Hälsa och ohälsa i arbetslivet sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Hälsa och ohälsa i arbetslivet sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ISM 2014-02-18 Kerstin Ekberg Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, IMH Linköpings universitet

Disposition Sjukskrivningars utveckling Perspektiv på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Arbetsplatsen - sjuknärvaro Sjukfrånvaro arbetsförmåga Nysjukskriven vilka åtgärder får man? Att återgå i arbete Vilka rehabiliteringsåtgärder främjar återgång i arbete? Återintegrationen på arbetsplatsen Vad händer om återgång i arbete inte är möjligt?

Sjukpenningtal och nybeviljade sjuk/aktivitetsersättningar Sjukpenningtal, kvinnor Sjukpenningtal, män

Sjukfrånvaro i olika grupper Underlaget kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar. Sjukfrånvaron mäts här i procent av den tid som de anställda skulle ha arbetat under mätveckan om de inte varit sjuka. 4

Förändring av sjukpenningdagar (upp till 2,5 år) januari-december 2013 Procentuell ökning 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Västernorrlands län Örebro län Uppsala län Blekinge län Jämtlands län Östergötlands län Västmanlands län Kronobergs län Kalmar län Norrbottens län Hallands län Stockholms län TOTALT Dalarnas län Västerbottens län Skåne län Jönköpings län Västra Götalands län Gotlands län Gävleborgs län Värmlands län Södermanlands län

Perspektiv på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Struktur Beslutsstöd, rehabiliteringskedjan, organisering och styrning av primärvård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling, ekonomiska incitament, arbetsmarknaden Process Bedömning av arbetsförmåga, kommunikation, kontakter med arbetsplatsen, former för handläggning, tid till åtgärder, kompetens, samverkan mellan aktörer Resultat Tid till återgång, arbetsförmåga, hållbarhet i arbetsförmåga, hälsa och välbefinnande

Arbetsplatsen som utgångspunkt hälsa eller sjuknärvaro Arbetsgivare Arbetskamrater Företagshälsovård I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö

Arbetsplatsen och arbetets villkor Arbetsmiljö Organisatoriska förutsättningar, ledarskap Anställningsförhållanden Lönevillkor Arbetskraftens sammansättning Arbetsgruppen Socialt klimat relationer Föränderlighet Utvecklings- och karriärmöjligheter

I arbete med svårigheter Presenteeism sjuknärvaro Begreppet omfattar här den sjuklighet som allvarligt påverkar arbetsförmågan i förhållande till det som krävs på individens jobb Flexibiliteten i arbetet och det egna beslutsutrymmet har betydelse och sambanden mellan sjukdom, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och arbetsförhållanden är mycket komplexa. (SBU 2003) Vanligast: Yrken med låg lön Personer med otrygga anställningar Högutbildade med specialkompetens som kan vara svår att ersätta (Gunnar Aronsson et al 1999, 2000)

Har du någon gång under de senaste tre månaderna gått till ditt arbete fast du egentligen borde ha stannat hemma pga sjukdom?

Sjuknärvaro Produktionsförlusten är betydligt större för sjuknärvaro än för sjukfrånvaro (Goetzel et al 2004, Schultz et al 2009) Forskningen fokuserar bl.a. på allergier, astma, migrän, huvudvärk, ryggbesvär, artrit, gastrointestinala besvär, depression (Schultz & Edington 2007) Många med psykiska besvär fortsätter att arbeta (OECD 2011) Sjuknärvaro riskerar att leda till framtida dålig hälsa och framtida sjukfrånvaro (Bergström 2009)

Sjuknärvaro som hälsorisk Brittisk studie av 5071 manliga anställda med tidigare hjärtinfarkt visade att de som inte varit sjukskrivna under de påföljande 3 åren hade dubbel risk att drabbas av allvarlig hjärtsjuklighet än de som sjukskrivit sig (Kivimäki et.al. Am J Publ Health 2005;95;98-102) Svensk studie av nära 10000 anställda visade att de som hade rapporterat hög sjuknärvaro, jmf med låg, hade efter både18 månader och 3 år högre sannolikhet att rapportera nedsatt hälsa (Bergtström et.al. Int Arch Occup Environ Health:2009:1179-1190) 12

Interventioner för att förebygga Arbetsmiljöverket (2013): Fyra faktorer som viktigast för att skapa friskare arbetsplatser: Ledarskap och kompetensförsörjning. Exempelvis att välja ledare som visar tillit till personalen och att ge stöd till chefer. Delaktighet. Exempelvis att ge medarbetarna handlingsutrymme och att förankra visioner. Kommunikation. Exempelvis att vara öppen med information och ha högt i tak för åsikter. Synen på hälsa och sjukfrånvaro. Exempelvis att anpassa arbetet vid nedsatt arbetsförmåga.

Sjukfrånvaro bedömning av arbetsförmåga I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer

Bedömning av arbetsförmåga

Begreppet arbetsförmåga är inte definierat i praktiken Många olika instrument används för att bedöma arbetsförmåga I allmänhet tar instrumenten upp basal Fysisk funktion (gå, stå, lyfta, bära, sitta, etc) Psykisk funktion (uppmärksamhet, minne, självständighet, fullgöra uppgifter, stresskänslighet, etc) Social funktion (uttrycka känslor, konflikthantering, samarbete, kommunikation, etc) Vanligen saknas relationen till arbete och analys av förutsättningar i arbetet

House of Work Ability (Ilmarinen,Tuomi 2004) Familj Arbetsförmåga Arbete 33% Innehåll och krav, miljö, sammanhang och organisering Ledarskap Nära sociala nätverk Värderingar Attityder, Motivation Professionell och social kompetens Hälsa Funktionsförmåga 14% 13% 39% Samhället Vi antar att Din arbetsförmåga, då den är som bäst, värderas med 10 poäng. Vilket poängtal skulle Du då ge Din nuvarande arbetsförmåga? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Arbetsförmåga hos personer med depression eller ångest (Bertilsson et al 2013) Man blir gäst i sitt eget arbetsliv känsla av att stå utanför arbetet Det krävs stor ansträngning att klara arbetet man håller fasaden Känsla av att inte duga, särskilt svårt i arbeten som innebär möten med andra människor Energikrävande orkar inte upprätthålla fritidsaktiviter och sociala kontakter Socialt undandragande leder till att man mister socialt stöd och feedback En dränering av psykiska resurser som leder till utanförskap och social isolering

Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Osäkerhet om hur man skall arbeta med arbetsförmåge-bedömningar (Ståhl et al 2009) Policy saknas ofta inom primärvårdscentraler för hur sjukskrivningar ska hanteras. Ingen tar reellt ansvar för bedömning av arbetsförmåga (Nilsing et al 2013) Diffusa symptom (trötthet, smärta, ångest, etc) och bristande kunskap om patientens arbetsplats/ arbetssituation innebär osäkerhet i bedömningen (Nilsing et al 2013) Brister i kommunikationen mellan professionerna (Ståhl et al 2009) Samarbete med andra aktörer är sällsynt och äger vanligen rum sent i sjukskrivningsprocessen (Nilsing et al 2013)

Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Saknas ofta en tvärprofessionell bedömning Organisatoriska svårigheter, andra professioner finns ibland inte på VC utan får remiss baserat på läkarens bedömning Läkaren är ensam i bedömningen och har ont om tid Små möjlighet till ett holistiskt och individanpassat åtgärdsprogram Behov av kommunikation med arbetsplatsen/arbetsgivaren

Arbetsförmågebedömning i primärvården - Det är patienten som ger all data, och en del av det man undersöker kan man väl säga är mera objektivt då. [ ] -Händer det att du tar kontakt med nån arbetsgivare för att få mer information? - Det är jag jättedålig på, fruktansvärt dålig, om jag säger så, det är Ja, har det hänt tio gånger på trettio år så är det... [ ] Jag tror inte normalkollegor är så speciellt mycket bättre än jag. (Intervju med primärvårdsläkare) Det svåraste är nog att man egentligen har ganska lite vetskap om hur den faktiska arbetssituationen ser ut, där har man ju bara patientens egna uppgifter att gå på. (Ståhl, Müssener, Svensson 2011) (Intervju med primärvårdsläkare)

Olika nivåer i definitioner av arbetsförmåga (Lederer et al 2013) Individuella faktorer som fysisk och psykisk hälsa, social förmåga, demografiska faktorer och utbildning, samt kulturella aspekter och värderingar av arbete. Organisatoriska faktorer som arbetsplatsens fysiska, psykiska och sociala förhållanden, trygghet och utvecklingsmöjligheter, arbetsplatsens resurser och ekonomiska trygghet, organisatoriska normer och värden, ledarskap, kommunikationsvägar och mönster, policies för att främja återgång i arbete, utvärderingssystem för prestation, hälsopromotiva åtgärder, m.m. Samhällsaspekter som politiska och juridiska prioriteringar avseende hälso- och sjukvård, välfärdssystem, utbildningssystem, arbetsmarknadsfrågor, arbetsmarknadssituationen och arbetslöshetsnivån, teknologisk utveckling, globalisering, den sociodemografiska fördelningen i befolkningen, kulturens syn på arbetets värde.

Avstämningsmötet, flerpartsmöte - Förhandling om arbetsförmåga Jag menar vad man än gör måste ju Tom gå upp på en stege till exempel. vi kan ju inte leta efter jobb som bara är en å femtio då. Oftast är det ju två å femtio, då måste ju Tom, hela väggen vill vi ju ha tapetserad. (målare med skadad fot) (Seing et al 2012) Vi har skyldigheter att anpassa så mycket som det går men men det måste finnas ett behov, det måste finnas ett jobb som någon chef vill betala lönen för (Seing et al 2012)

Vilka rehabiliteringsåtgärder får nysjukskrivna?

Return to Work East Sweden Study Population Sjukskrivna vid primärvård / företagshälsovård juni 2008-dec 2009 med psykiska eller muskuloskeletala besvär Åtgärder inom primärvård Försäkringskassa arbetsplats Utfall Tid till återgång i arbete Grad av arbetsförmåga Hållbarhet

ReWESS - Metod Nysjukskrivna identifierades i sjukskrivningsvecka 2-3. Inklusionskriterier Sjukskriven i huvuddiagnos som omfattar besvär i rörelseorganen (MSD) och/ eller psykisk ohälsa (MD), inkl. depression 18-65 år gammal Kan kommunicera på svenska

Material 962 av 1375 (70 %) besvarade baseline enkäten och uppfyllde inklusionskriterier 849 (88%) hade en anställning/egenföretagare 62% muskuloskeletala diagnoser (MD) 38% psykiska diagnoser (MSD) 854 (89%) besvarade 3-månaders enkät Uppföljning av rehabiliteringsåtgärder under 6 månader Uppföljning av sjukskrivning under ett år

40% fick rehabiliteringsåtgärder av hälso- och sjukvården inom sjukperioden % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Rörelseorganen Psykiska Unimodala åtgärder 53%, bi-eller multimodala åtgärder 46%

Andel kvar i sjukskrivning Andel kvar i sjukskrivning Tid till återgång i arbete, patienter med 0, 1-3, fler än 3 mottagningsbesök hos rehabiliteringsprofession Rörelseorganen Psykiska Fler än 3 besök Fler än 3 besök 1-3 besök Sjukskrivningsdagar Sjukskrivningsdagar Gruppen med mer än tre mottagningsbesök har en betydligt långsammare återgång i arbete troligen en komplex grupp med sämre hälsa eller i behov av andra åtgärder

Åtgärder hos arbetsgivaren/på arbetsplatsen

ReWESS - Har fått arbetsplatsåtgärder (3-månadersenkät) Rörelseorganen (MSD) % Psykiska (MD) % Totalt % Ja, har fått någon åtgärd, därav: Ergonomiska hjälpmedel Anpassningar av arbetsuppgifter Nya arbetsuppgifter /arbetsplats 27 46 34 24 3 13 42 42 42 14 18 16 Ändrade arbetstider 20 31 25 Stöd i rehabiliteringen 17 29 23 En fjärdedel av MSD och knappt hälften av MD har fått åtgärder på arbetsplatsen under de Kerstin första Ekberg, 3 Linköpings mån. universitet

Vem får arbetsplatsåtgärder, jämfört med enbart kliniska rehabiliteringsåtgärder? Psykiska besvär Besvär i rörelseorganen Något yngre - Yngre Högre utbildning - Högre utbildning White Collar yrken - White Collar yrken Mindre sjukskrivning - Stabilare socialt nätverk året innan Åtgärder på arbetsplatsen hade inte samband med den sjukskrivnes självskattade hälsa, symptom på ohälsa, arbetsförmåga, eller med arbetsplatsförhållanden.

ReWESS visar att Rehabiliteringsåtgärder för nysjukskrivna är begränsade i omfattning Sjukskrivna med komplexare problem riskerar att få more of the same De största samhällskostnaderna utgörs av produktionsförluster, inte av kostnader för rehabiliteringsåtgärder

Att återgå i arbete I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens

Redo att återgå i arbete? Flera studier pekar på att den sjukskrivne kan känna sig osäker på rätt tidpunkt för att återgå i arbete Hälso- och sjukvårdens perspektiv Försäkringsmedicinska riktlinjer för specifika diagnoser Socialförsäkringens perspektiv rehabiliteringskedjans tider, oberoende av diagnos Arbetsplatsens perspektiv kostnader, produktion Individens perspektiv ekonomisk trygghet, behövd på arbetsplatsen, ohälsa

Individen, att återerövra sina resurser Ser man sin identitet som sjuk eller som arbetande? Identiteten påverkar bl.a. vilka grupper man söker sig till (sjukgrupper eller frisk-grupper) (Milward 2005) Identiteten skapas genom de aktiviteter vi engagerar oss i, eller får vara delaktiga i, men också genom de aktiviteter vi inte deltar i (Wenger 1999) Rehabiliteringens innehåll främja self-efficacy, stödja egna initiativ och aktiviteter Meningsfulla aktiviteter som ger en känsla av mastery, reorientering från sjukrollen, förmåga att återta self-efficacy och känsla av kompetens (Holmgren & Dahlin Ivanoff 2004, Haugli et al 2011)

Hur främja den sjukskrivnes readiness? Centrala begrepp på individnivå: Identitet Self-efficacy Egna förväntningar

Hur utvecklas identitet och hög self-efficacy? Genom att upptäcka att man lyckas bemästra svårigheter och hantera hinder Lärande, kompetensöverföring till nya situationer, t. ex. till eller i arbetet Genom ställföreträdande lärande av sociala modeller I samspel med andra/ grupp Genom att peppa, tala om att personen har förmåga Positiv coaching, stöd Genom att minska individens stressreaktioner och negativa emotionella tolkningar av sitt hälsotillstånd Ge alternativa tolkningar av symptom (Efter Bandura, 1977)

Self-efficacy (Bandura 1977) Människor med en hög tilltro till sina förmågor ser svåra uppgifter som utmaningar som skall bemästras, snarare är hot som skall undvikas.. ger sig själva utmanande mål och bibehåller ett starkt engagemang för dem En sådan ändamålsenlig syn leder till personliga prestationer, minskar stress och minskar sårbarheten för depression

Vilka åtgärder främjar återgång i arbete?

Besvär i rörelseorganen

Litteraturöversikt forskning om ländryggsbesvär (Nastasia, Coutu, Tcaciuc 2014) Åtgärder på arbetsplatsen, psykosociala och ergonomiska interventioner förebygger långtidssjukskrivning Psykosociala faktorer är nyckelfaktorer i interventionen Multimodala, multidisciplinära och participatoriska interventioner förefaller lovande men används sällan på arbetsplatsen De sjukskrivna är själv aktiva aktörer i rehabiliteringsprocessen, men i samspelet med rehabiliteringsaktörerna förblir de ofta osäkra om konsekvenser för arbetstrygghet och framtida arbetsförmåga Kostnader påverkar alla aktörer och utgör en utmaning i balansen med kvalitet Enkla självskattningsformulär ger en god bild av individens, arbetsplatsens och psykosociala faktorers betydelse i rehabiliteringsprocessen användbart för initial bedömning

Faktorer som påverkar återgång i arbete efter akuta ländryggsbesvär (Institute of Work and Health 2012) Stark evidens Den sjukskrivnes egna förväntningar om återgång i arbete Typ av sjukvård (t.ex. chiropraktor, sjukgymnast, etc) Självrapporterad smärta och funktionsnedsättning Utstrålande smärta Arbetsrelaterade faktorer som fysiska krav, arbetstillfredsställelse och erbjudande om anpassningar på arbetsplatsen Måttlig evidens Psykosocial arbetsmiljö Försäkringsfrågor Fast anställning Tidigare besvär Bemötande i hälso- och sjukvården

ReWESS - Faktorer associerade med återgång i arbete tidigt (< 3 mån) och sent (< 12 mån) Besvär i rörelseorganen Individuella faktorer Mindre smärta vid 3 mån Bättre hälsa Högre arbetsförmåga Lägre ålder (vid 12 mån) Yttre faktorer Mindre behov av en förbättrad arbetsmiljö Mindre behov av minskad fysisk belastning Arbetet är hanterbart Den sjukskrivnes egna uppfattningar om vilka anpassningar som behöver göras i arbetet tycks vara betydelsefullt för att kunna identifiera vilka som riskerar att bli långtidssjukskrivna

Psykiska besvär

ReWESS- Faktorer associerade med återgång i arbete tidigt (< 3 mån) jämfört med sent (< 12 mån) Psykiska besvär Individuella faktorer Lägre utbildning Bättre arbetsförmåga Externa faktorer Sämre relation till arbetsledaren (ger tidig återgång) Låg psykosocial belastning i arbetet (sen återgång) Lägre behov av minskade krav/anpassningar i arbetet Hur skall vi förstå detta?

ReWESS- yrkesgrupp och återgång i arbetepsykiska besvär Vilka yrkesgrupper går tillbaka i arbete tidigt? Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservice arbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Vilka yrkesgrupper kommer tillbaka sent? Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens

Tidig återgång i arbete Problematiska psykosociala arbetsförhållanden och/eller en dålig relation med arbetsledaren kan orsaka osäkerhet om anställningstryggheten eller ett behov av att söka acceptans. Osäkerhet om anställningen har visats minska sjukfrånvaro. En hög ansvarskänsla och interna krav på produktion kan leda till en för tidig återgång i arbete - presenteeism. Svårigheter att sätta gränser. Höga närvarokrav? (Sandmark & Renstig 2010, Cowls Galloway 2009, Holmgren Ivanoff 2004, Noordik et al 2010 Verdonk et al 2008, Virtanen 1994, Milward 2005, Johansson 2004). Sen återgång i arbete Goda psykosociala förhållanden och en god relation till arbetsledaren kan främja ett förhållningssätt om att stanna hemma så länge du behöver och tills du känner dig frisk Arbetet ställer höga grav på kognitiv förmåga, beslutsfattande, etc. Arbetsgivare vill att den anställde skall vara fit for work (Wrapson & Mewse 2011, Seing et al 2012, Verdonk 2008)

Arbetsledares uppfattningar om orsaker av betydelse för sjukskrivning psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Den sjukskrivne Social isolering Stressorer i privatlivet Missnöjd med arbetet Upprepad tidigare sjukfrånvaro För tidig återgång i arbete Arbetet Fördomar mot psykisk ohälsa Konfliktfyllda relationer Organisatoriska förändringar under sjukfrånvaro Arbetsledares bristande kunskap om psykisk ohälsa Skepticism mot diagnosen

Systematiska utvärderingar av rehabiliteringsåtgärder

Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm et al 2010) Besvär i rörelseorganen Visst stöd för att multidisciplinär rehabilitering inkluderande fysisk aktivitet och psykologisk intervention, KBT eller liknande, är positivt för sjukskrivna under perioden 4 veckor 4-6 månader Koordinerad vård och coachning är positivt under de första 3 månaderna Psykiska besvär Inget entydigt stöd för några effektiva metoder

NICE guidance on long-term sickness and incapacity (2011) Tre övergripande teman återfanns i de studier som visade positiva resultat: Tidiga interventioner Multidisciplinära åtgärder Interventioner som inkluderar arbetsplatsen

Cochrane review interventioner för att underlätta återgång i arbete för sjukskrivna med psykiska besvär (Arends et al 2012) 10 inkluderade RCT studier, varav 5 KBT och 5 PST (problemlösnings terapi) Utfallsmått: tid till återgång i arbete helt eller på deltid KBT och PST tycks inte hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till full återgång i arbete i högre grad än sedvanlig eller ingen behandling (måttlig evidens) PST tycks hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till att återgå i arbete på deltid (dvs ett första steg tillbaka) (måttlig evidens)

Meta-analys - RCT studier av effekter av koordinerad rehabiliteringsprocess (Schandelmaier et al 2012) En koordinerad rehabiliteringsprocess leder till Större andel tillbaka i arbete Bättre funktionsförmåga Bättre fysisk funktion Bättre psykisk funktion Lägre smärta Måttlig evidens för resultaten det behövs fler studier

Koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Randomiserad kontrollerad studie Anställda, sjukskrivna sedan 4-12 veckor, besvär i rörelseorganen Jämförelse mellan skräddarsydd multidisciplinär interaktiv intervention och sedvanlig case management. Intervention under högst 3 månader.

Koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Systematisk multidisciplinär bedömning (team) av funktions- och arbetsförmåga. Identifiering av hinder för återgång i arbete Teamet utvecklar en skräddarsydd, handlingsinriktad rehabiliteringsplan som diskuteras med patienten Individinriktade interventioner Arbetsplatsåtgärder Åtgärder riktade mot hinder i individens omgivning/livssituation Kontinuerlig uppföljning och feedback mellan alla berörda & arbetsgivare, anpassningar i programmet

Koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Sjukfrånvarotimmar (medel) Individanpassad N=66 Sedvanlig case management N= 47 0-3 mån 278.3 331.1.06 p Σ 0-6 mån 465.9 585.6.03 Σ 0-12 mån 656.6 997.3.006 Inga skillnader i smärta och funktionsförmåga mellan grupperna vid 12-månaders uppföljning.

Sju principer för en framgångsrik rehabiliteringsprocess (Inst. of Work and Health, Toronto) 1. Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet 2. Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet 3. I rehabiliteringsplaneringen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater 4. Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång 5. Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne 6. Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator 7. Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder

Hållbar arbetsförmåga? Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Rörlighet på arbetsmarknaden - från/till anställning - rekryteringsstrategier I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete Hållbar arbetsförmåga -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens

Återintegration på arbetsplatsen hållbarhet i arbetsförmågan

Arbetsledares uppfattningar psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Hinder i processen för återgång i arbete Bristande information till arbetsledaren om den sjukskrivnes diagnos Bristande kontakt under sjukskrivningen Arbetsledaren ej involverad i rehabiliteringsplaner som hanteras av HR-funktionen Arbetskamraterna ej informerade inför återgång i arbete, bristande stöd bland arbetskamrater Närvaro av vikarie kan vara positivt eller negativt Bristande omhändertagande och stöd vid återgång i arbete, oklara förväntningar Brister i samordning mellan olika aktörer Brister i den medicinska uppföljningen

Arbetsledares frånvaro Vad jag förstår så hjälper medarbetarna henne, kanske lite mer än vad de borde, under arbetsdagarna. Men ingen av medarbetarna har kommit till mig och sagt att det inte går det här Jag förväntar mig att Stina löser situationen på egen hand. Jag ser Stina som stark och kompetent. (Tjulin et al 2009)

Kollegors möjligheter att stödja återgång i arbete beror på Hur väl arbetet kring återgång i arbete organiserats på arbetsplatsen Hur aktiv arbetsledaren är Relationen till den återvändande kollegan Arbetsplatsens kultur Hur länge man behöver ge stöd (Dunstan, MacEachen 2012)

Arbetskamrater: Olika sociala processer formas av Förändringen av den sjukskrivna kollegan Synen på arbetsförmåga, professionell roll och passa in i den sociala sfären på arbetsplatsen Kommunikation öppen diskussion eller ta för givet Kollektivt deltagande eller upp till den enskilde individen Närvarande eller frånvarande chef Utformning och tolkandet av rehabiliteringspolicy (Tjulin Å et al 2011))

Återfall i sjukskrivning Psykiska besvär Risken för återfall ökar i större verksamheter (> 100 anställda) och om det är konflikter med arbetsledaren (fördubblad risk) (Arends et al 2014) För män är återfall vanligare vid depression än för andra psykiska besvär, ingen skillnad mellan diagnoser för kvinnor (Koopmans et al 2011) Oberoende av diagnos Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer med besvär i rörelseorganen jämfört med personer med psykiska besvär. Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer i yrken som inte kräver utbildning och som har en kortare anställning (< 5 år) och bland kvinnor < 45 år (Roelen et al 2010 a, b)

Arbetsplatsen

Rörlighet på arbetsmarknaden Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö Rörlighet på arbetsmarknaden - från/till anställning - rekryteringsstrategier I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -screening Sjukskriven -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete Hållbar arbetsförmåga -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens Arbetsförmedling Arbetsmarknaden

Rörlighet på arbetsmarknaden Vem kan få ett nytt arbete? Vem bör få ett nytt arbete?

Vilka blir anställda? (TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008)

Rörlighet på arbetsmarknaden för tidigare sjukskrivna Anställningsbar? Till vilka arbeten?

Perspektiv på sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Struktur Beslutsstöd, rehabiliteringskedjan, organisering och styrning av primärvård, Försäkringskassa och Arbetsförmedling, ekonomiska incitament, arbetsmarknaden Process Bedömning av arbetsförmåga, kommunikation, kontakter med arbetsplatsen, former för handläggning, tid till åtgärder, kompetens, samverkan mellan aktörer Resultat Tid till återgång, arbetsförmåga, hållbarhet i arbetsförmåga, hälsa och välbefinnande

Sammanfattningsvis. Organisering av verksamheter som hanterar sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har successivt fragmenterats och riskerar att leda till rutinmässigt genomförda utredningar och åtgärder Vi behöver utveckla strukturer och system som samverkar för individens mål Flera olika studier med olika metoder pekar på styrkan i att ha en koordinator eller case manager som vägleder och stödjer Arbetsplatsens förhållningssätt har en avgörande betydelse för om en sjukskriven kommer tillbaka i arbete eller ej

Sammanfattningsvis.. Den sjukskrivne riskerar att successivt förlora inblicken i var i processen man befinner sig och vart man är på väg Den sjukskrivne förväntas ta eget ansvar i alla faser Åtgärder är inte alltid anpassade till den enskilda individens förutsättningar i livssituationen eller till hennes behov och resurser Risk för successivt underminerad handlingsförmåga och tro på den egna förmågan

Missa inte konferens 7-9 maj 2014: www.liu.se/workrehabilitation Equality and sustainability in promoting return to work: research and practice Inequalities in the sick leave and rehabilitation process Workplace involvement in return to work The role of Occupational Health Services in rehabilitation and return to work interventions Methods and measures of return to work interventions

Tack för er uppmärksamhet! kerstin.ekberg@liu.se http://www.imh.liu.se/samhallsmedicin/rar