Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Relevanta dokument
Utfodring av dikor under sintiden

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Rörflen som foder till dikor

NÖT

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Resurseffektiv utfodring av dikor

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Resurseffektiv utfodring av dikor

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Seminarium: Nyheter inom Foder

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Nya tider nya strategier

Bra vallfoder till mjölkkor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

VÄXTODLINGS- och HUSDJURSRÅD MED ANLEDNING AV TORKAN

Framgång föder Framgång framgång föd

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

mjölk och nöt producenter nr 4

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Närproducerat foder i praktik och teori

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Ny foderstrategi en lönsam historia

Utfodringspraxis Mjölby nov

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Svensk djurhållning utan soja?

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Regional balans för ekologiskt foder

Handledning foderbudget

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Mycket. grovfoder. Bete. Lite. grovfoder. Mycket grovfoder. Klövproblem. Stallkramp - högt Kalium i grovfoder. Lågt koppar (jord, vatten, foder)

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Lantmannens valltävling

Mångsidiga foderlösningar effektiv tillväxt för köttdjuren

Anett Seeman

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Room Service för en ko

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

Identifiera dina kompetenser

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Betfor en riktig klassiker!

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Betfor en riktig klassiker!

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

FODER i ekologisk produktion

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Vallfoder som enda foder till får

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Regelverket inom ekologisk produktion

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Transkript:

Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp Finns det for@arande möjligheter aa köpa grovfoder på rot? Alterna6v? trädor helsäd halm, ammoniak behandlad halm be@or drav spannmål, anpassat färdigfoder, pota6s vass livsmedel? Frukt och grönt, bröd m m Dra ner på grovfoder så fort det går! Jämnare över hela stallsäsongen. Räkna inte med önskescenario av 3:e och 4:e skördar förrän det är bärgat och klart Sortera ut djur. Går det aa minska antalet storkonsumerande djur?

Ammoniakbehandlad halm Kan förbäarar energiinnehållet med 30-40 % - konsum6onen med 30% Halm 6,6 MJ/kg ts, 50 g Rp Behandlad 9,2 MJ/kg ts. 80 g Rp Tillför läalösigt protein, inget vomstabilt VaAenhalt minst 12%, gärna 20%, inom tre dygn e`er pressning Lagring innan u@odring <+5 C, 8 v +5 C -+15 C 4-8v Lu`as innan u@odring 3-4 dagar Bara ren halm, om gröna växtdelar >Toxisk substans 4-metyl-imidazol (4-MeI)

Olika vallfoderkvaliteér - 6ll vilka och hur Bra vallfoder - billigare konc - rapsbaserad - mjölk - tjur Lite protein - proteinstarkt konc - Expro - drank - urea - Sinkor, lågdräk6ga - (tjurar, äldre) Låg smältbarhet - dyrare konc - be@or - vete - rekrytering - dikor Syror - rela6vt mkt kra`foder men vik6gt med struktur bra protein - äldre djur - (ej 6ll djur<6 mån) Lite struktur - lång stråigt - halm - havre Mkt stuktur - rel mkt kra`foder - vete - be@or - soja framför raps - dikor och sinko, Lä?lösligt protein - vomstabilt protein - be@or - äldre rekrytering/tjurar - (ej 6ll djur<6 mån)

Bete Försöka hålla betesdri`en igång så länge om möjligt använd ev återväxt eller annan skördad mark där inte nästa års skörd kommer aa påverkas Spannmål/kra`foder 6ll unga rekryteringsdjur och dikalvar (kalvgömmor) Sinkor och dräk6ga kvigor, 6llskoAsu@odring sista 3 veckorna innan kalvning Var uppmärksam på gibig växter, risk aa växter betas som normalt sea skulle ratas

U@odring i Kalvgömma/Creep feeding Foderutnyttjande 5 kg foder/ kg tillväxt Lönsamt upp till en foderkostnad på ca 3 kr/ kg Minst 3 veckor Äter ca 2 kg/dag

Djurförsörjning Planera för fullt stall så snart foderbristen är över Håll igång semineringarna i höst! När kalvarna föds finns det bete och en ny skörd närmar sig AA sinlägga lågmjölkande kor 6digare à flyaas 6ll annan grupp med sämre grovfoder Följa upp så aa vik6ga ru6ner inte glöms eller bortprioriteras

KRAV och ekologisk produk6on Ändring i åtgärdskatalogen Jordbruksverket ändrade 30 juli 2018 i åtgärdskatalogen för ekoregler. Dessa ändringar gäller 6ll 15 juni 2019. Karensfoder Krisklausul, dispanser inköp av konven6onellt grovfoder Lägre grovfoderandel hela lakta6onen 50 % grovfoder hela lakta6onen, 60% för ungdjur DeAa innebär aa kontrollorganen inte skall ge avvikelse för vissa punkter (som normalt ger avvikelser) Observera a? Arla kommer inte aa ta in mjölk framställd på dispensfoder som ekologisk förrän det gåa 6 månader (karensperioden) e`er det aa man slutat fodra med dispensfoder Arla kommer aa skilja på eko-betalningen 6ll de som fodrar dispensfoder och de som klarar av aa hålla EKO-cer6fierat foder.

Dikor Dikor har o`a hög konsum6onsförmåga i förhållande 6ll sia näringsbehov Gruppera djuren äldre kor som har bra hull och har kalvat något lägre än näringsbehovet kvigor, 1.a kalvare och tunna djur behöver i de flesta fall ligga på u@odringsnorm En egen ätplats

Dikor Om grovfodret innehåller 6llräckligt med fiber (hög NDF), med låg smältbarhet (hög indf) kan ges i fri 6llgång utan aa överkonsumeras -Lågdräk6ga dikor 8,5 MJ, 550-600 g NDF, 100-110 g RP per kg Ts -Högdräk6ga dikor 9,0-9,5 MJ, 550 g NDF, 110 g RP per kg TS Foder som kan vara lämpliga, helsäd, rörflen, ammoniak behandlad halm, halm och sent skördad vallfoder, Lågt eneriginnehållet men 6llräckligt gör o`a aa proteininnhållet är för lågt, analysera grovfodret och kompleaera med något proteinfoder, 6ll dräk6ga dikor kan proteinet vara av lite enklare slag

KöA-ungnöt Höj intensiteten med ökad kra`foderandel. Dessutom minskar behovet av strömedel Se över slaktvikten i kombina6on med ökat intensitet Fördela det foder som finns mellan de olika åldersgrupperna av djur

Strö Lägre skörd av halm, och mycket halm kommer aa gå 6ll foder Skilj på halm med GOD hygien 6ll foder Spån är redan nu en bristvara Torv ska enligt uppgi`er finnas 6llgängligt Torv fungerar även i djupströbädd. An6ngen enbart torv, eller som ea sugande lager i boaen vilket minskar halmåtgången

Övrigt aa tänka på Minska foderspill, var noggrann vid inläggning, foderuaag och u@odring Årets skörd av krisfoder, som t ex trädor och helsäd med stor mängd ogräs kan ge: risk för förgi`ning eller högt intag av an6nutri6onella substanser risk för förgi`ning på grund av högt innehåll av nitrat, både från vall och ogräs, ogräs har tendens aa ackumulera nitrat särskilt om grödan är stressad vilket kan gälla på många platser i år, ta analys på ensilerad gröda om höga nivåer blanda med andra foderpar6er risk särskilt för de grupper av djur som har ensidigfoderstat Var uppmärksam på djur som magrar snabbt, ändrat beteende (ex aggressiva eller loja) vinglig gång, blödningar, svårt aa andas, uppdragen buk... Överbeläggning