Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund eva.englund@hum.gu.se, 786 1003 KALLELSE 1 / 1 2011-10-19 Humanistiska fakultetens nämndledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsnämndens ledamöter till strategidiskussion och beslutssammanträde. Tid: torsdagen den 27 oktober 2011 kl.12.00 fredagen den 28 oktober kl. 13.00 Beslutsmötet kommer att äga rum fredagen den 28 oktober 2011 kl. 9.30 12.00. Plats: Best Western Varbergs Stadshotell & Asia Spa, Kungsgatan 24-26, Varberg Praktisk information samt upplägg av diskussionen på torsdagen skickas till ledamöterna via e-post. Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats http://www.hum.gu.se under Om oss, Fakultetsnämnden. http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/fakultetsnamnden/arkiv_handlingar/handlingar- 2011/handlingar-2011-10-28/ OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. Om någon som anmält sig till mötet får förhinder att närvara vänligen meddela detta snarast till eva.englund@hum.gu.se Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) http://www.hum.gu.se
FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2011-10-28 Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsnämndens sammanträde den 22 september 2011 3 Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4. 5 Meddelanden Meddelanden i enlighet med bilaga 5. 6 PERM 2011 /251 Rekrytering av universitetslektor i svenska språket med inriktning mot lexikografi/lexikologi Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Material: Anhållan från Institutionen för svenska språket, 2011-09-29
7 PERM 2011 /252 Rekrytering av universitetslektor i nordiska språk Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Material: Anhållan från Institutionen för svenska språket, 2011-09-29 8 PERM 2011 /253 Rekrytering av två universitetslektorer i svenska som andraspråk Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Material: Anhållan från Institutionen för svenska språket, 2011-09-29 9 PERM 2011 /254 Rekrytering av universitetslektor i svenska språket Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Material: Anhållan från Institutionen för svenska språket, 2011-09-29 2
10 PERM 2011 /230 Rekrytering av två universitetslektorer i litteraturvetenskap Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Material: Anhållan från Institutionen för litteraturvetenskap, idéhistoria och religion, 2011-09-25 11 PERM 2011 /229 Rekrytering av universitetslektor i ryska Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Material: PM med förslag till beslut, 2011-10-18 Anhållan från Institutionen för språk och litteraturer. 12 V 2011 /300 Utseende av programnämnd för religionsvetenskapliga programmet Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Material: PM med förslag till beslut, 2011-09-08 3
13 G 2011 /162 Inrättande av magister/master i evidensbaserat beslutsfattande: teori, kontext, praktik 60/120 högskolepoäng Diskussionsärende Föredragande: Christina Thomsen Törnqvist Material: Skrivelse från Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 14 V 2011 /218 Strategisk plan 2011 2012, Humanistiska fakulteten Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg och Mats Andrén Material: PM med förslag till beslut, 2011-10-18 15 U 2011 /491 Utlysning av doktorandantagning Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: PM med förslag till beslut, 2011-10-18 16 H 2011 /29 Tillträdespolicy för Humanistiska fakulteten Diskussionsärende Föredragande: Margareta Hallberg Material: Tillträdespolicy för Humanistiska fakulteten 17 Övriga frågor 4
Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-10-28 Dekanus har E 315 5121/10 P 2011/132 P 2011/132 P 2011/132 P 2011/137 P 2011/169 2011-09-16 utsett professor Peter Gillgren, Stockholm, och professor Margaretha Rossholm, Stockholm, till sakkunniga vid Lennart Petterssons ansökan att befordras till professor i konst- och bildvetenskap. 2011-09-20 till Lunds universitet avstått att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i italienska. 2011-09-20 till Lunds universitet avstått att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i teoretisk filosofi. 2011-09-20 till Lunds universitet avstått att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i polska språket och litteraturen. 2011-09-27 till Lunds universitet avstått att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i svenska språket. 2011-10-11 till Uppsala universitet avstått att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i global arkeologi. Dekanus har på fakultetsnämndens vägnar A 3 3528/08 A 13 35/07 U 2011/501 U 2011/505 2011-09-27 beslutat om förlängd mandattid för Humanistiska fakultetens institutioners institutionsstyrelser. 2011-10-04 yttrat sig över remissen Förslag till reviderade regler och riktlinjer avseende nyttjande av Göteborgs universitets lokaler för fester och arrangemang. 2011-09-16 beslutat utse docent Märta Ramsten, Svenskt visarkiv, som opponent och professor Lars Lilliestam, Göteborg, professor Dan Lundberg, Svenskt visarkiv, och professor emerita Birgitta Skarin-Frykman, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Mats Nilsson, Göteborg) samt professor Olle Edström som ordförande vid Marita Rhedin disputation den 9 december 2011 för filosofie doktorsexamen i musikvetenskap på en avhandling med titeln Sjungande berättare vissång som estradkonst 1900 1970. 2011-09-16 beslutat utse professor Fredrik Svenaeus, Södertörn, som opponent och professor Jennifer Bullington, Ersta Sköndal högskola, 1
Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-10-28 professor Gunn Engelsrud, Norges idrettshøgskole, och docent Thomas Karlsohn, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd samt professor Ingemar Nilsson som ordförande vid Helena Dahlbergs disputation den 16 december 2011 för filosofie doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria på en avhandling med titeln Vikten av kropp: Frågan om kött och människa i Merleau-Pontys Le Visible et l invisible. U 2011/512 U 2011/512 VR 2011/70 2011-09-20 beslutat utse professor Jurunn Økland, Oslo, som opponent och professor Kajsa Ahlstrand, Uppsala, professor Thomas Kazen,Teologiska högskolan, och professor Arne Rasmusson, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Ola Sigurdson, Göteborg) samt professor Samuel Byrskog som ordförande vid Hans Leanders disputation den 9 december 2011 för filosofie doktorsexamen i religionsvetenskap på en avhandling med titeln Discourses of Empire: Mark s Gospel from a Postcolonial Perspective. 2011-09-20 beslutat utse professor Anna-Malin Karlsson, Södertörn, som opponent och filosofie doktor Stina Ericsson, Linnéuniversitetet, professor Jennifer Herriman, Göteborg, och professor Roger Säljö, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden filosofie doktor Per Holmberg, Göteborg) samt professor Sally Boyd som ordförande vid Elin Almérs disputation den 16 december 2011 för filosofie doktorsexamen i allmän språkvetenskap på en avhandling med titeln Att tala om vem man är. En språkvetenskaplig studie av transitivitet, agentivitet och engagemang i unga kvinnors erfarenhetsberättelser. 2011-10-11 yttrat sig över remiss från Högskoleverket om översättningar av examensbenämningar. På dekanus delegation har B1 1806/10 2011-09-22 Marianne Edshage till rektor insänt kommentarer till delårsbokslutet 2011-08-31. 2
Göteborgs universitet MEDDELANDEN BILAGA 5 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund 2011-10-28 E 315 2234/10 E 315 5344/10 2011-09-19 Rektor beslutar att befordra Per Cornell till professor i arkeologi fr.o.m. 2011-09-19 och tills vidare. 2011-09-19 Rektor beslutar att befordra Tetz Rooke till professor i arabiska fr.o.m. 2011-09-19 och tills vidare. 1
Anhållan om att få utlysa fem lektorat i ämnena svenska, svenska som andraspråk och nordiska språk Institutionen för svenska språket har under en tid befunnit sig i en fas som till stora delar karaktäriserats av brist på nydaning och utvecklingstänkande. Vi har varit hårt belastade i arbetet med den nya lärarutbildningen, vår s.k. SVISS- verksamhet, som till största delen byggde på uppdragsutbildning, har mer eller försvunnit samtidigt som många av institutionens lärare gått i pension. Osäkerheten rörande omfattningen av uppdraget inom den nya lärarutbildningen har medfört att vi inte vågat rekrytera i den omfattning vi borde gjort. Våra fruktlösa försök att rekrytera en professor i svenska som andraspråk förde också med sig en viss rädsla för att verksamheten inom svenska som andraspråk skulle urholkas, och den sparsmakade bedömningen från Red10 förbättrade inte situationen. Fakultetens SWOT- analys gav intrycket av en solid, men trött, institution. Förutsättningarna för nytänkande och entusiasm att utveckla institutionen har således inte varit de bästa. Vissa delar av verksamheten har trots detta expanderat kraftigt, framför allt inom det språkteknologiska området där flera nyanställningar i form av post docs och systemutvecklare har gjorts. Dessa behöver nu konsolideras i verksamheten, och vi behöver hitta ett sätt för större samverkan med Språkbanken och de övriga delarna av institutionen. Under 2010 2011 har vi målmedvetet arbetat med att försöka utveckla institutionen, vilket resulterat i en genomarbetad vision och värdegrund som i sin tur ska ligga till grund för den handlingsplan som kommer att färdigställas under hösten. Handlingsplanen ska sätta upp lång- och kortsiktiga mål för undervisning, forskning och samverkan, och där har vi tagit såväl SWOT- analysen som Red10- utvärderingen till hjälp. Vi har således bestämt oss för att satsa på fem profilområden på institutionen: lexikografi/lexikologi, svenska som andraspråk, språkteknologi, grammatik och textforskning. Områdena är med avsikt ganska vida i sina benämningar, och tanken är att områdena ska ligga till grund för utveckling av såväl undervisning, forskning och samverkan, i syfte att uppnå en komplett miljö. Institutionen har också ett stort forskningsöverskott, som bl.a. uppstått genom att många lärare inte kunnat utnyttja sin forskningstid i den utsträckning det varit tänkt. Vår avsikt är nu att försöka utnyttja detta överskott för att dels stärka våra forskningsprofiler, dels förbättra forskningsanknytningen i undervisningen. Till detta behöver vi fler anställda, och vi anhåller därför om att få inrätta fem nya lektorat inom områdena svenska, svenska som andraspråk samt nordiska språk. Nedan följer en motivering för vart och ett av områdena samt till antalet utlysningar inom ämnet. Svenska: två lektorat, varav ett i lexikografi/lexikologi Institutionen har en stark lexikografisk och lexikologisk verksamhet, och vi har bl.a. ingått ett avtal med Svenska Akademien för ett långsiktigt samarbete. För detta behöver vi säkra den lexikografiska kompetensen. Idag arbetar framför allt Sven- Göran
Malmgren och Sture Berg med ordboksarbetet. Båda har uppnått pensionsålder. Förutom dessa arbetar två biträdande forskare på halvtid (varav en också doktorerar på halvtid) och ytterligare en doktorand (20%) inom verksamheten. Emma Sköldberg innehar en Akademiforskartjänst, men har ingen annan tillsvidareanställning "i botten". Institutionen menar att det är absolut nödvändigt att utlysa en anställning där en stor del av arbetet innebär att man arbetar med SAOL och Svensk ordbok, och att denna anställning bör vara ett lektorat så att man också kan undervisa på våra olika utbildningar. Vi ger en del kurser i lexikografi på avancerad nivå, och dessa tycks öka i popularitet varför det behövs undervisningskompetens även där. Inom språkkonsultprogrammet kommer lexikografi och korpusarbete också att spela en stor roll, och ett lektorat erbjuder stora möjligheter att förena en viktig forskningsverksamhet med våra utbildningar. Det andra lektoratet i svenska vill vi ha mer öppet, men med visst fokus på att innehavaren ska ha kompetens för att arbeta inom språkkonsultprogrammet. Vi ser därutöver gärna att innehavaren är intresserad av att försöka arbeta ämnesöverskridande inom institutionen, både inom svenska, svenska som andraspråk och ämnesdidaktik. Nordiska språk: ett lektorat Under våren 2011 fick institutionen beviljat en anhållan om att få lysa ut den professur i nordiska språk som nu innehas av Bo Ralph. En av orsakerna var att vi inte ansåg oss ha någon lektor som skulle kunna befordras till professor i nordiska språk med en språkhistorisk inriktning. När nu Monica Johansson gått i pension finns det i princip bara en person kvar på institutionen med en språkhistorisk inriktning (Rakel Johnson), och detta är en alldeles för sårbar situation. Vi önskar därför lysa ut ett lektorat i nordiska språk med en nordistisk och språkhistorisk inriktning så att innehavaren av lektoratet tillsammans med den nya professorn i nordiska språk kan stärka den språkhistoriska kompetensen på institutionen. Inom våra forskningsprofiler finns stort utrymme för en språkhistorisk aspekt, och inom Språkbanken har man redan börjat arbeta med att samla in äldre textmaterial som ska utgöra en språkhistorisk korpus. Inom både svenska och svenska som andraspråk finns stora möjligheter att anlägga historiska perspektiv på ett annat sätt än det konventionellt språkhistoriska, genom att t.ex. problematisera språkkontaktsfenomen ur ett historiskt perspektiv, andraspråksinlärning, flerspråkighetskulturer, det nordiska språkområdet som en multilingval miljö etc. Svenska som andraspråk (SVA): två lektorat Svenska som andraspråk är vår mest expansiva utbildning, samtidigt som den är det område där vi har klara brister i den formella kompetensen hos lärarna. Under året kommer två stycken lektorer (varav en docentkompetent) att gå i pension (Roger Källström och Lilian Nygren Junkin) och under de kommande åren försvinner ytterligare några personer i pensionsavgångar. Ämnet är ungt, de flesta som läser ämnet är verksamma lärare och vill fortsätta att arbeta i skolans värld, och vi har haft svårigheter att rekrytera disputerade lärare. Samtidigt är vi i en situation där ett flertal adjunkter med tillsvidareanställning som tidigare arbetat på SVISS måste erbjudas arbete, så även om vi skulle ha behov av fler lektorer än två inom SVA tror vi inte att det är rimligt att lysa ut fler lektorat, eftersom vi då kan komma att få problem med arbetsuppgifter för
våra adjunkter. Vi tror också att inriktningen på det "allmänna" lektoratet i svenska kan innebära att vi får sökande med bred kompetens som kan gå att utnyttja i båda ämnena. Arbetsmarknaden för disputerade lektorer inom SVA är mycket god, eftersom de flesta lärosäten lyser ut lektorat i detta ämne. Vi hade därför för avsikt att först anhålla om att få lysa ut biträdande lektorat, men eftersom dessa anställningsformer ännu inte är färdigförhandlade vid GU har vi istället bestämt oss för att anhålla om att få lysa ut två universitetslektorat. Den fakultetfinansierade forskningsdelen inom dessa lektorat ska uppgå till 50% de två första åren. Orsaken till detta är till viss del att vi vill erbjuda attraktiva anställningar för att få många sökande, men den främsta orsaken är att vi behöver stärka forskningsanknytningen inom ämnet, och att vi ännu inte har en professur inom ämnet. Sally Boyd är anställd på 25% som gästprofessor, och hon har i uppgift att arbeta fram en profil för en ny utlysning av professuren, men vi behöver också ha lektorer med god forskningskompetens för att ytterligare förstärka ämnet och vår forskarutbildning. Finansiering: Institutionen har nu ungefär motsvarande fem heltidsanställningar i form av visstidsförordnanden och timlärare. Några av dessa kommer att försvinna till förmån för tillsvidareanställningar. Vi måste dock behålla en del visstidsanställningar för att ha en buffert. I annat fall kan vi inte erbjuda så mycket forskning inom tjänst som krävs för att vi ska göra åt vårt överskott och uppfylla vår handlingsplan. När forskningsöverskottet har reducerats har ytterligare personer gått i pension och därmed frigjort fler undervisningstimmar om så skulle behövas. Lektoraten i svenska som andraspråk finansieras dels genom ISA (forskningsanknytningen), dels genom pensionsavgångar. Lektoratet i nordiska språk kan ses som en ersättning för det lektorat som Monica Johansson hade. Lektoraten i svenska finansieras till viss del genom ordboksprojektens försorg, dels genom grundutbildningsmedel. Eftersom vi har ett betydande forskningsöverskott ser vi faktiskt inga som helst problem med finansieringen. Fem tjänster är redan idag är fyllda med undervisning på visstidsbasis, och vi har ekonomisk tilldelning via grundutbildningsanslaget så att det täcker undervisningsdelen i lektoraten. Därtill kommer troligen en ökad insats i lärarlyftet. Strängt taget skulle vi nog kunna utlysa ännu fler anställningar, men vi ser också en fördel med att behålla några tjänster som kan erbjudas i form av visstidsanställningar, eftersom det ger en större flexibilitet i planeringen av undervisning. Vi hoppas att fakultetsnämnden ser välvilligt på vår anhållan så att vi så snart som möjligt kan sätta igång arbetet med rekrytering.
Humanistiska fakulteten utlyser en anställning som universitetslektor i svenska språket med inriktning mot lexikografi/lekxikologi med placering vid Institutionen för svenska språket Svenska språket har ungefär 90 anställda och en undervisningsvolym på 350 helårsstudenter. Inom institutionen ryms också tre mer forskningsinriktade verksamheter: Institutet för svenska som andraspråk, Språkbanken och Lexikaliska institutet. Vi bedriver undervisning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå, och vi medverkar i lärarutbildningen vid GU. Vi har en egen inriktning i ämneslärarutbildningen inom svenska som andraspråk, och vi samverkar med ytterligare en institution inom ämneslärarutbildningen i svenska. Institutionen har ansvar för fakultetens översättarutbildning, samt ett eget masterprogram i svenska som andraspråk. Höstterminen 2012 startar ett Språkkonsultprogram. Institutionen har bestämt sig för att satsa på fem olika forskningsprofiler: Språkteknologi, svenska som andraspråk, lexikografi/lexikologi, grammatik samt textforskning, och vi strävar efter att uppnå kompletta miljöer där forskning och undervisning samverkar. Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet bedriver sedan lång tid tillbaka en omfattande verksamhet inom området lexikografi/lexikologi. Vid institutionen produceras SAOL och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, och den lexikografiska/lexikologiska inriktningen är ett av institutionens profilområden. En stor del av arbetsuppgifterna består därför av praktiskt lexikografiskt arbete med de ordböcker vi producerar. Den sökande förväntas kunna undervisa på de flesta av våra utbildningar med särskilt fokus på lexikografi och lexikologi. Den sökande förväntas aktivt bidra till att utveckla det lexikografiska och lexikaliska perspektivet i våra utbildningar. Den sökande förväntas också kunna medverka i arbetet med att införliva det lexikografiska/lexikologiska profilområdet på ett fruktbart sätt i våra utbildningar inom både svenska, svenska som andraspråk och Språkkonsultprogrammet. Kvalifikationer: Den sökande måste besitta en uttalad kompetens inom svensk lexikografi/lexikologi, såväl praktiskt som teoretiskt. Eftersom våra ordboksprojekt till största delen behandlar modern svenska, ses kvalifikationer inom modern, svensk lexikografi som en särskild merit. Vårt lexikografiska/lexikologiska arbete bygger i stor utsträckning på extrahering av information ur stora elektroniska korpusar, varför erfarenhet av korpushantering är meriterande. Den sökandes forskningsinriktning bör överensstämma med något av institutionens profilområden. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi gärna ser att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan.
Humanistiska fakulteten utlyser en anställning som universitetslektor i nordiska språk med placering vid Institutionen för svenska språket Svenska språket har ungefär 90 anställda och en undervisningsvolym på 350 helårsstudenter. Inom institutionen ryms också tre mer forskningsinriktade verksamheter: Institutet för svenska som andraspråk, Språkbanken och Lexikaliska institutet. Vi bedriver undervisning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå, och vi medverkar i lärarutbildningen vid GU. Vi har en egen inriktning i ämneslärarutbildningen inom svenska som andraspråk, och vi samverkar med ytterligare en institution inom ämneslärarutbildningen i svenska. Institutionen har ansvar för fakultetens översättarutbildning, samt ett eget masterprogram i svenska som andraspråk. Höstterminen 2012 startar ett Språkkonsultprogram. Institutionen har bestämt sig för att satsa på fem olika forskningsprofiler: Språkteknologi, svenska som andraspråk, lexikografi/lexikologi, grammatik samt textforskning, och vi strävar efter att uppnå kompletta miljöer där forskning och undervisning samverkar. Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Institutionen håller för närvarande på att rekrytera en professor i nordiska språk, och innehavaren av det utlysta lektoratet i nordiska språk är tänkt att kunna vara en resurs i arbetet med att etablera en starkare nordistisk och språkhistorisk profil vid institutionen. En viktig arbetsuppgift är att hitta fruktbara sätt att förena språkhistorisk forskning med undervisning på grund- och avancerad nivå, i samklang med GU:s uttalade policy om kompletta miljöer. Anställningen kan medföra undervisning inom institutionens alla ämnen och nivåer, såväl på grundutbildning och lärarutbildning i svenska och svenska som andraspråk. Kvalifikationer: En grundläggande del av arbetet är att i samarbete med övriga institutionen stärka den nordistiska och språkhistoriska kompetensen, och att berika den befintliga forskningen och undervisningen med dessa aspekter. Vi ser därför gärna att den sökande har en forskningsinriktning som kombinerar språkhistorisk forskning med något eller några av våra profilområden. Den sökande bör också ha ett uttalat didaktiskt intresse. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi gärna ser att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan.
Humanistiska fakulteten utlyser två anställningar som universitetslektor i svenska som andraspråk med placering vid Institutionen för svenska språket Svenska språket har ungefär 90 anställda och en undervisningsvolym på 350 helårsstudenter. Inom institutionen ryms också tre mer forskningsinriktade verksamheter: Institutet för svenska som andraspråk, Språkbanken och Lexikaliska institutet. Vi bedriver undervisning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå, och vi medverkar i lärarutbildningen vid GU. Vi har en egen inriktning i ämneslärarutbildningen inom svenska som andraspråk, och vi samverkar med ytterligare en institution inom ämneslärarutbildningen i svenska. Institutionen har ansvar för fakultetens översättarutbildning, samt ett eget masterprogram i svenska som andraspråk. Höstterminen 2012 startar ett Språkkonsultprogram. Institutionen har bestämt sig för att satsa på fem olika forskningsprofiler: Språkteknologi, svenska som andraspråk, lexikografi/lexikologi, grammatik samt textforskning, och vi strävar efter att uppnå kompletta miljöer där forskning och undervisning samverkar. Svenska som andraspråk är ett mycket expansivt ämne vid vår institution och vi bedriver undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Därtill kommer en inriktning i lärarprogrammet och en stor del kompetensutveckling inom ramen för lärarlyftet. Vid institutionen finns också ISA, Institutet för svenska som andraspråk, vars uppdrag är att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt och att verka för fortbildning av forskare och lärare inom ämnesområdet. Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Undervisning förekommer både inom svenska som andraspråk och svenska språket samt på kurserna för utbytesstudenter. De två första åren kommer den fakultetsfinansierade forskningsdelen inom tjänsten att utgöras av 50% (mot normalt 20% inklusive kompetensutveckling), med motiveringen att vi behöver stärka och utöka den forskningsbaserade delen av vår verksamhet. En stor del av arbetsuppgifterna utgörs alltså av egen forskning och arbete med att forskningsförankra undervisningen. Kvalifikationer: En viktig del av arbetet är att i samarbete med övriga institutionen, särskilt ISA, stärka forskningsprofilen i svenska som andraspråk. Vi ser därför gärna att den sökande har en forskningsinriktning inom svenska som andraspråk som kan kombineras med något eller några av våra andra profilområden. Svenska som andraspråk är ett undervisningsämne som i stor utsträckning tangerar andra vetenskapsområden än det lingvistiska, såsom sociologi, psykologi och kulturvetenskaper, och den ämnesdidaktiska prägeln är stark. Den sökande bör därför ha ett uttalat intresse för didaktiska frågor kopplade till ämnet, samtidigt som vi gärna ser att den sökandes forskningsinriktning är språkvetenskapligt baserad. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi vill att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan. Mer information om ISA:s forskningsprojekt ges via denna länk: http://www.svenska.gu.se/forskning/isa/forskningsverksamhet/
Humanistiska fakulteten utlyser en anställning som universitetslektor i svenska språket med placering vid Institutionen för svenska språket Svenska språket har ungefär 90 anställda och en undervisningsvolym på 350 helårsstudenter. Inom institutionen ryms också tre mer forskningsinriktade verksamheter: Institutet för svenska som andraspråk, Språkbanken och Lexikaliska institutet. Vi bedriver undervisning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå, och vi medverkar i lärarutbildningen vid GU. Vi har en egen inriktning i ämneslärarutbildningen inom svenska som andraspråk, och vi samverkar med ytterligare en institution inom ämneslärarutbildningen i svenska. Institutionen har ansvar för fakultetens översättarutbildning, samt ett eget masterprogram i svenska som andraspråk. Höstterminen 2012 startar ett Språkkonsultprogram. Institutionen har bestämt sig för att satsa på fem olika forskningsprofiler: Språkteknologi, svenska som andraspråk, lexikografi/lexikologi, grammatik samt textforskning, och vi strävar efter att uppnå kompletta miljöer där forskning och undervisning samverkar. Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Anställningen har ingen uttalad inriktning, utan undervisning kan förekomma på alla institutionens kurser i både svenska och svenska som andraspråk. Den sökande förväntas kunna arbeta i Språkkonsultprogrammet på kandidatnivå. Lektoratet är huvudsakligen språkvetenskapligt inriktat, men det finns stort utrymme för att anlägga olika synvinklar, även ämnesdidaktiska, på de kurser man förväntas utveckla och undervisa på. En viktig arbetsuppgift är att tillsammans med övriga medarbetare försöka erbjuda en så komplett miljö som möjligt vad avser undervisning, forskning och samverkan, och att aktivt delta i utvecklingen av institutionen som helhet. Kvalifikationer: Med tanke på vårt kommande Språkkonsultprogram ser vi gärna att den sökande har kvalifikationer som passar för undervisningen där. Detta kan vara kvalifikationer inom områden som språkvård, språkriktighet, textgranskning, språkpolitik, textproduktion i tal och skrift och texter i arbetslivet. Vi ser gärna att den sökande har en forskningsinriktning som passar väl in i något av våra profilområden. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi vill att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan.
Ingemar Nilsson, prefekt Till Humanistiska fakultetsnämnden 25/9 2011 dnr PERM 2011/230 Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion anhåller om utlysning av två anställningar som universitetslektor i litteraturvetenskap. 1) Hösten 2009 utlystes tre anställningar som universitetslektor i litteraturvetenskap en med särskild vikt vid didaktik och med uppdrag inom lärarutbildningen (tillsatt från 20111001 med Agneta Rehal-Johansson); en med sekundär vikt vid barn- och ungdomslitteratur (tillsatt från 20110101 med Håkan Möller); och en med inriktning mot dramatik (tillsatt från 20101101 med Birgitta Johansson). Under våren 2009 inlämnade jag en motivering för behovet av nya lärare, där det bland annat framhölls att ämnet främst på grund av pensionsavgångar under tiden 2009 12 har eller kommer att förlora nio tillsvidareanställda lektorer (M. Asplund, A. Boglind, T. Olsson, I. Ring) och professorer (B. Agrell, T. Forser, G.D. Hansson, E. Lilja, S. Thorson). Till detta kommer att redan under åren 2005 8 flera lärare uppnådde pensionsålder. Detta omfattande generationsskifte har skapat rekryteringsproblem som inte på långa vägar löstes med senaste utlysningar. Problemet är inte att det inte finns duktiga lärare som kan användas inom vårt utbildningsuppdrag. Det finns det men många av dem är visstidsanställda och relativt nydisputerade. Just nu (1/10 2011) har vi 13 tillsvidareanställda adjunkter (1), lektorer (7, varav en går i pension 2012) och professorer (5). De flesta av de senare har relativt långsiktiga uppdrag (forskning och/eller administration) vilket inte ger utrymme för mycket undervisning. Dessutom har vi nu ca 12 visstidsanställda lärare varav flera närmar sig inlasningsgränsen för AVA-anställningar. Några av dessa undervisar visserligen på deltidsanställning, men den totala omfattningen svarar ändå mot mer än 7 heltidsanställningar. Problemet med så många med osäker anställning och flera deltidsanställda är att lärarna ofta inte känner sig motiverade till långsiktigt utvecklingsarbete. Detta är en olycklig personalsituation. Några av dessa kommer under de närmaste åren rimligtvis erhålla tillsvidareanställning, men det är önskvärt att detta sker inom ramen för en extern utlysning som också kan innebära rekrytering utifrån. Vid förra utlysningstillfället hade vi behov av att ersätta lärare med särskilda kompetensområden (ssk didaktik och dramatik). Just nu har vi en relativt god breddning på vår kompetensförsörjning. De visstidsanställda är unga lärare med intressen för nyare litterära medier och teoretiska forskningstraditioner. Vi vill alltså nu utlysa utan särskild inriktning för att få en extern bedömning av sökande utifrån deras lämplighet i litteraturvetenskap. Vi önskar också att sakkunniga motiverar ett förslag om en tätgrupp på 3-5 sökande. Om två av dessa sedan anställs t.v. så har vi
sedan möjlighet att på goda grunder låta ett par ytterligare förlänga sin anställning tills vidare. Syftet med denna planering är att undvika att anställa tills vidare på ett godtyckligt sätt. Eftersom rekryteringar i ett läge där vi måste använda många visstidsanställda lärare innebär en ständig kamp mot inlasningsgränsen, så hoppas jag på en snabb hantering av ärendet. IN 2011-09-13 2. Med tanke på litteraturämnets stabila uppdrag inom svensklärarutbildningen och den fortsatt goda rekryteringen av studenter anser jag att det finns goda skäl att rekrytera så att vi kan ge utbildning av hög kvalitet i vårt kursutbud. Vi har under de senaste två åren varit aktiva i sökande av externa forskningsmedel, och om det arbetet faller väl ut så har vi stort behov av vikarier. Senaste ekonomiska uppföljning (31/8 2011) ger visar på ett positivt saldo och hyfsad budgetresultat. Min bedömning är att våra svårigheter att hålla budgeten sammanhänger med att studierektor med alltför få tillsvidareanställda ofta måste bemanna kurser i sista stund. IN 2011-09-22 3. Vid denna rekrytering ser vi ingen anledning att eftersträva en särskild profilering av anställningen. De lärare som försvunnit under des senaste åren har delvis redan kunnat ersättas av nya. De yngre lärarna vid LIR har också goda förutsättningar att utveckla sin hittillsvarande profil. IN 2011-09-22 4. Ett utkast till (svensk) utlysningstext: A N S L Å S GÖTEBORGS UNIVERSITET LEDIGKUNGÖRELSE xx-xx-xx Göteborgs universitet ledigförklarar två anställningar som universitetslektor i litteraturvetenskap ref. nr PERM 2011/230 vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Behörig att anställas som universitetslektor är den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskapliga kompetens. Vid tillsättningen kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika mån. Vikt kommer även att fästas vid administrativ skicklighet samt vid förmåga att samarbeta och samverka med det omgivande samhället och att informera om forsknings- och utvecklingsarbete. Den vetenskapliga meriteringen skall i första hand vara relaterad till aktuella forskningstraditioner inom litteraturvetenskap. Publicering i internationella tidskrifter är meriterande liksom att ha erhållit externa forskningsmedel. Den anställde förväntas aktivt delta i institutionens arbete med att strategiskt utveckla forskningsansökningar.
Pedagogisk skicklighet skall ha visats genom bred och väl dokumenterad undervisning. Prövning av pedagogisk skicklighet skall avse planering, genomförande och utvärdering av undervisning, men också handledning och examination. Författande av läromedel av god kvalitet kan vara en pedagogisk merit. Vid institutionen bedrivs en bred och gränsöverskridande forskning, där forskare både inom och utanför institutionen inbjuds att delta. Vi ingår också i flera utbildningar på avancerad nivå. Vi söker en lärare med bred pedagogisk kompetens och intresse för att vidga de litteraturvetenskapliga forskningsansatserna. I anställningen ingår i första hand undervisning i och forskning inom det litteraturvetenskapliga ämnesområdet området. Undervisningen förläggs till grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Vid universitetet tillämpas individuell lönesättning. Ange löneanspråk i ansökan. Sökande skall tillsammans med ansökningshandlingarna inlämna styrkt meritsammanställning samt kortfattad skriftlig redogörelse för sin vetenskapliga och pedagogiska verksamhet samt de vetenskapliga och pedagogiska arbeten sökanden önskar åberopa. Dokumentation av sådana pedagogiska meriter som avser undervisning och annan typ av lärararbete bör innefatta kvalitativa omdömen från prefekt eller arbetsledare. Utöver doktorsavhandling och läromedel bilägges högst tio av de vetenskapliga arbeten sökanden åberopar - i två exemplar. Det är önskvärt att dessa arbeten är uppdelade i var sitt paket. Humanistiska fakultetens meritportfölj, webadress: http://www.hum.gu.se/digitalassets/1344/1344413_anvisningartillsattningsarenden.pdf, bör användas vid ansökan. Den sökande skall redovisa sin pedagogiska grundsyn. Närmare upplysningar lämnas av prefekten Ingemar Nilsson, tel. 031 786 45 24. Fackliga företrädare: Ansökan, med angivande av referensnummer, ställs till rektor för Göteborgs universitet och skall vara inkommen till humanistiska fakultetskansliet, Box 200, 405 30 GÖTEBORG senast xx. Paket sänds under adress Renströmsgatan 6, 412 55 GÖTEBORG. REKTOR
Utbildningsplaneringsgruppen FÖRSLAG TILL BESLUT 2011-10-18 U 1180/10 Humanistiska fakultetsnämnden Ang. anhållan om att få rekrytera en universitetslektor i ryska Vid Utbildningsplaneringsgruppens sammanträde 2011-09-08 beredde arbetsgruppen en anhållan från Institutionen för språk och litteraturer om att få rekrytera en universitetslektor i ryska. Med hänvisning till det faktum att ryska ingår i de ämnen som för närvarande genomgår fördjupad granskning föreslog UPG nämnden att bordlägga ärendet. När HFN behandlade ärendet vid sitt sammanträde 2011-09-22 ( 15) uppstod ytterligare frågetecken runt utlysningen. HFN ansåg därför att ytterligare underlag behövdes för att nämnden skulle kunna ta ställning till ärendet och beslutade om återremittering. Med anledning av HFN:s beslut att ställa in undervisningen i samtliga slaviska språk utom fornkyrkoslaviska och ryska från 2012 minskar anslaget till slaviska språk. HFN efterfrågade därför en prognos för hur den institutionsinterna fördelningen av hst/platser till ryska, dvs. ämnets ekonomi, kommer att se ut framöver. Beslut om fördelning av grundutbildningsanslaget kommer att tas först vid fakultetsnämndens sammanträde 2011-11-24, och institutionen har i nuläget ingen möjlighet att ta fram ett sådant underlag. HFN frågade vidare om riskerna för att den visstidsanställda personal som institutionen tagit i anspråk i undervisningen i ryska varit anställd så länge att LAS hinner träda i kraft innan tillsättning kan ske. Det framgår i Palasso/PA-datalagret att det finns risk för inlasning av en av de visstidsanställda lärarna (50%) ev. redan fr.o.m. 2012-01-01, mer troligt fr.o.m.2012-07- 01 (avhängigt av en lagändring). Utöver det faktum att den önskade rekryteringen måste avvakta resultatet av den fördjupade granskning menar UPG att ärendet måste tas upp på nytt i fakultetsnämnden med ett annat förslag till beslut, nämligen bordläggning i avvaktan på resultat av den fördjupade granskningen. Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) http://www.hum.gu.se
2 / 2 För Utbildningsplaneringsgruppen Håkan Karlsson
Strategiska ställningstaganden för kompetensförsörjning i ryska, SPL Ryska är inte ett separat ämne vid fakulteten, utan ingår i ämnet Slaviska språk. Kompetensen i ryska har inte fått någon ersättning efter prof. Magnus Ljunggrens pensionering. F n finns två docenter med kompetens i ryska, Nadezjda Zorikhina Nilsson (språkvetenskaplig inriktning) och Svetlana Polsky (litteraturvetenskaplig inriktning). Polsky tjänstgör dock inte 100 % vid institutionen, beroende dels på engagemang vid SULF, dels på hälsoproblem under de senaste åren. Det är institutionens bedömning att denna arbetsfördelning kommer att fortsätta under överskådlig tid. Docent Antoaneta Granberg kan undervisa på grundläggande nivåer i ryska (bulgariska är annars hennes huvudområde), men är starkt engagerad i externfinansierad forskning och kan inte påräknas för undervisning de närmaste åren. Adjunkt Morgan Nilsson kan även han undervisa på lägre nivåer i ryska, men vid den strategiska vidareutveckling av ämnesområdet Slaviska språk som är nödvändig kommer antingen hans eller Antoaneta Granbergs kompetens att tas i anspråk, beroende på vilken inriktning som bedöms som mest relevant för Slaviska språk vid GU. Ryska måste idag anlita visstidsanställd personal till en omfattning av nästan 150 % för att täcka undervisningsbehovet. Detta är givetvis inte tillfredsställande. Ämnet strävar efter att utöka rekryteringen till ryska och har bl a startat nätkurser till hösten. Därmed torde undervisningsbehovet bestå eller utökas. I landet finns disputerade personer som kan vara aktuella för lektorat, och vi räknar med kvalificerade sökande vid en utlysning av ett universitetslektorat. Ett lektorat är det som bäst motsvarar ryskans behov idag.
KALKYL RYSKA FÖR UTLYSNING LEKTORAT Grundutbildning Bemanning/lönekostn enl budg 2011 (helår) % Kostnad Tillsvidareanställd personal 92% 702 400 Visstidsanställda personal 107% 535 800 Arvodister 40% 212 300 Summa 239% 1 450 500 OH, lokal och IT 104% 1 508 520 Summa kostnad 2 959 020 Bemanning/lönekostn inkl ny lektor Tillsvidareanställd personal 92% 702 400 Lönekostnad nyanställd lektor 75% 481 000 Visstidsanställd personal 72% 360 540 Summa 239% 1 543 940 OH, lokal och IT 104% 1 605 698 Summa kostnad 3 149 638 Uppdrag 2011 76 HST Snitt anslag för slaviska 42057 3 196 332 Resultat inkl ny lektor 46 694
FÖRSLAG Ledigkungörelse Göteborgs Universitet ledigförklarar en tjänst som Universitetslektor i slaviska språk med särskilt inriktning på ryska REF NR PERM 2011/xx med placering vid Institutionen för språk och litteraturer Humanistiska fakultetsnämnden. Sista ansökningsdag: 2011-xx-xx Vi söker en lektor med särskild kompetens i ryska, med bred kompetens inom språket och med undervisningserfarenhet inom universitet/högskola. Arbetsuppgifter Anställningen omfattar forskning, handledning och undervisning på grund- och avancerad nivå. Våra primära behov beträffande undervisningen är i litteraturvetenskap, realia samt översättningsteori och praktisk översättning från ryska till svenska. Ett krav är bredd med avseende på ryskämnets alla aspekter liksom undervisningsformer, särskilt nätbaserad undervisning. Eftersom undervisning och uppsatshandledning på översättarutbildningen ingår i anställningen krävs att den sökande har mycket hög kompetens i svenska. Behörighet Behörig att anställas som universitetslektor är den som har a) avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens, b) genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper samt c) visat pedagogisk skicklighet. Vid tillsättningen kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i lika mån. Vikt tillmäts även den sökandes administrativa skicklighet och erfarenhet samt förmåga att samverka med det omgivande samhället. Stor betydelse tillmäts även den sökandes administrativa skicklighet. Sökandens forskningsintressen rör sig med fördel inom institutionens litterär- och kulturvetenskapliga forskningsområden. För vidare information se: //www.sprak.gu.se/forskning/, viceprefekt för forskning Ken Benson ken.benson@gu.se, tel.031-786 2779 och studierektor Martin Nordeborg martin.nordeborg@gu.se tel. 031-785 5259. Innehavaren förväntas ha sin huvudsakliga arbetstid förlagd till institutionen. Vid universitetet tillämpas individuell lönesättning. Ange löneanspråk i ansökan. Sökande skall tillsammans med ansökningshandlingarna - i två exemplar - inlämna styrkt meritsammanställning samt kortfattad skriftlig redogörelse för sin vetenskapliga och pedagogiska verksamhet och grundsyn samt de vetenskapliga och pedagogiska arbeten sökanden önskar åberopa. Av redogörelsen skall framgå vilka vetenskapliga resultat resp. pedagogiska meriter som sökanden anser främst skall beaktas. Dokumentation av sådana pedagogiska meriter som avser undervisning och annan typ av lärararbete bör innefatta kvalitativa omdömen från prefekt eller arbetsledare. Högst tio av de vetenskapliga och pedagogiska arbeten sökanden åberopar insändes - i två exemplar. Det är önskvärt att dessa arbeten är uppdelade i var sitt paket. Humanistiska
fakultetens meritportfölj, webadress: http://hum.gu.se/digitalassets/1302/1302323_meritportfoljer-10.pdf bör användas vid ansökan. Närmare upplysningar lämnas av prefekt Gunhild Vidén, gunhild.viden@sprak.gu.se, tel. 031-786 46 90 Fackliga företrädare: SACO Inger Fehn, tel. 031 773 4393, OFR Astrid Igerud, tel. 031-773 11 67 och Facket för service och kommunikation Lennart Olsoon, tel. 031-773 11 73- Ansökan, med angivande av referensnummer i ämnesraden, ställs till rektor för Göteborgs universitet och sänds som pdf-fil(er) till registrator@hum.gu.se eller i ickedigital form till Humanistiska fakultetskansliet, Box 200, 405 30 GÖTEBORG senast den xxx 2011. Paket sänds under adress Lundgrensgatan 5, 412 55 GÖTEBORG.
Förslag till inrättande av magister/master i Evidensbaserat beslutsfattande: teori, kontext, praktik 60/120 högskolepoäng Underlag inför UPG:s sammanträde 12 oktober 2011 Omvärldsanalys Sedan mitten av 1980-talet har intresset för och trycket på evidensbasering inom framförallt vårdsektorn ökat både i Sverige och internationellt. Ambitioner och arbete med att evidensbasera andra verksamheter i samhället, som socialtjänst, utbildning och som underlag för politiskt beslutsfattande, har därtill intensifierats de senaste åren. Evidensrörelsen, som den kallats, består numera av flera olika områden och inriktningar (evidensbaserad medicin, evidensbaserad praktik, evidensbaserad behandling, evidensbaserade riktlinjer, etc). Gemensamt för rörelsen är avsikten att använda den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen, teknologin och evidensen för att styra individer, grupper av individer och/eller institutioner inom viktiga välfärdsområden. Evidensrörelsen har i dessa sammanhang ett viktigt syfte att förhindra att personer eller ärenden felbehandlas, utsätts för diskriminering eller att godtyckliga beslut fattas och det finns starka kopplingar mellan demokratiska rättigheter, skyldigheter och evidensbasering. Likaså ges evidensbasering i allt större utsträckning en särskild status som politiska beslutsunderlag. Ett tydligt exempel kan tas från sjukvården är. I tider av ökade krav på effektivisering inom offentlig förvaltning har i allt större utsträckning olika tekniska applikationer tagits i anspråk för att ha hantera höga vårdkostnader genom att göra patienter mindre avhängiga klinisk vård. När ny teknologi gör det möjligt att tillgängliggöra vård utanför klinker, i mindre kontrollerbara miljöer, öppnas frågan om evidensens hållbarhet upp. Evidensrörelsen möts också idag av ett allt större intresse för den unika individen och dennas behov i mötet med professionella inom vård och omsorg. Allt större ansvar för hälsa tillskrivs individen som i detta sammanhang konfigureras till egenvårdare. 1 Givet dessa tendenser, som återfinns brett inom olika samhällsområden, så finns dock två svåra nyckelfrågor i anslutning till evidensbasering av praktiker och beslutsfattande: 1. Vad utgör den bästa evidensen? Även om det förekommer noggranna graderingar inom t ex evidensbaserad medicin (där dubbelblinda randomiserade studier anses ha högst evidens), så varierar svaren på frågan inom olika områden. Inom socialtjänsten, utbildningssektorn och delar av psykiatrin är studier med högst bevisvärde enligt den 1 Se http://www.gpcc.gu.se/.
evidensbaserade medicinens normer svåra och ibland helt omöjliga att utföra och implementera för att vägleda praktiker. Vilken typ av evidenskrav som ska tillämpas blir omdebatterat och olika syn på bästa möjliga evidens resulterar inte sällan i konflikter och implementeringsproblem. 2. Hur ska aktuell evidens tillämpas? Även om man inom delar av medicinen har mycket tydliga riktlinjer, baserade på tillgänglig evidens, så betyder inte det att personer, grupper eller institutioner agerar i enlighet med dessa. Flera studier har på senare tid uppmärksammat hur evidensbaserade riktlinjer, som har en universell eller avkontextualiserad karaktär, måste genomgå en anpassning till de lokala förhållanden som råder t ex på kliniker vilket ställer frågor om hur aktuell evidens tillämpas varför eller varför inte? Som illustrerande fall kan nämnas en epidemi av multiresistenta bakterier på Uppsala akademiska sjukhus. För att förhindra smittspridning fanns mycket goda vetenskapliga bevis för att den långärmade läkarrocken innebar ett problem. Trots detta, så fortsatte en del av läkarna att använda den långärmade i direkt konflikt med tillgänglig evidens och rekommendationer. 2 Inom områden där frågan om lämplig evidens är mer omtvistad kan tillämpningen bli mycket svårhanterlig, som exempelvis när vård flyttas ut från kliniker in i hemmen. Introduktion, genomlysning och reflektion kring möjligheterna men också svårigheterna med evidensbaserat beslutfattande saknas på de flesta utbildningar som förbereder för yrken och verksamheter med krav på evidensbasering (läkar-, tandläkar-, sjuksköterske-, psykolog-, socionom- och lärarprogrammen samt ytterligare yrkesförberedande utbildningar, t ex polis). En anledning till detta är att evidensbegreppet i många fall har kommit att definieras utifrån en syn på kunskap och kunskapsöverföring med en hemvist inom en logisk positivistisk vetenskapssyn. Det råder helt enkelt en kompetensbrist inom verksamheter där hänvisningar till evidens är legio och i många fall direkt avgörande för finansieringsbeslut, verksamhetsutveckling och -styrning. Inom allt fler samhällssektorer betraktas evidensbasering som nödvändig, men en förståelse saknas för begreppet som sådant, hur evidens kan betraktas på olika sätt, hur den skapas, förs vidare och används. 3 Mot denna bakgrund är en magister/masterutbildning i evidensbaserat beslutsfattande både nödvändig och efterfrågad. Utbildningen är utformad som ett program på avancerad nivå som erbjuder studenter och redan yrkesverksamma kunskap om och hur välfärdens praktiker kan styras av kunskap och baseras på evidens. Detta uppnås genom undervisning om evidensbegreppet och dess tillhörande teori och praktik, risker och möjligheter, historia och framtid. Ett mycket viktigt inslag i programmet är de verksamhetsanknutna momenten, där studenterna får möjlighet att bekanta sig med och jämföra olika evidensbaserade verksamheter (se nedan om val av pedagogisk modell). 2 Se Fredrik Bragesjö och Margareta Hallberg (2011) Back to Basics: Governing Antibacterial Resistance by means of Mundane Technoscience and Accountability Relations, antagen för publicering i Health Risk & Society. 3 Se Ingemar Bohlin och Morten Sager (2011) Evidensens många ansikten. Arkiv förslag. Boken är resultatet av det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet En dubbel rörelse: kunskapsproduktion och - tillämpning inom evidensbaserad medicin. 2