Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Relevanta dokument
Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Från humla till jordgubbe

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Räkna med vallen i växtföljden

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Framåt i miljömålsarbetet

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Bin, bidöd och neonikotinoider

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Mot en evidensbaserad CAP

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Ekologiska produktionsfunktioner

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Värdet av honungsbins pollinering

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Välkomna till Mittens rike

Insektspollinering i raps. Sandra Lindström

Varmt väder har gett ökat upptag

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Finns det alternativ till införda humlor?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Lågt kväveupptag senaste veckan

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Naturen är matematisk

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Vad är honligt, hanligt och vanligt hos djur?

PM Strategin för växtskyddsmedel

Miljögifter i odlingslandskapet

för svensk och nordisk marknad

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Effekter av packning på avkastning

Ekologisk produktion lantbruk

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Fortsatt varierande kväveupptag

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Sveakonferensen januari 2015

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Transkript:

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning Biologisk mångfald Grödans avkastning Biologisk bekämpning Efter Fisher mfl. 2009. Ecological Economics Pollinering Ekosystemtjänster = Produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till människans välfärd

Helhetssyn på de insatsmedel och ekosystemtjänster som bygger skörden Skördegap Nivå av ekosystemtjänst eller insats Produktion (skörd) Kontroll av skadegörare Pollinering Näring Vatten Efter Bommarco mfl. 2013. Trends in Ecology and Evolution

Relationen mellan biologisk mångfald och nivå av ekosystemtjänst Ekosystemtjänst Biologisk mångfald (gener, arter, egenskaper) Cardinale mfl. 2012 Nature

Biologisk bekämpning genom att gynna naturligt förekommande fiender Foto: Vita Manak Foto: Sandra Lindström

Gynna biologisk mångfald för att minska skadeangrepp en flerstegsprocess Åtgärden gynnar biologisk mångfald Åtgärden gynnar rätt biologisk mångfald Predation / parasitering ökar Skadegöraren påverkas negativt Skadan på grödan minskar Skörden ökar Odlingsekonomin förbättras

Att mäta biologisk bekämpning Exempel 10 kornfält i Uppland 1999 (bladlusår) Barriärer för att utesluta marklevande naturliga fiender Antalet bladlusdagar med eller utan predatorer relaterades till skördeutfall Medel Konv. Ekol. Skördeökning pga. predation 303 kg/ha % skördeökning 23% 15% 30% Skördeökningens värde 370:- 310:- 430:- Östman mfl. (2003) Ecol. Economics

Åtgärder som kan gynna biologisk mångfald och minska skadegörarproblem Bevara/skapa ett omväxlande landskap Minskad störning (minskad markbearbetning, behovsanpassad bekämpning) Samodling och sortblandningar Blomsterremsor och skalbaggsåsar

Biologisk bekämpning mindre effektiv med ökad andel jordbruksmark Rusch mfl. 2016. Agriculture, Ecosystems and Environment

Skördeförlust i Skåne ett bladlusår med enbart biologisk bekämpning Jonsson mfl. 2014. Methods Ecol Evol; Dänhardt et al. Rapport Lund Uni/Region Skåne

Reducerad markbearbetning / direktsådd gynnar biologisk bekämpning Naturliga fiender i stråsäd Parasitsteklar i höstraps Parasisteklar per kvm 50 40 30 20 10 0 A B B A Tamburini mfl. J Appl Ecol 2016 C Nilsson. 1985. J Appl Entomol

Direktsådd av vårraps - jordloppor Konventionell Direktsådd (SeedHawk) Direktsådd (VM/Multiva) Ola Lundin, Riccardo Bommarco mfl. SLF-projekt 2017-2019

Samodling av höstraps med baljväxter minskar angrepp av rapsjordloppa Andel plantor med gnagskador av rapsjordloppa Höstraps Höstraps med Höstraps med alexandrinerklöver baljväxtmix Dessutom 20-75% mindre ogräsbiomassa vid samodling av höstraps med frostkänsliga baljväxter Baux mfl GCIRC Technical meeting 2017. Lorin mfl 2015 Eur J Agron.

Blomremsor för biologisk bekämpning i höstvete Trettio höstvetefält (á ca 2 ha) i centrala Schweiz. 3m bred ettårig blomremsa vid hälften av fälten med insådd av dill, åkerkulla, körvel, blåklint, koriander, bovete och kornvallmo Tschumi mfl. 2015. Proc R Soc B Foto: Matthias Tschumi, Agroscope. (CC BY-ND 2.0)

Fler naturliga fiender Tschumi mfl. 2015 Fältdel Fältdel

Minskade skadeangrepp av sädesbladbagge Foton: Växtskyddscentralernas bildarkiv / P Waern Tschumi mfl. 2015 Fältdel

Kan det löna sig att avsätta mark för biologisk mångfald? Hillesden Estate, England: 900 ha fördelat på höstvete (50%), höstraps (37%) och åkerbönor (13%). Konventionell odling. Tre behandlingar med fem upprepningar á 50-60 ha: BAU business as usual ELS gräsbevuxna fältkanter, blomremsa. 3% av åkerarealen ELS extra som ELS + fler och olika typer av blomremsor. 8% av åkerarealen Pywell et al. 2015 Proc R Soc B

Mindre produktiv mark avsätts till biologisk mångfald Pywell mfl. 2015. Proc Roy Soc B Pywell och Nowakowski 2016

Fler nyttoorganismer och högre skörd, efter hand Hänsyn är tagen till minskad odlingsareal i ELS och ELS x Pywell mfl. 2015. Proc Roy Soc B

Pollinering och ekologiskt växtskydd i åkerbönor Foton: Chloë Raderschall Sandra Lindström (HS Skåne), Chloë Raderschall, Ola Lundin, Riccardo Bommarco (SLU Uppsala) 2017-2020. SLU EkoForsk och Formas

Slutsatser, biologisk mångfald och insektsangrepp Ökad biologisk mångfald kan leda till minskade insektsangrepp, men det finns fallgropar Flera praktiskt genomförbara åtgärder gynnar bevisligen biologisk mångfald Färre studier visar på minskade insektsangrepp, högre skörd och ökat ekonomiskt netto av åtgärderna Få svenska fältstudier