Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Relevanta dokument
Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Vårdprogram - dysfagi

DYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

FUS En portabel instrumentell undersökning av sväljning. Julia Yli-Hukka, logoped Neuro- och rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås

Störningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Typisk oralmotorisk utveckling

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Sväljningsbedömning Kalmar

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

DELEGERING SONDHANTERING

Prevalens av dysfagi på ett vård- och omsorgsboende i Luleå kommun

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bättre strokevård i Norrbottens län Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke

Emma sätter i halsen igen!

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet Fria rörelser

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Ektodermal dysplasi


Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Cystinos Rapport från frågeformulär

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Aspirationsstatistik och Manual för radiologer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Vi som arbetar här är

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Den 24 augusti Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad: Version :1

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/ Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Energibehov och nutritionsbehandling

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Den orala hälsans betydelse vid dysfagi

Äldre tänder behöver mer omsorg

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version NFH

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Dysfagi Hur kan vårdpersonal underlätta ätandet för patienter med ätoch sväljningssvårigheter till följd av stroke?

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Transkript:

Dysfagi och munhälsa 2018 05 17 Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss föda Måltiden tar lång tid Rosslig eller gurglig röst Hosta i samband med måltid Känsla av att sätta i halsen Matrester kvar i mun och svalg Saliven sväljs inte Lång tid för att utlösa sväljningen Upprepade sväljningar per tugga Uppenbara svårigheter att tugga och bearbeta födan i munnen Kontakta logoped för sväljbedömning..

Dysfagi fortsättning Andningspåverkan Röstpåverkan Kontakta logoped för sväljbedömning.. Slemmig Viktminskning Subjektiva besvär Upplever det svårt att svälja, känner hinder, smärta eller rädsla vid sväljning.

Det handlar om Säkerhet Effektivitet Nutrition Livsnjutning

Involverar 26 muskler och 5 kranialnerver: * V Trigeminus (tuggmusklerna) *VII Facialis (ansiktets muskulatur) *IX Glossofaryngeus (tungansmuskler,svalget) *X Vagus (svalget, larynx, esofagus) Sväljningen är komplex *XII Hypoglossus (tungans muskler)

Normal sväljning Anatomi och fysiologi

Normal sväljningsförmåga Sekundsnabb och många rörelser sker samtidigt och koordinerat. Delas in i 4 olika faser Pre oral fas (sittställning, kunna öppna munnen ) Oral fas (maten bearbetas och salivtillblandas och transporteras bakåt till svalget) Faryngeal fas (födan transporteras från svalget till hypofarynxmatstrupen och att sväljningen koordineras med ett kortvarigt andningsuppehåll) Esofageal fas (fortsatt transport av tuggan genom matstrupen till ventrickeln-magsäcken).

Preoralfas Doften och synen av mat Kunna öppna munnen Sittställning Adekvata ätredskap

Den orala fasen Under den orala fasen tas mat och dryck in i munnen, smakas av, sönderdelas och tuggas, blandas med saliv och formas till en lagom stor tugga med hjälp av tänder, muskler i läppar, tunga, käkar och gom. (Förmåga att ta maten, läppslutning, förmåga att tugga och bearbeta bolus, tungkontroll, ändamålsenig/försenad sväljning, resten i munhålan)

Oral fas

Den faryngeala fasen Då den faryngeala sväljningen initieras sker en serie välkoordinerade, i det närmaste simultana, muskelrörelser. Tuggan pressas mot bakre svalgväggen, mjuka gommen lyfts, struphuvudet höjs, stämbanden stängs och struplocket fälls ner för att skydda luftvägarna. Matstrupen öppnas. En normal faryngeal sväljning tar 1-1,1/2 sekund.

(Närvaro eller frånvaro av sväljreflexens utlösande Omedelbar eller fördröjd utlösning av sväljreflexen Koordinerad eller okoordinerad faryngeal fas. Behöver patienten svälja flera ggr? Fullständig eller ofullständig larynxhöjning (höjning av struphuvudet)?)

Övergång mellan oral och faryngeal fas

Faryngeal fas

Den esofageala fasen Den esofageala fasen är autonom och tuggan transporteras genom esofagus till ventrikeln genom peristaltiska rörelser. Den esofageala fasen tar omkring 5-20 sekunder beroende på den konsistens som skall sväljas.

Risk för aspiration föreligger om patienten har * Sänkt medvetandenivå *Dålig sittställning *Svag eller icke-skyddande hoststöt och otillräckligt skydd av luftvägarna *Fördröjd sväljreflex/ofullständig larynxhöjning.

Den viktiga saliven I hjärnan bearbetas informationen av det vi skall stoppa i oss via lukt, smak, syn och känsel. Hjärnan måste känna igen och acceptera det som ska sväljas för att sväljningen ska kunna initieras. Utan ett sådant stimulus, till exempel lite saliv, kan någon sväljning inte utlösas.

Salivens funktioner. Fukta och smörja slemhinnorna Skydda tänderna Ge tuggan rätt konsistens och göra den hal så att den lättare glider ner Bidra till matspjälkningen och neutralisera eventuell magsyra i matstrupen.

Vi sväljer totalt mer än 600 gånger per dygn under hela livet. Det produceras 0,5 ml saliv i minuten eller totalt närmare en liter om dygnet.

Vanligaste orsakerna till dysfagi Stroke Parkinsons sjukdom Neuromuskulära sjukdomar ex. ALS, MS Demens Efter strålbehandling Läkemedel ex. muntorrhet, svamp

Undersökningar Bedsidebedömning, vakenhet, mun och svaljstatus, salivsväljning, samt måltidsobservation Cervikal auskultation (med stetoskop) Endoskopi, FUS-fiberendoskopisk undersökning av sväljningen, (videoendoskopisk undersökning.) Röntgen (hypofarynx och esofagusröntgen) FRAS-funktionsinriktad röntgenundersökning av sväljningen

FUS eller Röntgen? FUS: Fiberendoskopisk undersökning av sväljningsförmågan, studerar sväljningsförloppet i mun och svalg. Sväljningsröntgen: studerar hypofarynx och esofagus. FRAS (funktionsinriktad röntgen undersökning av sväljningen) rörliga röntgenbilder av hela sväljningsförloppet.

Logopedmottagningen/ÖNH mottagningen Logoped 0581-85228. DYSFAGI INFORMATION Datum: Patient: De sväljningsproblem som finns innebär: Nutrition: Oral Nasogastrisk sond PEG Blandad smakportion Kost: Normal Hackad Puré Gelé Näringstät Extra sås Krämkonsistens Dryck: Tunnflytande Trögflytande Kolsyrad Åtgärd: Råd vid måltid: Uppföljning:

Vila gärna innan maten. Lugn och ro! Positiv inställning till maten. Sittställning. Äta själv-matas? Små tuggor, liten sked. Vad får i sig? Munhygien!! Uppe en stund efter mat. Allmänna råd

Munnen Munbakterier kan orsaka pneumoni Bra munvård kräver bra utrustning Munvård före/efter mat/dryck Observant vid medicinintag Svampinfektioner vanligt (gråaktig beläggningpå tungan och vit-gula prickar i munnen, hos äldre- brännande känsla i mun och svalg) Obs de med 0 per os!!! Munvård är således inte endast en fråga om omvårdnad eller livskvalitet utan en väsentlig medicinsk uppgift!

Risker (tecken) aspirationspneumoni/lunginflammation undernäring uttorkning akut luftvägsstopp -lär er Heimlich metoden! död

Ordlista Bolus En tugga/klunk Residual Rester av mat/dryck Aspiration Mat/dryck passerar stämbanden ner till luftvägarna Esophagus Det segment av muskelvävnad från svalget till magsäcken Farynx Svalget Hypofarynx Området mellan munhåla och struphuvudet Nasogastrisk sond Infart via näsan till magsäcken Penetration Mat/dryck passerar larynxingången, men inte stämbanden Sekundär aspiration/ penetration Rester av mat/dryck aspireras/penetreras

Ordlista Gastroesofageal reflux Sura uppstötningar Konfusion Tillfälligt förvirringstillstånd Psykofarmaka Neuroleptika, sömnmedel, lugnande mediciner och antidepressiva Pneumoni Lunginflammation Sondmatning Nutrition via slang direkt till mag- tarmkanalen PEG Perkutan Endoskopisk Gastrostomi, en kanal som man ger mat och medicin i direkt i magsäcken. Pulmoximetri Mätning av syrehalten i blodet för att bedöma förekomst av aspiration Cervikal auskultation Lyssna efter sväljnings- och andningsavvikelser med hjälp av stetoskop mot struphuvud för att bedöma förekomst av dysfagi

FUS filmer