Läsåret 2016/2017 Kvalitetsrapport Datum: 2017-06-30
Kvalitetsrapport från rektor Avser enhet/program: Baldergymnasiet EEPUST Rektor: Kerstin Stål Läsåret: 2016/2017 Daterat: 170619 1 GENOMFÖRDA INSATSER Vilka förbättringar har genomförts under året och vilket resultat har de gett?
Lärarna fortsätter göra en test i matte och svenska för att se vilken nivå eleverna ligger på och efter det kan lärarna lägga upp hur de på bästa sätt ska arbeta med eleverna i ämnet matte, svenska och tillsammans med specialpedagog se vilket stöd som eleverna har behov av. Det kan innebära enskilt stöd. En lärare arbetar med analys av resultaten från testet eleverna har i svenska, där det kan innebära att eleverna arbetar enskilt eller i grupp med läraren, som har SOL stöd. Läslyftet har avslutats, men har bidragit med många positiva effekter. Våren -17 avslutades med en heldag där visioner för ämnet svenska målades upp, där läslyftets bästa delar plockades fram för fortsatt arbete och där samtliga utrycket de positiva effekter läslyftet bidragit med, bla positivt för det kollegiala arbetet. Genom den arbetsform läslyftet har, och genom professionella och engagerade handledare, en stark delakultur. Målet är att jobba vidare med arbetsformen i fler ämneslag. Alla lärare med ämnet svenska deltar i rättningsarbetet, och proven blir därmed avkodade. Målet är en rättsäker bedömning och betygssättning. Andra vinster med sambedömning är att förbättra arbetsmiljön för lärare som har NP i framförallt både engelska och svenska. Jag har lagt in mattestöd i åk1 schema, där det finns möjlighet för de elever som har svårt nå målet E i betyg, kan få stöd under pågågende kurs. Detta har medfört att eleverna i högre utsträckning har klarat kursen med lägst betyget E. Stödet i engelska, matte och svenska för hela skolan är under fortsatt uppbyggnad. Läsåret som har varit har vi haft 100% ma-lärare. Läraren har arbetat med elever i grupp, enskilt, PRIV och med omläsning/prövning. Matte-läraren har kunnat erbjuda undervisning under alla lov. Flest elever har varit under sommarlovet. Vi har haft 16 elever som gått sommarskola och av de eleverna är det 13 elever som klarade av betyget E eller högre. jag tycker det har genererat i goda resultat i matte. Assistenterna arbetar under loven (ej jul och sommarlov). Lovverksamhet: Vi har senaste åren haft ett ökat antal elever, vilket innebär att eleverna har haft större möjlighet till mer tid att klara sina studier och elevernas och assistenternas arbetsbelastning jämnas ut under läsåret. Det läsår som vi nu har haft, har vi fortsatt utveckla vår stödorganisation, med bla gemensamma dokument för överlämning för de elever som har behov av omläsning. Jag har tillsammans med specialpedagogerna utformat en gemensam blankett.
Organisationen för Omprovstillfällen- håller assistenterna i. Organisationen har finslipats under läsåret, vilket har resulterat i tydligare regler vad som gäller före, under och efter omprovstillfället, bla förfarandet med de prov som lärarna lämnar in för de elever som ska skriva. Vi har ca 150 prov vid varje omprovstillfälle. Assistenterna har utvecklat arbetet i klass, arbetsmetoder som är viktiga är individanpassning, enskilda arbetspass med elever, lyhördhet, flexibilitet, de elever assistenterna arbetar med specifikt får en större möjlighet att nå målen, eleverna är delaktiga i utformningen av sitt lärande. Utveckling sker både kunskapsmässigt och personligt. Viktigt att alla får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Assistenterna tar stort ansvar för de elever som har behov av stöd då det gäller bla närvaro, eleverna kontaktas direkt vid frånvaro. Assistenterna arbetar med elever i klass och enskilda arbetspass. Elevassistenterna och Pedagogiska assistenter har haft Assistenlyftet under läsåret, eget komponerat med särskolans assistenter. Under utbildningen har det kommit fram att det är stora skillnaderna mellan arbetssätt och uppdrag, då det gäller särskolan och nationella programens assistenter. Detta har medfört att vi omfördelade strukturen för grupperna och arbetsuppgifternas innehåll. Fler elever som ska ha en yrkesexamen, viktigt för framtidens unga då det gäller att erbjudas arbete och kunna arbeta inom sitt yrke. I detta arbete har El och Energiprogrammet lyckats bra, alla elever förutom en elev har klarat en yrkesexamen. En elev med studiebevis. Vi har arbetat med rättsäker bedömning och betygssättning, vilket även har inneburit sambedömning och det i sin tur har medfört förbättrad arbetsmiljö för lärarna. Arbetat med Jante, kunna lyfta fram goda förebilder o exempel. Kollegialt lärande i form av workshops. Fortsätta arbeta med vår värdegrund, har vi samma värdegrund, har alla samma värde, eller beror vårt värde på vilket program du går och arbetar på? Integration är ett viktigt utvecklingsområde på vår skola, vi har en stor social spridning. Integration och värdegrundsarbete bör vara en fortsatt utvecklingsfråga. Under läsåret har EE programmet haft fler elevuppföljningar, vilket har gjort att alla har haft möjlighet att snabbt kunna stötta de elever som har haft behov av det. De som har varit med på elevuppföljningarna har varit elevhälsan, specialpedagog, lärare och rektor. Detta har gjort det lätt att dela upp vem gör vad, har upplevts positivt av lärarna. Förbättrad närvaro, vilket har medfört förbättrat betygsresultat. Lärarna har haft kontinuerliga uppföljningar med eleverna ang frånvaro, Expeditionen har rustat lärarna med frånvarolistor. Lärarna har även tagit upp frågor som har rört elevernas studier.
Arbetat med APL under lå, där har vi har vi bla arbetat fram enhetliga dokument, rutiner för anskaffning av APL platser och besök. Branschdialog med våra tre inriktningar på programmet, haft många bra träffar med branschen, men synd det inte har varit den uppslutning av branschfolk vi trodde det skulle bli. I det stora hela är vi nöjda med arbetet. Första veckan efter skolstart har vi infört utflykt med övernattning för årskurs 2. Ett bra sätt för eleverna att lära känna varandra utanför skolan, genom att det är nya klasser utifrån vilken inriktning du som elev ska gå. Det ger en gemensam värdegrund som ska genomsyra de två år som eleverna ska arbeta tillsammans. Någonting vi tänker fortsätta med, genom vi ser stor effekt i form av den arbetsro och goda resultat vi har i klasserna/grupperna. PU har arbetat utifrån två focusområden och det har varit elevnärvaro och värdegrund. För att förbättra närvaron har lärarna ringt direkt på morgonen till de elever (eller dess vårdnadshavare) som inte har kommit till skolan. Utifrån elevernas enskilda behov har det varit anpassade scheman individuellt. Det kan t.ex. innebära att den enskilde eleven startar skoldagen senare än andra eller går hem tidigare. För de elever som har svårt att gå in i skolan, och/eller genom skolan, där många andra elever vistas har PU tillgång till en ingång som ligger i nära anslutning till PUs klassrum. PU har även haft tillgång till grupprum nära klassrummen för de elever som har haft behov av eget rum. Lärarna har haft möjlighet att möta upp elev/elever som har haft behov av stöd för att kunna komma in i skolans lokaler. Vissa av eleverna har haft behov av stöd vid lunchen i form av att någon har suttit med de/dem i matsalen. Anpassning har gjorts genom uppföljning av grupperna/schemat kontinuerligt så att eleverna har haft den studiemiljö som passar dem utifrån de förutsättningar som råder just för stunden. PU har en kontinuerlig kontakt med elev och vårdnadshavare om närvaro och mående. Vid hög frånvaro varnar PU muntligt och/eller skriftligt innan studiemedlet dras. Med hjälp av de olika aktiviteter PU genomfört har närvaron ökat för de elever som under tidigare år haft hög frånvaro. De flesta av elevernas vårdnadshavare är nöjda med att PU ringer när någon är frånvarande. I ämneslagen har webbaserade läxförhör/tester växt fram. Genom workshops och ämneslag som delar med sig av ideer så utvecklas en IT kompetens hos såväl lärare som elever. I ämneslagsutvärderingarna så framgår att många IT lösningar nyttjas och att Samarbeta har utvecklats till en viktig plattform.
Specialpedagogerna har utvecklat samarbetet tillsammans med elevhälsan genom regelbundna träffar. Dagordningen har bla varit gemensamma frågor kring elevärenden, pågående utredningar och det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Det har varit värdefullt för alla att ta del av samtligas kompetens i diskussionerna. Överlämningar mellan grundskola och gymnasium har delvis nya rutiner, där studievägledare också deltar vid första överlämningstillfället, då elever med stora behov av stödinsatser överlämnas. I nuläget är det arbetsgruppen för överlämningar som hanterar planering av samtliga överlämningstillfällen. Jag tror det skulle vara bra att det var en person på GYK (som det var tidigare) som samordnar övergripande skolaktiviteter mellan grundskola och gymnasium. Specialpedagogerna samverkar vid utredningar med utredningsmaterial och dataprogram. Fler analysverktyg stärker bedömningen av elevens lässkrivförmåga. Specialpedagogiska nätverket på gymnasiet har arbetat fram ett gemensamt utredningsmaterial, som specialpedagogerna använder vid utredningar inom neuropsykiatri. Specialpedagogerna är nöjda med det nya materialet. Viktigt det är gemensamt utredningsmaterial för gymnasiet, vilket kvalitetssäkrar arbetet. Gemensamt ämneslag för specialpedagoger och stödlärare har varit bra för samarbetet och bra för alla att ha ett forum för att ta upp gemensamma frågor. Elevhälsan har varit med vid behov vid utvecklingssamtal. Det har varit en uppskattad insats.
2 KUNSKAPER PU upplever att eleverna generellt, jämfört med tidigare år, har haft sämre förkunskaper och sämre omvärldskunskaper när de kom till läsårsstarten. En slutsats man kan dra efter detta läsår är att ett år på PU är för kort tid för många att hinna nå alla målen i de ämnen de läser. EE ser skillnader mellan pojkar och flickor, mer drivkraft hos flickorna. Elever med invandrarbakgrund har det svårare pga. Språkbrister. Arbeta för att få fler flickor att söka till EE programmet, bra om det blir en jämn fördelning mellan könen. I dagsläget har vi endast två flickor på EE. Fundera över hur EE ska arbeta med pojkarna så de får samma drivkraft som flickorna har. Fortsatt språkstöd till de elever som inte har svenska som modersmål, har gett bra resultat. Våra tre inriktningar på EE är Data, Automation och Elteknik här är resultaten ungefär som förväntat. I åk 1 är betygssnittet lägre än tidigare år, men dock färre F. Vissa inriktningar har använt sig av Quiz (databaserade tester), en del av inlärningen, med lyckat resultat. EE har två inriktningar, Automation och Elteknik. Eleverna söker på sina betyg från åk 1 till den inriktning som eleven önskar läsa. De elever som är motiverade att komma in på sin inriktning har hög motivation och har höga betyg i åk 1. Karaktärsämnesstödet i åk 1 kan vara en bidragande orsak till färre F. Vi måste fortsätta vara snabbare på att erbjuda stöd, t.ex. direkt efter ett missat prov. Bra ha en rutin för att få in det på schemat (skola24 närvaro) för eleverna, vi jobbar på det. Eleverna skjuter på rester till sista veckorna inför sommarlovet. Eleverna behöver en plan för det, eget ansvar. IT - haft en del strul med paketering och installation av programvara. Det skapar stor frustation hos elever och personal. Testbaserade lärandet har det varit uppskattat av eleverna och fungerat bra. För de elever som gått inriktning elteknik och automation har branschorganisationen genomfört ett så kallat ECY CUP- NP prov för att garantera att eleverna har de kunskaper som krävs. Alla elever klarade provet. Samhällskunskap sticker ut då det gäller F. 15st, F och 11st E. svårt förstå att eleverna har så dåliga resultat i kursen, när eleverna har bra resultat i övriga kurser. Har gjort en plan för hur eleverna ska nå minst E i kursen under lå 17/18.
Idrotten har goda resultat, majoriteten av eleverna klarar godkänt betyg. Många elever slutför dessutom kursen med höga betyg. De teoretiska uppgifterna som eleverna arbetar med under lektionstid blir generellt ett mycket bra resultat, till skillnad när de arbetar, under eget ansvar. Eleverna behöver stöd från lärarna. Idrottslärarna har i större utsträckning använt sig av pulsklocka som arbetsmetod i momentet kondition. Det har visat på bättre resultat för elevernas förståelse av hur egna kroppen fungerar i arbete. Idrottslärarna har ett bra samarbete, de har bla arbetat med bedömningsunderlag för att öka förståelsen för kunskapskriterierna hos eleverna, stöd och anpassningar under ordinarie lektionstid. Utöver det har idrotten en lektion/vecka med stöd. De elever som inte klarat godkänt betyg har inte deltagit i ordinarie undervisning i den omfattning som krävs eller inte slutfört de teorietiska uppgifter som ingår. Ett problem är att flera elever inte lämnar in uppgifterna i tid. Idrottslärarna upplever också att vissa elever inte förstår vikten av de teoretiska momenten i kursen, vissa elever har inte rätt kläder, utrustning för lektionsinnehållet, leder till problem för eleverna att visa kunskapskriteriet rörelsekvalitéer. För våra SI-elever är simningen ett stort problem. Eftersom SI-eleverna måste visa på kunskaper i simning för att nå ett godkänt betyg, behövs mer tid och resurser till simträning. Lärarna ser att variationer i examinationer och redovisningar har stor betydelse för resultaten beroende på hur starka elevgrupperna är teoretiskt. Mer tid och möjlighet att arbeta med feedback på teoretiska uppgifter ger ett bättre resultat. Idrottslärarna vill fortsätta arbetet id kurser. Viktigt med tid till att träffas över skolorna, vilket kvalitetssäkrar kurserna. Viktigt fortsätta arbetet med bedömningsunderlag som förtydligande av kunskapskriterierna. Pulsklockor som arbetsredskap nästa lå 17/18. IT i undervisningen har gett en ökad tydlighet för eleverna. Under läsåret har vi arbetat med Språkstöd, genom projektet Plug In, för de elever på Nationella program som läser SVA, gäller åk1. Förhoppningarna har varit att eleverna ska klara sina studier bättre, ett gott resultat har vi sett där vi har haft möjlighet att dela SVA grupp och kunnat göra ordentliga stödinsatser med språket. Gruppen med delning, här har alla lägst betyget E i SVA. Jag har sökt
pengar från Gymnasiekontoret inför lå 17/18, för att vi ska kunna fortsätta med Språkstöd för våra SVA elever. Dags datum vet jag inte ännu om pengar blir beviljade. Elever inom specialpedagogiska verksamheten är ofta i behov av stödinsatser inom svenska, engelska och matematik. Behovet av anpassningar i idrott ökar. Skillnader mellan kön påverkas av fördelningen pojkar/flickor på de olika programmen. Behovet av stöd i studieteknik har ökat. Stöd i detta ges av specialpedagoger och assistenter i Studiestugan. Det är viktigt att vi på skolan har goda rutiner och möjlighet att möta elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? Finns mönster? Skillnader mellan kön? Avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Tips! I Skelis finns vår egen databas för lokal statistik. https://skelis2/diveport Här finns 2016 års nationella resultatjämförelser för respektive program http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikat- ion?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fw pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3642.pdf%3fk%3d3642
3 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Vad ser du bidrar eller hindrar elevernas måluppfyllelse? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Underlag = Elevenkäter, ANDT-enkät, Skelis, arbetslagets utvärdering. PU arbetar med att informera eleverna om målen och hur de ska nå dessa, genom att börja varje läsår med att individuellt gå igenom de kunskapsmål eleven saknar från år nio och vilka kunskapskrav som krävs för respektive betyg. Under läsåret har lärarna en fortlöpande dialog med elever och vårdnadshavare om vilka mål de klarat av, samt hur de ska göra för att uppnå de återstående målen. Alla elever har olika förutsättningar utifrån hur mycket eleven har kvar innan eleven kan få betyg i ämnet. Det innebär att för vissa elever går det bra och för andra inte. EE Informerar bla på föräldramöte och utvecklingssamtal, samt fortlöpande samtal med eleverna under kursernas gång. Viktigt att eleverna förstår att de har ett eget ansvar för sina studier och tar det med allvar. Specialpedagogerna samverkar med lärare, föräldrar och elev när eleven inte kan nå målen pga tex funktionsnedsättning. Samarbetet är vid utarbetande av åtgärdsprogram. Där examensmålen och ämnesmål står i fokus. Specialpedagogerna stärker eleverna i deras rättigheter att på grund av funktionsnedsättning få de stödinsatser de har rätt till, t.ex. anpassningar vid prov. Viktigt att specialpedagogerna är uppdaterade på nya lagar och regler inom området. Bra kunna erbjuda flera olika alternativ för att eleverna ska på olika sätt kunna visa sina kunskaper. Assistenterna har ett väl fungerande samarbete med lärare som har elever med funktionsnedsättning, där samarbetet har varit en längre
tid. Assistenterna handleder ibland lärare, där det finns frågor runt diagnoser/arbetsmetoder. Viktigt att elever får sin undervisningstid, och att den undervisande läraren har möjlighet att ge eleverna stöd och hjälp, har lagt in tid för yrkeslärarna stödtid. Skolan har en stödorganisation där eleverna kan få stöd under pågående kurser samt möjlighet till omläsning då kursen avslutats. Gäller gymnsasiegemensamma kurser. Elever med aktiv närvaro har som regel bäst resultat. Elever med läs och skrivsvårigheter får provfrågor upplästa och sina svar nedskrivna. Elever som är i behov av dator får använda dator vid prov. Elever får även mer tid till förfogande för att genomföra prov. För elever med lässvårigheter underlättar det med uppläsningsfunktioner genom digitala läromedel. Specialidrottselever och andraspråkselever har inte samma förutsättningar att klara kurser och precis som ämneslagen beskriver så handlar det om att elever får tid för kunskapsinhämtning och att lärare får tid för att genomföra undervisning. Praktiska inslag i undervisningen, variation gällande metoder, krav på eleverna, formativt bedömnings och undervisningssätt, omtanke, ett gott bemötande, tid för samtal och stolta engagerade pedagoger är extremt viktiga faktorer för att eleverna ska nå resultat. Kursansvarig lärares betydelse för elevernas kunskapsinhämtning kan aldrig nog betonas, och många av våra lärare tar ett ansvar gällande stöd och hjälp till eleverna som är långt utanför den ram som kan anses vara norm. Ett tätt samarbete mellan rektor och elevhälsa för att fånga upp elevers behov i god tid. Vi har haft fler elevuppföljningar. Bra samarbete med elevhälsan, närvarotrappan närvaro, gör eleverna medvetna om hur deras frånvaro ser ut. Bra pedagogiska lektioner kompetenta lärare.
Elever i behov av stöd; Omfattning och resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning och resultat för elever med särskilt stöd? Hur viktigt är åtgärdsprogram och följs arbetet upp? På vilket sätt? Utifrån F-varningar så erbjuds en stödinsats till eleverna. F- varningar nyttjas i många fall, av lärare, som en väckarklocka så eleven ska inse att det behövs en kraftsamling för att nå betyg. I många fall så hanterar undervisande lärare den extra insats som krävs för elev med risk för F, i andra fall erbjuds elev möjlighet att gå till studiestugan och i vissa fall sätts särskilt stöd in. Ett särskilt stöd är med våra stödlärare i Ma/Sv/En. Ett tydligt mönster är att de elever våra stödlärare lyckas motivera och de som själva vill uppnå resultat lyckas med studierna. Den enskilda undervisningen är en framgångsfaktor för de elever som har behov av en till en undervisning. Elever som ändrar sin studieplan av olika skäl, alternativt har anpassningar till följd av diagnoser har åtgärdsprogram. Ansvar för åtgärdsprogram ligger i stort hos specialpedagog, som i samråd och utifrån rektors beslut skriver och förankrar åtgärdsprogrammet. Först av allt går jag tillsammans med specialpedagogerna igenom överlämningarna från grundskolan för att skapa oss en helhetsbild över eleven, både hur det har fungerat socialt och ämnesmässigt. Vilka resurser ska vi sätta in, assistentstöd o klassrum, arbetspass, stödlärare arbeta enskilt, liten grupp. Viktigt med samarbetet med assistenter, stödlärare och specialpedagoger. Vi alla hjälper eleverna att strukturera och bryta ned uppgifter i mindre bitar. Vi hjälper även eleverna att ta ansvar för sitt eget arbete och hantera olika situationer ex stress, prova nya saker, utveckla intresse, att följa överenskommelser, att bedöma sitt och andras resultat. Behov av fortbildning då det gäller extra anpassningar, vad innebär det för arbetet i klassrummet och den enskilde läraren.
4 NORMER OCH VÄRDEN Värdegrund och likabehandlingsplan På vilket sätt arbetar ni aktivt och medvetet med att påverka och stimulera eleverna att omfattas av värdegrunden? Vad har det fått för effekt? Förbättringsområden? Hur arbetar ni med likabehandlingsplanen? Jag har representanter från mitt program som ingår i skolans likabehandlingsteam. Inom ramen för teamets arbete så hålls likabehandlingsplanen aktuell, samt att de tar ansvar för ev ärenden. Likabehandlingsteamet är under utveckling, varit en del byten, vilket innebär att arbetet kan stanna upp. De lärare som arbetar med enskild undervisningen, bygger på den relation och trygghet som läraren skapar med eleven. Eleverna får ett egenvärde i och med att all undervisning utgår från den situation eleven befinner sig i och en gemensam analys hur målen ska nås. Viktig med enskild/liten grupp-undervisning där vi har elever som har detta behov. Ser det blir fler elever från grundskolan med dessa behov. grundskolan har startat Resurscentrum och vissa av de eleverna har behov av enskild undervisning. Viktigt vi har en nolltolerans då det gäller kränkande behandling. Alla situationer som uppstår ska vi tag i direkt och lösa. Resultatet blir att eleverna förstår vikten av att kunna samarbeta, ha goda relationer med kamrater och vuxna och ha ett empatiskt förhållningssätt. Eleverna blir medvetna om hur man uppför sig i klassrummet, vilket språk som är acceptabelt mellan eleverna. I samtal med utsatta elever är det viktigt att visa respekt för eleven för att stärka deras egenvärde. Målet är att eleverna, trots svårigheter, lämnar gymnasiet med rak rygg! Upplevelsen är att det finns värdeskillnader i vilket program man jobbar på eller vilket program man går på skolan. Att försöka jobba för att alla ska känna att det finns ett gemensamt värde är ett måste. Hur värderar man kunskap mot kunskap, teoretisk mot praktisk både vad gäller mellan personal och mellan elever?
5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Stimuleras eleverna att aktivt ta del av att vidareutveckla utbildningen? I så fall på vilket sätt? Ge konkreta exempel på hur det går till. Arbetslagens synpunkter. Elevenkäter. Annat? Ämneslagen beskriver att de alltid synliggör kursmålen, ibland inför moment, ibland som hel kurs. Elevernas aktiva medverkan i att vidareutveckla kurser handlar i hög utsträckning om när prov ska vara och i vilken form. Elevkårens arbete är viktigt i frågan om delaktighet. Jag kan se en viss skillnad vad det gäller elever på PU och Stöd PU: I början av läsåret har eleverna tillsammans med vår studievägledare gjort en studieplan över vilka ämnen de planerar läsa under året. Studieplanerna har, för många elever, reviderats fortlöpande under årets gång. Eleverna har också i viss mån fått välja stoff, redovisningsformer, och i vilken ordning arbetet med kunskapsmålen skett. Dessutom har eleverna haft stor del i val av praktikplats. För PUs elevgrupp är det svårt med för stora valmöjligheter. Viktigt med en sak i taget, annars blir det ingenting av någonting. Det enskilda stödet, här är samtalet med eleven viktig för att det ska bli rätt för varje enskild elev. Samtalet innehåller bla vilken struktur på stödet, vilka kurser eleven vill prioritera. Det vi kan konstatera är att eleverna har ofta en god insikt för vad som fungerar bra och vad som inte fungerar.
6 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Stödfrågor Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. Genom verksamhetsbesök, elevuppföljningar, medarbetarsamtal, branschen. Utvecklingsarbete ang APL med EE programmet, SPSM kurs med delar av elevhälsan. Inom gymnasiekontoret har vi två lärare som arbetar med den gemensamma handledarutbildningen, för alla yrkesprogram. Vi gör gemensamma rättningar av NP (nationella prov) på vår skola, även inom karaktärsämnen arbetar vi med gemensamma rättningar, gemensamma planeringar, bedömningar av elevernas uppgifter och gymnasiearbetet.
7 UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange max 3-5 prioriterade förbättringsområden som du planerar genomföra, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. Måtten som du anger ska vara möjliga att följa upp, tydliga och genomförbara. Förslag Mått Uppföljning Förväntad effekt APL Maj-18 Apl platser till alla elever Elevnärvaro Maj-18 Bättre resultat för eleverna Studiestugan Maj-18 Fler som ska kunna få stöd Värdegrund Maj-18 Alla har samma värde Stödorganisationen Maj-18 Effektivare organisation