2017-09-03 Akademin för hälsa, vård och välfärd PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING ATT VÅRDA OCH LÄRA UTIFRÅN PATIENTEN Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Besöksadress: Högskoleplan Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Webb: www.mdh.se/hvv E-post: hvv@mdh.se Tfn: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Org.nr: 2021002916
INLEDNING OCH BAKGRUND Inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid Mälardalens högskola vårdar och lär sjuksköterskestudenter med stöd av patientfokuserad handledning. Denna handledning, som växt fram sedan 2001, har sin grund i sjuksköterskeutbildningens akademisering såväl nationellt som internationellt. Akademiseringen innebar att stärka den vetenskapliga förankringen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och studenters lärande under VFU genom att följa Universitetskanslerämbetets (UKÄ) krav på högskolemässighet. 1. Högskolemässiga lärandemiljöer under VFU ger således studenter förutsättningar att utveckla kunskaper och erfarenheter i vårdandet av patienter för att möta framtida behov av vård och omsorg. Framväxten av patientfokuserad handledning har inspirerats av Carmnes rapport (2000) som visar att studenter förordar att lärande utgår från patienten. Vidare betonas att handledares stöd i reflektionen relaterat till studenters mål och läroutveckling är betydelsefull under handledningsprocessen. I utvecklingen av patientfokuserad handledning har även bearbetning och stöd hämtats från Ekeberghs forskning (2001, 2009), där centrala frågor handlade om hur reflektion och handledning kan stödja studenters lärande. Utöver detta fanns behov att utveckla didaktiska strategier för att underlätta studenters integrering av teori och praxis och därmed säkerställa högskolemässiga lärandemiljöer (Rydlo, 2010). Dessa strategier innefattar en organisation bestående av student, patient, medstudenter, handledare, huvudhandledare och klinisk adjunkt/lektor i samverkan med vårdverksamhetens och akademins företrädare. 2 Vidare inbegriper dessa strategier lärandestöd som patientfokuserad handledning, planeringssamtal, reflektionsträffar, seminarier och bedömningssamtal, vilka tillsammans bildar en helhet där varje moment utgör ett viktigt stöd i lärandet. inarium Bedömning Klinisk adjunkt Planeringssamtal Sem- Student Vårdrelation Patient Reflektion Medstudent Huvudhandledare Handledare Figur1. Handledningens organisation och didaktiska strategier för lärandestöd 1 Styrdokument avseende högskolemässighet är Högskolelagen (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen (SFS1993:100, ändr. 2006:1053). 2 Detta stöds av samverkansdokument såsom avtal, intentionsdokument och handlingsplan. 2(6)
PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Det övergripande syftet med patientfokuserad handledning är att studenten ska träna på förmågan till självständighet samt att ur ett helhetsperspektiv fördjupa förståelsen för patienters situation och behov av vård. Patientfokuserad handledning kännetecknas av ett öppet och reflekterande förhållningssätt, vilket innebär att livsvärldsperspektivet är vägledande i handledningen. Det möjliggör för studenten att vara lyhörd i vårdandet av patienter samt att utvecklas i lärandet. Vidare möjliggör det för handledare att följa och bekräfta studentens tankar, känslor och handlingar under handledningsprocessen (inspiration av Ekebergh, 2009). Patienters livsvärld, berättelser samt uppgifter, rutiner avseende omvårdnaden av de patienter studenten vårdar är det centrala lärostoffet. Detta innebär att studentens utgångspunkt i lärandet är ett helhetsperspektiv och etiskt förhållningssätt, där patienters upplevelse av sin situation är central. Utifrån förmåga och nivå i utbildningen tränar studenten på ansvaret i sjuksköterskeprofessionen med vårdrelationen som grund genom att bedöma, planera, genomföra och utvärdera patienters behov av omvårdnad. Lärandet inriktas således på att vårda ett begränsat antal patienter. Syftet är att stödja studentens möjligheter att etablera vårdrelationer samt att mängden uppgifter såsom att öva prioritering, ledning och samordning avgränsas till patienten/patienterna och vårdteamet som studenten är knuten till. Suikkala och Leino-Kilpi (2005) och Suikkala, Leino-Kilpi och Katajisto (2008) påvisar att vårdrelationer främjar studentens självkänsla, självförtroende och professionella växt. Detta innebär positiva känslor av framgång och utveckling av kunskaper och färdigheter hos studenten, vilket i sin tur skapar tillit till egna förmågor, förstärkt motivation och förståelse för sjuksköterskerollen. Handledning med patienten i fokus innebär att studentens individuella behov och förutsättningar samt nivå i utbildningen är utgångspunkt i lärandet. Handledare finns till hands med stöd och vägledning, vilket innefattar att samtala och ställa frågor som leder till reflektion hos studenten. Reflektion över tankar, känslor och handlingar som framkommer i vårdandet och övrigt vårdarbete är grundläggande för att lära och utvecklas. Studenten förväntas vara så självständig och aktiv som möjligt i att söka och utveckla kunskaper samt lösa problem samtidigt som de inte har personliga handledare. Därför bör studenter placeras i par vid samma vårdverksamhet. Studenter som handleds i par har en gynnsam lärandesituation då de har stort stöd av varandra. Parhandledning skapar en miljö som möjliggör för studenter att ta initiativ och blir mer självständiga i sitt vårdande i jämförelse vid individuell handledning (Holst & Hörberg, 2012, 2013). Att studera tillsammans i par bidrar till att studenter känner en trygghet i den nya lärandemiljön med nya utmaningar där de delar en gemensam förståelse att vara student i olika vårdsituationer (Stenberg & Carlson, 2015). Forskning visar även att handledning i par utvecklar studenters självständighet, problemlösning och kritiskt tänkande samt förutsätter att handledare har adekvat akademisk kompetens (Stone, Cooper & Cant, 2013). GENOMFÖRANDE AV HANDLEDNINGSPROCESSEN Handledningens organisation i den enskilda vårdverksamheten består av en eller två huvudhandledare och flera handledare samt klinisk adjunkt från lärosätet. Huvudhandledaren ansvarar för studenternas kontinuitet och kvalitet i 3(6)
handledningsprocessen under VFU. Studenten får handledning av den handledare som är ansvarig för omvårdnaden av den eller de patienter som studenten är knuten till. Klinisk adjunkt har ett övergripande ansvar för den högskolemässiga kvalitén och stödjer kontinuerligt studenter och huvudhandledare. Introduktion Huvudhandledaren tar emot studenterna första studiedagen för samtal om vårdverksamhetens inriktning, rutiner, dokumentationssystem, lokaler m.m. Vidare förs samtal om studentens förväntningar och farhågor, schema samt information om reflektionsträffar och tidpunkt för halvtids- och slutbedömning. Det introducerande samtalet följs av en kort introduktionstid för att lära känna vårdverksamheten, längden kan variera beroende på studentens nivå i utbildningen samt personliga kunskaper och erfarenheter. Målet är dock att snarast påbörja patientfokuserad handledning genom att studenten riktar sin uppmärksamhet mot ett begränsat antal patienter. Detta kan med fördel kombineras med fortsatt introduktion eftersom studentens behov av handledarens närvaro i vårdsituationer och olika moment i början av VFUveckorna är betydelsefull. Planeringssamtal Planeringssamtal genomförs under studentens första studievecka med huvudhandledare och klinisk adjunkt, tillsammans eller var för sig. Inför samtalet har studenten ansvar för att skaffa sig kunskap om kursens lärandemål och bedömningskriterier. Samtal om studentens tidigare erfarenheter, förväntningar och farhågor samt de lärandemål och bedömningskriterier som är aktuella, ger underlag för att planera lärandestrategier. Syftet är att studenten får stöd i att formulera konkreta strategier för att uppnå lärandemålen i aktuell kurs. Studenten dokumenterar kontinuerligt under studieveckorna sina personliga strategier i LärandeLogg i VFU, vilket görs med utgångspunkt i de lärandemål som finns i kursplan och aktuella bedömningskriterier i bedömningsinstrument Mälardalsmodellen. Fokus på patienten Utifrån förmåga och nivå i utbildningen tar studenten egna initiativ och utför omvårdnad och övrigt vårdarbete så självständigt som möjligt. Handledningen pendlar mellan aktiv närvaro av handledaren i konkreta vårdsituationer och reflekterande samtal. Detta innebär att med stöd av handledaren tränar studenten på att successivt utveckla sin förmåga att vara självständig och ta eget ansvar genom att vårda och fördjupa sig i ett begränsat antal patienter. Studentens närhet till patienten ger ökad möjlighet att lära sig upptäcka hälsa och lidande samt tillvarata patientens hälsoresurser i vårdandet. Närheten ger tillfällen samt övning i att lyssna på patientens berättelse och exempelvis den egna beskrivningen av sina symtom. Det vidgar kunskapen om samband mellan patientens berättelse och de mätbara och objektiva tecknen på ohälsa. Därmed begränsas mängden uppgifter och rutiner till de patienter som studenten är knuten till, vilket medför att olika uppgifter och rutiner som handledare har i vårdteamet inte är i fokus för studentens lärande. Parhandledning Parhandledning innebär att studenterna kan stödja varandra i omvårdanden och vara varandras kritiska vänner, vilket går ut på att främja lärandet genom att i reflektioner över gemensamma aktiviteter kritisk granska och sätta perspektiv på kunskaper och erfarenheter i omvårdnaden. Placering av studenter i par vid samma vårdverksamhet skapar naturliga möjligheter för detta. 4(6)
Reflektion Reflektion är kärnan i handledning och är grundläggande för studentens lärande och utveckling. Handledningen innefattar allt från att undervisa i en konkret vårdsituation till att reflektera med studenten över en vårdsituation eller de funderingar och frågor studenten har, det innebär såväl ett stöd i att finna möjligheter som att bearbeta svårigheter. Det är med hjälp av reflektion som studenten kan utveckla sin förståelse för hur teori och praktik hör samman samt utveckla sin självkännedom. Under VFU-veckorna ges reflektionstillfällen med studenter i grupp. Dessa planeras av huvudhandledare och klinisk adjunkt. Handledarrollen stöd till studenten att uppnå målen Handledaren är tillgänglig och ger stöd till studenten att lära och utvecklas vid aktuella studiepass. Utgångspunkten i handledningen är studentens individuella behov och mål samt de lärandemål och bedömningskriterier som ska uppnås i aktuell kurs. Handledaren och studenten inleder studiepasset med ett kort samtal om vilka strategier studenten har planerat och dokumenterat i sin LärandeLogg i VFU. Studiepasset genomförs utifrån ovan beskrivning av patientfokuserad handledning och reflektion. Avsluta studiepasset med muntlig och skriftlig återkoppling i studentens LärandeLogg i VFU. Bedömning Bedömning är ett grundläggande moment i handledningsprocessen som i hög grad påverkar studentens lärande, bland annat hur studenten förhåller sig till och planerar för sin utveckling. Bedömning innefattar dels en kontinuerlig bedömning i form av återkoppling inom ramen för handledning under studiepassen dels vid två formella bedömningssamtal, halvtids- och slutbedömning. Vid varje studiepass ska studentens utveckling bedömas. Fortlöpande ger handledaren återkoppling till studenten både muntligt och skriftligt i LärandeLogg i VFU. Bedömningen baseras på aktuella bedömningskriterier och underlaget rapporteras till huvudhandledaren. Bedöms det finnas oklarheter eller svårigheter tas detta snarast upp med student och huvudhandledare för att komma fram till bra lösningar. Huvudhandledaren samverkar med klinisk adjunkt som har det yttersta ansvaret för studentens läroprocess mot den aktuella kursens lärandemål. Kravet att bedöma studentens läroutveckling innebär handledning som är både mål- och processorienterad. Formella bedömningssamtal genomförs vid halvtids- och slutbedömning av huvudhandledare och eventuellt klinisk adjunkt. Studenten förbereder sig genom att reflektera över sin läroutveckling samt att fylla i de bedömningskriterier som utgör underlag för samtalet. På motsvarande sätt förbereder huvudhandledaren sig genom att samla in underlag för bedömning från handledare, samt göra en skattning och bedöma studentens läroutveckling utifrån bedömningskriterierna (se utförligare information i bedömningsinstrument Mälardalsmodellen). Seminarium Seminarier finns integrerat i Professionsblockskurserna, dessa är en förberedelse och grund för examination. Seminarierna utgörs av grupper om åtta studenter med lärare som seminarieledare. Seminarier förläggs med fördel i verksamheterna så att huvudhandledare och handledare kan delta. 5(6)
REFERENSLITTERATUR *Till detta dokument har nedanstående källor använts som inspiration samt i vissa fall refererats till. Berglund, M. & Ekebergh, M. (red) (2015). Reflektion i lärande och vård. Lund: Studentlitteratur. Carmnes, U-B. (2000:1 AR) Klinisk/tillämpad utbildning ur studenters och handledare perspektiv: om mästergesällärande och högskolemässighet i vård- och sociala omsorgsutbildningar. Stockholm : Högskoleverket. Ekebergh, M. (2001). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för lärandet. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. Åbo: Åbo Akademis förlag. Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda - med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur. Holst, H. & Hörberg, U. (2012). Students learning in an encounter with patients supervised in pairs of students. Reflective Practice: International and Multidisciplinary Perspectives, 13:5, 693-708. Holst, H. & Hörberg, U. (2013). Students learning in clinical practice, supervised in pairs of students a phenomenological study. Journal of Nursing Education and Practice, 3, 8, 113-124 Rydlo, C. (2010). Fighting for the otherness. Student nurses lived experiences of growing in caring. Akademisk avhandling. Örebro: Örebro universitet. SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Universitet och Högskolor. SFS 1993:100 (ändr. 2006:1053). Högskoleförordningen. Stockholm: Universitet och Högskolor. Silén, C. & Bolander Laksov, K. (red) (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård. Lund: Studentlitteratur. Stenberg, M. & Carlson, E. (2015). Swedish student nurses perception of peer learning as an educational model during clinical practice in a hospital setting an evaluation study. BMC Nursing. DOI 10.1186/s12912-015-0098-2 Stone, R., Cooper. S. & Cant, R. (2013). The Value of Peer Learning in Undergraduate Nursing Education: A Systematic Review. ISRN Nursing, 13, 1-10. Suikkala, A., & Leino-Kilpi, H. (2005). Nursing student-patient relationship: Experiences of students and patients. Nurse Education Today, 25, 344-354. Suikkala, A., Leino-Kilpi, H. & Katajisto, J. (2008). Factors related to the nursing studentpatient relationship: The students perspective. Nurse Education Today, 28, 539-549. 6(6)