Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna Jämtlands län 2012
Stark återhämtning på länets arbetsmarknad POSITIV EFTERFRÅGEUTVECKLING Världsekonomin har fortsatt att växa i god takt under inledningen av 2011. Sverige har påverkats positivt och det mesta talar för att den starka tillväxten i den svenska ekonomin bestått under första kvartalet 2011. Förväntningarna för 2011 och 2012 är totalt sett högre än föregående undersökningar som gjordes vår och höst 2010. Det är främst inom industri- och tjänstesektorn som arbetsgivarna är mest positiva. Byggsektorn ser också ljust på efterfrågeutvecklingen under 2011 men har något lägre förväntnigar under 2012. Jord- och skogbranschen har lägre förväntningar 2011 och 2012 än tidigare år. Offentlig sektor har vänt från negativa förväntningar till positiva. De positiva förväntningarna bekräftas delvis av hur inflödet av lediga platser som ökar samt hur företagen ser på kapacitetsutnyttjandet där nästan 20 procent anger att de inte kan öka sitt kapacitetsutnyttjande överhuvudtaget utan att rekrytera. Hela 44 procent av företagen i undersökningen anger att de kan öka sin kapacitet med maximalt 1-10 procent innan de måste anställa. Antalet arbetsställen som anget att de upplevt rekryteringsproblem har ökant något i samtliga branscher om man jämför med förra våren. Sammantaget innebär detta att sysselsättningen förväntas fortsätta öka detta år men att en viss avmatting kommer att ske under 2012. LÄGRE ARBETSLÖSHET 2011 Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit i snabb takt under hela första kvartalet 2011 och siffrorna ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan högkonjunkturen var som starkast. I hur stor utsträckning minskningen fortsätter återstår att se men bedömningen som arbetsförmedlingen gör är att det kommer ske en minskning med drygt 1 200 personer till slutet av 2011. Även ungdomsarbetslösheten bedöms minska om än inte i samma omfattning som för andra åldersgrupper. För utsatta grupper som utrikesfödda och de med funktionsnedsättning kvarstår svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. BEDÖMNING PÅ ETT ÅRS SIKT Arbetskraftsutbudet kommer totalt sett att minska i Jämtlands län. Detta påverkas av befolkningsutvecklingen, åldersstruktur, hur många som studerar eller är sjukskrivna. Befolkningen i åldern 16-64 år minskar. De som studerar förväntas ligga kvar på en hög nivå. Sjukskrivningarna har sjunkit senaste året och förväntas fortsätta att sjunka. Arbetslösheten inklusive deltagare i arbetsmarknadsprogram bedöms minska men är redan idag nere på nivåer som rådde innan lågkonjukturen. Utifrån ovan nämnda faktorer och resultatet från undersökningen är bedömningen att antalet sysselsatta i Jämtlands län kommer att öka med minst 800 personer 2011 och med ytterligare 300 personer under 2012. OLIKHETER I LÄNET Då det råder olika förutsättningar i olika delar av länet så kommer naturligtvis effekterna falla olika. Andelen arbetslösa av befolkningen kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att hamna lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn och turism, kommer troligtvis att gynnas snabbast av en allmän uppgång i ekonomin.
JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2009 drygt 2 500 personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Länet har många småföretagare kopplat till småskalig livsmedelsförädling och i september utnämndes Östersund till mathuvudstad i matlandet Sverige 2011. Huruvida detta kommer att påverka jordbrukssektorn som helhet för länet är osäkert. Arbetsmarknaden inom skogsbruket har varit stabil under de senaste åren och priserna på skogsråvara har varit höga. Branschen upplever brist på maskinförare, röjare, och plantsättare som kan börja redan vid säsongstart. För hela jord- och skogsbrukssektor bedöms sysselsättningen gå ned marginellt för att sedan öka något 2012. BYGGNADSVERKSAMHET Byggnadsverksamheten sysselsatte år 2009 cirka 4 200 personer, vilket utgör omkring 7 procent av de totalt sysselsatta i länet. Nationellt sett har den starka återhämtningen i svensk ekonomi skapat högtryck i byggindustrin. Den starka optimismen, den närmaste perioden, om en ökad efterfrågeutveckling beror främst på en fortsatt byggboom i fjällvärlden och i Östersund med omnejd. Skatteavdrag för hushållsarbete och fortsatta planerade renoveringsarbeten, utoch ombyggnationer runt om i länet gör att sysselsättning bedöms öka något under prognosperioden. Inom väg och anläggningssektorn bedömer företagen en fortsatt ökad efterfrågan under prognosperioden. Det finns ett fortsatt stort intresse för arbete i Norge hos länets byggnadsarbetare. Genomsnittsåldern i branschen är hög och det finns ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. El-utbildade har fortfarande svårt att få lärlingsplats. Bygglärlingarna har det lättare. Branschen är medveten om problemet. Sysselsättningen i näringen bedöms bli oförändrad under prognosperioden. Det råder brist på arbetskraft inom hantverksyrken; till exempel byggnadsplåtslagare, murare, armerare, betongarbetare och golvläggare. Stora markberedningsarbeten i länet gör att det periodvis är en fortsatt brist på grävmaskinister. INDUSTRI Inom industrin sysselsattes år 2009 drygt 4 900 personer vilket utgör omkring 9 procent av Jämtlands läns totala arbetsmarknad. Tillverkande industri stod för en stor del av alla varsel och uppsägningar som skedde under den värsta lågkonjunkturen men har under året återhämtat sig, dock inte till de nivåer som var innan lågkonjunkturen. Industrin har blivit mer positiva i sina förväntningar det kommande året. Förra våren var förväntningarna ganska höga men utfallet blev lågt. I höstas hade förväntningarna dämpats något och utfallet hamnade något under förväntad nivå. En bidragande orsak är att många exporterar på en marknad utanför länet och riket och läget i världsekonomin är fortfarande svajigt. På grund av rationalisering har några industrier flyttats från länet. Andra industrier går bra och återanställer tidigare varslad personal men nyanställer också. Det är lite oklart hur det omtalade vindkraftsbyggande påverkar sysselsättningen just nu. De som bygger vindkraftverken kommer främst från Danmark och Tyskland. Däremot har Strömsund en utbildning, servicetekniker mot vindkraft där det är stor efterfrågan på de nyutbildade. Branschen har uttryckt en viss oro att det är för få som söker till industriprogrammet där en stor del av rekryteringsbasen finns. Sysselsättningen bedöms öka något under prognosperioden. PRIVATA TJÄNSTER Inom den privata tjänstesektorn var det drygt 23 700 sysselsatta år 2009, vilket utgör omkring 42 procent av sysselsättningen i länet. Den privata tjänstesektorn har ökat relativt kraftfullt de senaste 10 åren. Sysselsättningen inom privata tjänster förväntas öka under både 2011 och 2012. Hotell och restaurangbranschen har haft en tuff vinter men är ändå är är turistföretagen optimistiska inför sommaren. Näringen utvecklar hela tiden sommaraktiviteter för att svara upp mot efterfrågan. Branschen upplever brist på erfarna kockar.
Stora delar av handeln har haft en bra säsong trots parasitutbrottet som skrämde bort flera turister. Några av livsmedelsbutikerna har byggts ut i vissa delar av länet medan butiker läggs ned i de glesare delarna. Många företag inom handeln har, likt ett antal andra aktörer inom servicenäringen i länet, ett starkt beroende av den norska gränshandeln vilken också påverkades negativt av parasitutbrottet. Sysselsättningen inom handeln bedöms öka marginellt. Information och kommunikationsnäringarna har höga förväntningar på samma nivå som i höstas. Utfallet för hösten 2010 blev exakt som förväntat vilket tyder på att branschen har god kontroll på vad som händer. Transportbranschen drabbades extremt hårt i lågkonjunkturen. Förväntningarna för 2011 och 2012 är positiva inom transportbranschen. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin/transportsektor finns även en åldrande entreprenörskår; framförallt bland skogsmaskinförare och chaufförer av timmerbilar, vilket medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. Sysselsättningen inom branschen bedöms öka något under prognosperioden. Finansiell verksamhet och företagstjänster är stora i Östersund. Det råder en relativt en hög efterfrågan och många behöver arbetskraft. De företag som erbjuder tjänster inom nummerupplysning och annan samhällsinformation ser dock en minskad inströmning av uppdrag, mycket på grund av Iphonetekniken. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former, bland annat uppdrag från stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften, men även Mittuniversitetet ses som en viktig rekryteringsbas till mer kvalificerade verksamheter. OFFENTLIGA TJÄNSTER Inom den offentliga sektorn var det drygt 21 300 sysselsatta år 2009 vilket motsvarar 38 procent av den totala sysselsättningen i länet. Totalt sett förväntas sysselsättningen inom de offentliga verksamheterna vara oförändrad under 2011 för att sedan minska något under 2012. Det nya valfrihetssystem påverkar antalet sysselsatta inom vård och omsorg. Totalt inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare under prognosperioden, framför allt genom pensionsavgångar. Även om inte dessa inte ersättas fullt ut, så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri och biomedicin, läkare. Vissa kommuner upplever svårighet att rekrytera personliga assistenter, kontaktpersoner och ledsagare. Inom utbildning och forskning bedöms sysselsättningen minska under prognosperioden. Det är främst inom grund- och gymnasieskolan detta sker beroende på minskade ungdomskullar. Efter flera år av vikande studenttal tillhörde Mittuniversitetet ett av de lärosäten som ökade sitt studentunderlag mest under 2009 och 2010. Andelen sökande ökade med mer än riksgenomsnittet. Sammantaget bedöms sysselsättningsnivån inom universitetet öka i form av rekryteringar av professorer och doktorander medan vuxenutbildningen i länet kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå, trots ett ökat antal studerande. Vissa skolor erbjuder endast deltidstjänster vilket skapar svårigheter att rekrytera språklärare och specialpedagoger. Inom offentlig förvaltning förväntas sysselsättningen minska. Besparingar och pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verksamheter inom Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga på miljö, teknik och specialområden som markingenjörer.
Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2012. Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- elle yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Jämtlands län Bristyrken LÄKARE, PSYKOLOGER BYGGNADSPLÅTSLAGARE FÖRARE AV SKOGSMASKINER FÖRSKOLLÄRARE INSTALLATIONSELEKTRIKER, VVS-INGENJÖR GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN, SPECIALPEDAGOGER CIVILINGENJÖRER, BYGG OCH ANLÄGGNING SJUKSKÖTERSKOR MED SPECIALUTBILDNING KOCKAR, SERVITÖRER Överskottsyrken GRUNDSKOLLÄRARE (tidiga och sena år) VÅRDBITRÄDEN, UNDERSKÖTERSKOR BARNSKÖTARE LAGERARBETARE, TRUCKFÖRARE VAKTMÄSTARE FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL OCH DAGLIGVAROR MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI MONTÖRER, METALL, GUMMI OCH PLAST SKÖTARE OCH VÅRDARE, PERSONLIGA ASSISTENTER TRÄDGÅRDSARBETARE, PARKARBETARE Tabell SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I JÄMTLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Bransch/näring Sysselsättning, kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Jämtlands län 800 300
Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa