Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen

Relevanta dokument
Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Räddnings- och beredskapsförvaltningen

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan Näringslivsstyrelsen

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

2017 Strategisk plan

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

God ekonomisk hushållning

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Räddning- och beredskapsförvaltningen

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

2019 Strategisk plan

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Kultur- och fritidsnämnden

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport Prognos 2013

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

Revisionsrapport Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Verksamhetsplan Kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen

Verksamhets/skolplan Barn- och utbildningsnämnden

Vision 2030 Burlövs kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

Med Tyresöborna i centrum

Planera, göra, studera och agera

Budget 2018 och plan

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Strategiska planen

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

haninge kommuns styrmodell en handledning

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Program för uppföljning av privata utförare

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun

Riktlinjer för intraprenad i Vårgårda kommun

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

Reglemente. Reglemente för Kommunstyrelsen

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

1 September

Verksamhetsplan

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Vision för Alvesta kommun

Verksamhetsplan Räddningstjänsten

Budgetrapport

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Presentation av verksamhetsplan KS Kommunledningsförvaltningen

Riktlinjer för budget och redovisning

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Verksamhetsplan Omvårdnadsnämnd

Handlingsplan för Personalpolitiskt program

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Mål och vision för Krokoms kommun

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Personalpolitiskt program

HR-strategi. HR-strategi

Utvecklingsplan för Bodens kommun Fastställd av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan

Grundläggande granskning 2017

Detaljbudget år 2016, kommunstyrelsen

Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Vision Arvika kommun

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Verksamhetsområde Centrum för arbete och integration

Strategisk inriktning

Transkript:

Verksamhetsplan 2010-2012 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen

Inledning 3 Verksamhetsidé 3 Planeringsförutsättningar 4 Samhällsutveckling 5 Tillväxt i Boden 5 Trygg och trivsam kommun 6 Medborgarnas Boden 7 Eko-kommunen 8 Verksamhet 9 Nöjda medborgare 9 Bra kvalitet 9 Medarbetare 11 Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 11 Delaktighet och inflytande 12 Ledarskap 12 Ekonomi 13 Hållbar ekonomisk utveckling 13 Effektivt resursnyttjande 14 Budget 2010-2012 15 Drift 15 Investeringar 17 Serviceförklaringar 18 Bygga och bo 18 Socialt stöd 18 Söka arbete i kommunen 18 Näringsliv 18 2

Inledning Utvecklingsplanen är, tillsammans med översiktsplanen, det mest långsiktiga verktyget för styrning av kommunens utveckling. Utvecklingsplanen anger visionen för år 2020 samt vad som är viktigt för att nå utveckling och framgång. Utvecklingsplanen ligger till grund för den strategiska planen samt för verksamhetsplanerna. Den strategiska planeringen för Bodens kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni den strategiska planen som omfattar mål och resurser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Beslutet i fullmäktige föregås av en dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Med utgångspunkt från den strategiska planen fastställer nämnderna verksamhetsplaner, där nämnderna anger målindikatorer för att mäta måluppfyllelsen på nämndsnivå samt aktiviteter för att nå målen. Verksamhetsplanerna är tillika en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Verksamhetsplanerna delges kommunfullmäktige i december. Samtidigt som nämnderna fastställer sina verksamhetsplaner revideras serviceförklaringar för respektive verksamhetsområde. Uppföljning av den strategiska planen och verksamhetsplanerna sker löpande under året i delårsrapporter samt vid årets slut i årsredovisningen. Verksamhetsidé Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppdraget att leda, styra och samordna kommunens verksamheter. I uppdraget ligger att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, ansvara för den ekonomiska förvaltningen samt arbeta för hela kommunens utveckling. Kommunledningsförvaltningen arbetar med dessa frågor för kommunstyrelsens räkning. Andra arbetsområden avser kommunövergripande planering och administrativ service. Förvaltningen biträder miljö- och byggnämnden med frågor rörande bostadsanpassning, bygglov, miljö, hälsa samt planering. Verksamhetsplanen omfattar de delar som avser kommunstyrelsens ansvarsområde. 3

Planeringsförutsättningar Nedan framgår förslag till lagändringar med mera som kommer eller kan komma påverka verksamheten kommande år. En ny lagstiftning har kommit avseende strandskyddet. Syftet är att gällande bestämmelser ska bli tydligare, samordnas med plan- och bygglagen, bättre anpassas till lokala och regionala förhållanden samt öka kommunens möjligheter att i sina översiktsplaner ange de lokala behoven av strandnära bebyggelse. Lagstiftningen innebär krav på ökade insatser vad avser kommunens översiktliga planering. Regeringen har under våren 2009 begärt att Boverket och ett 70-tal andra myndigheter ska remissbehandla förslag till ny Plan och bygglag (PBL) samt förslag till ändring i Anläggningslagen. I sitt yttrande anser Boverket att det behöver klarläggas om det är en revidering av PBL som avses eller en helt ny lag som i sådana fall bör ges nytt namn, Samhällsbyggnadslagen. Enligt regeringens förslag ska den nya lagen träda ikraft den 1 mars 2010. Även denna förändring kommer att kräva ökade kommunala resurser genom att det exempelvis ställs ökade krav på medverkan under byggprocessen. En ny lag om skuldsanering kommer under 2010. Lagen innebär att det kommer att ställas stora krav på kommunen, d v s Konsument Boden. För att möta det tillsätts en ny befattning som skuldrådgivare från 1 januari. Det gör att utredningens mål att kommunerna ska kunna ge hjälp utan större dröjsmål klaras. Det ska ställas mot väntetiden i Boden som med ordinarie resurser idag överstiger 6 månader. Ett förslag till förändringar av lagen om offentlig upphandling (LOU) är ute på remiss. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2010. I korthet innebär förslaget bland annat att en avtalsspärr införs, d v s avtal får inte ingås under en viss period. En marknadsskadeavgift på lägst 10 tkr och högst 5 mkr kan påföras kommunen vid otillåtna direktupphandlingar. En fast beloppsgräns på ca 286 tkr införs som gräns för direktupphandlingar. Bestämmelserna om ramavtal ändras så att avtal där alla villkor är fastställda kan ingås med ett valfritt antal leverantörer. Ett annat förslag innebär att LOU inte behöver tillämpas vid anskaffning av varor eller tjänster från hel- eller delägda juridiska personer. Detta gäller endast under förutsättning att den som utför upphandlingen har samma kontroll över den juridiska personen som över sin egen verksamhet och att huvuddelen av verksamheten utförs tillsammans. Anskaffningen anses då ske inom en och samma upphandlande myndighet och avtalet kommer inte att utgöra ett kontrakt i LOU:s mening. 4

Samhällsutveckling Vision Fördel Boden ett hållbart växande samhälle Mål Tillväxt i Boden Trygg och trivsam kommun Medborgarnas Boden Ekokommunen Mål- indikatorer Tillväxt i Boden Styrelsen bidrar till tillväxt i Boden när 2006 2007 2008 minst 7 småhustomter säljs varje år 21 9 3 handläggningstiden för erbjudande av industritomter inte överstiger 5 dagar 5 5 5 Skapa attraktivt boende För att nå det övergripande målet att inflyttningen ska överstiga utflyttningen är det viktigt att det finns en fungerande bostadsmarknad med tillgång till lägenheter och tomter. Kommunledningsförvaltningen bidrar genom att ha attraktiva tomter till försäljning, exempelvis tomter med bra lägen eller för speciella ändamål. Det kan vara tomter som är strandnära, tillåter hästhållning, för näringsverksamhet eller ger möjlighet att kombinera näringsverksamhet och boende. Det kan även handla om att skapa förutsättning för etablering av +55 boenden. Lediga tomter ska aktivt marknadsföras genom deltagande på mässor, annonsering i lokaltidningar samt genom utökad information på hemsidan. Det finns förväntningar om att bostadsbyggandet kommer att öka under 2010 i jämförelse med 2009. Denna prognos är dock osäker, med tanke på den tveksamhet som finns om den ekonomiska utvecklingen Utveckla området vid norra infarten På sikt ska området vid norra utfarten utökas. Området har goda kommunikationsoch exponeringsmöjligheter samt redan etablerad handel. Expansionen säkrar även framtida behov av mark för värmeverket och kommunal industrimark. Detta mål ska uppnås genom att förvärva mark i området och detaljplanera/exploatera marken. Vidare ska aktivt arbete ske för att hitta intressenter för nya affärsetableringar i området. Ny kommuntäckande översiktsplan Enligt strategiska planen ska det senast vid utgången av 2010 finnas ett förslag till en ny kommuntäckande översiktsplan. Avsikten är att översiktsplanen ska utgöra en 5

vision och ett strategiskt dokument för att styra markanvändningen och utveckla kommunen. Det fortsatta arbetet är sedan en kontinuerlig process som avses ske etappvis, där viktiga markanvändningsfrågor kan hanteras som fördjupningar eller tematiska tillägg till den nya översiktsplanen. Exempel på markanvändningsfrågor som bör behandlas var för sig är Luleå älvdal från Boden till Sävast (fördjupning) Strandskyddet och landsbygdsutveckling (tematiskt tillägg) Omvandling före detta militära områdena (fördjupning) Vindkraft (tematiskt tillägg) Centrala stadens förtätning/utveckling (fördjupning) Militära skjutbullerzoner (tema eller policy) Översyn av detaljplaner Bodens centralort täcks i dagsläget av ca 600 detaljplaner, varav knappt 500 är äldre än 12 år. För att möta behovet av byggnationer och ändrad markanvändning inom dessa områden krävs kontinuerlig översyn av dessa äldre planer. När önskemål om etableringar uppstår är det därför viktigt med en flexibel handläggning för att tillgodose behoven. För att skapa villatomter i attraktiva lägen är detaljplaner längs Lule älv mot Sävast strategiskt viktiga för kommunen. Av mycket stor betydelse är också planer för att möjliggöra verksamhetsetableringar på före detta militära områden. Vägverkets planerade utbyggnad av Riksväg 97 liksom önskemål om att få bygga fler och större komplementbyggnader kommer också att ställa krav på detaljplaneändringar. Stimulera bredbandsutbyggnaden Tillgången på bredband blir allt viktigare vid val av bostads- eller etableringsort. Bodens befintliga infrastruktur för bredband baseras till stora delar på kopparkabel som successivt kommer att avvecklas. Kommunledningsförvaltningen har under 2009 påbörjat arbetet med att samordna och till delar påverka marknaden att utveckla bredbandstillgången i Boden. Trygg och trivsam kommun Styrelsen bidrar till en trygg och trivsam kommun när 2006 2007 2008 medborgarna i SCB:s undersökning minst ger kommunen betyget 65 (skala 0-100) för» trygghet 50 54» bostadsplanering 58 59 Minskad brottslighet och ökad trygghet Kommunen och närpolisen har arbetat fram en gemensam åtgärdsplan för 2010-2011 med syftet att minska brottsligheten och öka tryggheten i kommunen. Kommunledningsförvaltningen kommer i enlighet med planen att fortsätta arbeta med utbildningar i ansvarsfull alkoholservering krogtillsyn i samverkan med polisen att få in trygghetsfrågorna i planprocessen 6

Hälsopolitisk strategi I strategiska planen har styrelsen fått i uppdrag att ta fram en hälsopolitisk strategi för Boden. Den grundläggande utgångspunkten ska vara ambitionen att motverka de systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet som finns mellan olika socioekonomiska grupper samt mellan kvinnor och män. Barn- och unga samt äldre är särskilt viktiga målgrupper. Medborgarnas Boden Styrelsen bidrar till att medborgarnas Boden nås när 2006 2007 2008 de i SCB:s medborgarundersökning ger följande som lägst betyget 50 (skala 0-100)» information och öppenhet 55 56» tillgänglighet 52 55» förtroende 52 55» påverkan 40 43 Utveckla synpunktshanteringen Ett viktigt steg för delaktighet togs under 2008 genom BodenDialogen. Ett stort antal bodensare tog möjligheten att ge sin syn på framtidens Boden. I den nya utvecklingsplanen finns flera förslag för att bland annat förbättra dialogen mellan medborgare och företrädare för kommunen. Ett av dem är att ta fram ett system för att lämna såväl positiva som kritiska synpunkter till kommunen. I början på 2010 kommer ett sådant system att införas och det kommer att vara anknutet till diariet. Mer lättläst hemsida Av handlingsplanen för handikappolitiken framgår bland annat att Sveriges webbplatser ska vara tillgängliga för alla. Kommunens hemsida är tillgänglig för dem som har funktionshinder. Där finns även en språkhjälp. Hemsidan kommer successivt anpassas och göras mer lättläst. Fortsatta informationsinsatser Sedan många år har kommunen som mål att vara öppen mot media och allmänhet för informationsutbyte. Det sker genom besök, e-post och telefon. På webbplatsen finns möjlighet att ta del av dokument och tjänster. Resultaten av SCB:s medborgarundersökning kommer att redovisas på kommunens webbplats. Under 2009 har arbete påbörjats med att göra kommunens eget kartmaterial tillgängligt via Internet. Arbetet beräknas kunna slutföras under 2010 Tryckt informationsmaterial finns på svenska och engelska. Information till hushållen skickas i många fall ut genom Taltidningen. Vid medie- och introduktionsutbildningar finns öppenhet och delaktighet med som viktiga faktorer. 7

Eko-kommunen Styrelsen bidrar till att Boden är en eko-kommun genom att 2006 2007 2008 öka andelen fakturor som skickas elektroniskt, % 2,9 5,3 2,9 ta mot leverantörsfakturor elektroniskt och därefter öka andelen, % 0 0 0 öka andelen elektroniska lönespecifikationer, % 3,6 5,2 5,2 Öka andelen E-fakturor och E-lönespecifikationer Kommunen skickar årligen ut en stor mängd fakturor, den allra största delen som pappersfakturor. För närvarande kan endast privatpersoner få fakturor elektroniskt. Genom ett aktivt informationsarbete bedöms andelen kunna öka. Ett arbete har dessutom startat för att även kunna skicka elektroniska fakturor till företag. Samtidigt tar kommunen varje år emot en stor mängd leverantörsfakturor på papper. Ett projekt för att ta mot dessa elektroniskt har startat. Införandet beräknas ske successivt och i första hand kommer leverantörer med stora fakturamängder till kommunen att tillfrågas om att skicka fakturor elektroniskt. Förutom minskad pappersmängd effektiviseras hanteringen av fakturorna. Även kommunens internfakturor kommer framöver att hanteras elektroniskt. Samordna utskriftshanteringen I den analys som genomfördes i PrintA-projektet under 2005 framkom att det skrivs ut och kopieras ca 8,2 miljoner sidor per år. Volymen bedömdes dessutom vara ökande och uppgår idag till ca 10,5 miljoner sidor till en totalkostnad om ca 6 miljoner kronor per år. Under 2009 har en central utskriftslösning pilottestats. Slutsatsen är att en samordning av utskriftshanteringen kan minska spillet vid utskrifter och därigenom kan kommunens utskriftskostnader reduceras. Förutsättningarna för en central utskriftshantering utreds under 2009 och en eventuell upphandling kan påbörjas under 2010. Totalt omfattas nästan 500 skrivare så systemet kan inte vara fullt ut driftsatt förrän under 2011. 8

Verksamhet Vision Fördel Boden till nytta för medborgarna Mål Målindikatorer Nöjda medborgare Bra kvalitet Nöjda medborgare I SCB:s medborgarundersökning görs ingen specifik mätning som rör förvaltningens verksamhet. Därför finns inga indikatorer. Bra kvalitet Styrelsen har bra kvalitet i verksamheten när 2006 2007 2008 antalet e-tjänster ökar 12 det sker en successiv ökning av kommunala arbetsställen som har bredbandsförbindelse och senast 2011 har minst 90 % bredbandsförbindelse 17 40 alla kommunens vitala IT-stöd är kvalitetssäkrade enl BITS-modellen när det gäller IT-säkerhet 0 0 0 tio av kommunens större IT-system kan nås med en inloggning. - 2 2 minst 90 % av alla användare har genomgått kommunens IT-grundutbildning 0 10 75 % av alla IT-användare med problem får hjälp inom två timmar i/u 40 90 % av de som ringer till växeln får svar inom 3 signaler 86 88 62 100 % av alla nya skuldsaneringsärenden påbörjas inom 2 veckor 100 46 0 Kvalitets- och verksamhetsutveckling, IT Inom förvaltningen finns en speciell stödfunktion vars uppgift är att tillsammans med verksamheten stödja och driva utvecklingen inom e-tjänster. En arbetsgrupp bestående av representanter från ett flertal förvaltningar arbetar med att utveckla kommunens 9

utbud av e-tjänster. Delar av den infrastruktur som krävs för att öka antalet e-tjänster driftssätts under 2010. Bredband är en viktig förutsättning för att kunna fortsätta utveckla och stödja verksamhetens processer med hjälp av moderna IT-lösningar. Under 2008 inleddes projektering för fiberanslutning av alla större arbetsställen. Under perioden 2010-2012 kommer alla kommunens arbetsställen att förses med bredbandsanslutning Under 2010 kommer säkerhetsnivån i alla vitala IT-system att analyseras enligt BITS-metoden. Eventuella behov av höjd säkerhetsnivå kommer att dokumenteras och ingå i en åtgärdsplan. Allt fler av kommunens IT-system kräver att användaren loggar in med ett unikt användarnamn och lösenord. Trenden är att antalet system ökar vilket även kommer att öka supportbehovet till användare som glömt sitt användarnamn och lösenord. För att öka tillgängligheten kommer det att etableras lösningar där flera system kan nås med en och samma inloggning. Dolda IT-kostnader uppstår när användare har problem att använda IT-systemen. I många fall beror det på krånglande datorer eller otillräckliga kunskaper. Beläggningen på IT-utbildningarna har av olika anledningar varit sparsam. Ett nytt kursutbud med bland annat endagskurser förväntas öka beläggningen. Under 2009 har ett teknikstöd driftssatts för att öka antalet användare som får hjälp inom två timmar, vilket allt fler får. Dessa mål är beroende av varandra varför det krävs ytterligare aktiviteter för att öka beläggningen på framförallt grundläggande IT-utbildning. En plattform för videokonferenser har pilottestats under 2009. Under 2010 lanseras den som tjänst i kommunens nätverk och kommer i ett första läge att användas till hemspråksundervisning i samverkan med andra norrbottenskommuner, kommunchefskonferenser och konferenser mellan länets kommunalråd. Kvalitets- och verksamhetsutveckling, övrigt Kommunen deltar i den gemensamma teleupphandlingen för Norrbottens och Västerbottens län. Även under kommande år blir det konkurrenskraftiga taxor för all telefoni. För att sänka kostnader för teleförbindelser och ge ökad kvalitet för anslutningar utanför växelns verksamhetsområde pågår ett införande av IP-telefoni. Kommunens teleservice kvalitetssäkras genom anträffbarhetsmätningar antingen utom eller inom ramen för SM i telefoni och kundservice. Med anledning av det ökade antalet skuldsaneringsärenden har servicenivån sjunkit drastiskt. Förslaget till ny skuldsaneringslag kommer att ytterligare försämra situationen. Redan tidigare har utåtriktade aktiviteter inom konsumentvägledning avbrutits och under 2009 har konsumentvägledningen tidvis skötts av Luleå kommun. För att kunna ge en bra konsumentvägledning och en bra skuldrådgivning i Boden tillsätts en befattning som skuldrådgivare från 1 januari 2010. Utveckling av HR-systemet sker successivt och förutsättningarna för att införa en modul för arbetsmiljöarbetet utreds. Syftet är att förbättra kvaliteten och underlätta chefernas arbete. Styr- och uppföljningsprocessen utvecklas successivt. Under 2010 kommer delårsrapporten ytterligare anpassas till styrmodellen. Rutiner och riktlinjer för den interna kontrollen kommer att tas fram under 2009. Arbetet med den interna kontrollen fortsätter under 2010. 10

Medarbetare Vision Fördel Boden en attraktiv arbetsgivare Mål Målindikatorer Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Delaktighet och inflytande Ledarskap Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Medarbetarna har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när 2006 2007 2008 de i medarbetarenkäten på en 8-gradig skala betygsätter» arbetssituationen till minst 6» arbetsbelastning och arbetstakt till minst 5,4 - - 5,8 5,4 - - sjukfrånvaron minskar för att understiga 6 % 6,8 6,9 4,7 andelen långtidssjukskrivna minskar för att understiga 50 % av totalt sjukskrivna 69,9 74,6 60,5 Arbetsmiljöronder och förebyggande arbete Förvaltningens skyddskommitté genomför arbetsmiljöronder som omfattar både fastighets- och verksamhetssyn. Utifrån det som framkommer vidtas åtgärder. Arbetsorganisationen har stor betydelse för arbetssituation och arbetsbelastning. För att minska stress och psykiska påfrestningar är det viktigt att organisera och planera arbetet så att övertid undviks. Perioder med hög belastning måste följas av perioder med tid för återhämtning. Tidiga insatser och hälsofrämjande arbete Den totala sjukfrånvaron minskar och var 2,6 % för perioden januari till och med augusti 2009. Andelen långtidssjuka fortsätter att minska och var för samma period 35,1 %. Tidiga insatser och hälsofrämjande arbete kan förhindra nya sjukskrivningar. För att i första hand främja hälsan införs rökfri arbetstid från 2010. 11

Delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när 2006 2007 2008 de i medarbetarenkäten på en 8-gradig skala betygsätter delaktighet och trivsel till minst 6-5,9 - Arbeta med information och kommunikation Arbetsplatsträffarna fortsätter att utvecklas. Den gemensamma värdegrunden anger vilket förhållningssätt som ska gälla på arbetsplatserna. Innehållet i värdegrunden måste hållas levande och fortsätta att diskuteras på arbetsplatsträffarna. Alla medarbetare får information och ges möjlighet att kunna påverka, lämna synpunkter på det som händer på arbetsplatsen. Det ökar möjligheten till att kunna vara delaktig i att utveckla verksamheten. Ledarskap Medarbetarna upplever att ledarskapet är bra och tydligt när 2006 2007 2008 de i medarbetarenkäten på en 8-gradig skala betygsätter ledarskapet till minst 6,1-6,1 - Utveckla medarbetarsamtalen Medarbetarsamtalen fortsätter att utvecklas och genomförs årligen. I samtalet kan chefen och medarbetaren föra en dialog om arbetssituationen, arbetsmiljön, behov av utveckling, mål för arbetet, ledarskap m m. Modell för lönekriterier En gemensam modell för lönekriterier inom förvaltningen håller på att utvecklas. 12

Ekonomi Vision Fördel Boden en god ekonomisk hushållning Mål Hållbar ekonomisk utveckling God betalningsberedskap Vårda tillgångarna Effektivt resursnyttjande Målindikatorer Hållbar ekonomisk utveckling Styrelsen bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling genom att 2006 2007 2008 inte ha någon negativ budgetavvikelse, % 40 10-11 Fortsatt fokus på uppföljningar Förvaltningen har tidigare år haft större budgetavvikelser främst på grund av överoch underskott vid fastighetsaffärer. I delårsrapporten efter augusti månad 2009 prognostiserar kommunledningsförvaltningen med en positiv budgetavvikelse för året på 3,7 mkr. Arbetet fortsätter med kontinuerliga uppföljningar av ekonomin. Successiv anpassning Verksamheten anpassas successivt efter tillgängliga resurser. 13

Effektivt resursnyttjande Styrelsen bidrar till ett effektivt resursnyttjande när 2006 2007 2008 antalet ramavtal ökar 50 47 23 Effektivisering av upphandlingsprocessen Med anledning av den nya lagstiftningen avseende offentlig upphandling blir det allt viktigare för kommunen att ha många ramavtal. Lika viktigt är det att verksamheten följer de ramavtal som tecknats. Under 2010 kommer därför metoder/system för att följa avtalstroheten att tas fram. För att effektivisera upphandlingsprocessen och förenkla för förvaltningarna kommer upphandlingssystemet att uppgraderas. Införande av Lean Under 2009 har ett införande av Lean påbörjats. Med Lean menas ett systematiskt förbättringsarbete för att effektivt nyttja resurserna och höja kvaliteten till gagn för kunderna. Inom förvaltningen kommer Lean i första hand implementeras inom samhällsbyggnadskontorets verksamhetsområde. 14

Budget 2010-2012 Drift Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Intäkter 47 915 35 960 36 160 36 557 Kostnader 133 646 111 475 111 905 113 800 Nettokostnader 85 731 70 519 75 515 75 745 77 243 Tilldelad ram 77 314 74 241 75 515 75 745 77 243 Resultat -8 417 3 722 0 0 0 Specifikation av nettokostnader Politisk verksamhet 19 596 19 497 22 654 22 920 23 241 Infrastruktur, skydd m m 14 689 13 815 15 336 15 348 15 631 Fritid och kultur 1 280 40 Affärsverksamhet 5 863-5 681-6 024-5 914-5 916 Vård och omsorg 8 002 8 101 6 934 6 797 6 903 Kommungemensam verksamhet 36 301 34 747 36 615 36 594 37 384 Summa (tkr) 85 731 70 519 75 515 75 745 77 243 * Prognos 2009 avser delårsrapport efter augusti månad. Verksamheten och planerade förändringar Förändringar enligt tidigare plan I enlighet med förra verksamhetsplanen förekommer ingen prisuppräkning av budget för oförutsedda utgifter, eu-projekt och tomträtter. Avsatta medel för EU-valet 2009 utgår och ersätts av en budget för det allmänna valet 2010. Högre kapitalkostnader och minskade intäkter för det drogförebyggande arbetet finansieras genom att särskild avtalspension upphör samt neddragning av budget för både IT-utveckling och kommunövergripande utvecklingsprojekt. Nya förändringar Till kommande planperiod är ramen minskad med ytterligare 1 573 tkr 2010. Neddragningen som successivt ökar uppgår till 2 020 tkr 2012. Som en konsekvens av ny lagstiftning för skuldsanering förstärks resurserna med ytterligare en person. Två tjänster inom planverksamheten flyttas från investeringsbudgeten till driftbudgeten. Därtill kommer kostnader för nyvaldutbildning 2011. Nedan framgår vilka åtgärder som vidtagits. I samband med pensionsavgång från hösten 2010 beräknas uppgiften som alkoholoch narkotikasamordnare kunna lösas via samordning med övriga tjänster. Därutöver dras en vakant befattning som HR-strateg in. Den ekonomi- och personaladministrativa organisationen kommer att påverkas ytterligare i och med den administrativa översynen. Bland annat föreslås att det införs en central lönefunktion från 2010. All samlad löneadministration som systemförvaltning, lönekonsultativ verksamhet och användarstöd inryms i samma organisation. All form av personalredogörande uppgifter upphör på förvaltningarna. De ekonomiska konsekvenserna av förslagen i den administrativa översynen har inte beaktats. Budget för IT-utveckling, förslagsverksamheten samt kommunövergripande utvecklingsprojekt utgår helt. Kommunstyrelsen har därefter 212 tkr för oförutsedda utgifter. Under 2010-2012 används 500 tkr av fullmäktiges pott för oförutsedda utgifter till finansiering av centrumbildningen E-hälsa. Till Långsiktigt digitalt bevarande 15

används 500 tkr 2010 och det återstår 1 782 tkr till oförutsedda utgifter, vilket är 750 tkr mindre än tidigare. Folkhälsoarbetet i Norrbotten är finansierat med 44 tkr till och med 2010. Inga medel finns avsatta för Winternet, Centrum för riskanlys. För att finansiera EU-projekt som har potential att skapa tillväxt och sysselsättning i Boden finns 1 560 tkr per år. Under 2010 kommer hälften att nyttjas till ett projekt för att utveckla Boden som destination och skapa tillväxt i besöksnäringen. Resterande är anvisat till andra mindre projekt och det återstår endast 143 tkr för nya projekt. För 2011-2012 återstår i stort sett hela budgeten. I investeringsramen för 2010 utgick medel för uppförande av P-däck. Som en konsekvens av detta utgår även driftkostnader och intäkter, vilka uppgick till samma belopp. Antalet bostadsanpassningsärenden har under många år varit ökande och från 2010 finansieras ytterligare en halvtid inom ramen för bostadsanpassningar. Budget för bostadsanpassningsbidrag är nu knappt sex miljoner. Från oktober 2009 har energirådgivningen överflyttats från tekniska förvaltningen. Verksamheten som budgeteras från 2010 finansieras helt av bidrag. Inom många övriga verksamhetsområden har justeringar gjorts för att anpassa budgeten efter utfallet. Från 2011 återstår 273 tkr som är ofinansierat. I strategiska planen finns ett uppdrag att se över förtroendemannaorganisationen samt arvodesreglementet. Denna översyn beräknas ge viss effekt på kostnaderna. 16

Investeringar Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 32 386 5 500 3 000 3 000 3 000 Utgifter 10 106 6 114 10 480 10 480 11 680 Nettoinvesteringar -22 280 614 7 480 7 480 8 680 Specifikation per område Infrastruktur, skydd m m -30 138-5 000-1 500-1 500-1 500 Affärsverksamhet 3 077 4 280 7 480 7 480 7 480 Kommungemesnam verksamhet 4 781 1 334 1 500 1 500 2 700 Summa (tkr) -22 280 614 7 480 7 480 8 680 Planerade investeringar Infrastruktur, skydd m m Mark förvärvas för framtida byggande, för att genomföra äldre och tillkommande detaljplaner samt i samband med lantmäteriförrättningar. För den långsiktiga markförsörjningen finns det inte behov av några större förvärv. Däremot finns behov av strategiska markköp/förköp i vissa lägen som har betydelse för att utveckla attraktiva boenden och där det är viktigt att kommunen förfogar över marken. Var dessa finns kommer att framgå av översiktsplanen. Det finns 1 500 tkr per år till sådana markköp. Inkomster från försäljning av de fastigheter som kommunen inte längre behöver, såsom nedlagda skolor och liknande objekt, färdig tomtmark samt tomträtter bedöms uppgå till ca 3 000 tkr per år. Bedömningen är dock osäker på grund av konjunkturutvecklingen. För att anpassa tomtpriserna till efterfrågan sker årligen en systematisk översyn av prisnivåerna. Genom bl a etableringen av Gallerian och den utförda renoveringen av Bodensia finns ett stort behov av centralt belägna parkeringar. En byggnation av ett parkeringsdäck planeras men inga investeringsmedel finns. Kommer att hanteras separat. Affärsverksamhet Det finns stor efterfrågan på attraktiva tomter inom områden som ännu ej exploaterats, exempelvis vid Luleå älv. Vidare planeras exploatering av centralt belägna villatomter. Kostnaden för exploatering uppskattas till 4 000 tkr per år. Lantmäteriarbeten, digitala kart- och databashanteringen samt översynen av översiktsplanen beräknas kosta 3 200 tkr årligen. Ett av projekten är en övergång till ett gemensamt referenssystem för geografisk information, SWEREF 99. Räddningsverket har utfört en översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden inom Bodens kommun. Dessa områden har besiktats och utredning krävs för att kunna bedöma om stabiliteten är tillfredsställande eller om åtgärder måste vidtas. Kommande utredningar avser bland annat Sävast och Bodsvedjan. It-investeringar För att utveckla och förvalta kommunens IT-infrastruktur finns 1 500 tkr per år. Från 2012 finns ytterligare 1 200 tkr till ej specificerade IT-investeringar. 17

Serviceförklaringar Bygga och bo Som kommunmedborgare/kund kan du av kommunen köpa en byggfärdig villatomt inom en vecka efter förfrågan Socialt stöd Vid ansökan om skuldsanering erbjuds tid för ett första besök inom 2 veckor. Söka arbete i kommunen Den som söker utannonserad anställning i kommunen får en bekräftelse att ansökan inkommit inom fem arbetsdagar från dagen då ansökan inkom besked att rekrytering slutförts inom 14 dagar efter att anställningen av den nya medarbetaren är klar Näringsliv Som företagare eller blivande företagare kan du av kommunen erbjudas en tomt inom en vecka under förutsättning att detaljplan finns för aktuellt område få beslut om stadigvarande serveringstillstånd inom 3 månader få beslut om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten inom 6 veckor 18