunskap 1 och materialkunskap 2), människan i industrin (kursen människan i industrin 1), produktutveckling (kursen produktutveckling 1), tillverkningsunderlag (kursen tillverkningsunderlag 1) samt sammanfogningsteknik (kurserna kälsvets 1, kälsvets 2, rörsvets 1, rörsvets 2, sammanfogning, stumsvets 1, stumsvets 2 och svets grund). Sex veckor av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Om eleven har behov och förutsättningar för det, ska den kunna läsa grundskoleämnena svenska, engelska och matematik. Det ska också vara möjligt att läsa alla gymnasiegemensamma ämnen om eleven har behov och förutsättningar för det. Uppföljning av elevens utbildning Huvudmannen har en systematisk plan att följa upp elevernas utbildning. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan E. 30 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Individuellt alternativ Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds plats på individuellt alternativ. 42 Behörighet Individuellt alternativ står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot på individuellt alternativ. 43 Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds individuellt alternativ. Däremot behöver hemkommunen inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. 44 Syftet Syftet med individuellt alternativ är att eleverna ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller börja arbeta. 45 Individuellt alternativ bör präglas av en hög grad av individualisering och utformas utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov. 46 För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. 47 Den individuella studieplanen är viktig för att kunna planera och kontinuerligt följa upp elevens kunskapsutveckling. Det är i studieplanen som utbildningens innehåll ska konkretiseras och tydliggöras med utgångspunkt i elevens behov och förutsättningar. 48 Huvudmannen kan organisera individuellt alternativ så att utbildningen i första hand vänder sig till elever med olika behov av särskilt stöd, elever med stora kunskapsbrister eller elever med svag motivation. Det är en stor fördel om planen för utbildningen är tydlig med de skilda målsättningar som kan vara aktuella. Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering samt att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt studieoch yrkesinriktning utifrån sina samlade erfarenheter och kunskaper. 49 Dessa mål är särskilt angelägna på individuellt alternativ. Före utbildningsstart För att nå en hög grad av individualisering och utforma utbildningen utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov kan det vara lämpligt att huvudmannens plan innehåller information om på vilket sätt skolan ska ha kontakt med presumtiva elever före utbildningens start. 42. 17 kap. 16 skollagen. 43. 17 kap. 11 skollagen. 44. 17 kap. 16 skollagen. 45. 17 kap. 3 skollagen. 46. Prop. 2009/10:165, sid 444. 47. 16 kap. 25 skollagen. 48. Prop. 2009/10:165, sid 445. 49. Läroplan för gymnasieskolan. 31 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM
Val 1: Skolans kontakt med elever före utbildningsstart. Alternativ 1 Elever som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av individuellt alternativ bjuds in till gymnasieskolan. Här träffar eleven all den personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation till blivande elever och inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning. Vid detta möte spelar skolans studie- och yrkesvägledning en särskilt viktig roll. Alternativ 2 All den personal som arbetar på utbildningen åker till alla de skolor som har elever som eventuellt kan vara intresserade av individuellt alternativ och träffar de berörda eleverna. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation till den blivande eleven och inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning. Vid detta möte spelar skolans studie- och yrkesvägledning en särskilt viktig roll. Alternativ 3 För elever som är intresserade av programmet följs följande rutin: Eleven, tillsammans med dess vårdnadshavare, fyller tillsammans med grundskolans studie- och yrkesvägledare gemensamt i en intresseanmälan. Intresseanmälan lämnas till rektorn för introduktionsprogrammen vid gymnasieskolan senast den 1 maj. Rektorn för introduktionsprogrammen vid gymnasieskolan, eller den person rektorn utser, samt studie- och yrkesvägledaren vid den berörda grundskolan träffar under maj eller juni samtliga elever som har gjort en intresseanmälan, tillsammans med deras vårdnadshavare. Rektorn samråder med personalen som arbetar på programmet individuellt alternativ om vilka elever som ska erbjudas plats på programmet. Rektorn fattar senast den 1 juli beslut om vilka elever som ska erbjudas plats på programmet och meddelar därefter eleven, dess vårdnadshavare och den berörda grundskolans studie- och yrkesvägledare. Alternativ 4 Annat alternativ. 32 PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM