Avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam

VÄGLEDNING OM MILJÖRAPPORTERING AVLOPPSRENINGSANLÄGGNINGAR, AVLOPPSLEDNINGSNÄT OCH SLAM 2018-01-16 Avoppsreningsanäggningar, avoppsedningsnät och sam I denna vägedning finns en instruktion för hur uppgifter enigt 5 h Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om mijörapport ska rapporteras i SMP. Detta rör tiståndspiktiga avoppsreningsanäggningar som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontro samt edningsnät som är amänna enigt agen (2006:412) om amänna vattentjänster och som är ansutna ti en tiståndspiktig avoppsreningsanäggning. Vägedningen omfattar även instruktioner som underättar rapportering och granskning av hur verksamhetsutövarna efterever de utsäppskrav som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening och kontro av utsäpp av avoppsvatten från tätbebyggese, och i avoppsdirektivet. Sutigen innehåer vägedningen instruktioner som rör avoppssam och rapportering koppat ti 5 i NFS 2016:8. Användning av avoppssam i jordbruk regeras i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för mijön, särskit marken, när avoppssam används i jordbruk. Avoppssam som används i jordbruk omfattas även av bestämmeserna i 20 förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fa i samband med hantering, införse och utförse av kemiska produkter. Denna vägedning syftar ti att ge en bakgrund ti bestämmeserna och information om vad som ska rapporteras. Mågruppen för vägedningen är verksamhetsutövare ti tiståndspiktiga avoppsreningsanäggningar, verksamhetsutövare ti edningsnät som är ansutna ti en tiståndspiktig avoppsreningsanäggning och myndigheter med ansvar för tisyn över dessa verksamheter. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

Motsvarande vägedning fanns tidigare som en de i Naturvårdsvårdsverkets vägedning om föreskrifter (2016:8) om mijörapport. och med år 2016 har vi vat att göra några separata branschspecifika vägedningar som ger vägedning om hur uppgifter ska redovisas i Svenska MijörapporteringsPortaen (SMP). På SMP-Hjäp finns amän information om hur man kommer igång att arbeta i SMP och hur mijörapportens oika dear ska fyas i. Vi reviderar och kompetterar denna vägedning efterhand som ny information finns tigängig. 4

NATURVÅRDSVERKET Innehå INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 INFORMATION MED ANLEDNING AV DE NYA FÖRESKRIFTERNA 4 TÄTBEBYGGELSENS BELASTNING SOM MAXIMAL GENOMSNITTLIG VECKOBELASTNING, MAX GVB 5 REDOVISNING AV UTSLÄPP SAMT FLÖDESVIKTNING 5 Beräkningsexempe för sammanvägd hat 6 BEDÖMNING OCH RAPPORTERING AV KRAV ENLIGT NFS 2016:6 6 REDOVISNING AV BRÄDDNING FRÅN LEDNINGSNÄT 7 Inrapportering avseende bräddningar från edningsnät i SMP 7 REDOVISNING AV SLAMMÄNGDER 8 MALLAR 8 INSTRUKTION FÖR RAPPORTERING I SMP FÖR AVLOPPSRENINGSVERK 8 DEL 1 Föja SMPs inmatning registrering i SMP:s emissionsde 9 DEL 2 Färdiga maar för avoppsreningsverk som stöd vid inrapportering i SMP:s emissionsde 10 BILAGA 1: FÖRTYDLIGANDE ANGÅENDE MILJÖRAPPORTERING AV LEDNINGSNÄT 12 BILAGA 2 EXEMPEL PÅ REDOVISNING AV SLAMBALANS 13 BILAGA 3. CHECKLISTA FÖR KONTROLL AV UTSLÄPPSKRAV 14 BILAGA 4. PARAMETRAR ATT RAPPORTERA 21

NATURVÅRDSVERKET Inedning De första föreskrifterna om årig mijörapportering för tiståndspiktiga mijöfariga verksamheter gavs ut år 1990. Idag regeras rapporteringen i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om mijörapport. Drygt 6 000 verksamheter inom en rad oika branscher beräknas ingå i det svenska mijörapporteringssystemet varav ca 470 av dessa verksamheter är avoppsreningsanäggningar. Uppgifterna som ämnas i mijörapporterna är ett viktigt underag för tisynsmyndigheternas arbete, samt för internatione rapportering, uppföjning av nationea och regionaa mijömå samt för statistik på mijöområdet. Mijörapporteringen sker eektroniskt via Svenska MijörapporteringsPortaen (SMP). Amänna uppgifter om verksamheten enigt 4 i Naturvårdsverkets föreskrifter om mijörapport redovisas i SMP:s grundde. Vissa uppgifter enigt 5 och 5 b 5 i om t.ex. tiståndet, vikor för verksamheten, verksamhetsutövarens egenkontro samt bedömning av efterevnaden av NFS 2016:6 och SNFS 1994:2 redovisas ämpigen i den ma för textdeen som finns i SMP-Hjäp. Rapportering som gäer tiståndsvikor, uppgifter som krävs enigt andra föreskrifter, ti exempe NFS 2016:6, och uppgifter som behövs för internatione rapportering redovisas där så är möjigt i SMP:s emissionsde. Detta bör underätta för verksamhetsutövaren eftersom det b a finns inbyggda kvaitetskontroer av emissionsvärden i SMP. Samtidigt bir uppgifterna direkt tigängiga och sökbara för myndigheterna. För att underätta mijörapporteringen enigt biaga 6 ti Naturvårdsverkets föreskrifter (2016:8) om mijörapport i SMP har Naturvårdsverket tagit fram denna vägedning med instruktioner för hur uppgifterna rapporteras i SMP. Uppgifterna bör ämnas i SMP:s emissionsde där så är möjigt. Ytterigare stöd för detta utgörs av de maar som finns i SMP-Hjäp. Rapporteringen omfattar des parametrar som föreskrivs i NFS 2016:6, des övriga uppgifter som behövs för Sveriges internationea rapporteringar och uppföjningar av nationea mijökvaitetsmå. De senare är inte obigatoriska men vi samar in dessa uppgifter regebundet för att kunna fugöra våra nationea och internationea rapporteringar. Vi har bedömt att det är enkast för verksamhetsutövarna att rapportera in dessa uppgifter i SMP i samband med den åriga mijörapporten. Avoppsreningsverk med en tiståndsgiven ansutning på 100 000 pe eer mer omfattas också av rapporteringskrav enigt EU:s förordning 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsäpp och överföringar av föroreningar. Rapporteringen sker enigt 5 a NFS 2016:8. Dessa uppgifter ämnas i SMP:s emissionsde.

NATURVÅRDSVERKET Information med anedning av de nya föreskrifterna Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter (2016:6) om rening och kontro av utsäpp av avoppsvatten från tätbebyggese, NFS 2016:6, som trädde i kraft 1 januari 2017. Dessa ersätter föreskrifterna om rening och kontro av utsäpp av avoppsvatten från tätbebyggese SNFS 1994:7 och SNFS 1990:14. Utöver att föreskrifterna var i behov av en genere uppdatering så har det även kommit förtydiganden från EU-domstoen och Mark- och mijööverdomstoen som har förts in i föreskrifterna. De nya föreskrifterna NFS 2016:6 innebär vissa förändringar avseende krav på provtagning och kontro. Dessa ändringar har införts i Naturvårdsverkets nya föreskrifter (2016:8) om mijörapport, som även de trädde i kraft 1 januari 2017 (ersätter NFS 2006:9 som upphört att gäa). Mijörapportföreskrifterna tiämpas första gången vid rapportering för verksamhetsåret 2017, som ska rapporteras i mars 2018. De större förändringar som gäer i och med Naturvårdsverkets nya föreskrifter NFS 2016:6 samt NFS 2016:8 berör b.a: Generet krav på inkommande provtagning för aa avoppsreningsanäggningar från 2 000 pe. Att införa ett generet krav på inkommande provtagning förväntas underätta möjigheten ti kontro och efterevnad av avoppsdirektivet och därmed även underätta Naturvårdsverkets rapportering ti EU-kommissionen. För att kunna tiämpa de aternativ för kontro som baseras på procentue reduktion krävs ett minsta anta prover på inkommande avoppsvatten. Den tidigare storeksgränsen på 20 000 pe i kontroföreskriften SNFS 1990:14 har tagits bort, viket medför en utökad provtagning för avoppsreningsanäggningar mean 10 000 pe och 20 000 pe. Den utökade provtagningen omfattar fer prover på utgående COD Cr, BOD 7, totafosfor, totakväve och ammoniumkväve samt tikommande provtagning av metaer. Den utökade provtagningen förväntas öka tiföritigheten av redovisade utsäppsdata. Det är en förde för b.a. arbetet inom havs- och vattenförvatningen och den svenska mijömåsuppföjningen. Kravet på födesviktad beräkning av utsäppsvärden medför att utsäppsvärden beräknas på samma sätt i hea andet, viket ger mer tiföritiga och representativa värden. Definitionen av bräddat avoppsvatten har förtydigats i den nya föreskriften, och omfattar nu at utsäpp av orenat avoppsvatten, inkusive det som tidigare kunde undantas som nödutsäpp p.g.a. t ex strömavbrott, haveri eer underhåsarbete. Definition av bräddat avoppsvatten återfinns i 2 NFS 2016:6: Orenat eer ofuständigt renat avoppsvatten som säpps ut från edningsnät eer avoppreningsanäggning och som inte eds via den provtagningspunkt som används för behandat utgående avoppsvatten och som därför omfattas av kraven på kontro i 11 12. Skydighet ti kontro samt att ämna mijörapport för utövare av verksamhet gäande avoppsedningsnät som är amänna enigt Lagen om amänna vattentjänster och som är ansutna ti en avoppsreningsanäggning som är tiståndspiktig enigt mijöprövningsförordningen.

NATURVÅRDSVERKET För bräddning på edningsnät är kontrokraven desamma som tidigare och ska omfatta bestämning av bräddad voym med hjäp av mätning eer beräkning. För rapporteringen av bräddningar på edningsnät ska föjande rapporteras: at anta bräddningar, patser där det har bräddat och det sammantagna totafödet från aa bräddningar på edningsnätet (1000 m 3 ). I biaga 6 ti NFS 2016:8 finns krav på redovisning av hur utsäppskraven i NFS 2016:6 föjs. Om efterevnad sker på annat sätt än som årsmedevärde ska anaysresutat och beräkningar redovisas. Redovisningen kommer att underätta tisynsmyndigheternas granskning av mijörapporterna och även Naturvårdsverkets internationea rapportering ti EU-kommissionen. Det har upptäckts ett fe i 12 i den nya avoppsföreskiften NFS 2016:6. En korrigering av föreskriften paneras. Feet utgörs av en feaktig hänvisning ti 11 och berör avoppsreningsverk med ansutning från 2000 pe ti 9999 pe. Då korrigeringen är genomförd ska kravet på kontro av bräddat avoppsvatten i eer vid avoppsreningsanäggningen omfatta samma parametrar som kravet på utgående renat avoppsvatten. Tätbebyggesens beastning som maxima genomsnittig veckobeastning, max gvb Några rapporteringsparametrar har tidigare våat probem vid nationea sammanstäningar. En av dessa har varit maxima genomsnittig veckobeastning från tätbebyggesen, max gvb. Tätbebyggesens max gvb anger tätbebyggesens storek och det är den som styr utsäppskraven i de svenska föreskrifterna och avoppsdirektivet. Naturvårdsverket har tagit fram ny vägedning avseende beräkning av maxima genomsnittig veckobeastning från tätbebyggese. Vägedningen har pubicerats på Naturvårdsverkets webbpats: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-mijoarbetet/vagedningar/avopp/maximagenomsnittig-veckobeastning/ Den max gvb för tätbebyggesen som rapporteras in i SMP ska tas fram enigt den nya vägedningen, där ett exempe finns bifogat som kan användas som stöd. Tätbebyggesens max gvb ska tas fram med utgångspunkten att den ska vara stabi under ett anta år. Redovisning av utsäpp samt födesviktning När det gäer utsäppta föroreningsmängder från avoppsreningsanäggningen redovisas det som bräddats i eer vid avoppsreningsanäggningen respektive det som säppts ut via det renade avoppsvattnet som demängder. amängden utgörs av summan av utsäpp från det renade avoppsvattnet och det som bräddats. När det gäer utgående hater är totahaten den

NATURVÅRDSVERKET födesviktade, sammanvägda haten av haten i utgående behandat avoppsvatten och bräddad hat. Se beräkningsexempe nedan för hur denna sammanvägning beräknas. Beräkningsexempe för sammanvägd hat Ett reningsverk har uppmätt en fosforhat på 0,2 mg/ i utgående avoppsvatten i utoppstuben och födet har uppmätts ti 1 500 000 m 3 Samtidigt har det bräddat 7 500 m 3 vid inoppet och fosforhaten i det bräddade avoppsvattnet har uppmätts ti 20 mg/. a hat beräknas som: (0,2 mg/ x 1 500 000 m 3 + 20 mg/ x 7 500 m 3 )/(1 500 000 + 7 500) m 3 = 0,3 mg/ och redovisas enigt nedan. Bedömning och rapportering av krav enigt NFS 2016:6 Avoppsdirektivet har b a genomförts i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening av avoppsvatten från tätbebyggese. De parametrar som rapporteras ti EU kommissionen är de för vika begränsningsvärden finns i direktivet; BOD 7, COD Cr, N-tot och P-tot. I Biaga 3 redovisas en checkista för kontro av utsäppskrav. Verksamhetsutövaren ska även fya i efterevnad av NFS 2016:6 vid rapporteringen i SMP. Denna information igger ti grund för den rapportering Sverige ämnar ti EU-kommissionen vartannat år. Som stöd för detta kan information i Biaga 3 Checkista för kontro av utsäppskrav användas. Om man uppfyer kraven på annat sätt än genom årsmedesvärden ska tisynsmyndigheten få en redovisning från verksamhetsutövaren där detta redovisas med anaysresutat och beräkningar. Detta görs ämpigen med stöd av en excema som återfinns på SMP-förvatningens hjäpsida (SMP- Hjäp). Den ifyda maen biäggs som pdf i SMP. För a rapportering enigt biaga 6 i Naturvårdsverkets (NFS 2016:8) föreskrifter om mijörapport gäer att om mätvärden saknas eer har utesutits, ska detta redovisas och motiveras. Observera att andra och strängare krav för parametrarna kan ha faststäts för anäggningarna genom vikor i tiståndsbesut. Rapporteringen omfattar inte dessa vikor utan endast vad som är regerat i Naturvårdsverkets föreskrifter 2016:6. Om ett eer fera begränsningsvärden inte uppfys bör även en förkaring ti detta och viken åtgärd som eventuet vidtagits vid verksamheten ti föjd av överskridandet anges i mijörapportens textde. Kommentaren kan sedan bifogas i rapporteringen ti EU, eftersom det då krävs att överträdeser förkaras.

NATURVÅRDSVERKET Redovisning av bräddning från edningsnät För avoppsedningsnät som är amänna enigt agen om amänna vattentjänster och som är ansutna ti en avoppsreningsanäggning som är tiståndspiktig enigt mijöprövningsförordningen ska totat anta bräddningar, patser där det har bräddat och det sammantagna totafödet från aa bräddningar på edningsnätet rapporteras. Förtydigande angående mijörapportering av edningsnät och vika som berörs finns i Biaga 1. Inrapportering avseende bräddningar från edningsnät i SMP och med verksamhetsår 2017 är det obigatoriskt att rapportera patser där det bräddat, totat anta bräddningar samt totat bräddad voym på edningsnät. Detta görs med parametrarna QVBräddnätAnta och QVBräddnätVoym. För att uppfya kravet att patsen för bräddningar på edningsnät ska rapporteras anges koordinater i för detta hänvisat inmatningsfät då QVBräddnätAnta, med resutattyp De respektive QVBräddnätVoym, med resutattyp De matas in i SMP. QVBräddnätAnta, med resutattyp De, används för att rapportera anta bräddningar för varje bräddningspunkt. QVBräddnätVoym, med resutattyp De, används för att rapportera bräddad voym för varje bräddningspunkt. at bräddat på nätet, det vi säga summan av det som bräddats på samtiga bräddningspunkter, anges med QVBräddnätAnta, resutattyp a respektive QVBräddnätVoym, resutattyp a. Om det inte är sjävkart viket reningsverk som edningsnätet eder ti anges detta ämpigen i kommentarsfätet för a-värdena. För de verksamhetsutövare som har fera edningsnät som eder ti oika avoppsreningsverk kan parametrarna QVBräddNätAnta2 och QVBräddNätVoym2 användas ti de(t) andra avoppsreningsverken(et). Parametern QVBräddNät kan/ska inte ängre användas.

NATURVÅRDSVERKET Redovisning av sammängder I samband med rapportering av sammängder gäer det att kontroera att mängderna är i baans. Summan av producerad mängd ska igga nära omhändertagna mängder för att uppnå en baans. Se exempe på sambaans och hur den rapporteras i Biaga 2. Sam rapporteras i enheten TS (torrsubstans) för att det ska vara tydigt att det är torrvikten som avses. Maar Som stöd vid inrapportering i SMP:s emissionsde finns det två oika Excemaar att använda beroende på avoppsreningsanäggningens storek. De maar som finns vänder sig ti avoppsreningsanäggningar med tiståndsgiven ansutning från 2 000 pe ti 9 999 pe samt avoppsreningsanäggningar från 10 000 pe och större. Dessa maar innehåer även parametrar för att rapportera bräddning på edningsnät. Dessutom finns en ny ma som ska användas av de verksamhetsutövare som enbart ska rapportera bräddning på edningsnät (verksamhetsutövare som ska rapportera både utsäpp från avoppsreningsanäggning och bräddning på edningsnät använder sig av de vaniga maarna, beskrivna ovan). I SMP-Hjäp finns även maar för mijörapportens textde. I maarna finns utrymme för ett avsnitt där en kommenterad sammanfattning ämnas avseende de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterevnaden av 5 h respektive 5 i NFS 2016:8. Maarna finns på SMP-Hjäp. Instruktion för rapportering i SMP för avoppsreningsverk Denna instruktion syftar des ti att förkara hur uppgifter enigt 5 h och 5 i NFS 2016:8 ska tas fram i SMP vid sjäva rapporteringen, des ti att tydiggöra vika parametrar som ska rapporteras. Rapporteringen kan göras på två oika sätt: Genom registrering i SMP:s emissionsde (se DEL 1 nedan samt använd DEL 2 för vägedning om vika parametrar som ska ingå) Genom att fya i maen för avoppsreningsverk (se DEL 2 nedan) med egna uppgifter och importera densamma i SMP:s emissionsde. Innehået i maen ersätter då aa uppgifter som tidigare registrerats i SMP:s emissionsde. Måsättning med maen är att underätta rapporteringen vid va av mottagare, parametrar m.m. och att aa uppgifter ska komma med.

NATURVÅRDSVERKET Vartannat år rapporterar Sverige ti EU-kommissionen huruvida vart och ett av de avoppsreningsanäggningar som tar emot avoppsvatten från tätbebyggese med 2 000 pe eer mer karar kraven i NFS 2016:6. Kommande rapporteringar kommer att baseras på de uppgifter som fys i av verksamhetsutövaren i SMP. Instruktioner om bedömning av utsäppskrav efterevs eer ej återfinns i en checkista i Biaga 3. Instruktioner för hur sjäva ifyandet i SMP går ti anges under DEL 1 respektive DEL 2 nedan. Observera att avoppsreningsanäggningar med en tiståndsgiven ansutning på 100 000 pe eer mer även omfattas av krav enigt 5 a NFS 2016:8. De parametrar som ska rapporteras här finns inte med i de maar som beskrivs i DEL 2 nedan utan behöver äggas ti av verksamhetsutövaren. Parametrarna finns i biaga II i förordningen 166/2006 och i mijörapportföreskrifterna 2016:8. DEL 1 Föja SMPs inmatning registrering i SMP:s emissionsde För utförigare information om hur uppgifterna ska rapporteras i SMP:s emissionsde, se användarinstruktion för verksamhetsutövare på SMP-förvatningens hemsida. Man kommer åt SMPförvatningens hemsida via änken Länk ti användarinstruktioner, athundar och maar som finns på fiken Information i SMP. För utförigare information om de oika rubrikerna kicka på dem så visas mer info i nytt fönster. Rapportering i SMP:s emissionsde Väj ny mottagare/födesriktning i ruistan. Väj mottagare och födesriktning som motsvarar rubrikerna i tabeerna över parametrar att rapportera i Biaga 4 (Exempevis ER, In/Vatten, Ut) Kicka därefter på Lägg ti. Kicka på änken Lägg ti parameter. Väj därefter respektive parameter som ska rapporteras i enighet med tabeerna i Biaga 4 som stämmer överens med mottagare och födesriktning. Dessa försvinner då från istan och äggs ti i rapporteringsformuäret. För parametrar där deföden ska anges (se under Resutattyp i tabeerna i Biaga 4) kicka på ia pustecknet ti höger om raden och ägg ti så många rader som behövs för den parametern (QV, Vatten-Ut, behöver ti exempe två rader). OBS! Göm inte att spara innan nästa rad editeras. I de fa deföden ska anges ska des ett totavärde och des en demängd anges under Resutattyp De. Ti exempe ska, i enighet med tabe 6 i Biaga 4, totaa, sammanvägda, utsäppet av fosfor anges för resutattypen a och de andear som säpps ut genom bräddning respektive direkt från reningsverket anges med resutattyp De. Ändra även enheterna så de stämmer överens med tabeerna i Biaga 4 (enheterna kan behöva ändras från de som kommer upp automatiskt i SMP). Om importfunktionen för excearket används i stäet för inmatning måste Exce-fien sparas i format Text (tabbavgränsad) (*.txt) det vi säga som en Tabb-separerad textfi. För parametrarna BOD 7, COD-CR och N-tot med mottagare Vatten-Hat och födesriktning Ut ska Redovisning en fskr (NFS 2016:6) anges. Då du kickar på parametern i din parameterista bir det möjigt att ange oika värden. Du hittar denna funktion i nedre vänstra hörnet. I ruisten väjer du på viket sätt verksamheten uppfyer kraven. Om man uppfyer kraven på annat sätt än genom årsmedesvärden ska tisynsmyndigheten få en redovisning från verksamhetsutövaren där detta redovisas med anaysresutat och beräkningar. Detta görs ämpigen med stöd av en excema som

NATURVÅRDSVERKET återfinns på SMP-förvatningens hjäpsida (SMP-Hjäp). Den ifyda maen biäggs som pdf vid rapportering i SMP. Om värdet 0 anges för någon parameter måste detta förkaras/kommenteras för att mijörapporten ska kunna skickas in. I kommentarsfätet kan man väja mean två fördefinierade texter. Antingen Mätningar har gjorts och visar det faktiska värdet 0 eer Inga mätningar har gjorts/uppgift finns ej. På SMP-Hjäp finns vägedning kring hur man rapporterar åga värden i mijörapporten. DEL 2 Färdiga maar för avoppsreningsverk som stöd vid inrapportering i SMP:s emissionsde Nedan föjer en vägedning för de Excemaar som finns för avoppsreningsanäggningar i SMP. Det finns två oika maar för att rapportera data som utgår från avoppsreningsanäggningens tiståndsgivna ansutning. Det finns därutöver en ma som kan användas av de verksamhetsutövare som enbart rapporterar bräddningar på edningsnätet. I emissionsdeen av SMP finns en ruta där verksamhetsutövaren anger viken ma som använts. Tabeerna i Biaga 4 föjer parametermässigt de Excemaar som finns framtagna för att underätta avoppsreningsanäggningarnas rapportering i SMPs emissionsde. Tabeerna kan antingen användas som stöd och checkista för vika parametrar som ska rapporteras vid inmatning parameter för parameter i SMPs emissionsde eer som stöd för att fya i värden i arket för direktimport i SMP. I arken och i fikarna ti Excemaarna finns ytterigare information och instruktioner för ifyandet. I tabeerna i Biaga 4 finns fät som återfinns i Excemaarna (orange tabehuvuden) för att visa på viken parameter raden avser och om det är ett inkommande eer utgående föde m.m. Därutöver finns grå tabehuvuden. Två av koumnerna med grå tabehuvud är indeade efter avoppsreningsanäggningens tiståndsgivna ansutning. För resp. koumn redovisas om det är obigatoriskt att redovisa de parametrar som istas i Exce-maen utifrån genere agstiftning och för vem. I fätet Kommentar görs i vissa fa kommentarer som kan vara bra att tänka på i samband med inmatning/rapportering. Så här öppnar du och fyer i Exce-maarna i SMP-Hjäp 1) Gå in på SMP-förvatningens hjäpsida. Fik Information i SMP och kicka på Länk ti användarinstruktioner, athundar och maar. Kicka sedan på Maar i den grå rutan ti vänster. Du behöver inte vara inoggad för att kunna göra detta. 2) Väj den exempema som passar din anäggning och spara den i en egen mapp på datorn. 3) Öppna fien i MS EXCEL. Mata in värde för respektive rad. Fy i koumnerna Värde, UtsäppsPunktNordKoordinat samt UtsäppsPunktSydKoordinat. Koordinater behöver endast anges på utsäpp. Koordinaterna anges i SWEREF99 TM. Koumnen BerMatMetod som också är tom i excemaen fys med förde i efter att fien importerats (Se punkt 4 i avsnittet Så här importeras excemaen i SMPs emissionsde). Om den fys i redan i maen anges informationen i format metodtyp, metodbeskrivning. Om fera metodtyper/beskrivningar ska anges separeras paren med semikoon (metodtyp1, beskrivning1; metodtyp2, beskrivning2;). 4) För raderna N-tot, BOD7 samt COD-Cr med Mottagare Vatten-Hat, Födesriktning Ut och Typ at ska koumnen O Uppf. kod. anges. Här anges på viket sätt kraven enigt NFS

NATURVÅRDSVERKET 2016:6 uppfys. Beskrivning av de oika koderna (1-17) ges i fiken Redovisning av uppfynadsgrad. 5) Ta bort de rader där inget värde fyts i värderutan i maen genom att markera rad, högerkicka på musen och väj Ta bort rad. Observera att det är viktigt att det görs på exakt det sättet (i vägedningen nedan framgår vika rader som är friviiga att fya i). 6) Spara Exce-fien. Väj sedan Arkiv Spara som Ange ett finamn och väj fiformat som Text (tabbavgränsad) (*.txt) 7) Spara Textfien på din dator. 8) Svara JA på meddeanderutan om att funktionen inte stöds fut ut. 9) Stäng Textfien och stäng även Exce-fien. 10) Logga in i SMP, öppna eer skapa en arbetsversion för aktuet år. Gå därefter in på fiken Emissionsdekaration. 11) Tryck på knappen Importera från fi. Så här importeras en Exce-ma i SMPs emissionsde: Kicka på knappen Importera från fi. Kicka därefter på knappen Bäddra och väj den fi som skapats enigt ovan. Fiens namn syns nu i rutan bredvid bäddra-knappen. Kicka på knappen Importera fien. Om innehået i fien är korrekt importeras innehået i fien och ersätter eventuet innehå i emissionsdekarationen. Vid femeddeande, föj instruktionerna och rätta innehået i importfien och spara och importera på nytt. Kompettera respektive parameter i ED med att ange BerMatMetod genom att kicka på parametern och väja ur de två rubara istorna (om det inte gjorts i den uppdaterade mafien).

NATURVÅRDSVERKET Biaga 1: Förtydigande angående mijörapportering av edningsnät I denna biaga iustreras exempe på hur de nya kraven på mijörapportering av edningsnät ska hanteras.. Verksamhetsutövare A Verksamhetsutövare (VU) A som har avoppsreningsverket () A rapporterar bräddningar på edningsnätet a. VU A gör en mijörapport som innefattar både A och edningsnätet a. Som inkommande ti A räknas det som kommer från edningsnätet a och edningsnätet c1. Man behöver inte särredovisa det som kommer från a respektive c1. Ledningsnätägare C Ledningsnätägare C rapporterar bräddningar på edningsnätet c1 som eder ti A och bräddningar på edningsnätet c2 som eder ti B. Ledningsnätägare C gör en mijörapport som innefattar edningsnäten c1 och c2. Särredovisning görs på c1 och c2. Verksamhetsutövare B VU B som har B rapporterar bräddningar på edningsnätet b1. VU B rapporterar också bräddningar på edningsnätet b2 som eder ti D. VU B gör en mijörapport som innefattar B samt edningsnätet b1. VU B gör ytterigare en mijörapport som innefattar edningsnätet b2, atså totat två mijörapporter. På samma sätt som för VU A räknas inkommande ti B det som kommer från edningsnätet b1 och edningsnätet c2. Man behöver inte särredovisa det som kommer från b1 respektive c2. Verksamhetsutövare D VU D gör en mijörapport som innefattar avoppsreningsverket D. Som inkommande ti D räknas det som kommer från edningsnätet b2. Verksamhetsutövare E VU E som har två gör en mijörapport som innefattar E1 och edningsnätet e1 samt ytterigare en mijörapport som innefattar E2 och edningsnätet e2.

NATURVÅRDSVERKET BILAGA 2 Exempe på redovisning av sambaans I denna biaga ges ett förtydigande exempe på en sambaans och hur den redovisas i SMP. Exempe på sambaans Under perioden 1/1-31/12 har det inom avoppsreningsverket producerats 500 ton sam torrsubstans. (, Sam-Inom, 500) Av det producerade sammet, har under perioden 1/1-31/12, 300 ton evererats ti Lager. (Lager-inom, 300) Av det producerade sammet, har under perioden 1/1-31/12, 0 ton sam evererats ti åkermark. (0) Av det producerade sammet, har under perioden 1/1-31/12, 200 ton sam evererats ti Annan användning. (200) Under perioden 1/1-31/12 har det evererats ut 200 ton sam från ager. (Lager-ut, 200) Av det sam som evererats ut från Lager under perioden 1/1-31/12 har 50 ton evererats ti åkermark och 150 ton ti annan användning. (50 & 150) Den 1/1 fanns det 400 ton på ager och den 31/12 fanns det 500 ton på ager. (Lager, 400, 500) Lager den 31/12 bir Lager den 1/1 + Lager-Inom - Lager-ut, det vi säga som 400+300-200 = 500 Den totaa användningen på åkermark är 50 (Åkermark-ut, 50) Det totaa användningen Annan-ut är 350 ton (Annan-ut, 350) Detta rapporteras i SMP enigt tabe 1 nedan. Tabe 1. Redovisning av exempe på sambaans i SMP

NATURVÅRDSVERKET BILAGA 3. Checkista för kontro av utsäppskrav Checkistan har tagits fram för att underätta granskning av efterevnaden av begränsningsvärden som anges i NFS 2016:6. Observera att andra och strängare krav kan ha faststäts för anäggningarna genom vikor i tiståndsbesut. Rapporteringen i SMP:s emissionsde omfattar inte dessa vikor utan endast vad som är regerat i föreskrifterna NFS 2016:6. Föreskrifterna regerar BOD 7, COD Cr och N-tot. Vika begränsningsvärden som är tiämpiga styrs av tätbebyggesens storek och typ och känsighet av recipient. o Begränsningsvärdena för BOD7 och COD gäer för anäggningar med utsäpp i sötvatten eer fodmynningar från tätbebyggeser vars storek uppgår ti 2 000 pe eer mer, räknat som maxima genomsnittig veckobeastning. För utsäpp i havs- och kustvattenområde gäer begränsningsvärdena avseende BOD7 och COD vid utsäpp från tätbebyggeser med en storek på 10 000 pe eer mer. o Begränsningsvärdena för N-tot gäer för anäggningar som betjänar tätbebyggeser som är 10 000 pe och större, räknat som maxima genomsnittig veckobeastning, med utsäpp ti kusten från norska gränsen ti och med Norrtäje kommun. Begränsningsvärdena gäer även för utsäpp i avrinningsområdet ti den aktuea kuststräckan. I det senare faet får även kväveretention (naturig kväverening) tigodoräknas. Avoppsdirektivet regerar också begränsningsvärden för P-tot från anäggningar som betjänar tätbebyggeser från 10 000 pe och större (räknat som maxima genomsnittig veckobeastning), när utsäppet sker i ett område som har utpekats som känsigt med avseende på utsäpp av fosfor. Aa vattenområden i Sverige har utpekats som känsiga för utsäpp fosfor. Naturvårdsverkets föreskrifter 2016:6 innehåer dock inga begränsningsvärden för fosfor, eftersom svenska tiståndsvikor genomgående är avsevärt ägre än avoppsdirektivets begränsningsvärde för P-tot på 1 mg/ eer 2 mg/ beroende på storeken på tätbebyggesen. Därför behöver uppfynad av denna parameter ej anges i emissionsdeen i SMP. Däremot måste Sverige rapportera efterevnad även för utsäpp av totafosfor på grund av gäande känsighetskassificering. För att EU-rapportering ska bi korrekt är det viktigt att uppgifterna om hat och mängder avseende fosfor redovisas i emissionsdeen i SMP.

NATURVÅRDSVERKET I tabeerna 2-5 nedan redovisas aternativa sätt att föja föreskriftens utsäppskrav för BOD 7, COD respektive N-tot. Om kraven för utsäpp av BOD 7 och COD föjs genom att tiämpa aternativet högsta koncentration per mättifäe eer minsta procentuea reduktion per mättifäe, ska samtiga provtagningsdatum med anaysresutat redovisas i samband med rapporteringen i SMP. Detta görs ämpigen med stöd av en excema som återfinns på SMP-förvatningens hjäpsida. Detsamma gäer för de avoppsreningsanäggningar för vika kvävereningskravet uppfys genom procentue reduktion, då även beräkning inkusive eventue tiämpning av naturig retention ska redovisas. För a rapportering enigt biaga 6 ti Naturvårdsverkets föreskrifter (2016:8) om mijörapport gäer att om mätvärden saknas eer har utesutits, ska detta redovisas och motiveras.

NATURVÅRDSVERKET Kontro av BOD7. Det finns tre aternativa sätt att uppfya föreskriften vad gäer utsäpp av BOD7, se tabe 2 nedan. Ett annat sätt tiämpas av ett fåta orter i norra Sverige som har ett medgivande i tiståndsbesut för att vid behov tiämpa undantagsbestämmese för utsäpp av BOD7 i Naturvårdsverkets föreskrifter 2016:6 Detta undantag i form av ägre utsäppskrav kan tiämpas på endast ett sätt. Observera att BOD7 omfattas av både kontro- och utsäppskrav. Tabe 2.Kontro av efterevnad utsäppskrav BOD 7 Typ av begränsningsvärde Värde Kontro och utvärderingsmetod Kommentar Högsta tiåtna hat som årsmedevärde Högsta koncentration per mättifäe Minsta procentuea reduktion per mättifäe 15 mg/ Sker enigt 10-17 NFS 2016:6 30 mg/. Värdet får överskridas vid det anta mättifäen som framgår i 18 tabe 6 NFS 2016:6. Tiåtet anta överstigande/underkända prover beror på det totaa antaet prover under året. Prover som tagits under normaa driftförhåanden* får dock inte avvika från begränsningsvärdena med mer än 100 procent. (OBS! Det rör sig atså inte om årsmedehat utan koncentration per mättifäe.) 70 procent. Reningsgraden får underskridas vid det anta mättifäen som framgår i 18 och tabe 6 NFS 2016:6. Tiåtet anta understigande/underkända prover beror på det totaa antaet prover under året. (OBS! Det rör sig atså inte om reningsverkets genomsnittiga reduktion på årsbasis utan Ska ske enigt 10-18 NFS 2016:6 men observera att detta är minimianta prover Ska ske enigt 10-18 NFS 2016:6 Reduktionen beräknas för varje mättifäe som provtagning har gjorts på både inkommande och utgåendevatten. OBS! Anta mättifäen behöver uppfya kravet på minimat anta prov enigt 12 tabe 4 och tabe 5 NFS 2016:6. reduktion per mättifäe.) *Vad som inte är normaa driftförhåanden avgörs av tisynsmyndigheten. Naturvårdsverket är behjäpigt med vägedning om hur föreskrifterna ska toka

17(40) Om undantag har meddeats med stöd av tabe 2, fotnot 1 ti 8 NFS 2016:6 p.g.a. kat kimat ska kraven i tabe 3 uppfyas. Tabe 3 Kontro av efterevnad av utsäppskrav BOD 7 om undantag för kat kimat meddeats Typ av Värde Kontro och utvärderingsmetod Kommentar begränsningsvärde Minsta procentuea reduktion per mättifäe Ska ske enigt 10-18 NFS 2016:6. 40 procent. Reningsgraden får underskridas vid det anta mättifäen som framgår i 18 tabe 6 ti NFS 2016:6. Tiåtet anta under stigande/underkända prover beror på det totaa antaet prover under året. (OBS! Det rör sig atså inte om reningsverkets genomsnittiga reduktion på årsbasis utan reduktion per mättifäe.) Reduktionen beräknas för varje mättifäe som provtagning har gjorts på både inkommande och utgående vatten. OBS! Anta mättifäen behöver uppfya kravet på minimat anta prov enigt 12 tabe 4 och tabe 5 ti NFS 2016:6.

18(40) Kontro av COD Cr. Det finns tre aternativa sätt att uppfya föreskriften vad gäer utsäpp av COD (se tabe 4 nedan.). Observera att COD omfattas av både kontro- och utsäppskrav, och att dessa krav gäer även för anäggningar med ett undantag/ägre utsäppskrav för BOD7 p.g.a. kat kimat. Enigt föreskriften kan COD ersättas med TOC om en omräkningsfaktor faststäts. I de fa COD har ersatts av TOC ska värdena räknas om ti COD och kontroeras mot föreskiftens utsäppskrav för COD. Tabe 4. Kontro av efterevnad utsäppskrav COD Typ av begränsningsvärde Värde Kontro och utvärderingsmetod Kommentar Högsta tiåtna hat som årsmedevärde Högsta koncentration per mättifäe Minsta procentuea reduktion per mättifäe 70 mg/ Sker enigt 10-17 NFS 2016:6 125 mg/. Värdet får överskridas vid det anta mättifäen som framgår i 18 tabe 6 ti NFS 2016:6. Tiåtet anta överstigande/underkända prover beror på det totaa antaet prover under året. Prover som tagits under normaa driftförhåanden* får dock inte avvika från begränsningsvärdet med mer än 100 procent. 75 procent. Reningsgraden får underskridas vid det anta mättifäen som framgår i 18 tabe 6 ti NFS 2016:6. Tiåtet anta underskridanden beror på det totaa antaet prover under året. (OBS! Det rör sig atså inte om reningsverkets genomsnittiga reduktion på årsbasis utan reduktion per Ska ske enigt 10-18 NFS 2016:6, men observera att detta är minimianta mättifäe.) * Vad som inte är normaa driftförhåanden avgörs av tisynsmyndigheten. Naturvårdsverket är behjäpigt med vägedning om hur föreskrifterna ska tokas prover Ska ske enigt 10-18 NFS 2016:6 Reningsgraden beräknas för varje mättifäe som provtagning har gjorts på både inkommande och utgående vatten. OBS! Anta mättifäen behöver uppfya kravet på minimat anta prov enigt 12 tabe 4 och tabe 5 ti NFS 2016:6.

19(40) Kontro av N-tot Kvävereningskrav gäer endast för tätbebyggeser med en storek från 10 000 pe (uttryckt som maxima genomsnittig veckobeastning) och större med utsäpp antingen i kustområdet från norska gränsen ti och med Norrtäje kommun, eer i avrinningsområdena ti detta kustområde Det finns tre aternativ att uppfya föreskriften vad gäer utsäpp av N-tot, se tabe 5. Tabe 5 Kontro av efterevnad utsäppskrav N-tot Typ av Värde Kontro och utvärderingsmetod Kommentar begränsningsvärde Högsta tiåtna hat som årsmedevärde 15 mg/ för tätbebyggeser från 10 000 pe ti och med 100 000 pe Sker enigt 10-17 NFS 2016:6 Minsta procentuea reduktion som årsmedevärde Maxima hat, dygnsmedevärde 10 mg/ för tätbebyggeser större än 100 000 pe 70 procent (OBS! Ti skinad från vad som gäer procentue rening för BOD och COD är detta ett årsmedevärde.) 20 mg/. Värdet får inte överskridas i något prov när spivattnets temperatur vid den bioogiska processen i avoppsreningsverket är 12 C eer högre. Sker enigt 10-17 NFS 2016:6 Sker enigt 10-17 NFS 2016:6 Retention mean verkets utsäppspunkt och det känsiga området får tas med i beräkningen av den totaa kväveavskijningen. (Se beräkningsexempe* nedan hur rening i avoppsreningsverket och retention adderas.) Åberopas detta aternativ för att föja föreskriften ska detta kommuniceras med Naturvårdsverket i varje enskit fa.

20(40) * Beräkningsexempe för att beräkna procentue kvävereduktion inkusive retention. Antag att kvävereningen i verket är 60 procent (0,6) och retentionen efter utsäpp är 30 procent (0,3). Den sammanagda kvävereduktionen bir 60 procent (0,6) pus den reduktion i procent som fås genom att mutipicera retentionsvärdet med den procentuea återstoden av den inkommande kvävemängden, i detta fa 40 procent (0,4). Se beräkningsexempe nedan. Observera att procentsatserna inte kan adderas rakt av genom att addera 60 och 30. Procentue reduktion = 0,6 + (1-0,60) * 0,3 = 0,6 + 0,4 * 0,3 = 0,6 + 0,12 = 0,72 = 72 %

21(40) BILAGA 4. Parametrar att rapportera I tabe 6, 7 och 8 nedan redovisas en förteckning av de parametrar som redovisas avseende, avoppsedningsnät och sam i SMP: Förkaring ti beteckningarna som redovisas i koumnerna Tiståndsgiven ansutning i tabe 6 och 8, respektive Krav i tabe 7: - Behöver inte redovisas, men mata in värde ifa mätning skett. Krav på redovisning kan förekomma i kontroprogram m.m. A Bör redovisas trots att krav i föreskrifter att redovisa i SMP:s emissionsde saknas. Uppgiften kan annars komma att begäras in separat om den inte anges i SMP:s emissionsde. Krav på redovisning kan även förekomma i kontroprogram m.m. B Ska redovisas enigt NFS 2016:6 C Ska redovisas enigt SNFS 1994:2 om sam använts på åkermark. I övriga fa bör uppgiften också redovisas om anays skett. Krav på redovisning kan förekomma i kontroprogram m.m.

22(40) Tabe 6. Parametrar att rapportera i SMP avseende avoppsreningsanäggningar Mottagare Föde Parameter Enhet Typ ER In Maxgvb Pe ER In Ans.-ti Pe ER In Ans.pers St ER In Ans.pe-tot Pe ER In Ans.pe-ind Pe ER In QV 1000m 3/år Ev. Ursprung Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar B B Maxima genomsnittig veckobeastning för tätbebyggesen, enhet pe B B Tiståndsgiven ansutning. Enhet pe. Uppgiften avser tiåten/dimensionerad ansutning. Anges ofta i tiståndets besutmening. Om tiståndet är meddeat i BOD7 räknas detta om utifrån sambandet 1pe=70g per dygn. A A Aktue ansutning, anta personer. B B Inkommande beastning beräknat som årsmedevärde. Enhet pe. Beräknas normat som årsmedevärde utifrån uppmätt inkommande beastning av BOD7. Räknas om ti pe utifrån sambandet 1pe=70g per dygn. A A Ansutning från industri, personekvivaenter m.a.p. BOD7. Anges som totamängd men är egentigen en uppskattat demängd av parametern Ans.pe-tot. B B Inkommande avoppsvattenföde (voym per år) i 1000m3/år

23(40) Tistånds- Tistån Kommentar given dsgiven ansutning ansutni Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Ev. Ursprung 2000 9 999 ng >10000 ER In P-tot Kg/år ER In N-tot Kg/år ER In NH4-N Kg/år ER In BOD7 Kg/år ER In COD-Cr Kg/år ER In P-tot mg/ ER In N-tot mg/ ER In BOD7 mg/ ER In COD-Cr mg/ B B Observera att enheten P-tot avser mängd uttryckt som ren fosfor. Enhet kg/år B B Observera att enheten N-tot avser mängd uttryckt som ren kväve. Enhet kg/år B B Ammoniumkväve Enhet kg/år Avser mängd uttrycks som ren kväve. B B Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn. Enhet kg/år B B Kemisk syreförbrukning. Om värdet faststäts genom mätning av TOC och omräknats, ange detta i kommentarsfätet, med tihörande omräkningsfaktor. Redovisa även TOC. Enhet kg/år B B Observera att enheten P-tot avser hat uttryckt som ren fosfor. Enhet mg/ B B Observera att enheten N-tot avser hat uttryckt som ren kväve. Enhet kg/år. B B Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn. Enhet mg/ B B Kemisk syreförbrukning. Om värdet faststäts genom mätning av TOC och omräknats, ange detta i kommentarsfätet, med tihörande omräkningsfaktor. Redovisa även TOC.

24(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten Ut QV Vatten Ut QV 1000m 3/år 1000m 3/år Vatten Ut P-tot Kg/år De Ev. Ursprung Vatten Ut P-tot Kg/år De Vatten Ut P-tot Kg/år De Vatten Ut N-tot Kg/år Vatten Ut N-tot Kg/år De Vatten Ut N-tot Kg/år De Vatten Ut NH4-N Kg/år Vatten Ut NH4-N Kg/år De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar B B Utgående renat avoppsvattenföde normat + bräddning i eer vid. Enhet 1000 m3/år B B Avoppsvattenföde som bräddats i eer vid. Enhet 1000 m3/år B B Utsäpp av fosfor från inkusive det som bräddats i eer vid. B B Utsäpp av fosfor via behandat utgående avoppsvatten (exkusive brädd i eer vid ) B B Utsäpp av fosfor genom bräddning i eer vid. B B Utsäpp av kväve från inkusive det som bräddats i eer vid. B B Utsäpp av kväve via behandat utgående avoppsvatten (exkusive brädd i eer vid ) B B Utsäpp av kväve från genom bräddning i eer vid. - B Utsäpp av ammoniumkväve från inkusive det som bräddats i eer vid. - B Utsäpp av ammonium-kväve via behandat utgående avoppsvatten (exkusive brädd i eer vid )

25(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten Ut NH4-N Kg/år De Vatten Ut NO2+NO3-N Kg/år Ev. Ursprung Vatten Ut NO2+NO3-N Kg/år De Vatten Ut BOD7 Kg/år Vatten Ut BOD7 Kg/år De Vatten Ut BOD7 Kg/år De Vatten Ut COD-Cr Kg/år Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar - ** B Utsäpp av ammonium-kväve från genom bräddning i eer vid. ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. - - Utsäpp av nitrit och nitrat som kväve från inkusive det som bräddats vid. - - Utsäpp av nitrit och nitrat som kväve från genom bräddning i eer vid. B B Utsäpp av syreförbrukande materia som BOD7 från inkusive det som bräddats vid. B B Utsäpp av syreförbrukande materia som BOD7 via behandat utgående avoppsvatten (exkusive brädd i eer vid ) B B Utsäpp av syreförbrukande materia som BOD7 från genom bräddning i eer vid. B B Utsäpp av syreförbrukande materia som COD från inkusive det som bräddats vid arv. Om värdet faststäts genom mätning av TOC och omräknats, ange detta i kommentar inkusive omvandingsfaktor. Redovisa också TOC.

26(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten Ut COD-Cr Kg/år De Vatten Ut COD-Cr kg/år De Vatten Ut TOC kg/år Ev. Ursprung Vatten Ut TOC kg/år De Vatten Ut Ag kg/år Vatten Ut Ag kg/år De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar B B Utsäpp av syreförbrukande materia som COD via behandat utgående avoppsvatten (exkusive brädd i eer vid ) Om värdet faststäts genom mätning av TOC och omräknats, ange detta i kommentar, inkusive omräkningsfaktor. Redovisa också TOC. B B Utsäpp av syreförbrukande materia som COD från genom bräddning i eer vid. Om värdet faststäts genom mätning av TOC och omräknats, ange detta i kommentar tisammans med använd omräkningsfaktor. Redovisa också TOC. - - * Utsäpp av TOC från inkusive det som bräddats i eer vid. * Ska rapporteras på med en tiståndsgiven ansutning på 100 000 pe eer mer en. EPRTR om utsäppet är >50 000 kg. - - Utsäpp av TOC från genom bräddning i eer vid. - - - -

27(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten Ut As kg/år Vatten Ut As kg/år De Vatten Ut Cd kg/år Ev. Ursprung Vatten Ut Cd kg/år De Vatten Ut Cd kg/år De Vatten Ut Cr kg/år Vatten Ut Cr kg/år De Vatten Ut Cr kg/år De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar - - * * Ska rapporteras på med en tiståndsgiven ansutning på - - - B - B 100 000 pe eer mer en. EPRTR om utsäppet är >1 kg. - ** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti - B - B 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras.

28(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten Ut Cu kg/år Vatten Ut Cu kg/år De Vatten Ut Cu kg/år De Vatten Ut Hg kg/år Ev. Ursprung Vatten Ut Hg kg/år De Vatten Ut Hg kg/år De Vatten Ut Ni kg/år Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 - B - B Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti - B - B 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på - B provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras.

29(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten Ut Ni kg/år De Vatten Ut Ni kg/år De Vatten Ut Pb kg/år Ev. Ursprung Vatten Ut Pb kg/år De Vatten Ut Pb kg/år De Vatten Ut Zn kg/år Vatten Ut Zn kg/år De Vatten Ut Zn kg/år De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 - B Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti - B - B 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti - B - B 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på

30(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten-Hat Ut P-tot mg/ Vatten-Hat Ut P-tot mg/ De Vatten-Hat Ut P-tot mg/ De Vatten-Hat Ut N-tot mg/ Ev. Ursprung Vatten-Hat Ut N-tot mg/ De Vatten-Hat Ut N-tot mg/ De Vatten-Hat Ut NH4-N mg/ Vatten-Hat Ut NH4-N mg/ De Vatten-Hat Ut NH4-N mg/ De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. B B Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av B B B B utsäpp samt födesviktning B B Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av B B B B utsäpp samt födesviktning. - B Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av - B utsäpp samt födesviktning -** B ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på

31(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten-Hat Ut NO2+NO3-N mg/ Vatten-Hat Ut NO2+NO3-N mg/ De Vatten-Hat Ut NO2+NO3-N mg/ De Vatten-Hat Ut BOD7 mg/ Ev. Ursprung Vatten-Hat Ut BOD7 mg/ De Vatten-Hat Ut BOD7 mg/ De Vatten-Hat Ut COD-Cr mg/ Vatten-Hat Ut COD-Cr mg/ De Vatten-Hat Ut COD-Cr mg/ De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. - - Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av - - - - utsäpp samt födesviktning B B Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av utsäpp samt födesviktning B B B B B B Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av B B Se ovan B B Se ovan utsäpp samt födesviktning. Om TOC mätts så ange att omräkning skett i kommentarsfätet. Redovisa också TOC.

32(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten-Hat Ut TOC mg/ Vatten-Hat Ut TOC mg/ De Vatten-Hat Ut TOC mg/ De Vatten-Hat Ut Ag mg/ Ev. Ursprung Vatten-Hat Ut Ag mg/ De Vatten-Hat Ut Ag mg/ De Vatten-Hat Ut As mg/ Vatten-Hat Ut As mg/ De Vatten-Hat Ut As mg/ De Vatten-Hat Ut Cd mg/ Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar - - Redovisas genom födesviktning, se Avsnitt Redovisning av - - Enhet mg/ - - Enhet mg/ utsäpp samt födesviktning Enhet mg/ - - Siver och siverföreningar, som Ag. Enhet1mg/ = 1000 mikrogram/ - - Enhet mg/ - - Enhet mg/ - - Arsenik och arsenikföreningar, som As. Enhet mg/ - - Enhet mg/ - - Enhet mg/ - B Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd. Enhet mg/

33(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten-Hat Ut Cd mg/ De Vatten-Hat Ut Cd mg/ De Vatten-Hat Ut Cr mg/ Ev. Ursprung Vatten-Hat Ut Cr mg/ De Vatten-Hat Ut Cr mg/ De Vatten-Hat Ut Cu mg/ Vatten-Hat Ut Cu mg/ De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar - B Enhet mg/ -** B Enhet mg/. ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. - B Krom och kromföreningar, som Cr. Enhet mg/ - B Enhet mg/ -** B Enhet mg/. ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. - B Koppar och kopparföreningar, som Cu. Enhet mg/ - B Enhet mg/

34(40) Mottagare Föde Parameter Enhet Typ Vatten-Hat Ut Cu mg/ De Vatten-Hat Ut Hg mg/ Ev. Ursprung Vatten-Hat Ut Hg mg/ De Vatten-Hat Ut Hg mg/ De Vatten-Hat Ut Ni mg/ Vatten-Hat Ut Ni mg/ De Vatten-Hat Ut Ni mg/ De Tiståndsgiven ansutning 2000 9 999 Tistån dsgiven ansutni ng >10000 Kommentar -** B Enhet mg/. ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. - B Kvicksiver och kvicksiverföreningar, som Hg. Enhet mg/ - B Enhet mg/ -** B Enhet mg/. ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat vatten som för utgående renat avoppsvatten. Feet kommer att korrigeras. - B Nicke och nickeföreningar, som Ni. Enhet mg/ - B Enhet mg/ -** B Enhet mg/. ** Observera att det i 2016:6 finns en feaktig hänvisning ti 11. För mean 2000 och 9999 pe ska kraven på provtagning omfatta samma parametrar för bräddat