Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Bildningsstyrelsen arbetsutskott - Ordinarie ledamöter kallas - Ersättare för kännedom Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Bildningsstyrelsens arbetsutskott S-rum bildning Tid: onsdag 26 september klockan 13:00 Val av justerare samt plats och tid för justering Mona Hesselrud (M) med Lars Stålberg (KL)som ersättare Förvaltningskansliet måndag 1 oktober klockan 14:00 Ärendelista 1. Yttrande - Gunilla Berglund (C) och Sara Perssons (C) motion om breddad rekrytering till högskola och universitet Förslag - Bildningschefen får i uppdrag undersöka möjligheterna att i samarbete med högskolan dalarna genomföra ett samarbete med mål att intressera elever på grundskolan till högskolestudier. 2. Yttrande Jan-Erik Granberg och Mikaels Elmertofts medborgarförslag om hundrastgård vid Karlbo IP Förslag - Bildningsstyrelsen föreslår kommunstyrelsen att avstyrka medborgarförslaget med hänvisning till resultatenhetschefens yttrande. 3. Riktlinjer för placering av elever i skolan (Handlingar läggs på bordet) 4. Ny barnpeng förskolan från HT 18 Förslag - Att sänka barnpengen enligt förvaltningsekonomens förslag.

2 Sida 2 5. Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Handling finns på sök SOU2018:22 innehåller 600 sidor. 6. Utbildningsplan för introduktionsprogrammen Förslag - Bildningsstyrelsen godkänner utbildningsplanen för introduktionsprogrammen. 7. Återrapport internkontrollplan (Handlingar skickas ut senare) 8. Mål och indikatorer 9. Budget

3 BILDNING/Utbildning och arbetsmarknad Datum Brevnr/Diarienr Bildningsstyrelsen Handläggare: Bengt Albertsson Resultatenhetschef Grundskolan Svar på motion om breddad rekrytering till högskola och universitet Skolans uppdrag I Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning; SKOLFS 2013:180 anvisar man vad skolans personal ska och bör göra för att ge elever goda möjligheter att välja yrke eller fortsatt utbildning på gymnasiet. Nedanstående är citat som är hämtade ur dessa allmänna råd: Rektorn bör se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval organisera studie- och yrkesvägledningen så att eleverna får möjlighet att ställas inför olika uppgifter i arbetslivet och möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet i syfte att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper och erfarenheter inför kommande studie- och yrkesval, Lärare bör i undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, SYV (studie- och yrkesvägledare) bör se till att varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får information om de kurser och utbildningar som finns inom gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan och om vilka val som kan ha betydelse för vidare studier. Bakgrund På en grundskola i kommunen genomförs nu ett samarbete med högskolan Dalarna. Det är ett projekt med studenter som studerar på idrottslärarutbildningen. Målet med projektet är att eleverna ska få en förståelse om hur hälsan påverkar studiemotivationen. Varje grundskola arbetar aktivt med yrkes- och studievägledning med en anställd SYV bla. genom att informera om de olika gymnasieutbildningar som erbjuds både nationellt och i Avesta. I deras uppdrag ingår också att i samtal stödja eleven att få syn på vilken sorts utbildning som kan passa hen. Eleverna deltar också i Öppet hus på Karlfeldtgymnasiet där de får veta vad de olika utbildningarna innehåller. De genomför också information om val till gymnasieskolan och

4 Sida 2 redogör för vart olika utbildningar leder, tex direkt till arbetslivet eller om de förbereder för vidare studier. I Örebro genomförs ett projekt som går under namnet Linje 14. Det är ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun. Syftet med projektet är: Linje 14 arbetar för att motivera ungdomar till högre studier. Vi vill att ungdomarna ska lyckas med sin skolgång och förverkliga sina drömmar. Samarbetet visar sig i att man skapar mötesplatser för elever i grundskolan och studenter på universitetet. Där genomförs aktiviteter såsom, studiehjälp, workshops, mentorsprogram och studiebesök vid Campus. Förslag till beslut: - förvaltningschefen får i uppdrag undersöka möjligheterna att i samarbete med högskolan Dalarna genomföra ett samarbete med mål att intressera elever på grundskolan till högskolestudier

5

6

7

8

9

10 BILDNING/KULTUR OCH FRITID Datum Brevnr/Diarienr o Handläggare: Ing-Marie Pettersson Jensen, kultur och fritidschef Yttrande Mikael Elmertofts medborgarförslag om hundrastgård vid Karlbo IP och Internremiss Jan-Erik Granbergs medborgarförslag om hundpark på gamla Karlbo IP Dnr KK och KK Yttrande: De två förslagsställarna har samma önskemål om att en hundrastgård skall anläggas på gamla Karlbo IP. De framför att det är synd att den gamla idrottsplatsen står och växer igen och att en hundrastgård skulle passa bra här. Planen används också redan som en mötesplats för hundägare och man har tagit dit bl. a. bänk och bord och har en nedgrävd kyl. Anläggandet av en hundrastgård innebär att man hägnar in området med lämpligt staket och att området som utgörs av en igenväxande grusplan sköts kontinuerligt. Det bör också finnas papperskorgar och hundlatriner Detta innebär både en investering och sedan en kontinuerlig driftskostnad. Anläggandet av en hundrastgård i Sportparken anser kultur och fritid var motiverat av att den ligger i centrala Avesta, i en stadsmiljö där det är förhållandevis långt till grön- och strövområden. I Karlbo är det närmare till naturen och behovet bedöms inte som lika stort för att göra denna typ av investering. I det ekonomiska läge som idag råder inom bildningsförvaltningen och kultur och fritid anser vi att det inte kan vara en prioriterad åtgärd att bygga ännu en hundrastgård. Vår huvudsakliga målgrupp är också barn och ungas fritid. Förslag till beslut: - Bildningsstyrelsen föreslår kommunstyrelsen att avstyrka medborgarförslaget med hänvisning till resultatenhetschefens yttrande.

11

12

13

14

15

16

17 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Bs Handläggare: Johanna Johansson Ny barnpeng höstterminen 2018 Bakgrund Budget fördelas till förskole områden baserat på en barnpeng som räknas fram genom en tänkt personalsammansättning. Ambitionen i Avesta kommun är att 2 förskollärare och 1 barnskötare skall arbeta på en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år, och på en avdelning med barn i åldrarna 1-2 år skall sammansättningen vara 2 förskollärare samt 1,5 barnskötare. Förändring På grund av de stora svårigheter som föreligger att rekrytera behöriga förskollärare ser inte sammansättningen ut som ambitionsnivån. I dagsläget har vi ca 30 % behöriga förskollärare i Avesta kommun. Därmed finns det anledning att tillfälligt sänka barnpengen och fördela om medlen till andra kostnadsställen inom förskolan Ny barnpeng En sänkt barnpeng innebär att sammansättningen på en förskoleavdelning kan vara 1 förskollärare samt 2 barnskötare, respektive 1,5 förskollärare och 2 barnskötare för att vara ekonomiskt bärkraftig. Sänkningen innebär att ca 5,5 miljoner kan fördelas om inom förskolan. Om rekryteringsläget skulle lätta är det motiverat att ta ett nytt beslut avseende barnpengen och återgå till tidigare beslutad personalsammansättning. Förslag till beslut - Att sänka barnpengen enligt förvaltningsekonomens förslag

18 Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande SOU 2018:22 Remissvar Om Ankomstcenter och ett samlat första möte: Ankomstcenter och förväntat beslut om UT eller avslag kan ge snabbare möjlighet till etablering om kommunens insatser sätts in redan under asyltiden. Att beakta: Kommunen kommer att behöva strukturera om verksamheten för insatser då dessa även kommer att inkludera asylsökande. Detta kan komma att kräva nyanställningar, utökade och nya strukturer för samverkan mellan kommunens olika verksamheter. Humant flyktingmottagande och att komma rätt från start Om målet att mer effektivt handlägga asylärenden uppfylls genom ankomstcentren är det troligt att det leder till ett mer humant mottagande. Kommentar: För att uppfylla målet kommer det att ställas stora krav på kvaliteten i verksamheterna på ankomstcentren samt goda strukturer för samverkan kommuner och ankomstcenter i de fall där UT är att förvänta. I förslaget beskrivs att ankomstcentret ger anvisning till fortsatt boende för att staka ut en tydlig väg för den fortsatt tillvaron i Sverige och detta kommenteras med att i teorin är detta en mycket bra tanke, men verkligheten är för det mest inte särskilt rak. Människor har oftast egna mål, önskningar, släktsamband och andra preferenser än de vi tänkt oss. Detta innebär att det ställer krav på kartläggning av individens egna mål och preferenser som kan komma att påverka lämplig bostadsort. God och tydlig samverkan mellan mottagande kommun och ankomstcenter är därför av mycket stor vikt. Kommunens ansvar att erbjuda asylboenden för EBO och anläggningsboende Om kommunen ska ansvara för att tillhandahålla asylboenden; vad är då vitsen med ankomstcenter? Att utreda vidare: Vad har Avesta kommun för resurser för detta? Kommer det att vara tillräckligt med de boenden som Migrationsverket lämnar över till kommunen? Att rekommendera är att asylboende och ankomstcenter är inhyst i kommunalt bostadsbolag Gällande ansvar för bostäder och den logistik och struktur det kan komma att kräva, kan det antas att det kommer bli behov av nya funktioner inom kommunen (nya tjänster). Att det som i förslaget sägs, att de flesta kommuner har förmåga att ordna bostäder till nyanlända, ifrågasätts gällande Avesta kommun. Dock positivt om kommunen får egen kontroll över bostadsplaneringen, tack vare större förhandskännedom om hur många som är på väg till Avesta.

19 Ta tillvara hela Sveriges kapacitet och kompetens. Huvudförslaget bygger på att staten, kommunerna och landstingen, utifrån en tydlig ansvarsfördelning och ordning för finansiering, gemensamt sköter mottagandet. Kommentar: Tydlig ansvarsfördelning och full finansiering för kommunen från staten krävs Effektivare ersättning till kommunsektorn Förslaget bygger nästan uteslutande på schablonersättningar som betalas ut utan ansökan. Kommunerna ska ersättas för sina nya uppgifter genom schablonersättningar för boende för asylsökande, tidiga insatser för asylsökande och insatser för barn i ankomstcenter. Ersättningen för asylsökande barn i förskola och skola ska betalas ut utan ansökan. Staten ska ersätta kommunerna för initiala kostnader för mottagande av nyanlända invandrare, inklusive försörjningsstöd de två första åren, genom en schablonersättning. Grundersättningen och vissa ventiler för höga kostnader kopplade till enskilda fall behålls. Kommentar: Ersättning via schablon de två första åren är för kort tid. Erfarenhet är att schablonersättning till kommunen under två år är alldeles för kort tid. Ersättning (schablonersättning) till kommunen ska betalas ut tills individen är i egen försörjning. Lokal förankring i tidiga insatser Utredningen anser det centralt att mottagandet ger asylsökande förutsättningar för att förbereda sig för etablering i Sverige såväl som för återvändande till ett annat land. Passivitet och dåligt utnyttjad väntetid ska undvikas. Bland de insatser som är mest angelägna att börja med är tydlig samhällsinformation som ger den asylsökande kunskap om det land man befinner sig i, vad som förväntas av en och vad man själv kan förvänta sig av vistelsen i Sverige. Vidare är språkundervisning central liksom kunskap om den svenska arbetsmarknadens funktionssätt och regelverk. Genom att kommunerna ges huvudansvaret för tidiga insatser till de asylsökande som har en god prognos för bifall ges insatserna en lokal förankring vilken stärker förutsättningarna för etablering. Insatserna ska ges i form av en trappa. Ju längre tid man väntar desto mer fördjupas innehållet. Kommentar: Innebär utökad verksamhet och utbildning för integrationsenheten och vuxenutbildningen. Viktigt att detta finansieras med riktade statliga medel Sammanfattning Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande, SOU 2018:22 Är i flera stycken bättre mottagande med snabbare etablering. Innebär ett stort åtagande för kommunen med ökade kostnader, kräver även en personellt utökad integrationsenhet och breddad kommunal vuxenutbildning

20 BILDNING/Utbildning och arbetsmarknad Datum Brevnr/Diarienr Utbildningsplan för Introduktionsprogrammen I skollagen 17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan 7 framgår det att: Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd. Förslag till beslut: - Att bildningstyrelsen fattar beslut om utbildningsplan för Introduktionsprogrammen enligt bifogat förslag. -

21 Plan för utbildning gällande: INTRODUKTIONSPROGRAMMEN Karlfeldtgymnasiet, Avesta kommun Programinriktat individuellt val Behörighet Programinriktat individuellt val riktar sig till ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Syfte Syftet med programinriktat individuellt val är att eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Utbildningens inriktning Utbildningen är inriktad mot ett eller flera yrkesprogram i mån av plats. Struktur och upplägg Den grupp av elever som går programmet läser integrerat med elever som går ett nationellt program. Eleverna läser grundskoleämnen i egen grupp och alla gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans med elever i nationellt program. Innehåll De grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram schemaläggs och organiseras på ett sådant sätt att eleven senast vid läsårets slut når behörighet till nationellt yrkesprogram eller senast vid början på andra läsåret når behörighet till nationellt yrkesprogram. En elev som inte har godkänt betyg i matematik och engelska från grundskolan deltar i undervisningen i detta ämne tillsammans med de elever som går programinriktat individuellt val. Dessutom kan elev delta i gymnasieutbildningens motsvarande kurs (matematik eller engelska) tillsammans med elever som går nationellt program. Uppföljning av elevens utbildning Eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till yrkesprogrammet under det första läsåret. Om eleven efter den planerade tiden inte har uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till ett yrkesprogram efter den planerade tiden, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare om möjliga orsaker. Samtalet syftar till att komma fram till om eleven ska föreslås söka till annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Plats för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan Karlfeldtgymnasiet i Avesta kommun.

22 Preparandutbildning Behörighet Preparandutbildning är öppet för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program. Syfte Syftet med preparandutbildningen är att de elever som har fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska kunna göra det. Struktur och upplägg Elever som går på programmet bildar en egen klass och läser grundskoleämnen tillsammans. Innehåll Eleven erbjuds att läsa de grundskoleämnen som eleven behöver för att bli behörig till visst nationellt program samt gymnasiekurser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Uppföljning av elevens utbildning En elev som inte har uppnått utbildningens mål ska få vägledning och stöd till att övergå till annat introduktionsprogram såsom yrkesprogram, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt val, eller, om särskilda skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. Plats för utbildningen Utbildningen förläggs till Karlfeldtgymnasiet, Avesta kommun. Yrkesintroduktion Behörighet Yrkesintroduktion står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för att vara behöriga till ett yrkesprogram. Men om huvudmannen för utbildningen finner att det finns särskilda skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion. Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion. Däremot behöver hemkommunen inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Syfte Syftet med yrkesintroduktion är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som gör det möjligt för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Det är viktigt att den enskilda elevens syfte med yrkesintroduktion klart framgår av den individuella studieplanen. Arbetslivets behov Huvudmannen organiserar yrkesintroduktion genom att analysera det lokala arbetslivets behov. Analysen är grundad på de bristyrken som råder i regionen inom industri (svets) restaurang och livsmedelshantering, vårdyrken samt inom handel.

23 Svenska språket och modersmål För att även nyanlända elever ska ha rimliga förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen på yrkesintroduktion är det möjligt att låta planen för utbildning innehålla rimliga krav på kunskaper i svenska språket och en beskrivning av hur skolan arbetar med studiehandledning på modersmål. Rimliga lägsta krav på kunskaper i svenska för yrkesintroduktion är att eleven är nära att klara betyg i SVA motsvarande åk 9. Parallellt med yrkeskurserna bedrivs undervisnings i yrkessvenska vilket komplettera med SVA-undervisning för nyanlända. Vid behov sätts studiehandledning på svenska in. Utbildningens inriktning Utbildningen är inriktad mot handel och administration, restaurang och livsmedel, industritekniska, vård och omsorg. Struktur och upplägg Yrkesintroduktion utformas för en grupp av elever vilket gör det möjligt att göra utbildningen sökbar eller att utbildningen kan vara individuellt utformad och anpassad för individen. Elever som läser programmet bildar en egen klass. Utbildningen innehåller hela eller delar av kurser i karaktärsämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram. Yrkesområden som ej är definierats gäller introduktion med efterföljande yrkesutbildning. I början på utbildningen har eleven tillsammans med vårdnadshavare ett utvecklingssamtal. Då fastställs elevens individuella studieplan. Den beskriver bland annat elevens mål med sin utbildning. Efter en månad äger ett uppföljande utvecklingssamtal rum. Vid detta samtal revideras elevens individuella studieplan vid behov. Varje påföljande månad därefter har eleven ett möte med sin mentor för att tala om studieplanen. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Elever som läser programmet läser i olika gruppkonstellationer utifrån den individuella studieplanen. Utbildningens övergripande struktur är specifik yrkesutbildning. Upplägg beskrivs kortfattat och tydligt. Innehåll Utbildningen innehåller hela eller delar av kurser i karaktärsämnen eller annan yrkesinriktad utbildning. Det arbetsplatsförlagda lärandet eller praktik genomförs då elev bedöms ha tillräckliga förkunskaper inom yrket samt tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig inhämtande av kunskaper vi praktik/apl. Utbildningen erbjuder eleven möjlighet att läsa följande grundskoleämnen svenska/svenska som andraspråk och matematik. Längd Längden på programmet yrkesintroduktion styrs av den individuella studieplanen. Uppföljning av elevens utbildning Huvudmannen har en systematisk plan för att följa upp elevernas utbildning att årligen utvärdera verksamheterna med utgångspunkt från kvalitetsredovisningen.

24 Plats för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan Karlfeldtgymnasiet, Avesta kommun. Individuellt alternativ Behörighet Individuellt alternativ står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns särskilda skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot på individuellt alternativ. Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds individuellt alternativ. Däremot behöver hemkommunen inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. Syfte Syftet med individuellt alternativ är att eleverna ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller börja arbeta. Individuellt alternativ präglas av en hög grad av individualisering och utformas utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen är viktig för att kunna planera och kontinuerligt följa upp elevens kunskapsutveckling. Det är i studieplanen som utbildningens innehåll ska konkretiseras och tydliggöras med utgångspunkt i elevens behov och förutsättningar. Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering samt att varje elev medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning utifrån sina samlade erfarenheter och kunskaper. Dessa mål är särskilt angelägna på individuellt alternativ. Före utbildningsstart Skolans kontakt med elever före utbildningsstart sker genom att elever som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av individuellt alternativ bjuds in till gymnasieskolan. Här träffar eleven all den personal som arbetar på utbildningen. Personal kan också åka ut till alla skolor som har elever som eventuellt kan vara intresserade av individuellt alternativ och träffar de berörda eleverna. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation till blivande elever och inleda ett samtal om elevens mål med sin gymnasieutbildning. Vid detta möte spelar skolans studie- och yrkesvägledning en särskilt viktig roll. Svenska språket För att eleverna ska ha rimliga förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på individuellt alternativ, är det möjligt att låta planen för utbildning innehålla rimliga krav på kunskaper i svenska och beskrivning av hur skolan arbetar med studiehandledning på modersmål. Struktur och upplägg Utbildningens första dag är skolförlagd. Då presenteras skolans erbjudande av utbildningens innehåll avseende grundskoleämnen, gymnasiegemensamma kurser, kurser i karaktärsämnen, praktik samt andra insatser som är gynnsamma för elevens utveckling. Kommande vecka äger ett utvecklingssamtal rum med eleven, dennes vårdnadshavare och elevens mentor. Då identifieras elevens styrkor och intressen. Grundat på detta samtal bestäms elevens individuella studieplan. Den omfattar elevens mål med sin utbildning och dess innehåll, som kan vara både kort- och långsiktigt.

25 Innehåll Innehållet i den enskilde elevens utbildning styrs av elevens mål med sin utbildning och dennes förutsättningar. Skolan erbjuder möjlighet att studera följande grundskoleämnen: matematik, engelska, svenska/svenska som andraspråk, geografi, samhällskunskap, historia, religion, fysik, kemi, teknik, biologi, slöjd, bild, modersmål, idrott- och hälsa, hem- och konsumentkunskap. Skolan erbjuder individuella lösningar som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Längd Längden på programmet individuellt alternativ styrs av den individuella studieplanen. Utbildningens uppföljning Uppföljning av elevens utbildning sker vid det individuella utvecklingssamtalet, mentorstid, individuella vägledningssamtalet. Stor uppmärksamhet riktas vid varje samtal på elevens mål med sin utbildning. Beroende på hur tydligt elevens mål är, kan det då bli aktuellt att eleven går över till ett annat introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion. Plats för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan Karlfeldtgymnasiet, Avesta kommun. Språkintroduktion Behörighet Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram och som behöver en utbildning där tyngdpunkten ligger på att lära sig svenska. Målet är att sedan gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever läsa språkintroduktion. Syfte Syftet med språkintroduktion är att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket gör det möjligt för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Före utbildningsstart Inskrivningssamtal. Skolan kartlägger elevens bakgrund i följande avseenden: Tidigare skolgång. Modersmål/starkaste språk/starkaste skolspråk. Svenska (muntligt samt läs- och skrivfärdigheter). Andra språk. Eventuell arbetserfarenhet. Livserfarenhet. Hälsa. Annat. Struktur och upplägg Utbildningen bedrivs som heltidsstudier med minst 23 undervisningstimmar per vecka.

26 Alla elever har en mentor som varje vecka har ett kortare samtal med eleven för formativ bedömning av elevens kunskapsutveckling. Dessutom möter varje elev sin mentor och ev. studie- och yrkesvägledare för ett längre utvecklingssamtal två gånger per läsår då den individuella studieplanen diskuteras. Innehåll Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån skolans bedömning av elevens språkkunskaper, och innehålla de ämnen och kurser för elevens fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen. Detta beskrivs i elevens individuella studieplan. Vidare bör det göras en kontinuerlig bedömning av elevens språk- och kunskapsutveckling, så att eleven och ämneslärare ser hur progressionen i elevens språkutveckling ser ut och så att ämnesundervisningen kan planeras. Beroende på elevens förutsättningar och möjligheter erbjuder skolan grundskoleämnena matematik, engelska, geografi, samhällskunskap, historia, religion, fysik, kemi, teknik, biologi, slöjd, bild, modersmål, idrott- och hälsa, hem- och konsumentkunskap. Beroende på elevens förutsättningar och möjligheter erbjuder skolan individuella lösningar som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Utbildningens uppföljning Hur lång tid det kommer att ta eleven att bli klar på språkintroduktion bedöms utifrån elevens individuella studieplan och följs kontinuerligt upp. Efter utbildningen erbjuds eleven möjlighet till studier på ett nationellt program, på ett annat introduktionsprogram, kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Bedömning av språkkunskaper Elevens språkkunskaper bedöms med hjälp av tester och nationella prov. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till gymnasieskolan Karlfeldtgymnasiet, Avesta kommun Rolf Engman Sari Johansson Gymnasiechef Bitr rektor Karlfeldtgymnasiet Karlfeldtgymnasiet