(lilla hissen fungerar utan nyckel) Nr Ärende Information Noteringar

1 Utskicksdatum 2012-12-06 1 (1) KALLELSE Arbets- och företagsnämnden kallas till sammanträde Dag Onsdag 12 december 2012 Tid Kl. 18:00 Plats Arbets- och företagsenheten, M7 Sickla, Marcusplatsen 7, plan 5 Ordförande Nämndsekreterare Gruppmöte Julavslutning efter sammanträdet (lilla hissen fungerar utan nyckel) Jan-Eric Jansson Ghita Flinckman Onsdag 12 december kl.17:00, M7 Sickla, Marcusplatsen 7, plan 5, Majoriteten rum 5, Oppositionen rum 1. Julmiddag serveras i restaurangen (entréplan). Föredragningslista Nr Ärende Information Noteringar 1 Val av justeringsman och datum, förslag fredag 14/12 08:30 2 Anmälningar 3 Delegationsbeslut 4 Presentation av Nacka folkhälsorapport 2012 Nina Mautner Granath 5 Affärsmodeller Magnus Wakander Thomas Engström 6 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Information Daniel Lundqvist 7 Internbudget AFN 2012/57-040 Jonas Bisander 8 Förstärka insatser för SFI-studerande, praktik som tillägg AFN 2012/136-615 9 Samhällsorientering processen nuläge Information AFN 2012/19-050 10 Övriga frågor Sammanträdesdatum i februari Staffan Ström Anousheh Abuhamzeh POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 2012-12-12 ANMÄLNINGSÄRENDEN AFN 1 (1) Arbets- och företagsnämnden Anmälningsärenden 1 Skrivelser - 2. Rapporter - Länsstyrelsen i Stockholms län, Utbildningsnivå och nettoinkomst, kommunala jämförelsetal 2012:3 3. Inbjudningar - 4. Avtal 5. Kurser och konferenser - Rikskonferensen SSA, Uddevalla 24-25 april 2013, Samverkan mellan skola och arbetsliv 6. Cirkulär, SKL - 7. Övrigt

3 2012-12-12 DELEGATIONSBESLUT AFN 1 (1) Arbets- och företagsnämnden Delegationsbeslut Delegationsbeslut - Arbetsvägledare, Arbetsmarknadsinsatser, - Karriärvägledare, VUX och SFI, - Rektor tillförordnad - Statsbidrag yrkesvux 2013 - Ansökan stats bidrag för yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 2013

4 MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform

Nacka kommun 5 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor... 3 1.2.1 Barn och unga med funktionsnedsättning... 4 1.2.2 Ungas psykiska hälsa... 4 1.3 Alkohol, narkotika och tobak... 5 1.3.1 Alkoholkonsumtion... 5 1.3.2 Narkotikabruk... 5 1.3.3 Tobaksbruk... 6 1.4 Fysisk aktivitet och goda matvanor... 7 1.4.1 Så motionerar Nackabon... 7 1.4.2 Så äter Nackabon... 7 1.4.3 Övervikt, fetma och BMI... 7 1.5 Psykisk hälsa... 8 1.6 Äldres hälsa... 8 1.7 Sexuell och reproduktiv hälsa... 9 1.8 Hälsa och funktionsnedsättning... 9 2 Mål: Starkt medborgarinflytande... 10 2.1 Valdeltagande... 10 2.2 Socialt deltagande... 10 3 Mål: Trygg och säker kommun... 11 3.1 Boendemiljö... 11 3.2 Skadeförebyggande arbete... 11 3.2.1 Skador hos äldre... 11 3.2.2 Skador hos barn och unga... 12 3.3 Utsatthet för fysiskt våld och hot... 12 2 (13)

Nacka kommun 6 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Medellivslängden ökar för både män och kvinnor: män blir i genomsnitt 79,8 år och kvinnor 83,5 år. Nackas befolkning är välutbildad i jämförelse med länet och riket. 50 procent har genomfört eftergymnasiala studier (jämfört med 45 procent i länet och 37 procent i riket). 78,5% av invånarna i Nacka skattar sin hälsa som god. Utbildningsnivån påverkar hälsan på många olika sätt. År 2010: o 85,6 procent av de med eftergymnasial utbildning skattade sin hälsa som god eller mycket god. o 66,9 procent av de med förgymnasial utbildning skattade sin hälsa som god eller mycket god. Samtliga utbildningsgrupper i Nacka har angett att de mår bättre 2010 än de gjorde 2002. Nacka kommun har en lägre andel invånare som varit arbetslösa under de senaste två åren jämfört med länet (17,9 procent jämfört med 22,1 procent). Unga drabbas hårdare av lågkonjunktur, med en större ökning av arbetslöshet än för äldre personer. Att ha ett arbete är viktigt för hälsan: Bland de som varit arbetslösa i Nacka anger 31,3 procent att de har dålig hälsa, medan motsvarande siffra bland de som inte varit arbetslösa är 16,8 procent (2010). En svag personlig ekonomi inverkar negativt på hälsan. Cirka 14 procent av den vuxna befolkningen i Nacka (9400 personer) har haft problem att klara löpande utgifter under en 12-månadersperiod (2010). Andelen personer med ekonomiskt bistånd har sjunkit successivt sedan år 2000. I Nacka får cirka 2 procent av befolkningen ekonomiskt bistånd, medan motsvarande siffra i länet är 4 procent. Ohälsotalet (enligt Försäkringskassan de frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod) har sjunkit markant i hela landet under de senaste åren, även i Nacka kommun. Ohälsotalet är betydligt större bland kvinnor än bland män. 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Barn och ungas hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön, bland annat familjerelationer och ekonomi. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Barnfattigdomsindex mäter andelen barn som bor i ekonomiskt utsatta hushåll. I Nacka är den siffran 7 procent, d v s 1580 barn, och i länet 12 procent (i Sverige 13 procent). Tandhälsan kan ses som en indikator på hälsan i stort. I Stockholms län har andelen kariesfria treåringar ökat för både pojkar och flickor. I Nacka är 97,4 procent av treåringarna kariesfria (i länet 96,7 procent). 3 (13)

Nacka kommun 7 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform Det är viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom det finns ett samband mellan skolgång och hälsa. Framgång i skolan är en skyddsfaktor för olika riskbeteenden. Föräldrarnas utbildningsnivå har en koppling till barnens studieresultat. Cirka 10 procent av eleverna i årskurs 3 klarar inte kravnivån i svenska och matematik i det nationella provet. Andelen elever som blev behöriga till de yrkesförberedande, respektive studieförberedande programmen är högre i Nacka än i riket. Andelen som blev behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program varierar mellan 63 procent och 100 procent. Det råder alltså en stor variation inom Nacka. På de flesta skolor är det 2-3 procent av eleverna som inte nått behörighet. Fyra av fem gymnasieelever i Nacka fullföljer gymnasiet. 95 procent av Nackas elever nådde målet i simkunnighet våren 2011 (årskurs 5). På sex skolor är det var tionde elev eller mer som inte nått målet (simkunnigheten varierar mellan 62 till 100 procent, sämsta och bästa skolan). 1.2.1 Barn och unga med funktionsnedsättning De största hälsoskillnaderna mellan elever med funktionsnedsättning och övriga elever finns i områdena levnadsvanor, psykisk hälsa och mobbning. En kartläggning från Statens Folkhälsoinstitut av landets alla elever i årskurs 6 och 9 visar att ungefär 14 procent av eleverna har någon form av funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning motionerar mindre, röker mer och dricker mer alkohol vid samma tillfälle än övriga elever. De har sämre psykisk hälsa och har fler stressrelaterade symptom än övriga elever. En elev med funktionsnedsättning lider dessutom fyra gånger högre risk att bli mobbad än övriga elever. 1.2.2 Ungas psykiska hälsa Flera rapporter visar att psykisk ohälsa bland ungdomar har ökat de senaste 20 åren i Sverige. Barn och ungas psykiska hälsa är dock ett outforskat område och det behövs mer forskning. Redan etablerade program behöver utvärderas och nya metoder behöver införas och utvärderas. Flera studier visar att nedstämdhet och psykosomatiska besvär har ökat under de senaste decennierna. Flickor har mer psykiska besvär än pojkar, och äldre flickor har mer besvär än yngre. Stockholmsenkäten 2010 visar att över 70 procent av Nackas unga tycker det är härligt att leva. Mer än 30 procent av flickorna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet uppger att de känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Det är mer än dubbelt så många som bland pojkarna. 4 (13)

Nacka kommun 8 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform Ungefär var femte flicka i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet anser att de ofta inte duger något till. Bland pojkarna i Nacka är det knappt en av tio som anger samma sak. Nästan 40 procent av alla flickor i årskurs 9 lider av huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för flickor i årskurs 2 gymnasiet är drygt 30 procent. Ungefär hälften så många pojkar som flickor har uppgett att de lider av huvudvärk minst en gång per vecka. 1.3 Alkohol, narkotika och tobak 1.3.1 Alkoholkonsumtion Invånarna i Stockholms län dricker mest i Sverige, ca 10 liter ren alkohol per år (Folkhälsorapport 2011, SLL) I Stockholms län minskade den totala alkoholkonsumtionen mellan 2001 och 2009 med 12 %, men den är fortfarande högre i länet än i hela landet. Nackas alkoholkonsumtion är i nivå med länets: 27,6 procent av invånarna riskkonsumerar alkohol (män 29,2 procent, kvinnor 26,5 procent). Alkoholkonsumtionen är lika stor bland lågutbildade och högutbildade. I årskurs 9 storkonsumerar 27 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna i Nacka alkohol (i länet 20 respektive 21 procent). I år 2 på gymnasiet storkonsumerar 54 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna alkohol (i länet 47 respektive 42 procent). 38,5 procent av eleverna i årskurs 9 har bjudits på alkohol av sina föräldrar. Mellan 2000 och 2010 fortsatte det alkoholrelaterade vårdutnyttjandet i länet att öka, särskilt inom den öppna beroendevården och i sluten vård för alkoholförgiftning. Ökningen var störst bland unga vuxna 15-24 år. Den alkoholrelaterade dödligheten minskar dock. FHI konstaterar att allt fler unga i åldrarna 15-16 år och 18-19 år helt avstår från alkohol. Detta kan också ses i Nacka och då främst flickor i årskurs 9, där 35 procent av flickorna helt avstår från alkohol. 1.3.2 Narkotikabruk 27,4 procent av männen och 13,5 procent av kvinnorna i Nacka (den vuxna befolkningen) har någon gång i sitt liv provat cannabis. Narkotikaanvändningen har ökat bland elever i Nacka och i länet, ökningen är dock större i Nacka än i länet. Andelen pojkar och flickor i Nacka som någon gång har använt narkotika (hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB): o Årskurs 9: 15 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna o År 2 i gymnasiet: 33 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna 2008 till 2010: o Årskurs 9: Andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökade med 2 procentenheter (från 13 till 15 procent), andelen flickor minskade med 2 procentenheter (från 9 procent till 7 procent). 5 (13)

Nacka kommun 9 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform o År 2 i gymnasiet: Andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökade med 7 procentenheter (från 26 till 33 procent), andelen flickor ökade med 5 procentenheter (från 19 till 24 procent) Det finns ett starkt samband mellan alkohol- och cannabisanvändande, samt mellan rökning och cannabisanvändande. Av de elever som röker regelbundet har 64 procent testat cannabis. Bland elever som aldrig rökt är motsvarande siffra 4 procent. Av de elever som dricker sig berusade regelbundet har 51 procent testat cannabis. Bland elever som aldrig dricker sig berusade är motsvarande siffra 1 procent. 1.3.3 Tobaksbruk I Nacka röker 11 procent av befolkningen dagligen (2011). Det är cirka 3 procent lägre än länsgenomsnittet. Män och kvinnor röker i stort sett lika mycket. Rökningen, bland den vuxna befolkningen, har avtagit sedan år 2002. Andelen rökare i Nacka och i länet har minskat med ca 4 procent mellan 2002-2010. Andelen snusare i Nacka har minskat med ca 3 procent mellan 2002-2010 (länet: 1 procent) År 2010 snusade 14,7 procent av männen och 2,7 procent av kvinnorna i Nacka dagligen. År 2010 angav 80,3 procent av ickerökarna och 64 procent av dagligrökarna att de hade god hälsa. Ickerökarna har förbättrat sin hälsa över tid på ett sätt som rökarna inte har. Ju högre utbildning, desto färre rökare. Bland de förgymnasialt utbildade röker 13,5 procent dagligen. Bland de gymnasialt utbildade röker 15, 4 procent dagligen och motsvarande siffra bland de eftergymnasialt utbildade är 5,1 procent. Det sker en kraftig ökning av antalet rökare mellan årskurs 9 och år 2 på gymnasiet (pojkar: från 20 till 31procent, flickor: från 23 till 36 procent). En större andel flickor än pojkar röker. Procentuellt sett röker en större andel pojkar i Nacka än i länet. Mellan 2008 och 2010 har andelen rökare bland flickor i årskurs 9 minskat 4 procent, och andelen rökare bland pojkar i samma ålder ökat med 2 procent. Mellan 2008 och 2010 har andelen rökare bland flickor i år 2 på gymnasiet ökat med 2 procent och andelen rökare bland pojkar i samma ålder minskat med en procent. Större delen elever är rökfria: o Årskurs 9: 77 procent, År 2 på gymnasiet: 61 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna. 2011 snusade 12 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i årskurs 9. Det finns ett starkt samband mellan tobaksrökning och cannabisanvändning. Av de elever som röker regelbundet har 64 procent testat cannabis (enligt SFI:s undersökning i sex gymnasieskolor). 6 (13)

Nacka kommun 10 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform 1.4 Fysisk aktivitet och goda matvanor 1.4.1 Så motionerar Nackabon 86,2 procent av de vuxna i Nacka motionerar måttligt (53 procent) eller regelbundet (33 procent). 14 procent av befolkningen i Nacka är stillasittande. Nära femtio procent av männen och en tredjedel av kvinnorna i Nacka är överviktiga eller lider av fetma. Det är fler som motionerar regelbundet i länet (35 procent) än i Nacka (33 procent). Fler män än kvinnor motionerar regelbundet (37 procent jämfört med 29 procent). Högutbildade motionerar mer och mår bättre. I Nacka kan man se att den fysiska aktiviteten hos barn minskar med stigande ålder. Siffor för 2011: o Skolår 5: 81 procent av pojkarna och flickorna anger att de är fysiskt aktiva under skoldagen o Skolår 8: 60 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna anger att de är fysiskt aktiva under skoldagen. o Mellan skolår 5 och 8 halveras i princip andelen flickor som anger att de är fysiskt aktiva varje dag under skoldagen. Jämfört med siffror från 2008 har andelen pojkar i årskurs 5 som anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen minskat med fem procent, medan andelen flickor minskat med en procentenhet. Bland pojkarna i årskurs 8 har andelen pojkar som anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen ökat med fyra procentenheter, medan flickornas nivå är oförändrad. 1.4.2 Så äter Nackabon Cirka 65 procent av Nackas befolkning äter frukt och grönt varje dag. Fler kvinnor än män och fler högutbildade än lågutbildade äter frukt och grönt. Andelen elever som äter frukost under vardagar respektive helgdagar minskar med åldern. I årskurs 4 äter 5-7 procent av eleverna inte frukost, i årskurs 8 är samma siffror 18-26 procent och i år 1 på gymnasiet är det 32 procent av pojkarna och 39 procent av flickorna som inte äter frukost. Andel elever i Nacka som äter lunch (2010/2011): o Årskurs 4: 92 procent o Årskurs 8: 75 procent o År 1 gymnasiet: 82 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna 1.4.3 Övervikt, fetma och BMI Förekomsten av övervikt och fetma följs genom beräkningen av BMI (Body Mass Index). Gränsen för övervikt är ett BMI-värde på 25 eller högre. Gränsen för fetma är ett värde på 30 eller högre. I Nacka är 40,9 procent av befolkningen överviktiga eller feta. 7 (13)

Nacka kommun 11 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform Varannan man (48,5 procent) och var tredje kvinna (33,8 procent) har övervikt eller fetma. Av de personer som har ett BMI på 25 eller högre är det ungefär 11 procent som har fetma (BMI över 30). Fetman har ökat något bland män och kvinnor sedan 2002. Av de med BMI 25 eller högre skattar 68 procent sin hälsa som god/mycket god. Det kan jämföras med de som har ett BMI under 25, där cirka 85 procent skattar sin hälsa som god eller mycket god. Övervikten ökar bland de unga (dock ej bland flickor i årskurs 4), främst bland flickor i årskurs 8, där andelen med övervikt eller fetma ökat mellan 2006/2007 och 2010/2011 med 4,3 procentenheter. Läsåret 2010/2011: Andelen elever med övervikt eller fetma: o Årskurs 4: pojkar 17,3 procent, flickor 14,5 procent o Årskurs 8: pojkar 17,3 procent, flickor 16,2 procent Läsåret 2010/2011: Andelen elever med fetma (BMI > 30): o Årskurs 4: pojkar 3,3 procent, flickor 1,7 procent o Årskurs 8: pojkar 2,6 procent, flickor 2,3 procent 1.5 Psykisk hälsa 18,1 procent av invånarna i Stockholms län har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (i princip oförändrat sedan 2006). Den psykiska ohälsan har ökat något bland unga män. En större andel kvinnor än män rapporterar psykisk ohälsa. 36 procent av de unga kvinnorna i Nacka, i åldern 18-24 år, anger att de lider av psykisk ohälsa. Cirka 21 procent av Nackas vuxna invånare lider av psykisk ohälsa, skillnaden mellan kvinnor och män är nästan 8 procentenheter (män 16,8 procent och kvinnor 24,6 procent). Den största skillnaden i psykisk ohälsa 2010 finns mellan könen i gruppen högre tjänstemän (män 8,2 procent och kvinnor 22,3 procent). 1.6 Äldres hälsa Hälsoutvecklingen bland den äldre befolkningen är positiv och fler friska år har lagts till livet. Mellan år 2009 och 2030 antas medellivslängden öka med 4 år till 87 för kvinnor och med 6 år till 85 för män. År 2011 fanns det ca 10000 personer i Nacka i åldrarna 65-79 år, samt cirka 3000 personer som var 80 år eller äldre. År 2020 beräknas dessa grupper ha ökat till 13000 respektive 4000 personer. 88,2 procent av Nackas invånare i åldrarna 65-74 år motionerar måttligt eller regelbundet. Motsvarande siffra för åldersgruppen 75-84 år är 80,4 procent. 26 procent av de äldre i Nacka (65+) uppger att de har lätt eller svår ängslan, oro och/eller ångest. 8 (13)

Nacka kommun 12 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform Nästan 80 procent av Nackas befolkning skattar sin hälsa som god eller mycket god. Motsvarande siffror hos de äldre är 69,1 procent i åldersgruppen 65-74 år, samt 61,2 procent i åldersgruppen 75-84 år. 1.7 Sexuell och reproduktiv hälsa En undersökning bland unga mellan 15 till 29 år visar att kondom endast används i ungefär hälften av de fall då man har sex med en ny eller tillfällig partner, trots en medvetenhet om könssjukdomar. Att ta sexuella risker hänger ihop med att ta risker även i andra avseenden, exempelvis när det gäller alkohol och droger. Flera mindre studier i Sverige visar ett högre sexuellt risktagande hos elever i socioekonomiskt utsatta grupper. Sexuella övergrepp är vanligare i gruppen med tidig sexualdebut. I socialt mindre gynnade grupper är användning av kondom lägre, förekomsten av klamydia högre liksom förekomsten av aborter. 2010 hade Stockholms län de näst högsta aborttalen i Sverige (24,2 aborter per 1000 kvinnor i åldern 15-44 år). Det gjordes något färre aborter i Nacka jämfört med länets snitt. Antalet aborter i Nacka minskade 2010 jämfört med 2006. Den största minskningen ses i åldersgruppen 19 år och yngre, där antalet aborter 2006 var 32,5 per 1000 kvinnor, och 20,3 per 1000 kvinnor år 2010. Flest aborter gjordes i åldersgruppen 20-29 år, både i Nacka och i länet. Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i länet. Under de senaste åren har man upptäckt mellan 8500 och 11000 fall av klamydia per år. 1.8 Hälsa och funktionsnedsättning Ungefär 1,5 miljoner svenskar i åldrarna 16-84 år uppskattas ha en funktionsnedsättning av något slag. Ungefär 30 procent av de som bor i Nacka har en långvarig sjukdom, besvär efter en olycka, handikapp eller annan svaghet. Av dessa är det 72 procent som även har en nedsatt arbetsförmåga. Av de personer som både har en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är det 41,3 procent som anser sig ha god eller mycket god hälsa. Motsvarande siffra bland de med funktionsnedsättning men som inte har en nedsatt arbetsförmåga är mer än dubbelt så stor (84 procent). Det betyder att arbetsförmågan spelar större roll för den självskattade hälsan än själva funktionsnedsättningen. 9 (13)

Nacka kommun 13 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform 2 Mål: Starkt medborgarinflytande 2.1 Valdeltagande Nackabor röstar mer än rikets och länets befolkningar. År 2010 röstade 84,5 procent av Nackaborna i valet till kommunfullmäktige och 88 procent till riksdagsvalet. Det finns stora skillnader i valdeltagandet inom kommunen, en variation mellan 61,1 procent och 90,8 procent i de olika valkretsarna (kommunvalet). Valdeltagandet är lägre bland de personer som har förgymnasial och gymnasial utbildning, jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. 2.2 Socialt deltagande I Nacka deltar 63,4 procent av invånarna i aktiviteter med flera andra (föreningsliv eller kulturella verksamheter). Det är något högre än länets snitt. I Nacka är det en större andel män som deltar i aktivteter tillsammans med andra än kvinnor. Cirka 67 procent av männen och 61 procent av kvinnorna uppger att de har deltagit i aktiviteter tillsammans med flera andra under de senaste tolv månaderna (2010). Det går att se hälsoskillnader mellan de grupper som deltar i aktiviteter och de som inte gör det. De som deltagit i aktiviteter med flera andra har i större utsträckning skattat sin hälsa som god ((81,8 procent) än de som inte gjort det (69,9 procent). Det finns en koppling mellan utbildningsnivå och deltagande i aktiviteter: fler högutbildade deltar aktiviteter än lågutbildade. Av de förgymnasialt utbildade deltar 52,8 procent i aktiviteter med flera andra. Av de gymnasialt utbildade deltar 62,6 procent i aktiviteter med flera andra, medan motsvarande siffra för eftergymnasialt utbildade är 68,8 procent. Enligt Stockholmsenkäten 2010 var andelen elever i årskurs 9 som deltog i ledarledda fritidsaktiviteter eller träning 73 procent - en ökning med 5 procentenheter sedan 2008. Bland elever i gymnasiets andra år minskade andelen från 68 till 61 procent mellan 2008 och 2010. 10 (13)

Nacka kommun 14 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform 3 Mål: Trygg och säker kommun 3.1 Boendemiljö 93,1 procent av de boende i Nacka upplever att de kan lita på de flesta i sitt bostadsområde. Kvinnor påverkas av sin boendemiljö i större utsträckning än män. I årskurs 9 känner sig 46 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna mycket trygga om de går ut ensamma i sitt bostadsområde sent en kväll. Motsvarande siffror i år 2 på gymnasiet är 61 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna. 3.2 Skadeförebyggande arbete 3.2.1 Skador hos äldre Varje år avlider minst 1400 personer i Sverige efter fallolyckor och över 70000 vårdas på sjukhus. Det är tre gånger så många som antalet omkomna efter trafikolyckor. Nio av tio som avlider på grund av fallolyckor är 65 år eller äldre och nästan två tredjedelar av dem som vårdas på sjukhus efter fall är 65 år eller äldre. Sett över tid (2001-2010) har det skett en svag minskning av antalet fallolyckor. Betydligt fler kvinnor än män i Nacka vårdas på grund av fallolycka. År 2010 vårdades 330 per 10000 kvinnor samt 198 per 10000 män på grund av fallolycka. Detta motsvarar 232 respektive 113 stycken fallolyckor i Nacka 2010. År 2010 var antalet höftfrakturer 128 per 10000 för kvinnor och 74 per 10000 för män, vilket motsvarar 89 höftfrakturer för kvinnor och 40 för män i Nacka. Antalet höftfrakturer har varierat sedan 2001. Sett över tid (linjär linje) har trenden varit svagt uppåtgående för män men nedåtgående för kvinnor. 11 (13)

Nacka kommun 15 Människor och hälsa i Nacka 2012 - sammanfattning i punktform 3.2.2 Skador hos barn och unga Från 1960-talet fram till idag har antalet barn och ungdomar (0-19 år) som avlider på grund av skador minskat från närmare 500 per år till dryga 100 per år. Nationellt sett svarade skador och förgiftningar under perioden 2005 2008 för mer än en tredjedel av den totala dödligheten bland barn i åldrarna 1 17 år. Skador och förgiftningar var också den vanligaste orsaken till inskrivning på sjukhus Få barn avled genom fallolyckor, men det var den vanligaste orsaken till skada bland barn som behandlades vid sjukhus. År 2010 var siffrorna för vård på grund av skador eller förgiftningar i Nacka 74 per 10 000 för pojkar och 53 per 10 000 för flickor. Motsvarande siffror för Stockholms län var 67 per 10 000 samt 50 per 10 000. Mellan år 2009 och 2010 ökade antalet pojkar och flickor i Nacka som vårdats på grund av skador eller förgiftningar. För barn mellan 0 4 år sker 70 procent av alla barnolyckor i hemmet. År 2010 var det 66 per 10 000 pojkar och 48 per 10 000 flickor som vårdades på grund av olycka (sluten vård). Antalet var högre i Nacka jämfört med pojkar och flickor i Stockholms län samma år. Trenden sedan 2001 är minskande för pojkar och i princip linjär/oförändrad för flickor. 3.3 Utsatthet för fysiskt våld och hot 5,6 procent av de vuxna i Nacka har blivit utsatta för eller hotade med våld de senaste 12 månaderna, jämfört med 6,5 procent i länet. Av dessa det fler män än kvinnor som råkat illa ut (6,8 procent av männen och 4,4 procent av kvinnorna). Enligt statistik från brottsförebyggande rådet finns det en uppåtgående trend i anmälda våldsbrott i Nacka kommun sedan mitten av 1990-talet, liksom i länet. Antalet våldsbrott i Nacka per 100 000 medborgare ligger stadigt under länets (ca 50 procent lägre). Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per 100 000 invånare ökar både i länet och i Nacka kommun. År 2009 var Nackas statistik som högst med 37 stycken anmälda fall per 100 000 invånare, vilket kan jämföras med 47 stycken i länet. Generellt sett utsätt de flesta av männen av våldsbrott på allmän plats och av "annan person" (ej släkt eller vänner). Kvinnor däremot utsätts oftast för våld i hemmet och av en för dem känd person. 12 (13)

16 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

17 2012-11-24 TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2012/57-040 1 (7) Arbets- och företagsnämnden Internbudget 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden beslutar att fastställa: 1. internbudget enligt figur 1, 2. nyckeltal och målvärden för dessa enligt figur 2, 3. prislista för interkommunal ersättning avseende grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI enligt figur 3 och med giltighet fr.o.m. 1 januari 2013 och 4. internkontrollplan/uppföljningsplan enligt bilaga, figur 4. Sammanfattning Arbets- och företagsnämnden ska enligt nämndens reglemente anta internbudget inom ramen för av kommunfullmäktige ekonomiska ramar samt fastställa nyckeltal med målnivåer. Kommunfullmäktige beslutade om en minskning av budgetramen, jämfört med nämndens förslag, med 2,5 mkr. Förslaget innehåller bl. a en minskning av M&H med 0,5 mkr och köp från VSS med 1,6 mkr. Ärendet innehåller förslag till beslut om nya nyckeltal och målvärden för dessa. Nyckeltalen är delvis ändrade jämfört med innevarande års nyckeltal. Orsakerna är nya startegiska mål samt ett behov av att kunna mäta nämndens mål jämfört med andra kommuner. Ärendet innehåller dessutom förslag till beslut om ny interkommunal prislista för kommunal vuxenutbildning och SFI. Sista ärendepunkten behandlar förslag till interkontroll-/uppföljningsplan för år 2013. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

18 2 (7) Ärendet Budget 2013 Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 19 november att AFN:s budgetram för 2013 är 92 502 tkr, en minskning med 2 200 tkr jämfört med 2012 års budgetram. I förhållande till AFN:s förslag är det en minskning med 2 500 tkr. Undertecknad föreslår följande förändringar av budgeten, jämfört med AFN:s yttrande: 1. Grundläggande vuxenutbildning ökas med 700 tkr pga. högre efterfrågan. 2. Gymnasial vuxenutbildning minskas med 1 500 tkr pga. högre statsbidrag. 3. Svenska för invandrare ökas med 300 tkr pga. högre efterfrågan. 4. Minskade kostnader för arbetsträning. Överflyttat till check. 5. Tolkservice minskas med 30 tkr pga. lägre förbrukning. 6. KC-service ökas med 70 tkr pga. ny avtalskostnad. 7. M&H minskas med 500 tkr i linje med KF:s intentioner. 8. Nämnd ökas med 66 tkr pga. bl.a. ökade arvoden. Figur 1) Internbudget 2013 Verksamhet, tkr 2012 Ramärendet AFN September Internbudget Not Budget Förändr. Summa Förändr. Summa Förändr. Summa Grundläggande vuxenutbildning -3 197-100 -3 297-3 297-700 -3 997 1 Gymnasial vuxenutbildning -27 507-27 507-27 507 1 500-26 007 2 Svenska för invandrare -11 219-11 219-500 -11 719-300 -12 019 3 Arbetsmarknadsinsatser -6 537-6 537-6 537-6 537 Köpta tjänster VSS -18 788-18 788-18 788 1 606-17 182 4 Sommarverksamhet projekt -2 741-2 741-2 741-2 741 Särvux -500-500 -200-700 -700 Tolkservice flykting -150-150 50-100 30-70 5 Välfärd i Nacka -1 800-1 800 100-1 700-1 700 Konsumentrådgivning & KC-service -2 466-2 466 250-2 216-70 -2 286 6 Samhällsorientering -426-426 100-326 -326 M&H -18 488-18 488-18 488 500-17 988 7 Nämnd -884-884 -884-66 -950 8 Summa -94 702-100 -94 802-200 -95 002 2 500-92 502

19 3 (7) Nyckeltal och målvärden 2013 Förslaget till nyckletal/indikatorer innehåller relativt stora förändringar jämfört med årets. Delvis beror det på att uppsättningen strategiska mål har förändrats. En annan orsak handlar om ett behov och möjlighet att jämförelse med andra. I vissa fall när vi vill mäta bl.a. hur effektiva vi är i våra insatser så mäter vi oss med referenskommuner. Referenskommuner representerar antingen en likartad organisatorisk struktur eller arbetsmarknadssituation som Nacka kommun och blir därmed mera relevanta att jämföra oss med jämfört ett snitt för riket. Nedan redovisas förslag till målvärden 2013, innevarande års målvärden samt senaste utfallet. Figur 2) Nyckeltal och målvärden Strategiskt mål Nyckeltal, förslag Mål - värde 2012 Vi är den ledande arbetsmarknadsaktören i Sverige genom en högkvalitativ vuxenutbildning som möter individens och företagets kompetensbehov. Vi är den ledande arbetsmarknadsaktören i Sverige som leder till ett ökat innanförskap och en väsentligt lägre arbetslöshet. Vi är den ledande arbetsmarknadsaktören i Sverige som leder till tillväxt, integration och fler arbetstillfällen. Vi är den ledande arbetsmarknadsaktören i Sverige med en mångfald av flexibla lösningar. Vi är den ledande arbetsmarknadsaktören i Sverige med insatser som är kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara Andel procentenheter fler kursdeltagare i grvux som fullföljt kurs med lägst betyg godkänt, jmf med riket. Andel procentenheter fler kursdeltagare i gyvux som fullföljt kurs med lägst betyg godkänt, jmf med riket. Andel individer som har en egen försörjning sex månader efter genomförd yrkesinriktad vuxenutbildning, %. Andel av ungdomar som hoppar av gymnasiet som efter aktivitet från kommunen återgår till arbete eller studier, % Antal procentenheter lägre andel arbetslösa med invandrarbakgrund i Nacka, ålder 18-64, jmf med snittet för Stockholms län. Antal procentenheter lägre andel arbetslösa ungdomar i Nacka, ålder 18-24, jmf med snittet för Stockholms län Mål - värde 2013 Utfall 10,0 10,0 11 (Nacka 87, riket 76) 5,0 5,0 1 (Nacka 88, Riket 87) i.u. 90 i.u. i.u. 85 68 2,4 5,0 4,0 5,2 5,0 3,0 Andel procentenheter högre andel som får egen försörjning i.u. 5,0 i.u. under etableringstiden (2,0 år), jmf med snittet i länet. Andel kursdeltagare i SFI som senast terminen efter kursstart >50 30 19 fullföljt kurs med minst betyget Godkänt. Andel valda kurser inom yrkesvux som matchar efterfrågad arbetskraft i regionen, % i.u. 100 i.u. Andel individer som har en egen försörjning efter genomförd 75 >63 63 arbetsmarknadsinsats. Andel nöjda kunder (vux/sfi/arb.m). i.u. 90/9 i.u./88/i.u. 0/90 Antal procentenheter lägre genomsnittlig insatskostnad fram till egen försörjning, jmf med referenskommuner Antal procentenheter lägre genomsnittlig insatstid fram till egen försörjning, jmf med referenskommuner Antal procentenheter lägre andel med försörjningsstöd 10 månader eller längre, %, jmf med snittet för referenskommuner. Antal procentenheter lägre genomsnittlig tid med försörjningsstöd, jmf med referenskommuner i.u. 10 i.u. i.u. 10 i.u. i.u. 5 i.u. (Nacka 30,9, RefK i.u.) i.u. 5 i.u. (Nacka 6,3 månader, RefK i.u.)

20 4 (7) Interkommunal prislista vuxenutbildning 2013 Checkbeloppen för vuxenutbildningen är den ersättning som anordnarna erhåller när elever studerar i deras regi. Kommunens kostnad för vuxenutbildningen består dels av checkersättningar men även kostnader för myndighets- och huvudmannauppgifter. När elever som är folkbokförda i andra kommuner studerar på kurser som finansieras genom checksystemet så ersätts detta genom ett pris som motsvarar checkbeloppet. Detta innebär att för dessa elever får kommunen idag inte full kostnadstäckning. Kostnaden för elever från andra kommuner är beräknad till ca 350 tkr för 2013. Detta motsvarar ett påslag på checkbeloppet på knappt 15 procent. Undertecknad föreslår att interkommunala prislistan fastställs, oförändrat jämfört med år 2012, till checkbeloppet plus 15 procent fr.o.m. 1 januari 2013. Figur 3) Interkommunal prislista grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Verksamhet Kronor per verksamhetspoäng Grundläggande vuxenutbildning Kurser inom grundläggande vuxenutbildning 55,9 Orienteringskurser 55,9 Gymnasial vuxenutbildning Allmänna gymnasiala kurser 51,1 Kurser inom Barn- och fritidsprogrammet 51,1 Kurser inom Handelsprogrammet 51,1 Kurser inom Omsorgsprogrammet 51,1 Orienteringskurser 57,2 Naturkunskap 57,2 Fysik, kemi och biologi 71,6 Övriga yrkesinriktade kurser 77,7 Kronor per kurs Svenska för invandrare Kurs A 23 000 Kurs B 18 170 Kurs C och D 17 710

21 5 (7) Ekonomiska konsekvenser Bilagor Uppföljningsplan/ Internkontrollplan 2013 Malin Westerback Arbetsmarknadsdirektör Arbets- och företagsenheten

2012-11-24 22 6 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2012/57-040 Figur 4) Uppföljningsplan/ Internkontrollplan 2013 Process/Område Utvärdering/Utveckling/Kontroll/mm Metod Periodicitet Arbetsmarknadsinsatser, check Kundernas nöjdhet med anordnaren och myndighet. Enkätundersökning. T1, T2, T3 Kvalitetsuppföljning anordnare Individuella verksamhetsmöten T3 Resultat Resultatuppföljning Arbetsmarknadsinsatser som produceras av Arbetscentrum Kundernas nöjdhet med producent och eventuell underleverantör. Resultat Enkätundersökning Resultatuppföljning T3 T1, T2, T3 SFI Elevernas nöjdhet med anordnaren och myndighet. Enkätundersökning. T1, T2, T3 Vuxenutbildning Skollagens Mätning av elevernas uppfattning av måluppfyllelse Enkätundersökning. T3 mål mm kopplat till skollagen. Vuxenutbildning Skollagens Mätning av måluppfyllelse kopplat till skollagen. Observationer av utvalda anordnare. Arbetet genomförs T3 mål mm Skolledarnas kollegers utvärdering. inom ramen för regionsamarbetet på KSL Vuxenutbildning & SFI Uppföljning av alla resultat Individuella verksamhetsmöten med samtliga anordnare två gånger per år, utgående från resultat och anordnarnas kvalitetsrapport. T3 Kundvalsmodell för arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning En utvärdering av hur kundvalsmodell inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsinsatser står sig i jämförelse med andra modeller i form de mål som KF satte upp för detta. Extern utvärdering. T3 2013 Mutor och bestickning Anställda tar emot mutor. Utbildning av regelverk. Kontroller av relation andel anordnare och handläggare. Redovisning och upphandling 1. Attestrutiner 1. Kontroll att mottagningsattest är den som beställt 2. Avtalstrohet 2. Kontroll mot avropade avtal och avtalssumma 3. Dokumentation vid direktupphandling 3. Kontroll att avtal finns reg. hos upphandlingsenhet. 4. Tillförlitlighet av utbetalningar kopplat till försystem Att direktupphandlingar inte överstiger gränsvärden. Kontinuerligt Kontinuerligt vid varje beslutsattest POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

23 7 (7) Process/Område Utvärdering/Utveckling/Kontroll/mm Metod Periodicitet 4. Rimlighet för månatliga checkutbetalningar.

24 2012-11-29 TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2012/136-615 1 (3) Arbets- och företagsnämnden Kvalitetssäkra praktik för sfi-elever, såväl sfi-elever med försörjningsstöd som för övriga sfi-elever Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden beslutar att godkänna förslag till riktlinjer i arbetet med kvalitetssäkringen av praktik för sfi-elever. Sammanfattning Vid sammanträdet 2012-09-17 för AFN beslutades att ge arbetsmarknadsdirektören i uppdrag att vid nämndens sammanträde i december 2012 återkomma med i ett beslutsärende om hur praktiken ska kvalitetssäkras mm. Arbets- och företagsenheten har tagit fram förslag till riktlinjer för arbetet med kvalitetssäkringen. Ärendet Bakgrund Vid sammanträdet 2012-09-17 för AFN beslutades att ge arbetsmarknadsdirektören i uppdrag att vid nämndens sammanträde i december 2012 återkomma med i ett beslutsärende om hur praktiken ska kvalitetssäkras mm Arbets- och företagsenheten har tagit fram förslag till riktlinjer för arbetet med kvalitetssäkringen. Arbets- och företagsenheten bedömer att samma kvalitetskrav bör ställas på praktikplatsen för såväl sfi-elever med försörjningsstöd som för övriga sfi-elever. Förslaget har diskuterats med - Arbets- och företagsnämnden vid sammanträdet 2012-11-07 - Enhetens medarbetare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

25 2 (3) - Sfi-anordnarna - Inköpsenheten - Anordnare av arbetsmarknadsinsatser Arbetsförmedlingens rutiner för arbetet med praktikplatser har också använts som underlag. Inriktning Följande övergripande mål gäller för praktiken Svensktalande handledare och kollegor Gällande arbetsmiljökrav mm ska uppfyllas Relevanta arbetsuppgifter, i första hand utifrån elevens yrkesbakgrund/erfarenheter Arbets- och språkpraktik kan kombineras Utgångspunkten för arbetet har varit att skapa enkla och tydliga rutiner som ska leda till ett minimum av administrativt merarbete, såväl för kommunen, anordnarna samt arbetsgivarna för praktikplatserna. Anordnarna får i uppdrag att inhämta ett antal uppgifter om praktikplatsen. Vidare ska vissa elevuppgifter redovisas. När dessa uppgifter har redovisats och godkänts av kommunen så kan praktiken inledas. Uppgifterna ska finnas tillgängliga för eleven, anordnaren samt arbetsgivare för praktikplatsen. Följande uppgifter är obligatoriska Anordnarens kontaktuppgifter Sfi-elevens kontaktuppgifter Sfi-elevens yrkesbakgrund, samt antal arbetsår inom yrkesområdet mm Arbetsplatsen/praktikplatsens kontaktuppgifter, bl a uppgifter om praktikplatsen, bransch, gatuadress, antal anställda på arbetsstället, praktikantens arbetsuppgifter Därtill ska anordnaren årligen inhämta F-skattsedel för praktikplatsens arbetsgivare. F- skattsedeln ska finnas tillgänglig hos anordnaren och kunna uppvisas för kommunen. Efter avslutad praktik genomför enheten en elevenkät. För elever med försörjningsstöd finns rutiner för månadsuppföljning. Efter avslutad praktik utfärdar arbetsgivaren och anordnaren ett arbetsintyg för eleven. Sammantaget leder detta till att enheten har goda möjligheter att följa upp och granska kvaliteten. Kommunen arbetar med att utveckla ett IT-stöd för att effektivisera administrationen.

26 3 (3) Ekonomiska konsekvenser Praktik för sfi-elever förväntas leda till snabbare och mer effektiv språkinlärning. Detta kommer med stor säkerhet att leda till kortare studietid. I tjänsteskrivelsen som AFN behandlade vid sammanträdet 2012-09-19 presenterades en ekonomisk analys av effekterna av praktik för sfi-elever. Reformen bedöms få positiva effekter på kommunens ekonomi samt att en förkortad studietid är positiv för såväl eleven som för anordnaren. För elever med försörjningsstöd kommer den förkortade studietiden att leda till minskade kostnader för försörjningsstödet. Det är svårt att uppskatta storleken på de minskade kostnaderna. För närvarande har omkring var femte sfi-elev någon form av försörjningsstöd. Staffan Ström Rektor Arbets- och företagsenheten