EU-PROJEKT: MER VÄRT ÄN PENGAR

EU-PROJEKT: MER VÄRT ÄN PENGAR VILKEN NYTTA FINNS AV ATT DELTA I RAMPROGRAMMET? VINNOVA Information VI 2007:18

DETTA ÄR DET SJUNDE RAMPROGRAMMET 2007 2013 EU är en stor fi nansiär av europeiskt samarbete inom forskning och utveckling. Det största EU-programmet är det sjunde ramprogrammet som pågår 2007 2013. Totalbudgeten för sjunde ramprogrammet är drygt 50 miljarder Euro och för kärnergiforskningen i Euratom 2,7 miljarder Euro. Det är en ökning med 41 procent jämfört med sjätte ramprogrammet. Programmet är öppet för många olika typer av organisationer: universitet och högskola, stora och små företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfi nansiärer, enskilda forskare med fl era. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan fl era europeiska länder. Programmet är uppdelat i fyra huvudområden, Samarbete (Cooperation), Idéer (Ideas), Människor (People) och Kapacitet (Capacities). Huvuddelen av budgeten ligger inom tio tematiska områden som återfi nns i delen Samarbete. www.europaprogrammen.se 2

NYTTAN AV EU:S RAMPROGRAM VILKET VÄRDE FINNS MED ATT DELTA UTÖVER FINANSIERING? Hösten 2007 hölls en konferens om nyttan av att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Fokus låg framför allt på vilken nytta som kan finnas utöver den självklara nytta som innebär att få sitt projekt finansierat. Materialet i denna broschyr är hämtat från konferensen, som fokuserade på fyra frågeställningar. Vilken nytta fi nns av att delta i EU:s ramprogram? Vad fi nns det för eventuella fördelar med att inte delta? På vilka grunder och på vilken nivå fattas beslut om deltagande? Vad bör göras för att stimulera ett ökat svenskt deltagande? Medverkade gjorde representanter från svenska universitet, större företag, småföretag och industriforskningsinstitut. Konferensen arrangerades av Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Europaprogrammen VINNOVA. VILKEN NYTTA FINNS AV ATT DELTA? Den strategiska affärspositionen kan stärkas Värdefull kompetensutveckling för den egna organisationen och personalen Tillgång till nya kontaktytor och intressanta samarbetspartners Organisationen blir en attraktiv arbetsplats vilket underlättar rekryteringen Projekten kan generera viktig ny kunskap även utanför själva projektet Ett EU-projekt är en slags kvalitetsstämpel som kan öka chanserna till annan finansiering Kontakten mellan forskarna i Europa kan öka VILKA FÖRDELAR KAN FINNAS MED ATT INTE DELTA? Administrationen kan ofta vara tung och besvärlig, både av ansökan och projekt Intressekonflikt kan uppstå mellan EU:s politik och företagets affärsintresse Det är ofta för långa ledtider mellan ansökan och resultat PÅ VILKA GRUNDER OCH PÅ VILKEN NIVÅ FATTAS BESLUT OM DELTAGANDE? Ofta kommer initiativet till att delta i projekt underifrån Besluten om att delta tas ofta högre upp i organisationen Att delta kan antingen handla om att vara aktiv i projekt eller försöka forma programmen Att forma programmen är en proaktiv satsning som oftast är långsiktig VAD BÖR GÖRAS FÖR ATT STIMULERA ETT ÖKAT SVENSKT DELTAGANDE? Samordning av nationella insatser och program i harmoni med EU-programmen En mer kraftfull påverkan på EU-programmen Information till industrin och andra aktörer mycket tidigt i planeringsprocessen av EU-program och -utlysningar 3

KOMMANDE STUDIE FRÅN VINNOVA VILKA EFFEKTER HAR DELTAGANDET FÖR SVERIGE? Har deltagandet i ramprogrammet haft några effekter för Sverige, svenskt näringsliv och svenska organisationer? Hur har den tekniska utvecklingen inom olika sektorer påverkats, och har ramprogrammet förändrat universitetens forskningsstrategier? Detta ska VINNOVA ta reda på i en studie som ska vara klar i september 2008. Studien omfattar de fyra tematiska områdena Informations- och Kommunikationsteknik, Livsvetenskaper, Energi och Fordon. Fem universitet ska ingå i studien: Chalmers, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Karolinska Institutet och Växjö universitet. Det är första gången som en effektstudie av detta slag görs. Det här är en helt ny typ av effektanalys som EU-kommissionen är mycket positiv till, liksom andra EU-länder som kommer att göra kompletterande studier, säger Gunnel Dreborg, VINNOVA. STATISTIK: SAMARBETE I SJÄTTE RAMPROGRAMMET Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Det är de främsta samarbetsländerna för svenska organisationer i sjätte ramprogrammet. Inte så konstigt kanske eftersom dessa länder är stora i ramprogrammet. Erica Tenevall, VINNOVA, har tagit fram statistik över Universitets, högskolors och näringslivs samverkan inom FP6. Statistiken omfattar tiden fram till maj 2007 vilket innebär 8.874 projekt med 69.289 deltagare. Svenska deltagare finns i 1.599 projekt, eller 3,6%. Bland de svenska universiteten deltar Lund i flest projekt, och inom industrin är det Volvo. När det gäller samarbetsmönster i Sverige ser man att alla företag samarbetar med något eller några universitet, men det omvända gäller inte svenska universitet samarbetar inte alltid med ett svenskt företag. KTH är det universitet som har flesta samarbeten med svenskt näringsliv. 4

VOLVO AERO: RAMPROGRAMMET GER EN STRATEGISK AFFÄRSPOSITION Volvo Aero hör till de företag som inte kan överleva utan EU. Åtminstone inte utan EU:s ramprogram. Om vi inte hade deltagit så hade företaget inte längre funnits, så enkelt är det, säger Bengt-Olof Elfström, forskningschef på Volvo Aero och poängterar samtidigt att deltagandet är strategiskt viktigt för att ta framtida affärspositioner. Volvo Aero tar fram tekniska lösningar till flygmotorer, en process som är både tidskrävande och kostsam. Det viktiga för Volvo Aero är inte pengarna från EU (cirka 40 miljoner SEK/år) utan den strategiska affärsposition som ett deltagande ger. Volvo Aero får tillgång till testplatser för nya motorer, och dessa testplatser är oerhört kostsamma. Samtidigt får man del av den spetskompetens som finns i EU-nätverket. Bolaget har en väl utvecklad strategi för medverkan i EU-projekt och en genomtänkt hantering av immateriella rättigheter och annan känslig strategisk kunskap och information. Volvo Aero har också medverkat till att påverka EU:s agenda för sjunde ramprogrammet vilket anses som strategiskt viktigt. Det borde fler inom svensk industri göra, enligt Bengt-Olof Elfström. Vi har ett stort samarbete med andra flygföretag i Europa och klustrar ihop oss för att skriva forskningprogrammen på kort och lång sikt. Vi är alltså med och formar programmen, vilket ger en god chans vid ansökningar. Nu ska vi dessutom gå med i det stora tekniksamarbetet Clean Sky, som är en JTI ( Joint Technology Intitative). När vi väljer samarbetspartners i Europa så är det de absolut bästa som gäller. Om de inte tillhör toppen så är de inte intressanta som partners för oss. När det gäller EU-projekt så krävs spetskompetens och inget annat. Om vi inte hade deltagit i EU:s ramprogram så hade Volvo Aero inte längre funnits Bengt-Olof Elfström, Volvo Aero 5

Att delta i EU-programmen är en investering i Scanias varumärke och framtida position Bo Sandberg, Scania SCANIA: ALLT VIKTIGARE ATT VARA MED I EU-PROGRAMMEN Buss- och lastbilstillverkaren Scania har tidigare inte varit så aktiva inom EU:s ramprogram. I och med det nuvarande sjunde ramprogrammet har de ändrat inställning. Det beror främst på att nyttan av att vara med har ökat samtidigt som det är ett användarvänligare program än förut. 4% av Scanias omsättning går till forskning och utveckling men det kommer att växa i absoluta tal på grund av ökad omsättning. 2.000 personer inom FoU ska växa till 3.000. Bo Sandberg, Scania, tycker att nyttan med EU-projekt främst är att de ökar kunskaperna, tillåter högriskprojekt och ger värdefulla kontaktytor. Administrationen kan vara betungande och ibland är det svårt att bemanna projekten, speciellt om dessa planeras med kort framförhållning. För Scania är det av fundamental vikt att säkra försörjningen av spetskompetens till bolaget vilket är en överlevnadsfråga på sikt. Att delta i EU:s forskningsprogram är en investering i Scanias varumärke och vår framtida position, säger Bo Sandberg. Från hösten 2007 tar sig den nya ambitionen uttryck i att Scania söker medlemskap i EUCAR, en sammanslutning av europeiska fordonstillverkare. Genom detta vill Scania framför allt lära sig, påverka innehållet i kommande program, bygga nätverk och se till att säkra kompetens och kunnande i Sverige. Det är också ännu viktigare än förut att vara med på EU-arenan eftersom de nationella programmen och EU-programmen blir alltmer samordnade. 6

SANDVIK: EUROPA-SAMARBETET GER EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS EU-projekt är ofta mycket stimulerande att arbeta med. De som deltar får ta del av spetskompetens och andras teknik som kan vara intressant att föra in i det egna företaget. Dessutom lär man känna Europa och de olika företagskulturerna. Genom våra EU-projekt blir vi en attraktiv arbetsplats som får lättare att rekrytera yngre ingenjörer, säger Mats Sjöstrand på Sandvik. Sandvik är, trots sina 42 000 anställda i 130 länder, ett ganska anonymt företag. Det är uppbyggt av tre divisioner: Avancerade verktyg, gruvutrustning, materialteknik. Trots att Sandvik ser fördelarna med att delta i ramprogrammet så blundar de inte för det som är problematiskt. En intressekonflikt kan till exempel uppstå mellan vad som gynnar EU:s politik och det egna företagets affärsintresse. Det är ofta alldeles för långa ledtider från idé till avslut vilket låser upp resurser under lång tid. Det är också tungt att författa en ansökan. Om det tar två år att få ihop en ansökan så är det alldeles för kostsamt! Utvärderingsprocessen är ofta svår att förstå och borde vara mer transparent. Vad skulle mer av svensk medfinansiering betyda för Sandvik? Inte särskilt mycket, enligt Mats Sjöstrand. Han menar att de offentliga medlen i Sverige inte är oviktiga men inte avgörande för att delta. I stället så är det möjligheten att ta del av ny teknik, uppbyggnad av kunskap inom strategiska områden och ett internationellt nätverk som är de viktigaste incitamenten för att delta. I EU-projekten kommer man i kontakt med oväntad spetsteknik som kan vara intressant för det egna företaget. Mats Sjöstrand, Sandvik 7

De viktigaste resultaten av EU-projekt redovisas inte Anders Berntson, Acreo ACREO: EU-PROJEKT GER INTRESSANTA KUNSKAPER VID SIDAN AV Den spännande kunskapen från EU-projekten kanske inte syns i slutredovisningen. De viktigaste resultaten kommer ofta oväntat nog vid sidan av... 8 Acreo är ett industriforskningsinstitut som är mycket involverade i EU-projekt av olika slag. Anders Berntson sitter bokstavligen mitt i projekten, författar ansökningar, driver projekten framåt och rapporterar resultat. Han vill ge en personlig bild av EU-projekt. Alltså: de viktiga resultaten finns enligt Anders Berntson inte i projektrapporteringen. Eftersom alla måste vara överens i slutredovisningen så blir den ofta urvattnad på grund av ett väldigt kompromissande. Och ett EU-projekt är inte ett forum för bra idéer eftersom man måste man dela sig av sina kunskaper till andra och det vill man inte. Så varför är då EU-projekt ändå viktiga? Jo, de genererar viktig ny kunskap som inte syns i redovisningen av projektet. De spännande resultaten finns vid sidan av. Dessutom skapas nya strategiska kontakter som kan bli värdefulla i andra sammanhang. EU-projekten är en extremt intressant miljö att jobba i och där finns mycket information tillgänglig. Men man måste vara väldigt tydlig med vad man har för mål innan man ber EU om finansiering. Om man kommer dit utan agenda och tillsammans med partners ska definiera forskning och resultat riskerar man stor förvirring, säger Anders Berntson. För Acreo är finansieringen från EU ett viktigt incitament för deltagande och EU-projekten räknas som en kärnverksamhet. Förslag om medverkan för Acreo i EU-projekt kommer oftast från näringslivet. Just industrin är viktig i arbetet med att öka det svenska deltagandet, enligt Anders Berntson: Industrin har en nyckelroll och kan dra med sig många akademiska partners. Acreo har dragits med tack vare Ericsson.

MIDSUMMER: EU-FINANSIERING MOT ALLA ODDS Svenska finansiärer borde inte vara rädda att ge planeringsbidrag även till mycket små företag. Eric Jaremalm, Midsummer Även ett litet tvåmans bolag i behov av kapital kan få mycket god draghjälp av EU:s ramprogram. Se bara på företaget Midsummer, som trots att nästan ingen i Sverige trodde på deras idé gick vidare till EU och fick en topputvärdering. Därmed började riskkapitalet att flöda även i Sverige. Midsummer arbetar med att med hjälp av tunnfilmsteknik bygga solceller, vilket är mycket billigare än med kiselteknik. Eric Jaremalm och hans kollega vände sig till flera svenska finansiärer och myndigheter men hade ingen stor framgång med att få stöd. De till och med avråddes från att söka EU-pengar eftersom de inte hade klart med sin egenfinansiering (EU står bara för halva kostnaden). Men en EU-ansökan blev det, och en ansökan som fick toppoäng. Med den i hand var det som att ha en kvalitetsstämpel på projektet och det lossnade därmed med riskkapital. Jag tycker att svenska finansiärer borde vara mer frikostiga med såddfinansiering, säger Eric Jaremalm. De borde inte vara rädda för att ge planeringsbidrag även till mycket små företag. Dessutom har småföretag stort behov av rådgivning och hjälp att skriva EU-ansökningar. Även skatteoch redovisningsregler är svåra för småföretagen. VINNOVA arbetar med information och rådgivning till mindre företag som vill söka EU-pengar, och det är just sådan hjälp som Eric Jaremalm efterlyser. 9

Att delta i EU:s forskarnätverk kan främja yngre forskares karriärer Jan-Åke Gustavsson, Karolinska Institutet. KAROLINSKA INSTITUTET: EUROPAS FORSKARNÄTVERK MINSKAR BLYGSELN Europeiska forskare är blyga och har dålig kontakt med varandra. I USA är det tvärtom. Europas forskarnätverk, de så kallade Network of Excellence, kan ändra på detta. Jan-Åke Gustavsson, Karolinska Institutet, leder forskarnätverket CASCADE inom området livsmedelssäkerhet. Det är ett Network of Excellence, som är en europeisk specialitet där det mesta handlar om kunskapsutbyte och kommunikation och inte så mycket om ren forskning. Nätverket har 27 partners från nio länder. Erfarenheterna är övervägande mycket positiva och medför bl.a. ett nytt utmanande men intressant synsätt på FoU-arbete genom att exempelvis förmedla kunskap och resultat direkt ut till allmänheten. De medverkande forskarna, speciellt de yngre, kan genom medverkan i nätverket snabbare överge sin europeiska blyghet och främja sin karriär. Vi deltar i flera nätverk som vi aldrig hade fått utan EU-finansiering. EU är mycket förtjusta i utbyte av personal och det har vi haft mycket av, säger Jan-Åke Gustavsson. Nackdelarna med nätverken beskriver han som många möten och att möten via video dessvärre inte ger samma nytta som personliga möten. Nu gäller det att de nätverk som har startat också kan fortleva. KI är därför aktiva med att lobba för att EU-kommissionen ska förlänga de existerande nätverken och inte starta nya. Flera nätverk i Europa skulle dessutom kunna knytas samman med varandra. 10

PANELDISKUSSION, DELTAGARE Pär Omling, Veten skaps - rådet Eva Lindencrona, VINNOVA Uno Svedin, Formas Rune Åberg, Fas Björn Telenius, Energimyndigheten Johan Ancker, Teknikföretagen Bjarne Kirsebom, Utbildningsdeparte - mentet Bjarne Kirsebom: Det finns mycket kvar att göra för att ytterligare stödja ett ökat deltagande i EU-programmen. Har exempelvis programkommittéledamöter tillräckligt med tid och resurser för denna uppgift? Hur är det med andra insatser och aktörer, exempelvis forskningsråden, stiftelserna, NCP-verksamheten och representation i Bryssel? Sverige svarar för cirka en procent av världens FoU hur kan vi i detta perspektiv bäst påverka EU? Pär Omling: Kvalitet i hemtagandet bör vara vägledande att ta hem pengar (i EUprojekten) tillsammans med låg kvalitet är inte angeläget. Utmaningen i EU-deltagandet ökar ju högre upp i värdekedjan man kommer dvs. nära IPR rättigheter, produkter etc. Motiven för deltagande varierar starkt med olika aktörer. Eva Lindencrona: Det är viktigt att öka möjligheterna till påverkan av EU-programmen. Det är angeläget att ha starka beredningsgrupper med kompetenta deltagare, utveckla egna strategier, öka de direkta kontakterna med EU-kommissionen, och utnyttja mer nationella experter. Uno Svedin: Det är en rad åtgärder som måste utföras. Samspelet mellan olika myndigheter och andra aktörer är mycket angeläget exempelvis genom att nationella insatser utformas så att de stöder ett ökat deltagande i EU-program. Detta kräver en bättre framförhållning för att stödet skall bli effektivt för EUdeltagandet. Rune Åberg: Det är angeläget att påverka innehållet i programmen och utlysningarna. Därför är kontakter med de främsta forskarna i Sverige angeläget och att framförhållningen i dylika insatser är relevant. Oerhört viktigt att få information tidigt om vad som planeras i EU-programmen. Vi bör öka deltagandet av svenska experter i utvärderingsprocessen. Björn Telenius: Mycket viktigt är att vi har ett starkt nationellt program och får fram starka aktörer som kan agera internationellt. De nationella programmen bör utformas så att de ger ett stöd för medverkan i EU-program/projekt. De flesta beslut är fattade långt innan Rådsbesluten och generellt sett långt innan de officiella besluten tas. Fokus flyttas från tekniknytta till att åstadkomma strukturella förändringar. Har de svenska FoU-aktörerna en modern strategi för hur EU-programmen skall påverkas och utnyttjas? Hur ska svenska aktörer agera när de faktiska besluten om EU-programmen/utlysningstexterna fattas långt innan de officiella besluten? Johan Ancker: Industrin anser att det är angeläget att delta i EU-program/projekt men hur förbättrar vi deltagandet? Kommissionen beskriver teknikområden tematiskt och det vore en fördel om svenska FoU-insatser/ programmen utformades på ett liknande sätt. VINNOVA bör ta initiativ till en sådan harmonisering. Svårigheten är också att förstå var fokus ligger i en utlysningstext. NMP-programmet (Nano, Material, Produktion) är ett exempel. Aktörer i Sverige borde kunna medverka till en tolkning. En närvaro i Bryssel är en nödvändighet för en direktkommunikation med EU-kommissionen. I DEN EFTERFÖLJANDE DISKUS- SIONEN FRAMKOM FÖLJANDE INLÄGG OCH KOMMENTARER: Starka EU-supportkontor höjer deltagandet i EU-projekt. Mycket mer arbete behöver utföras i Bryssel för exempelvis stöd till ett ökat direkt interagerande mellan svenska aktörer och EU-kommissionen. Vi i Sverige skall matcha EU men det skall ske ur svenskt perspektiv Det är angeläget att svenska FoUprogram utformas så att industrin tillsammans med UoH kan öka sitt deltagande i EU projekt Mindre företag anser att grundforskningen borde inkludera synsättet att ge bas för framtida produkter och i den processen måste företagare tidigt vara med. Oro för att de mindre s k STREP-projekten kommer att försvinna från EU:s projektinstrument. Industrin anser att ha en egen strategi för EU-medverkan är avgörande. Det är då man kan navigera mellan alternativen. Man måste vara mycket aktiv själv för att påverka EU-kommissionen och andra aktörer för anpassning av EU-program för egen nytta. Det är angeläget att öka antal industridoktorander för att säkra kompetens. Proaktivitet och en egen strategi är viktiga för att påverka Bryssel. Den linjära modellen är död men inte ingredienserna. Proaktivitet är ett måste. En harmonisering mellan svenska FoU-program med dito i Bryssel är angeläget. Ett tidigt agerande i planeringsprocessen i Bryssel är mycket viktigt. 11

Denna skrift är resultatet av en konferens om nyttan av att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Vilken nytta kan finnas utöver den självklara nytta som det innebär att få sitt projekt finansierat? Finns det eventuella fördelar med att inte delta, hur fattas beslut om deltagande och vad bör göras för att stimulera ett ökat svenskt deltagande? En viktig slutsats av konferensen är att det ofta inte alls är finansieringen som är det viktiga motivet för att delta. Det handlar i stället om strategisk affärsnytta, att kunna delta i kompetenta nätverk och att arbetsplatsen blir mer attraktiv vilket underlättar rekrytering. Oväntad kunskap kan komma fram utanför själva projektet. Företagets medarbetare får stimulans genom att de kommer i kontakt med spetskompetens, andra arbetssätt och nya arbetskulturer. Kort sagt, EU-projekt är värt mycket mer än pengar. ISSN 1650-3120