Index Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar 2 Ljusare konjunktursignaler lyfter råvarumarknaden Stabiliseringen på de globala finansmarknaderna och en ökad riskaptit bland finansiella investerare, bidrog till att råvarupriserna pressades upp på bred front under januari månad. Totalt steg Swedbanks totala råvaruprisindex med 2,5% jämfört med december och nådde den högsta indexnivån sedan juli förra året. Råvaruprisindexet exklusive energiråvaror, som fallit sedan i somras, vände upp i januari via högre metall- och livsmedelspriser. Uppgången på råvarumarknaderna sker samtidigt som den kinesiska importen av metaller ökade kraftigt i slutet av förra året. Industrimetallerna svarade för den största prisökningen i januari, med nickel och koppar i spetsen. Fallande världsmarknadslager, inte minst på koppar, innebär att det finns potential för ytterligare prisökningar framöver. Prisfallet på massa fortsätter dock. I januari sjönk massapriset för sjätte månaden i rad och nådde den lägsta nivån på över två år. Fortsatta produktionsneddragningar är att vänta under 2012. Det finns inga entydiga tecken på att oljepriset skulle sjunka väsentligt den närmaste tiden. Sedan oktober 2010 har oljepriset varit i genomsnitt 110 dollar per fat. Den geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern med risk för utbudsstörningar innebär att riskpremien på Brent olja kvarstår. Samtidigt fortsätter oljeanvändningen i tillväxtekonomierna att växa vilket kommer att öka kraven på ökad oljeproduktionen men även ökat behov av energieffektivisering. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD 2 Total index Livsmedel Råvaruprisindex totalt 225 Total exkl energiråvaror ive energiråvaror 1 125 Metaller 05 06 07 08 09Metaller 10 11 Källa: Swedbank Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 0 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
Index, Jan 2011= Den nedåtgående pristrenden på råvaror, som pågått sedan fjolårets andra halvår, har i år stannat av, vilket delvis samvarierar med att den internationella industrikonjunkturen har förbättrats. Det globala inköpschefsindexet (PMI) steg i januari och befinner sig för andra månaden i rad i tillväxtzonen. Positivare tillväxtsiffror från den amerikanska ekonomin driver också upp råvarupriserna. Samtidigt har investeringsintresset och riskaptiten för råvaror kommit tillbaka delvis på grund av att centralbankerna, i synnerhet den europeiska centralbanken (ECB), vidtagit kraftfulla penningpolitiska åtgärder för att öka likviditeten på de internationella finansmarknaderna när finanspolitiken stramas åt. Det har också lett till ett ökat förtroende på finansmarknaderna och lägre tedspreadar, inte minst i Europa. Stabiliseringen på finansmarknaderna vilar dock på en bräcklig grund och kan på kort tid förändras, framför allt om statsskuldskrisen i eurozonen förvärras. Kopparpriset, som anses som en tillförlitlig konjunkturindikator med ett utbrett användningsområde i industrin och i byggsektorn, steg med 6% i genomsnitt och är därmed åter över 8000 dollar per ton. Aluminium, som bland annat används i flygindustrin och framställning av maskiner, har haft ett mildare prisfall under hösten jämfört med de övriga basmetallerna. I januari steg aluminiumpriset med 5,7% efter att ha stadigt sjunkit under hösten. Även zink och bly har fördyrats om än i en måttligare takt. Järnmalm och skrot steg med måttliga 1,8% jämfört med i januari förra året. 115 110 105 Prisutvecklingen på industrimetaller, januari 2011= 1, Interbankräntor minus statsskuldsväxlar (ted-spreadar) 95 90 85 Japan 1,25 1,00 0, 0, 0,25 0,00 jan 09 Sverige Omslaget i metallprisutvecklingen den senaste månaden sker samtidigt som den kinesiska efterfrågan på metaller har förstärkts, vilket inte minst december månads importstatistik visade. En minskad oro för en hårdlandning i den kinesiska ekonomin och indikationer om en större kinesisk lageruppbyggnad driver upp metallpriserna på bred front. Lagerförändringar innebär dock en volatil prisutveckling såvida inte den underliggande efterfrågan stärks. Det finns också signaler om att penningpolitiken i Kina kommer att bli mindre stram framöver, vilket delvis stöds av att inflationen kommit ned på mer komfortabla nivåer, 4,1% i december 2011. Bristfällig och otillräcklig produktionsutvinning av metaller har bidragit till att utbudsförhållandena stramats åt under hösten och vintern, i synnerhet för koppar. Produktionen av koppar i de största gruvbolagen såsom BHP Billiton, Xstrata, Anglo American och Rio Tinto föll med 273 000 ton eller 8,2% under 2011. Det har lett till snabbt sjunkande kopparlager som i skrivande är de lägsta lagernivåerna på över två år. Metallprisutvecklingen de närmaste kvartalen kommer till stor del att avgöras hur motståndskraftiga tillväxt- EMUländerna 10 11 12 Swedbanks totala råvaruprisindex ökade med 2,5% i januari 2012 i dollar räknat jämfört med december förra året och nådde den högsta nivån sedan juli förra året. I euro stannade prisuppgången på 4,7%. Exklusive energiråvaror steg råvaruprisindexet i dollar termer med 2,8% efter att ha fallit åtta månader i rad med sammanlagt 20%. Industrimetallerna svarade för den snabbaste prisökningen i januari, en uppgång med hela 6,1%, vilket är den största måntaliga prisförändringen sedan augusti 2010. Priset på nickel steg till nästan 19 800 dollar per ton i januari, en ökning med närmare 9% på en månad. Det är en påtaglig uppgång jämfört med förra året då nickel hade den svagaste prisutvecklingen av industrimetallerna. UK USA 80 70 65 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan 11 12 Koppar Bly Nickel Zink Aluminium Källa: Swedbank
USD/fat ekonomierna är när flera OECD-länder befinner sig i en recession. Det gäller också utvecklingen på de globala finansmarknaderna. Ytterligare likviditetshöjande åtgärder från centralbankerna ökar sannolikheten för fortsatt stigande metallpriser, även om de globala tillväxtutsikterna är relativt modesta. Det gäller framför allt de metallvaror där utbudet är begränsat såsom koppar. Det höga oljepriset är här för att stanna Trots att den globala oljekonsumtionen sjönk under fjolårets sista kvartal har oljepriset bitit sig fast på en fortsatt hög nivå. I genomsnitt blev brent oljan 2,4% högre i januari motsvarande 110 dollar per fat vilket torde vara hämmande för den redan bräckliga omvärldskonjunkturen och därmed efterfrågan på oljeprodukter. Det kalla vädret i Europa bidrog till att prisdifferensen mellan den europeiska brentoljan och den amerikanska råoljan (WTI) vidgades. 140 130 120 110 90 80 70 60 40 30 Råoljepriset, Brent, i USD 05 06 07 08 09 10 11 12 Källa: Swedbank, Reuters EcoWin Oljeprisuppgången drivs också av osäkerhet om utbudet på olja och av den geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern. EU:s beslut om ett embargo av iransk olja med full effekt efter sommaren och det iranska hotet om att stänga eller begränsa oljeleveranserna i Hormuz-sundet har lett till en ökad riskpremie på olja. Oljeembargot motsvarande 600 000 fat per dag förutses dock inte påverka utbudet i något större utsträckning samtidigt som Saudi-Arabien utlovat att höja produktionsvolymen. Däremot kan bristen på petroleumprodukter öka inte minst i Italien och Spanien där raffinaderierna till största delen använder den lättare och mindre svavelrika iranska oljan. Iran är den femte största oljeproducenten med en oljeproduktion motsvarande 3,5 miljoner fat per dag, där merparten av exporten går till Kina, Indien och Japan ekonomier med ett starkt växande behov av olja. I Japan beror det främst på tsunami katastrofen och utslagningen av ett antal kärnkraftsverk. Inga av dessa länder planerar att dra ned oljeimporten från Iran, vilket torde också minska risken för ökade obalanser på den globala oljemarknaden. Samtidigt pågår det en tydlig förskjutning i den globala oljeanvändningen där tillväxtekonomierna med Asien i spetsen svarar för en allt större del av den globala oljeanvändningen. Det är en trend som förväntas fortsätta. I år väntas oljekonsumtionen stiga i tillväxtekonomierna med 3,2% medan den fortsätter att minska (-0,3%) i de mogna industriländerna. Även om Kina är världens näst största oljekonsument är oljkonsumtionen per capita väsentligt lägre jämfört med OECDgenomsnittet, ett avstånd som kommer att gradvis att krympa. Ett högre oljepris tenderar att även driva upp priset på kol. I januari steg kolpriset med 3,4% i dollar räknat jämfört med månaden innan. Det är första gången på tre månader som priset på kol stiger. Kall vinter minskar utbudet på livsmedel De globala livsmedelspriserna har uppvisat stora prisfluktuationer under de senaste åren. Ett ökat spekulativt inslag, produktionsstörningar på grund av ogynnsamma väderförhållanden och en ökad konkurrens mellan livsmedels- och energiproduktion påverkar balansen mellan utbud och efterfrågan på livsmedel. Samtidigt växer jordens befolkning och köpkraften stärks varför efterfrågan på livsmedel stiger trendmässigt, inte minst i tillväxtekonomierna. 0 4 400 3 300 2 Spannmålspriser, index Vete Spannmålsprodukter Korn 05 06 07 08 09 10 11 12 En ökad global livsmedelsproduktion under 2011 och stigande lagerstockar bidrog till att livsmedelspriserna sjönk på bred front under 3 (5)
USD/Ton (metric) USc/Pound Index fjolårets andra halvår samtidigt som lättflyktigt investeringskapital sökte sig till säkrare placeringar i spåren av den statsfinansiella krisen. Sedan pristoppen i februari 2011 till och med december förra året sjönk Swedbanks råvaruprisindex med närmare 20% i dollar termer. I januari steg dock priserna med i genomsnitt 2,3% i dollar termer efter att ha sjunkit fyra månader i rad. Det osedvanligt kalla vädret i Ryssland och Ukraina och spekulationer om ryska exportbegränsningar av spannmål, har drivit upp priserna. En långvarig period av kyla kan även få negativa effekter på livsmedelsproduktionen under loppet av 2012. Likviditetsinjektioner lyfter ädelmetallerna Höstens prisnedgång på guld och silver har i år följts av ett ökat investeringsintresse för ädelmetaller. Silver har i dollar termer stigit med drygt 20% sedan årsskiftet jämfört med 13% för guld. Det tyder också på att det råder en ökad riskaptit på de finansiella marknaderna. Förutom en ökad spekulation drivs prisuppgången på silver även av en ökad industriell användning av silver. Den statsfinansiella krisen i EMU-länderna och centralbankernas likviditetsstödjande åtgärder torde leda till en fortsatt prispress uppåt för ädelmetallerna. Priserna på skogsråvaror fortsatte att sjunka under årets första månad. Massapriset föll i dollar räknat med 1,7% mellan december och januari, vilket dock var en mindre nedgång jämfört med de senaste månaderna. En svag global efterfrågan och överkapacitet bidrar till den nedåtgående trenden varför massapriset har sjunkit med 18% sedan pristoppen i juli 2011 då prisnivån låg strax över 0 dollar per ton. Det ger också signaler om ytterligare produktionsneddragningar framöver. 3 300 2 8= Guld och silver, index 1 Prisutvecklingen på olika jordbruksprodukter, USD 225 1 0 900 1 jan 08 Guld Silver 09 10 11 12 800 125 Jörgen Kennemar 700 600 0 400 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 25 Massa, v-axel Bomull
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar 2 c Swedbanks Råvaruprisindex Basår 0 i USD 11.2011 12.2011 1.2012 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 0 Totalt inkl energi 365,0 359,7 368,7 Totalt inkl energi 267,4 267,8 274,5 1 mån procent 2,5-1,4 2,5 1 mån procent 3,9 0,2 2,5 12 mån procent 22,8 14,5 12,7 12 mån procent 21,4 14,6 15,8 Totalt exkl energi 269,5 264,1 271,5 Totalt exkl energi 197,4 196,6 202,2 1 mån procent -4,6-2,0 2,8 1 mån procent -3,3-0,4 2,8 12 mån procent -5,0-9,8-12,0 12 mån procent -6,2-9,6-9,7 Industriråvaror 269,8 265,7 273,5 Industriråvaror 197,6 197,8 203,6 1 mån procent -5,2-1,5 2,9 1 mån procent -3,9 0,1 2,9 12 mån procent -6,3-9,8-11,9 12 mån procent -7,4-9,7-9,5 varav massa 887,3 846,0 831,6 varav massa 6,0 629,9 619,2 1 mån procent -4,6-4,7-1,7 1 mån procent -3,3-3,1-1,7 12 mån procent -7,3-10,9-12,4 12 mån procent -8,4-10,8-10,0 Icke-järnmetaller 232,3 229,6 243,6 Icke-järnmetaller 170,2 171,0 181,4 1 mån procent -1,9-1,2 6,1 1 mån procent -0,5 0,5 6,1 12 mån procent -12,0-16,7-15,5 12 mån procent -13,0-16,6-13,2 varav koppar 51,4 68,2 8020,8 varav koppar 5532,2 5635,0 5972,0 1 mån procent 2,4 0,2 6,0 1 mån procent 3,8 1,9 6,0 12 mån procent -10,8-17,1-16,1 12 mån procent -11,9-17,0-13,9 varav aluminium 2073,2 2020,0 2135,9 varav aluminium 1518,8 4,0 1590,3 1 mån procent -4,7-2,6 5,7 1 mån procent -3,4-1,0 5,7 12 mån procent -11,1-13,9-12,5 12 mån procent -12,2-13,8-10,1 varav bly 1981,6 2017,0 2088,6 varav bly 1451,7 1,8 1555,1 1 mån procent 1,8 1,8 3,5 1 mån procent 3,2 3,4 3,5 12 mån procent -16,6-16,1-19,7 12 mån procent -17,6-16,0-17,5 varav zink 1915,7 1912,5 1973,4 varav zink 1403,5 1424,0 1469,3 1 mån procent 3,0-0,2 3,2 1 mån procent 4,4 1,5 3,2 12 mån procent -16,4-15,8-16,9 12 mån procent -17,4-15,7-14,6 varav nickel 17879,4 18171,7 19748,2 varav nickel 13098,6 13530,0 14703,8 1 mån procent -5,5 1,6 8,7 1 mån procent -4,2 3,3 8,7 12 mån procent -21,9-24,5-22,9 12 mån procent -22,9-24,3-20,8 järnmalm och skrot 620,9 619,2 630,4 järnmalm och skrot 454,9 461,0 469,4 1 mån procent -7,2-0,3 1,8 1 mån procent -6,0 1,4 1,8 12 mån procent 3,0 2,0-3,5 12 mån procent 1,8 2,2-0,9 Energiråvaror 407,4 402,1 411,8 Energiråvaror 298,4 299,4 306,6 1 mån procent 4,8-1,3 2,4 1 mån procent 6,2 0,3 2,4 12 mån procent 34,4 24,2 22,9 12 mån procent 32,8 24,4 26,2 varav kol 428,4 422,8 438,5 varav kol 313,8 314,8 326,5 1 mån procent -4,6-1,3 3,7 1 mån procent -3,3 0,3 3,7 12 mån procent 5,3-7,0-10,6 12 mån procent 4,1-6,9-8,2 varav råolja 406,4 401,2 410,6 varav råolja 297,7 298,7 305,7 1 mån procent 5,3-1,3 2,3 1 mån procent 6,7 0,3 2,3 12 mån procent 36,2 26,2 25,1 12 mån procent 34,6 26,4 28,5 Livsmedel 268,6 258,7 264,8 Livsmedel 196,8 192,6 197,2 1 mån procent -2,3-3,7 2,4 1 mån procent -1,0-2,1 2,4 12 mån procent -0,6-9,6-12,5 12 mån procent -1,7-9,5-10,1 varav kaffe 193,7 189,1 188,7 varav kaffe 141,9 140,8 140,5 1 mån procent -0,2-2,4-0,2 1 mån procent 1,1-0,8-0,2 12 mån procent 11,4 2,9-4,4 12 mån procent 10,1 3,0-1,8 i SEK 11.2011 12.2011 1.2012 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 0 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730