Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.



Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan Violen Ht 2013

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Dokumentera med ipad i förskolan

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan GEM förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Våra tankar kring temat:

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Verksamhetsberättelse Sparven

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Transkript:

Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom att det är roligt och spännande ser vi en mängd möjligheter till pedagogiska infallsvinklar genom sagoberättandet, t ex att sagorna stimulerar fantasin. Att få lyssna och fantisera själv kan vara en bristvara i dagens IT och bildsamhälle. Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagor stimulerar ofta matematikutvecklingen, mycket tal och räknande (tre små grisar, killingen som kunde räkna till tio, Snövit och de sju dvärgarna o.s.v) I sagan vinner oftast det goda över det onda, de svaga över de starka och det omöjliga går att utföra. Vår tanke är att detta kan vara ett skönt budskap att ta till sig - det kan inge hopp och förtröstan. I sagans form kan man ta upp aktuella problem, som t ex hur ledsen man blir när någon retas och är dum mot en. 1 av 5

NULÄGE Vi berättar sagor på många olika sätt. Med hjälp av dockor/figurer, med bilder, med "bara" vår röst och rörelser och förstås genom att läsa böcker. Vi har målat en sagovägg, som stimulerar fantasin och i bland används som "kuliss" för berättandet. Vi har ett antal sagopåsar med figurer till olika sagor. Dessa används flitigt av barnen, dagligen. De återberättar sagorna eller hittar på egna. På egen hand eller tillsammans med andra. Vi har en mängd laminerade bilder av sagofigurer, djur, människor m.m, som barnen får använda då de berättar egna sagor på sagoväggen. Vi dramatiserar sagor och har börjat engagera barnen i detta. Vi har under några veckor lekt Bockarna Bruse, mest utomhus i vår härliga "Broskog". Vi har börjat se spår av sagoberättandet i barnens egna lekar. De spelar teater för varandra. Många barn är engagerade och turas om att vara publik och aktörer. 2 av 5

MÅL UR LÄROPLANEN Vilket eller vilka mål vill vi jobba mot? Kopplingar till läroplan? Lpfö98 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,? Lpfö98 sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,? Lpfö98 utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,? Lpfö98 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,? Lpfö98 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,? Lpfö98 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,? Lpfö98 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,? Lpfö98 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,? Lpfö98 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,? Lpfö98 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,? Lpfö98 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,? Lpfö98 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,? Lpfö98 utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,? Lpfö98 utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,? Lpfö98 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,? Lpfö98 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. DETTA VILL VI UTVECKLA Vi vill utveckla barnens eget berättande och deras vilja och lust att agera i rolleker och sagolekar/teaterlekar. Vi vill också göra barnen uppmärksamma på det skriftliga berättandet - hur sagor kan skrivas ner för att berättas om och om igen. 3 av 5

SÅ HÄR SKA DET GÅ TILL Vi forstätter med att använda alla berättartekniker. När Bockarna Bruse känns "klar" för barnen låter vi dem välja en annan saga, som vi dramatiserar på liknande sätt. Vi uppmärksammar och uppmuntrar barnens egna berättande och hjälper dem att skriva ner sina berättelser. Vi funderar på att använda datorn (t ex powerpoint) och vår nya I-pad. Barnen kan eventuellt få fotografera själv eller rita till sina sagor. SÅ HÄR SKA VI SYNLIGGÖRA UTVECKLINGEN Vi vill synliggöra utvecklingen i första hand genom att dokumentera de spår av sagoberättandet vi ser i barngruppen. Att barnen får ta bilder själv och att vi hjälper dem att skriva ner sina berättelser ser vi också som ett sätt att göra utvecklingen synlig för dem själva. Vi har alldeles nyligen fått en dator, där varje barn har en mapp. Vår tanke är att de själv ska få samla material till sin mapp, bl a med hjälp av I-pad och kamera. Vi har filmat när barnen leker Bockarna Bruse och de tittar gärna på dessa filmer. Vi kommer att fortsätta att filma när barnen vill det. HUR BLEV DET Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Vi har redan sett hur barnen spelar sagoteater för varandra. De bygger upp scen och publikplatser och turas om att agera/vara publik. Dessa lekar har vi pedagoger inte fått tillträde till och det respektekterar vi. Det har blivit tydligt för oss hur barnen lär av varandra och inspirerar varandra. Det finns barn, som när vi vuxna är med är väldigt "blyga" och försiktiga i sagolekarna och ibland inte vill delta, men tillsammans med kompisarna, i ett stängt rum, fungerar de helt annorlunda. Hur tänker vi om och varför? Vi har nyligen fått en I-pad. Vi ser stora fördelar med att använda den för dokumentation och det finns bra appar som kan användas om barnen vill göra egna berättelser. Enklare än att använda powerpoint och dator. 4 av 5

VAD BEHÖVER NU UTVECKLAS? VARFÖR BEHÖVER DET UTVECKLAS? Vi har färdigställt två "teaterlådor" med rekvisita till sagorna"guldlock" och "Den gyllene fisken": en senare blev vi inspirerade av genom en förställning som Hörby kulturskola hade för oss. Redan på kort tid har vi sett hur den enkla rekvisitan gör barnen mer benägna att agera. Även barn, som tidigare har varit publik, är delaktiga. Vi vill jobba vidare med detta eftersom vi ser det som ett fantastiskt sett att jobba med barnens identitetsutveckling. Vi behöver utveckla användandet av I-pad. 5 av 5