Den boende i centrum. Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA/ Ph. D. Forskare/ lärare Arkitekturskolan KTH. föredrag den 29 oktober 2014

föredrag den 29 oktober 2014 Den boende i centrum vid utformning av god arkitektur kt vid demensproblem Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA/ Ph. D. Forskare/ lärare Arkitekturskolan KTH Kungl. Tekniska k Högskolan KTH, Stockholm

Punkter för föredrag TESS-NH instrumentet ett amerikanskt instrument för en enkel mätning av kvalitet i vård och omsorgsmiljön i särskild boendeform Användbarhet och tillgänglighet inte bara mätbara egenskaper utan en få fråga om rumsupplevelse Universell utformning ökad anpassning mellan de boendes särskilda behov och en god arkitektur vid demensproblem Färg, form och ljussättning medel för att skapa goda boendemiljöer för äldre personer med demens Exposé några förebildliga exempel på goda vård- och omsorgsmiljöer

Ädelreformen 1992 särskilt boende = den enskildes hem KÄLLA: Socialstyrelsen, 2011: Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. 2011-1-12. 1 12 Stockholm: Socialstyrelsen.

Presentation

Nordiskt perspektiv: 30,0% 11 15 % 19 % 25,0% % 20,0% 6 % 15,0% 9 % 10,0% 5 % 10 % 16 % 5,0% 6 % 9 % 0,0% FINLAND Finland Sweden SWEDEN NORWAY Norway DENMARK Denmark 5 % ICELAND 21 % 8 % 20 % 28 % TNO total number of older people with eldercare (antal äldre personer med vård- och omsorgstjänster) HCS eldercare TNO provided in ordinary housing (kvarboende HCSmed vård- och omsorgstjänster) RCH eldercare provided in RCH Residential care homes Iceland (äldreboende) Denmark Finland Iceland Norway Sweden population 5 560 628 in 2011 5 375 276 in 2011 318 452 in 2011 4 920 305 in 2011 9 415 570 in 2011 age group 65 years and older 934 186 16,8% 940 673 17,5% 39 170 12,3% 742 966 15,1% 1 694 803 18,0% age group 65-79 years old 706 200 12,7% 682 660 12,7% 28 342 8,9% 521 552 10,6% 1 242 855 13,2% age group 80 years and older 227 986 4,1% 258 013 4,8% 10 827 3,4% 221 414 4,5% 451 947 4,8%

Rumsligt fokus igenkänning i rumslig perception förståelse rumslig association KÄLLA: Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Cross, N. (2011). Design thinking. Understanding how designers think and work. New York: Berg Publishers. Rapoport, A. (1982). The Meaning of the Built Environment. Beverly Hills/ London/ New Dehli: Sage Publications, Inc.

arkitekttävlingar 89 arkitekttävlingar godkända av Sveriges Arkitekter 1864 till 2013: 3 nationella idétävlingar 1 regional projekttävling 68 kommunala projekttävlingar. KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.

Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.

Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Architecture Dpt Architecture and the Built Environments, Environments Royal Institute of Technology, Technology KTH. KTH (Material från Svenska Fattigvårdsförbundet i Riksarkivet.).

Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.

Rumsligt fokus: från institution KÄLLA: Kungl._Socialstyrelsen. (1950). Idéförslag till ålderdomshem. De 12 belönade förslagen med smärre modifikationer i 30 blad. Kungl. Socialstyrelsen l Stockholm: Kungl. Socialstyrelsen. l

Rumsligt fokus: till hem! hem, hemma, hemlikhet KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.

Rumsligt fokus: till hem! KÄLLA: SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut.

TESS-NH instrumentet http://www.unc.edu/depts/tessnh/tess_info.htm KÄLLA: Sloane, P. D., Long, K. M., & Mitchell, C. M. (2005). TESS-NH Manual. Program on Aging, Disability and Long-term Care.. Sloane, P. D., Mitchell, C. M., Weisman, G., Zimmerman, S., Long Foley, K. M., Lynn, M.,... Montgomery, R. (2002). The therapeutic environment screening survey for nursing homes (TESS-NH), an observational instrument for assessing the physical environment of institutional settings for persons with dementia. The Journals of Gerontology, 57(No. 2. Series B: Psychological Sciences and Social Sciences), S69-S78.

TESS-NH instrumentet under 1990-talet och ersätter två tidigare versioner Vigs Ängars äldreboende äldre versioner premierade korridorlösningar komplexa lösningar kunde inte mätas KÄLLA: Åhnlund, O., & Ohara, K. (1997). The Physical Environment of Group Living for Persons with Dementia - 12 Case Studies in Southern Sweden. Slutrapport 970069-2. Lund: Dpt Functions Analysis. School of Architecture. Lund University.

TESS-NH instrumentet http://www.unc.edu/depts/tessnh/tess_info.htm htm Instrumentet ger en ögonblicksbild av en boendeenhet för äldre med demensproblem, med fokus på 1. Hälsa, säkerhet, trygghet 2. Orienterbarhet, överblickbarhet 3. Autonomi, avskildhet gemenskap, kontroll 4. Hemlikhet och social miljö KÄLLA: Sloane, P. D., Long, K. M., & Mitchell, C. M. (2005). TESS-NH Manual. Program on Aging, Disability and Long-term Care.. Sloane, P. D., Mitchell, C. M., Weisman, G., Zimmerman, S., Long Foley, K. M., Lynn, M.,.Montgomery, R. (2002). The therapeutic environment screening survey for nursing homes (TESS-NH), an observational instrument for assessing the physical environment of institutional settings for persons with dementia. The Journals of Gerontology, 57(No. 2. Series B: Psychological Sciences and Social Sciences), S69-S78. S78.

terapeutiskt mål, område o fråga beskrivning 4 svenska kommuner, medel-värde, 14 äldreboende poängintervall 53 am. äldreboenden, medelvärde Kommun I, medelvärden, 5 st äldre-boende Kommun II, medelvärden, 7 st äldre-boende Kommun III, värde (1) Kommun IV värde (1) avskildhet/ kontroll/ frihet (TESS-NH instrument: privacy, control, autonomy, unit autonomy) 1 sköterskeexpedition ja/nej 0-2 1,62 0,73 1,00 0,90 0,00 1,00 2a utrymme för kontorsarbete 0-1 0,71 0,22 0,30 0,57 0,00 0,00 2b bänk för kontorsarbete 0-1 0,15 0,06 0,10 0,14 0,00 0,00 2c skrivbord för kontorsarbete i allrum 0-1 0,04 0,10 0,40 0,00 0,00 0,00 2d separat arbetsrum för kontorsarbete 0-1 0,13 0,31 0,08 0,14 1,00 0,00 3 passage över avdeln till nästa avdeln 0-1 0,33 0,16 0,27 0,36 0,00 0,00 4a boende äter på/ utanför avdeln 0-3 2,88 2,62 2,90 2,57 3,00 2,00 4b aktiviteter it t på/ utanför avdeln 03 0-3 233 2,33 187 1,87 230 2,30 219 2,19 100 1,00 200 2,00 4c boendes hygien inom/ utom avdeln 0-3 2,92 2,89 3,00 2,57 3,00 3,00 säkerhet/ trygghet/ kontroll (TESS-NH instrument: safety, security, health, exit control) 5a dörrar till övriga avdelningar, dolda 0-2 0,04 0,13 0,10 0,43 0,00 0,00 5b dörrar till ute, dolda 0-2 0,04 0,13 0,17 0,36 0,00 0,00 6c låsta/ olåsta dörrar in/ ut från avdeln 0-1 0,77 0,37 0,80 0,67 0,00 0,00 6d låssensor öppnar vid personkontakt 0-1 0,06 0,03 0,10 0,00 0,00 0,00 6e dörr öppnas via kodlås/ strömbryta 0-1 0,71 0,33 0,67 0,67 0,00 0,00 6f låsning under nattetid/ dåligt väder 0-1 0,04 0,04 0,00 0,14 0,00 0,00 6g dörrar är larmade 0-1 0,75 0,42 0,00 0,67 1,00 0,00 6h larm aktiveras genom sensor på boe 0-1 0,09 0,25 0,00 0,00 1,00 0,00 6i larm aktiveras genom kod/ kort/ str 0-1 0,46 0,17 0,00 0,67 0,00 0,00 6j larm låter vid in-/ utpassage fr avdel 0-1 0,17 0,02 0,00 0,10 0,00 0,00 bedömning av underhållsbehov inom avdelning (TESS-NH instrument: maintenance) 7a underhållsbehov i gem. utrymme 0-2 1,66 1,76 1,50 1,52 2,00 2,00 7b underhållsbehov i hall/ korridor 0-2 1,55 1,70 1,27 1,52 2,00 2,00 7c underhållsbehov i lägenheter 0-2 1,68 1,81 1,63 1,60 2,00 2,00 7d underhållsbehov i lägenhetsbadrum 0-2 1,72 1,78 1,53 1,60 2,00 2,00 bedömning av nivå på städning inom avdelning (TESS-NH instrument: cleanliness) 8a städnivå i gemensamma utrymmen 0-2 1,40 1,83 1,75 1,57 2,00 2,00 8b städnivå i hall/ korridor 0-2 1,72 1,53 1,60 1,50 1,00 2,00 8c städnivå i lägenheter 0-2 1,76 1,86 1,73 1,71 2,00 2,00 8d städnivå i lägenhetsbadrum 0-2 1,79 1,89 1,83 1,71 2,00 2,00 9a odör från få urin/ /fekalier i gem utrymm 02 0-2 168 1,68 181 1,81 19 1,97 126 1,26 200 2,00 200 2,00 9b odör från urin/ fekalier i lägenheter 0-2 1,55 1,81 1,83 1,40 2,00 2,00 skydd mot halksäkerhet/ tillgång till handledare i korridor/ stödhandtag (TESS-NH instrument: safety) 10a halksäkerhet på golv i gem utrymme 0-2 0,72 1,87 1,90 1,57 2,00 2,00 10b halksäkerhet i hall/ korridor 0-2 0,77 1,87 1,90 1,57 2,00 2,00 10c halksäkerhet i lägenheter 0-2 0,64 1,62 1,90 1,57 1,00 2,00 10d halksäkerhet i lägenhetsbadrum 0-2 1,30 1,87 1,90 1,57 2,00 2,00 11a handledare i hall/ korridor 0-2 1,92 1,69 1,60 1,14 2,00 2,00 11b stödhandtag i lägenhetsbadrum 0-2 1,38 1,09 1,20 1,14 1,00 1,00 belysning/ ljussättning i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: stimulation, lighting) 12a ljussättning i gem utrymme 0-3 0,70 0,87 0,75 0,74 2,00 0,00 12b ljussättning i aktivitetsrum 0-3 1,15 1,26 0,93 1,10 2,00 1,00 12c ljussättning i lägenhet 0-3 0,58 1,28 0,87 1,24 2,00 1,00 13a bländningsrisk i hall/ korridor 0-2 1,00 1,07 0,83 1,43 2,00 0,00 13b bländningsrisk i aktivitetsrum 0-2 1,00 1,30 0,93 1,29 2,00 1,00 13c bländningsrisk i lägenhet 02 0-2 112 1,12 135 1,35 118 1,18 121 1,21 200 2,00 100 1,00 avskildhet, kontroll, valmöjligheter säkerhet, trygghet, kontroll bedömning av ytor och underhåll städning renhet halksäkerhet ljussättning 14a jämnhet i ljussättning i hall/ korridor 0-2 0,38 1,29 0,83 1,33 2,00 1,00 14b jämnhet i ljussättning i aktivitetsrum 0-2 0,66 1,31 0,78 1,48 2,00 1,00 KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS 14c jämnhet i ljussättning i lägenhet 0-2 0,17 1,25 0,60 1,40 2,00 1,00

terapeutiskt mål, område o fråga beskrivning 4 svenska kommuner, medel-värde, 14 äldreboende poängintervall 53 am. äldreboenden, medelvärde Kommun I, medelvärden, 5 st äldre-boende Kommun II, medelvärden, 7 st äldre-boende Kommun III, värde (1) Kommun IV värde (1) gemensamma utrymmen/ sociala mötesplatser/ antal sittplatser (TESS-NH instrument: socialization, space, seating) 15 fördelning av sittplatser per rum 0-3 2,62 2,85 2,90 2,50 3,00 3,00 17a inomhusstråk som leder till ett tvärt 0-1 0,13 0,08 0,10 0,21 0,00 0,00 17b inomhusstråk som leder till sittplats 0-1 0,45 0,64 0,68 0,86 0,00 1,00 18 planlösning/ disposition av rum 0-2 0,21 0,46 0,55 0,29 1,00 0,00 bostadslikhet/ hemlikhet i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: personalization, familiarity, familiarity, homelikeness) 19 hemlikhet i gemensamma utrymmen 0-3 1,43 1,69 1,97 1,81 2,00 1,00 20 tillgång till gemensamt kök på avdel 0-2 0,89 1,35 0,97 1,43 2,00 1,00 21 minnessaker/ affektionssaker i lägen 0-3 1,94 2,84 2,80 2,57 3,00 3,00 22 hemlikt bohag i lägenhet 0-3 1,36 2,82 2,70 2,57 3,00 3,00 23 de boendes yttre utseende 0-2 1,30 1,84 1,70 1,64 2,00 2,00 tillgång till visuell och taktil stimulans (TESS-NH instrument: visual/ tactile stimulation) 24a minnessaker/ affektionssaker i lägen 0-3 5,24 2,35 1,83 2,57 3,00 2,00 24b gemensamma utr m utsikt mot inner 0-3 2,66 2,74 2,40 2,57 3,00 3,00 25a tillgång till taktil stimulans 0-3 1,30 1,48 1,28 1,64 3,00 0,00 25b tillgång g till visuell stimulans 0-3 1,83 1,98 1,77 2,14 3,00 1,00 tillgång till utemiljö (TESS-NH instrument: outdoor access) 26 en skyddad innergård 0-3 2,45 2,29 1,87 2,29 3,00 2,00 27a inbjudande/ oinbjudande innergård 0-3 2,08 2,39 1,43 2,12 3,00 3,00 27b funktionell/ ofunktionell innergård 0-3 1,88 2,35 1,43 1,98 3,00 3,00 tillgång till orienteringsmärken/ igenkänningspunkter (TESS-NH instrument: orientation, orientation/ cueing) 28a öppen/ stängd lägenhetsdörr 0-1 0,79 0,41 0,25 0,38 1,00 0,00 28b skyltning av boendes namn vid dörr 0-1 0,24 0,96 1,00 0,86 1,00 1,00 28c ny bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,21 0,09 0,35 0,00 0,00 0,00 28d gammal bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,02 0,07 0,15 0,14 0,00 0,00 28e personliga saker vid dörr 0-1 0,00 0,09 0,22 0,14 0,00 0,00 28f märkning med nummer av lägenhete 0-1 0,64 0,16 0,30 0,33 0,00 0,00 28g markering med färgsättning/ kulörto 0-1 0,00 0,11 0,20 0,24 0,00 0,00 28a2 badrumsdörr synlig från säng 0-1 0,00 0,60 0,07 0,33 1,00 1,00 28b2 badrumsdörr ej synlig från säng, do 0-1 0,29 0,38 0,27 0,24 0,00 1,00 28c2 stängd badrumsdörr med symbol 0-1 0,17 0,04 0,00 0,14 0,00 0,00 28a3 siktlinje fr lägenhet mot gem utrymm 0-1 0,42 0,35 0,10 0,29 1,00 0,00 28b3 synliga igenkänningspunkter 0-1 0,25 0,03 0,10 0,00 0,00 0,00 28c3 synliga riktningsmarkörer 0-1 0,00 0,04 0,17 0,00 0,00 0,00 avskildhet/ tillgång till egen lägenhet (TESS-NH instrument: privacy) 29a egen lägenhet/ delat bostadsrum 0-9 0,96 9,00 9,00 9,00 9,00 9,00 ljud/ störning i gemensamma utrymmen (TESS-NH instrument: noise) 30 tv på/ av i gemensamt utrymme 0-6 1,57 0,96 1,17 0,69 2,00 0,00 31a boende ropar eller skriker 0-2 2,62 1,89 1,93 1,64 2,00 2,00 31b personal ropar eller skriker 0-2 2,49 1,63 1,97 1,57 1,00 2,00 31c ljud från tv/ radio 0-2 1,85 1,40 1,28 1,33 1,00 2,00 31d ljud från högtalare/ kommunikations 0-2 2,66 1,85 1,70 1,71 2,00 2,00 31e larmsignaler/ ringsignaler 0-2 2,51 1,54 1,60 1,57 1,00 2,00 31f andra ljud från maskiner/ installation 0-2 2,69 1,76 1,68 1,36 2,00 2,00 helhetsintryck av boendemiljön på avdelningen (TESS-NH instrument: global rating) 32 helhetsintryck av avdelningen 1-10 5,75 6,72 6,30 6,60 8,00 6,00 Noter: (1) endast underlag från 1 boendeavdelning på 1 äldreboende. möblering, mötesplatser bostadslikhet - hemlikhet utblickar och sysselsättning utemiljö orientering - överblick ljud och ljudmiljö helhetsbedömning 1-10 KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS

TESS-NH instrumentet Tillämpad i fort- och vidareutbildning gpå KTH 4 kommuner 14 äldreboenden 69 boendeavdelningar 274 boende 19 utvärderare i åldern 26-56 år 11 arkitekter och 8 vård-/ omsorgsyrke KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS

TESS-NH instrumentet 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 Serie2 Äldreboende D, 1 avd Serie1 53 amerikanska äldreboenden (medelvärde) (medelvärde) 5 äldreboende 7 äldreboenden Serie9 4 svenska kommuner Kommun Serie10 I Kommun Serie6 II äldreboende Serie11 M, 1 avd, äldreboende N, 1 avd, Serie12 Kommun I Kommun IV/ Kommun IV Kommun IIII/ Kommun III, 1 äldreboende 1 äldreboende KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS

TESS-NH instrumentet terapeutiskt mål, område o fråga beskrivning (1) poängintervall 53 am. äldreboenden, medelvärde 4 svenska kommuner, medel-värde, 14 äldre-boende Kommun I, medel-värden, 5 st äldre-boende Kommun II, medel-värden, 7 st äldre-boende Kommun III, värde (2) Kommun IV värde (2) 7a underhållsbehov i gem. utrymme 0-2 1,66 1,76 1,50 1,52 2,00 2,00 7b underhållsbehov i hall/ korridor 0-2 1,55 1,70 1,27 1,52 2,00 2,00 7c underhållsbehov i lägenheter 0-2 1,68 1,81 1,63 1,60 2,00 2,00 7d underhållsbehov i lägenhetsbadrum 0-2 1,72 1,78 1,53 1,60 2,00 2,00 8a städnivå i gemensamma utrymmen 02 0-2 140 1,40 183 1,83 175 1,75 157 1,57 200 2,00 200 2,00 8b städnivå i hall/ korridor 0-2 1,72 1,53 1,60 1,50 1,00 2,00 8c städnivå i lägenheter 0-2 1,76 1,86 1,73 1,71 2,00 2,00 9a odör från urin/ fekalier i gem utrymme 0-2 1,68 1,81 1,97 1,26 2,00 2,00 9b odör från urin/ fekalier i lägenheter 0-2 1,55 1,81 1,83 1,40 2,00 2,00 12b ljussättning i aktivitetsrum 0-3 1,15 1,26 0,93 1,10 2,00 1,00 12c ljussättning i lägenhet 0-3 0,58 1,28 0,87 1,24 2,00 1,00 19 hemlikhet i gemensamma utrymmen 0-3 1,43 1,69 1,97 1,81 2,00 1,00 20 tillgång till gemensamt kök på avdeln 0-2 0,89 1,35 0,97 1,43 2,00 1,00 21 minnessaker/ affektionssaker i lägenhet 0-3 1,94 2,84 2,80 2,57 3,00 3,00 23 de boendes yttre utseende 0-2 1,30 1,84 1,70 1,64 2,00 2,00 25b tillgång till visuell stimulans 0-3 1,83 1,98 1,77 2,14 3,00 1,00 28c ny bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,21 0,09 0,35 0,00 0,00 0,00 28d gammal bild på lägenhetsinnehavare 0-1 0,02 (3) 0,07 (3) 0,15 (3) 0,14 (3) 0,00 (5) 0,00 31d ljdfå ljud från högtalare/ hötl /kommunikationsutr ikti t 02 0-2 266 2,66 185 1,85 170 1,70 171 1,71 200 2,00 200 2,00 medelvärde urval frågor 1,41 1,60 1,41 1,53 1,94 1,67 Noter: (1) den högsta poäng = bästa lösningen (4) värde baserat på svar i fråga 28c (2) ej medelvärde endast uppgifter från en boendeavdelning på ett äldreboende (5) värde baserat på svar i fråga 28c och 28d (3) värde baserad på svar i fråga 28d KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS (4)

TESS-NH instrumentet Likartad användning av instrumentet av personer med arkitekt- eller vård-/ omsorgsbakgrund. Arkitekter tenderar att vara mer återhållsamma i sin bedömning av hemlikhet än personer med omsorgsprofession På samma sätt är arkitekter kt mer återhållsamma i sin samlade bedömning av den fysiska miljön i förhållande till personer med omsorgsprofession KÄLLA: Andersson, 2014: IN PRESS

10 8 6 4 2 0 TESS-NH instrumentet 10 9 9 8 8 8 7 7 7 6 6 5 5 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 Fråga 19: hemlikhet - institutionslikhet (0-3 poäng) Fråga 32: helhetsintryck av miljö i äldreboende (1-10 poäng) äldreboen nde N, kommun IV. 53 am äldreboenden äldreboen nde A, Kommun I, äldreboend de B, Kommun I, äldreboend de C, Kommun I, äldreboend de D, Kommun I, äldreboend de E, Kommun I, äldreboend de F, Kommun II, äldreboend de G, Kommun II, äldreboend de H, Kommun II, äldreboen nde I, Kommun II, äldreboend de J, Kommun II, äldreboend de K, Kommun II, äldreboend de L, Kommun II, äldreboend de M, kommun III, äldreboend de N, kommun IV. 53 am äldreboenden äldreboen nde A, Kommun I, äldreboen nde B, Kommun I, äldreboen nde C, Kommun I, äldreboen nde D, Kommun I, äldreboen nde E, Kommun I, äldreboen nde F, Kommun II, äldreboen nde G, Kommun II, äldreboen nde H, Kommun II, äldreboen nde I, Kommun II, äldreboen nde J, Kommun II, äldreboen nde K, Kommun II, äldreboen nde L, Kommun II, äldreboen nde M, kommun III, Figur 2. Jämförelse mellan fråga 19 (hemlikt eller institutionslikt) mot fråga 32 (helhetsintryck av den fysiska miljön i äldreboendet) d presenterat t för respektive äldreboende, d ställda mot en amerikansk k baseline byggd på medelvärden d från 53 amerikanska äldreboenden.

Användbarhet och tillgänglighet 3:112 Definitioner och begrepp När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i detta avsnitt menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14). Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). (BFS 2013:14). KÄLLA: BBR 21. Karlskrono: Boverket

Användbarhet och tillgänglighet Accessibility -buildings or parts of buildings> means that people, regardless of disability, age or gender, are able to gain access to buildings or part of buildings, into them, within them and exit from them NOTE Accessibility includes ease of independent approach, entry, evacuation and/or use of a building and its services and facilities, by all of the building's potential users - with an assurance of individual health, safety and welfare during the course of those activities. Usability -characteristic i of the bil built environment which hih can be used by everybody in convenience and safety. KÄLLA: ISO/ TC 59/SC16: Accessibility and usability of the built environment. ISO/TC 59/SC 16, Date: 2011-03-16, ISO/FDIS 21542:2011(E), ISO/TC 59/SC 16/WG. Secretariat: AENOR, Building construction Accessibility and usability of the built Environment, Construction Accessibilité et facilité d'utilisation de l'environnement bâtiment

Sweden: Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, g BBR, frekvens tillgänglighet g g och användbarhet Svenskaversion Användbarhet: 32 ggr Tillgänglighet: 86 ggr Tillgänglighet och användbarhet: 13 ggr Engelsh version Usability: 35hits Accessibility: 39 hits Accessibility and usability: 27 hits Begreppen införda i svensk bygglagstiftning 1966 Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA

Fysiska hinder KÄLLA: Tjeklister til BR 10. Statens Byggeforskningsinstitut, SBi. Koebenhavn, http://www.sbi.dk/tilgaengelighed/tjeklister Ryhl, C. (2009). Tilgaengelighed - udfordringer, begreber og strategier SBi, nr 2009:12. Köbenhavn: Statens Byggeforskningsinstitut, SBi

Sensorisk upplevelse av rummet igenkänning rumslig perception förståelse rumslig association

Parkinson s disease Joint problems Brain tumour ageing and movements KÄLLA: Andersson, J, 2005: Rum för äldre. Stockholm: Arkitekturskolan Mild Alzheimer s disease Alzheimer s disease with aphasia Demens NUD (non ultra descriptum)

TESS-NH instrumentet

KÄLLA: Andersson, J. E. (2014). Usefulness as key parameter in assessing accessibility and usability in architecture. A theorem for explaining a twin concept in the building code In H. L. Hentilä & A. Herneoja (Eds.), Proceedings of the 6th Annual Architectural Research Symposium in Finland 2014 (Vol. 2014). Oulu: Oulo School of Architecture. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA

Case III. Sophies Bad, Copenhagen, Denmark. KÄLLA: Andersson, J. E. (2014). Usefulness as key parameter in assessing accessibility and usability in architecture. A theorem for explaining a twin concept in the building code In H. L. Hentilä & A. Herneoja (Eds.), Proceedings of the 6th Annual Architectural Research Symposium in Finland 2014 (Vol. 2014). Oulu: Oulo School of Architecture. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA

Universell utformning arkitektur för alla PRINCIPLE ONE: Equitable Use: The design is useful and marketable to people with diverse abilities. PRINCIPLE TWO: Flexibility in Use: The design accommodates a wide range of individual preferences and abilities. PRINCIPLE THREE: Simple and Intuitive Use: Use of the design is easy to understand, regardless of the user 's experience, knowledge, language skills, or current concentration level. PRINCIPLE FOUR: Perceptible Information The design communicates necessary information effectively to the user, regardless of ambient conditions or th e user's sensory abilities. PRINCIPLE FIVE: Tolerance for Error.The design minimizes hazards and the adverse consequences of accidental or unintended actions. PRINCIPLE SIX: Low Physical Effort. The design can be used efficiently and comfortably and with a minimum of fatigue. PRINCIPLE SEVEN: Size and Space for Approach and Use. Appropriate size and space is provided for approach, reach, manipulation, and use regardless of the user 's body size, posture, or mobility. Follette Story, M. (1998). Maximizing usability: the principles of universal design. Assistive Technology, the Official Journal of RESNA, 10(1), ( 4 12. AND Steinfeld, E., & Maisel, J. (2012). Universal design. Creating inclusive environments. New York: Wiley&Son Ltd.

Universell utformning arkitektur för alla DH Hus, Hoye Taastrup, Danmark, the world s most universally designed house?

människan i centrum hjärnans bild av kroppen homonculus = liten människa en kropp på små fötter stora händer stor mun och tunga stora ögon och öron KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. g On the interaction between frail older people p and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.

Sensoriska hinder: nedsatt syn Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik - rumsproportioner p 2. Dagsljusinfall 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.

Sensoriska hinder: blindhet Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik rumsproportioner 2. Rumsakustik efterklangstid tid 3. Efterklangstid rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande äd d av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.

Sensoriska hinder: nedsatt hörsel Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Rumssamband 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsakustik För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.

Sensoriska hinder: dövhet Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Dagsljusinfall 3. Kontakt mellan inne och ute 4. Rumssamband mellan inne och ute 5. Rumsakustik efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.

universell utformning arkitektur för alla DH Hus, Hoye Taastrup, Danmark, the world s most universally designed house?

Universell utformning arkitektur för alla SUSTAINABILITY SOCIAL INCLUSION ACCESSIBILITY USABILITY SOURCES: UN, ISO

Teori för människans samspel med miljö high Negative affect & maladaptive behaviour Positive affect & adaptive behaviour mpetence com Negative affect & maladaptive behaviour low weak environmental press strong Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging g process. The psychology py of adult development and aging. g In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp. 619-674). Washington D.C: Am Psychological Association. Jonas E Andersson, Ph D arkitekt SAR/ MSA Skype name: carljonasake

breda beskrivningar i för generellt goda byggnader för flera detaljerade beskrivningar för att skapa en god individbaserad vård

nedsättning av kroppsliga förmågor = naturligt åldrande KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH.

Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008a). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008b). Trivsel i plejeboligen. En antologi om trivselfaktorer i plejeboliger. Odense: Syddansk Universitetsforlag.

zooming capacity den lilla detaljen - det stora sammanhanget KÄLLA: Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur.

ca 100 olika övervägande för god rumsmiljö för äldre KÄLLA: Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur.

färg, form och ljussättning - ombyggnad

KÄLLA: Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.

före efter KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.

före före efter efter KÄLLA: Medichus & Målarmästarna. (2008). Rum för god omvårdnad (Space for good care and assistance). Göteborg: Perspective Communication AB. Andersson, J. E. (2011). "Touching up" Communal Space of a Residential home setting. A Comparative Study of Tools for Assessing Changes in the Interior Architectural Space. Journal of Housing for the Elderly, 25(2), pp. 175-216.

färg, form och ljussättning ombyggnad brukarmedverkan av äldre, anhöriga och personal KÄLLA: Becker, F. D., & Poe, D. B. J. (1980). The effects of user generated design modifications in a general hospital. Journal of Nonverbal Behavior, 4(4), pp. 195 218 218.

analysera rummet före Vadtycker boende? Vad tycker anhöriga? Vad tycker personal? Vad säger expert? Tallbackens Äldreboende, Silverhemmet, Blackeberg, Stockholm KÄLLA: Andersson, J. E., & Rönn, M. (2013). Rum för hälsa, en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende. In Trita Ark (Ed.), Forskningspublikationer (Vol. 13). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.

Tallbackens Äldreboende, Silverhemmet, Blackeberg, Stockholm KÄLLA: Andersson, J. E., & Rönn, M. (2013). Rum för hälsa, en utvärdering av en miljöintervention på Tallbackens omsorgsobende. In Trita Ark (Ed.), Forskningspublikationer (Vol. 13). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.

färg, form och ljussättning -nybyggnad ygg bärande idéer från ax till limpa

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget t med ditt äldreboende? d Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? (Socialstyrelsen)

KÄLLA: Husberg, L. (2014). Vigs Ängar boende och liv. Samspel arkitektur, ledarskap och engagerade medarbetare [Vigs Ängar - housing and living. On the interaction between architecture, leadership and enthousiastic colleagues] Uppdrag Kunskap. Lund: Lund University.

Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008a). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008b). Trivsel i plejeboligen. En antologi om trivselfaktorer i plejeboliger. Odense: Syddansk Universitetsforlag.

förebildligaexempel alla byggnader innehåller kunskap, men analysen måste visa om det är goda lösningar eller mindre goda lösningar

KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Plejecenter Aertebjerghaven, Odense, 2005 Arkitekt Schmidt, Hammer, Lassen, SHL Arkitekter A/S, Århus Danmark (47 lgh)

KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Plejeboligere Høje Tåstrup, Köpenhamn, 2006 Arkitekt Frederiksen & Knudsen Arkitekter A/S, Köpenhamn, Danmark (50 lgh)

KUNSKAPSDAG OM FRAMTIDENS ÄLDREBOENDE NORRTÄLJE KOMMUN 25 NOVEMBER 2010 Résidence de la Cité Verte, Sucy-en-Brie, 2006 Arkitekt AD Quatio Arkitekter AS, Paris, Frankrike (110 lgh)

Flottiljens Äldreboende, Järfälla kommun, 2006-2012 Arkitekttävlingar inom ramen för Bo bra på äldre dar, 2011-1212

tack för ert intresse! Jonas E Andersson, Arkitekt SAR/ MSA, tekn doktor. E-post: jonas.andersson@arch.kth.se

Referenser: Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of housing]. Stockholm: Äldreboendedelegationen. ddl Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoral thesis). Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen.. In F. T. XXX (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH, Kungl. Tekniska Högskolan.. Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties, experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), 1715-1724. Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp. 166-186). London: Croom Helm Ltd. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur. Erhvervs&Byggestyrelsen. (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E.-o. Byggestyrelsen (Ed.). Copenhagen: Erhvervs- og Byggestyrelsen. EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and 2011. Hansen, T. (2008). Leve- og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design - Positioning and Definition of Concepts Describing Person-Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), 57-66. Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature. Geriatric Nursing, 34(2013), 116-121. Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen, N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The national welfare? The Danish welfare state in an international context] (pp. 21-45). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat - gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives.. Ageing Research Reviews, 11(2012), 123-135.

Referenser: Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck et Larcier, SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer 1993-2001. In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.). Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P. Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp. 619-674). Washington D.C: American Psychological Association. Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. [Welfare technology in eldercare. A survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology, SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stöd för styrning och ledning (National guidelines for care and caring of a person with dementia 2010. Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.). Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg-Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall. Memory in architecture and landscape (pp. pp. 16-41). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård- och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), pp. 61-71. Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. New York: Wiley & Sons Inc. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård- och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 - inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long-term care. The SPRI architectural competition in 1979-1980: purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings- och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J.-E. Ruth, J. J. F. Schroots & T. Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: www.fremtidensplejehjem.dk Homonculus: http://en.wikipedia.org/wiki/cortical_homunculus